Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Fru talman! I så fall är det inte bara vi som är naiva utan även Brottsförebyggande rådet och Skatteverket, som ju gör ungefär samma bedömning som regeringen.

Det är klart att man kan fråga sig - och det blir givetvis ytterst en bedömningsfråga - hur pass effektivt detta är som näringspolitik. Det får väl helt enkelt visa sig. Men det är de facto så att när man sänker tröskeln kommer fler att kunna bilda bolag, vilket kan vara särskilt viktigt för tjänsteföretag. Vi kan mycket väl få en effekt i detta hänseende, men det får som sagt framtida utvärderingar visa.

Det är riktigt som Tony Haddou säger att det finns gott om exempel där bolag används som brottsverktyg. Jag tror dock inte att man kan belägga att den förra sänkningen ned till 50 000 kronor i sig har spätt på denna utveckling, utan det är andra faktorer som har gjort att detta har blivit ett sätt att bedriva brottslig verksamhet. Det handlar inte minst om privatiseringen i den offentliga sektorn med en lång rad offentliga tjänster där man med assistansbolag och annat ägnar sig åt kriminell verksamhet. Men det är som sagt en annan faktor.

Vi kommer fortsättningsvis att följa detta noga. Det finns en stor myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet, där Ekobrottsmyndigheten är en del. I den budget vi lägger fram för nästkommande år förstärker vi Ekobrottsmyndighetens anslag med 19 miljoner kronor och sedan med 35 miljoner för de kommande två åren. Det är resurser som Ekobrottsmyndigheten behöver för att förstärka sin kamp.

Att förslaget skulle få någon större effekt på brottsutvecklingen ställer jag mig tveksam till. Även 25 000 kronor är en tröskel. Det hade varit mycket värre om vi hade gått in för det förslag som debatterades för några år sedan om så kallade enkronasbolag, som var en idé från EU-kommissionen. Det var jag starkt emot då och kommer alltid att vara starkt emot. Då skulle man nämligen kunna skapa system där man bildar bolag efter bolag som kan äga varandra. Det skulle ställa till ett ohyggligt trassel för den som ska reda ut eventuella ekobrott som man försöker dölja på detta sätt. Detta förslag är dock såvitt jag förstår dött och begravet även på EUnivå.

När det gäller denna del instämmer jag dock i Brottsförebyggande rådets och Skatteverkets bedömning att det ur denna synvinkel inte kommer att få några större effekter.

Fru talman! Som ministern säger är det en bedömningsfråga, och det får visa sig sedan. Bara det är en risk.

Vi måste sätta detta i ett större sammanhang. Det har hänt mycket på detta område, och ministern tar upp några exempel på det. Vi har tidigare sänkt aktiekapitalkrav och slopade revisorskrav. Dessutom är skatteplaneringen i dag mycket mer komplex, vilket Skatteverket framhäver. Även LO lyfter fram att detta riskerar att medföra ökad skatteplanering, särskilt i samverkan med de stora skillnaderna i beskattning av arbetsinkomster och kapitalinkomster.

Sammantaget innebär det att någon kan driva ett aktiebolag anonymt och utan personligt ansvar och insyn. All denna minskade kontroll som genomförts över tid, inte minst av de borgerliga partierna, leder till mer brottslighet, och nu går regeringen i samma spår när man väljer att sänka aktiekapitalkravet.

Sänkt krav på aktiekapital och slopad revisionsplikt för små bolag har gjort det lättare att starta aktiebolag. Ju mindre aktiekapital man behöver lägga in vid start, desto lättare blir det även att driva ett oseriöst aktiebolag. Om syftet är att använda bolaget oseriöst för exempelvis olovliga kreditaffärer eller som mindre skalbolag kan någon nu starta två sådana när aktiekapitalet halveras och därmed skapa en kedja av skalbolag. Den risken finns när man väljer att sänka kravet.

Detta skapar naturligtvis ekonomiska skador som drabbar såväl samhället, i form av minskade skatteintäkter, som seriösa företag, i form av minskad lönsamhet och snedvriden konkurrens. För Vänsterpartiet är det viktigt att dagens välfärdssystem inte urholkas ännu mer utan i stället förstärks.

Det som blir lite märkligt här är att ministern å ena sidan vill att exempelvis Ekobrottsmyndigheten ska få mer pengar, vilket är bra. Även samverkan med de andra myndigheterna är något som vi stöder och tycker är bra. Men å andra sidan riskerar det att bli en ökning. Är det detta som ministern menar är en bedömningsfråga, lite att man får se vad som händer? Vore det inte bättre att helt enkelt bygga vidare på det samarbete som finns mellan myndigheterna och faktiskt göra något åt den sammantagna bild som jag tidigare nämnde?

Ett enkelt förslag vore att i stället se över hur en ny revisionsplikt kan utformas för mindre aktiebolag. Aktiekapitalkravet ska naturligtvis inte sänkas.

