Laddstolpar för elfordon
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
- Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 1 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Jens Holm har frågat mig när Sverige får ett enkelt system för att ladda elfordon vid publika laddpunkter och vilka konkreta åtgärder jag vidtar för att så ska bli fallet. Jens Holm har också frågat mig om min bedömning av hur stort antalet publika laddpunkter behöver vara 2030.
Jag har sedan i höstas, när jag och Jens Holm senast debatterade denna fråga här i kammaren, haft kontinuerlig dialog med branschen om enhetliga betallösningar vid elbilsladdning. Senast förra veckan, den 7 april, träffade jag stora delar av branschen för att vidare diskutera deras förslag till lösningar. Laddinfrastrukturbranschen är fortfarande ny, och det är viktigt att ge marknaden tid och förtroende att lösa de problem som upptäcks innan vi konstaterar marknadsmisslyckande och går in med regleringar. Jag är övertygad om att vi tillsammans kommer att komma framåt i frågan inom kort.
Vidare frågar Jens Holm hur stort jag bedömer att antalet publika laddpunkter behöver vara till 2030. Klimatklivet har hittills beviljat stöd till drygt 30 000 laddpunkter, ett viktigt bidrag till att det i dag finns ungefär en publik laddpunkt per 20 laddbara personbilar i Sverige. De laddbara personbilarna, både rena elbilar och laddhybrider, utgör redan 4 procent av personbilsflottan, och huvuddelen av laddningen sker när fordonen står parkerade hemma eller vid arbetsplatserna. Det väsentliga är att tillgången till laddning, både publik och icke-publik, behöver vara tillräcklig för att klara den elektrifiering av transportsektorn som behövs för att vi ska nå våra klimatmål.
Regeringen har initierat ett antal åtgärder för att följa utvecklingen av hur transportsektorn elektrifieras för att kunna vidta ytterligare åtgärder om det skulle behövas. Som exempel kan nämnas den satsning på att bygga ut snabbladdning längs de större vägarna där det inte är marknadsmässigt lönsamt som Trafikverket nu framgångsrikt har sjösatt. Den första utlysningen har bidragit till stöd till 20 publika snabbladdningsstationer fördelat på sju län, även i Norrlands inland där de största bristerna finns i dag.
Energimyndigheten har även fått i uppdrag att med hjälp av Lantmäteriet och Boverket föreslå åtgärder för bättre tillgång till laddinfrastruktur, oavsett boendeform. Det uppdraget redovisas i slutet av sommaren.
Slutligen vill jag passa på att nämna att arbetet med elektrifieringsstrategin pågår, och där är laddinfrastruktur en av de nyckelfrågor som utreds.
Anf. 2 Jens Holm (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill tacka energiministern för svaret på min interpellation. Vi vet att vi står inför en väldigt stor utmaning: Vi ska minska våra utsläpp från transportsektorn med minst 70 procent till 2030. Där kommer laddbara fordon att spela en väldigt viktig roll. Men det är inte så mycket värt för människor att införskaffa ett laddbart fordon om det sedan är en massa krångel när man ska ladda fordonet. Det är ungefär där vi står i dag.
I dag fungerar det så att regeringen via Energimyndigheten ger stöd till uppbyggnad av laddinfrastruktur. Ungefär hälften av kostnaden för att sätta upp en laddstolpe står staten för. Men det finns inga motkrav på att laddstolpen ska vara enkel att använda, att det ska finnas ett standardiserat betalningssystem etcetera.
Detta har fått till följd att den som kör ett laddbart fordon och vill ladda det vid en offentlig laddstolpe ofta möts av en myriad av olika betalnings- och igångsättningssystem. Det kan vara brickor som ska blippas eller appar som måste laddas ned. Man kanske ska swisha pengar medan man på andra platser kan betala direkt med ett kreditkort. Vissa, oftast kommuner, är föredömliga i så måtto att det inte finns något betalningssystem alls, utan det är bara att sätta igång och ladda bilen. Tyvärr innebär allt detta att det är mycket krångligare än det skulle behöva vara.
Jag och Vänsterpartiet anser att vi när vi går in med så stora statliga medel till utbyggnaden av den offentliga laddinfrastrukturen också ska ställa motkrav på att den ska vara så användarvänlig som möjligt. Och, fru talman, jag anser att en laddstolpe längs en statlig väg borde betraktas som en del av den statliga infrastrukturen. Optimalt hade alltså varit om vi använt våra pengar direkt till att låta till exempel Trafikverket bygga upp laddinfrastrukturen längs våra statliga vägar och att man då också skulle kunna ha ett standardiserat och enkelt laddsystem för detta. Nu är vi inte där i dag, och det beklagar jag.
Jag skulle vilja återkoppla till den tidigare debatt som jag hade med energiministern den 15 september. Då lyfte jag just dessa frågor: att det måste vara enkelt att ladda elbilen. Då svarade energiministern mig så här: "Så vi kan nog ha en lösning utrullad och på plats om ungefär ett halvår."
Det där Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) alltså i september, och nu skriver vi mitten av april. Och vi har fortfarande inte någon lösning på detta problem. Det är fortfarande väldigt krångligt att ladda ett laddbart fordon vid en offentlig laddstation. Jag vill därför fråga ministern: När kommer detta problem att vara löst? När har vi ett enkelt och enhetligt ladd- och betalningssystem för de publika laddstolparna?
Anf. 3 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! I de diskussioner jag har med branschen menar de att de har kommit långt i detta och att omkring 75 procent av marknaden kommer att ha möjlighet att omfattas av det de kallar för ett enhetligt betalningssystem under våren. Jag har en lite annan uppfattning eftersom deras system kräver att du har tre olika appar. Jag menar att vi snarare måste ha en ordning där du ska kunna betala med en app. Där har vi alltså lite olika uppfattning, men branschen och jag diskuterar vidare. Jag hoppas att ett än mer enhetligt system ska vara på plats under det här året.
Det är värt att påpeka att detta är något som vi gör i diskussion med branschen. Vi överväger inte, som Jens Holm önskar, ett förstatligande av alla dessa punkter, oavsett om de är kommunala, privata eller kooperativa. Jens Holm menar att laddningen ska vara en del av det statliga vägnätet och sortera under Trafikverket. Jag vill fråga Jens Holm: Menar du på samma sätt att de fossila drivmedlen ska gå samma väg? Ska vi förstatliga bensinstationerna? Är det Trafikverkets personal som ska sälja korv längs våra vägar? Det måste vara den enda rimliga analogin till Jens Holms resonemang.
Anf. 4 Jens Holm (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Då har vi fått ett nytt löfte från energiministern, nämligen att frågan ska vara närmare en lösning under det här året. När jag debatterar med energiministern den här gången är han inte lika tydlig. Han kan inte lova att frågan om laddkrånglet ska vara löst ens det här året. Det tycker jag är djupt problematiskt utifrån det faktum att det är våra skattepengar som till stor del finansierar de publika laddstationer som monteras upp.
Varför, fru talman, har energiministern inte satt upp någon form av villkor för att ta emot pengar för att bygga upp offentlig laddinfrastruktur, nämligen att man också ska leverera elen på det enklast tänkbara sättet? Precis som ministern är inne på ska det vara en app och inte 15 olika och ett kort som man kan betala med - inte en mängd olika betalningssystem.
Jag tycker att det här är ett stort underbetyg till regeringen. Under den långa tid som har gått har man inte lyckats ställa dessa motkrav. Jag tror att det finns välmenande aktörer där ute som vill lösa detta, men det är ändå regeringen som sitter på pengarna och kan ställa villkoren för den laddinfrastruktur som vi nu bygger upp och som kanske ska finnas i decennier framöver.
Fru talman! Sedan tycker jag att ministern är lite ohederlig när han debatterar. Han säger att jag och Vänsterpartiet vill förstatliga laddinfrastruktursystemet. Det jag pratar om är att våra myndigheter, förslagsvis Trafikverket, själva ska kunna förfoga över de statliga medel som anslås och bygga upp laddinfrastruktur längs det statliga vägnätet.
Jag skulle också vilja fråga ministern hur han ser på framtiden. Som det är nu har vi ungefär 10 000 publika laddpunkter i Sverige, till stor del finansierade med offentliga medel. Jag läste en rapport från organisationen Power Circle, en organisation som jag vet att ministern har haft mycket att göra med under dessa samtal. Där talar man om att vi fram till år 2030 kommer att behöva ungefär 90 000 publika laddplatser, alltså nästan tio gånger så många som det finns i dag. Ska vi bygga upp laddinfrastrukturen till en sådan omfattning tror jag att det behövs ett mycket högre tempo än i dag.
Jag vill fråga ministern om han delar den bilden: Är det skala 10 som gäller, alltså att det behövs ungefär tio gånger så många publika laddplatser som i dag?
Fru talman! Jag skulle också vilja kommentera den framgångsrika satsning som ministern talar om, där man har lyckats finansiera 20 publika snabbladdningsstationer fördelat på sju olika län i norra Sverige. Jag tror inte att vi med den hastigheten kommer att nå de mål vi behöver nå för att uppnå klimatmålet om att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent. Tycker man alltså att detta är en framgångsrik och snabb utbyggnad? Och när dessa 20 publika snabbladdningsstationer har byggts upp, finns det då ett enhetligt och enkelt betalningssystem för dem?