Fru talman! För ordningens skull: När jag sa att det får visa sig handlade detta om de näringspolitiska effekterna, det vill säga hur effektivt förslaget de facto kommer att vara för att fler ska vilja starta företag. Det är denna bedömning man så att säga får följa.

När det gäller risken för ökad kriminalitet måste man nog skilja på stort och smått. De 25 000 kronorna ligger kvar - det är en tröskel. Detta innebär att det inte är hur lätt som helst att starta bolag efter bolag, utan man måste se till att ta fram pengarna för att kunna göra det.

När det gäller risken för skatteplanering är den expertmyndighet som vi har när det gäller skatt Skatteverket, och de instämmer i regeringens bedömning att just denna åtgärd inte kommer att spä på eller riskera att få några större effekter när det gäller brottsligheten, utan det är helt andra saker de vill peka på. Jag tror alltså inte att man ska rida alltför högt på det argumentet.

I viss mån tycker jag att Vänsterpartiet ibland silar mygg och sväljer kameler. Denna fråga, bedömer i alla fall jag, kommer inte att få några större effekter. Den 1 oktober träder ny lagstiftning i kraft om svarthandel med hyreskontrakt, som de kriminella gängen verkligen tjänar pengar på. Det blir hundratusentals kronor för varje sådant kontrakt. Vad har Vänsterpartiet emot de hårdare regler som nu ska gälla?

Om man menar allvar och vill ha trovärdighet i att jaga bort kriminella kretsar från de legala marknaderna tycker jag att man ska se på vad som är effektivt och viktigt och sluta upp också i de delarna. Jag ser inte någon större sprängkraft i denna fråga i det här avseendet.

Fru talman! Nu hör den fråga som ministern väljer att avsluta med inte riktigt hit. Där tycker jag faktiskt att ministern kan hoppa ned från sina höga hästar. Det är hårda regler som kommer att slå hårt mot fattiga och bostadslösa, så jag tycker att ministern ska se över lagförslaget.

För att ta det tillbaka till frågan om aktiekapital är det, som ministern sa, inte helt säkert att det visar sig att det totala antalet företag ökar med exempelvis lägre aktiekapital. Det som kan hända är att man helt enkelt använder andra former än aktiebolagsformen, exempelvis enskild firma, handelsbolag och så vidare. Denna beräkning tycker jag att ministern ska ha med sig när han ser över vilka näringspolitiska effekter detta ger.

Det som ministern tog upp i början, i sitt svar, handlade om frågan om likvidation. Faktum är att regeringen känner till riskerna även här men ändå väljer att fortsätta med förslaget. Med lägre kapitalkrav riskerar fler att starta företag utan att ha förutsättningar att driva det, inte minst på grund av dålig bärkraft i verksamheten. Detta i sin tur kan få en rad olika konsekvenser, såsom att bokföringsbrott begås av oaktsamhet eller att bokföring och årsredovisning inte upprättas.

Med ett aktiekapital på endast 25 000 kronor ska kontrollbalansräkning upprättas när det egna kapitalet är under hälften. Redan dagens krav på aktiekapital är för lågt, vilket regeringen själv nämner i lagrådsremissen. Både regeringen och en hel del remissinstanser ser alltså riskerna, men ändå väljer ministern att gå vidare med detta.

Så här blir det tyvärr på väldigt många punkter när Socialdemokraterna väljer makten. Man fick Centerpartiets önskelista på köpet, och skygglapparna verkar helt nedfällda för konsekvenserna.

Fru talman! Vi har som sagt haft en bred remissomgång där Skatteverket och Brottsförebyggande rådet har tittat på frågan. De bedömer att det inte finns några större risker för att det som Tony Haddou befarar ska inträffa. Denna bedömning delar jag. I den andra vågskålen ligger frågan om man på detta sätt kan göra det lättare för folk att starta företag. Det är möjligt att sänkningen kan få den effekten. Vi får helt enkelt följa utvecklingen.

Vi diskuterar hur gängkriminella kan tjäna pengar på olika legala marknader. Det var därför jag drog parallellen. Nu ser vi till att förstärka kampen också mot den typen av kriminalitet. Det är inget bra råd till den som har ont om pengar eller är fattig att sätta sig i klorna på den organiserade kriminaliteten genom att till exempel köpa svarta hyreskontrakt. Därför var det nödvändigt att gå fram med lagstiftning.

Den politik som vi bedriver på detta område innebär bland annat att vi förstärker Ekobrottsmyndigheten och de brottsbekämpande myndigheternas sätt att komma till rätta med denna typ av kriminalitet. Det blir nu ökade resurser till Ekobrottsmyndigheten men också fler straffrättsliga möjligheter att komma åt gängen. Detta kommer vi att fortsätta med. När det gäller denna del tror jag inte att det finns något starkt belägg för de effekter som Tony Haddou befarar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Svar på interpellationer