Anf. 5 Statsrådet Anders Ygeman (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Antingen gör sig Jens Holm dummare än han är, eller så låtsas han att verkligheten ser ut på ett annat sätt än den gör. Vi har ju redan ett landsomfattande nät av publika laddplatser. Det finns 12 000 platser.
Vi har två områden med vita fläckar: Norrlands inland och Smålands inland, och så finns det enskilda punkter utöver det. Annars är det ingenstans på det grundläggande nationella vägnätet som man har mer än tio mil till en publik laddplats. Jämför gärna det med något annat land i Europa eller EU! Det är klart att dessa sista punkter gör väldigt stor nytta.
Sedan frågar Jens Holm om jag håller med om slutsatserna i Power Circles rapport. Nja, jag gör inte det, för det kommer inte att vara en linjär uppbyggnad. 90-95 procent av laddningen kommer att ske i hemmet och på arbetsplatser, alltså inte på publika laddstationer.
Över tid kommer de publika laddstationerna snarare att ersätta reservdunken än bensinmackarna. Jag tror att det är den analogin man ska ha framför sig. Räckvidden i våra elfordon kommer ju att fortsätta att öka.
Sedan säger Jens Holm att han inte vill se statliga laddstationer och att det inte ska vara grunden. Du får väl gå tillbaka och läsa vad du själv sa i debatten! Det var detta jag lyssnade på och ifrågasatte.
Men det spelar inte så stor roll. Skellefteå Kraft bygger nu tillsammans med OKQ8 350 publika laddstolpar. Hur vill Jens Holm att de ska ha en enhetlig betalningslösning? Min modell är att vi samlar branschen och kommer överens om hur vi ska klara detta framöver. Jag tror att den kommer att vara framgångsrik.
Men nota bene: Om branschen inte klarar av att lösa detta har jag inget problem med att ställa krav i samband med stödet, även om det kanske inte löser så mycket eftersom stödet till största delen, vilket Jens Holm vet, redan är utbetalt och använt för utbyggnaden. Det förändrar inte läget för de 12 000 laddplatser vi redan har i Sverige. Det förändrar dock för de tillkommande, men det är en liten andel som kommer att byggas med stöd.
Jag är inte främmande för reglering. Jag tror att vi kommer att få se en EU-reglering framöver. Jag tror dessutom att det som vi i dag ser som betalningslösning är ett övergående fenomen. Vi har redan en ISO-standard för bilstyrd laddning, och jag tror att det är det som kommer att vara framtiden. Jag tror alltså inte att man kommer att behöva visa upp vare sig kort eller bricka, utan bilen kommer själv att förhandla det hela med laddstolpen eller laddstationen. Så ser jag på utvecklingen framåt.
Både betalningssystemen och laddningssystemen är i snabb teknisk utveckling. Detta gör det synnerligen olämpligt med lagstiftning. Vi riskerar att lagstifta om något som var gårdagens lösning. Det tror jag vore dumt.
I stället ska vi se till att få enhetliga betalningsstandarder på plats. Det gör vi i samarbete med branschen, och vi hoppas att branschen är lyhörd för detta.
Jens Holm säger att jag lovar det ena eller andra. Jag ger uttryck för vad branschen har sagt till mig. Ibland har branschen för höga ambitioner och ibland för låga. Men jag måste ta de besked man ger till mig på allvar. Jag är som sagt beredd att använda lagstiftningsinstrumentet om det krävs, men jag har också värderat det instrumentet och sett att det är ett mycket sämre instrument än att frivilligt och tillsammans gå framåt.
Anf. 6 Jens Holm (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tror att vi just fick förklaringen till varför det går så långsamt med utbyggnaden av publika laddstationer och med att få ett enhetligt och enkelt system att använda, nämligen att energiministern är nöjd med situationen som den är. Han talar om att vi redan har en utbyggd laddinfrastruktur och att det nu på i princip alla platser i Sverige finns en laddplats mindre än tio mil bort.
Men problemet är ju att många av de publika laddplatserna inte fungerar för den som vill använda dem. Betalningssystemen är för krångliga. Laddplatserna är inte igångsatta. Det finns inget nationellt system för att enkelt se var den närmaste stationen finns, om den fungerar eller om den är upptagen och så vidare. Detta oroar mig, i synnerhet med tanke på att vi bara är i början av elbilsrevolutionen. Vi kommer att få otroligt många fler elfordon. Då behövs det fler laddplatser och ett mycket enklare system.
Återigen, fru talman, tycker jag att ministern glider på formuleringarna. Vi har inte talat om att förstatliga befintlig laddinfrastruktur. Jag säger att vi ska ställa krav på hur pengarna används, våra gemensamma medel, och att det kanske är enklare och rimligare att Trafikverket självt får bygga ut för de pengar som vi anslår.
Jag skulle vilja avsluta med att fråga ministern vad vägen framåt är. När har ministern nästa möte med branschen, och när får vi se nästa steg mot att ta fram ett enkelt och enhetligt system för detta? Som det fungerar nu är det inte tillräckligt bra - den saken är helt klar.
Anf. 7 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Här ser vi Jens Holms magiska reptrick: Genom att ställa krav på 20 stationer ska 12 000 stationer förändras. Tänk om det vore så enkelt!
Vi måste ha med oss huvudmännen för de 12 000 stationer som har byggts för att vi ska kunna lösa problemet. Vi är överens om grundproblemställningen. Det är därför jag har kallat till möte med branschen långt innan Jens Holm började skriva interpellationer om frågan. Det är därför vi har tagit fram enhetliga lösningar, och det är därför vi har ett speciellt stöd för att täcka vita fläckar. Det är därför det säljs fler elbilar i Sverige än i något annat land i EU. Det beror inte på avsaknaden av statliga bensinmackar eller statliga laddstolpar.
Det finns en marknadskraft som driver detta framåt. Marknaden driver utvecklingen. Vi får fler och fler som väljer att köra elbil. Vi får fler och fler laddplatser. Det om något borde glädja Jens Holm, som är engagerad i klimatfrågan, vet jag, sedan många år tillbaka.
Vi kan stå här och älta vad som är exakt rätt antal eller inte rätt antal och exakt var de ska ligga, men i grunden har vi en positiv utveckling. Vi säljer flest elbilar i EU. Vi har fler laddplatser i glesbygden än vad man har i något annat land i EU, i princip. Vi har lägre elkostnader än de flesta andra länder i EU, och vi har ett större överskott på el än alla länder i EU.
Detta kommer att leda fram till ett snabbt teknikskifte när det gäller elbilar. Med den elektrifieringsstrategi som jag satte igång med i oktober kommer vi också att ha ett stort nät av både laddnings- och snabbladdningsstationer i Sverige - och det utan att behöva förstatliga en enda bensinmack.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Interpellation 2020/21:595 Laddstolpar för elfordon
av Jens Holm (V)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Den 15 september debatterade jag de svårigheter personer som vill ladda en elbil stöter på. Det finns en myriad av olika krångliga betalningssystem. Jag har själv stått och försökt ladda ned appar, swisha pengar och blippa med brickor vid offentliga laddstolpar, inte alltför sällan helt förgäves. Det är ett oerhört uppsplittrat och krångligt system för bilister som i dag vill köra ett laddbart fordon utan utsläpp. Det här är ett stort problem som försvårar den viktiga klimatomställningen av transportsektorn. Till 2030 ska utsläppen ha minskat med minst 70 procent. Om det målet och vikten av ett enklare laddsystem var jag och energiministern överens. Därför blev jag glad över det löfte som ministern presenterade i riksdagens kammare, nämligen att laddkrångelproblematiken skulle vara löst inom ett halvår. Så här sa Anders Ygeman (S) i vår debatt den 15 september:
Det var för lite mindre än en månad, kanske tre veckor, sedan som jag träffade branschen. Säg att vi har ett nytt möte om en månad eller två, så att branschen verkligen har kunnat komma överens. Om det då finns en bra lösning är implementeringstiden ett kvartal, så vi kan nog ha en lösning utrullad och på plats om ungefär ett halvår.
Om ett halvår skulle det alltså finnas en lösning på laddkrånglet för elbilisterna. Nu skriver vi slutet av mars och det har gått ett halvår sedan energiministerns löfte. Efter egna kontroller längs landets publika laddinfrastruktur och kontakter med berörda kan jag konstatera att det inte stämmer. Laddkrånglet är inte löst. Detta är särskilt anmärkningsvärt med tanke på att de ungefär 9 000 publika laddningspunkter som finns i Sverige i dag har finansierats med offentliga medel. Då borde det vara rimligt med motkravet att elbilisterna också enkelt ska kunna använda laddstolparna på ett smidigt sätt.
Enligt organisationen Power Circle kommer antalet publika laddpunkter att behöva tiofaldigas i Sverige till 2030. Sverige är ett av de länder i Europa där antalet sålda laddbara fordon ökar mest. Det är glädjande, men det ställer också krav på ett heltäckande och enhetligt laddsystem för laddbara fordon. Det finns inte i dag.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
- När får Sverige ett enkelt system att ladda elfordon vid publika laddpunkter, och vilka konkreta åtgärder vidtar statsrådet för att så ska bli fallet?
- Hur stort bedömer statsrådet att antalet publika laddpunkter behöver vara till 2030?