Kvotering inom brandkåren
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 38 Statsrådet Anders Ygeman (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Kent Ekeroth har frågat mig vilket jag anser ha högst prioritet: att räddningstjänsten ska spegla befolkningssammansättningen eller att den ska få in bästa möjliga kompetens för att kunna utföra sitt uppdrag.
Vidare har han frågat mig om jag ämnar förändra lagar, regler, förordningar eller annat för att stoppa kvoteringen och de riktade kampanjerna till kvinnor och invandrare. Slutligen har han frågat mig om jag avser att verka för att införa nationella enhetliga krav som är anpassade efter den verkliga arbetssituation som gäller för brandmän.
Den kommunala räddningstjänsten har stor betydelse för människors trygghet och säkerhet. Räddningstjänsten måste därför vara effektiv med högt ställda kvalitetskrav på verksamheten. För ett effektivt arbete är det av stor vikt att räddningstjänsten har ett högt förtroende bland allmänheten.
Det är kommunen som ansvarar för förebyggande verksamhet och räddningstjänst inom kommunen enligt lagen om skydd mot olyckor. Kommunen har enligt den lagen även ansvar för att personalen har den kompetens som behövs.
Regeringen anser att räddningstjänstens personalsammansättning bör spegla hur samhället ser ut. En jämnare könsfördelning och ökad mångfald inom räddningstjänsten är grundläggande krav i det avseendet. Det bidrar till att höja den samlade kompetensen och kvaliteten i stort inom räddningstjänsten. Det kan gälla allt från effektivare räddningsinsatser till att ännu bättre kunna förebygga våld och hot mot räddningstjänsten i socialt utsatta områden. Det handlar också om att räddningstjänsten ska kunna förbättra det förebyggande och insatsinriktade arbetet för såväl kvinnors som mäns behov. På detta sätt kan allmänhetens förtroende för räddningstjänsten öka. Det finns ingen motsättning mellan räddningstjänstens kompetens och en utveckling mot en jämnare könsfördelning och ökad mångfald inom räddningstjänstens verksamhet.
Staten ansvarar genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för utbildning inom området skydd mot olyckor. Utbildningen ska säkerställa att det finns en likvärdig och grundläggande kompetens hos kommunal räddningstjänstpersonal i hela landet. Arbetet inom räddningstjänsten är fysiskt krävande. För att bli antagen till den statliga utbildningen på området ställs det höga krav på bland annat fysisk förmåga. Kommunerna beslutar dock själva om vilka krav som ska gälla för anställning inom deras räddningstjänst. Det kan förutom krav på fysisk förmåga handla om förmåga att göra rätt bedömningar vid en insats, förmåga att skapa förtroende, samarbetsförmåga och förmåga att kommunicera. Alla dessa förmågor krävs för att kunna genomföra en effektiv förebyggande verksamhet och en effektiv räddningstjänstverksamhet.
Sammanfattningsvis anser jag att en räddningstjänst som på ett bättre sätt än i dag speglar samhällets befolkningssammansättning bidrar till en effektivare och en mer ändamålsenlig räddningstjänst. Mot denna bakgrund följer jag noga utvecklingen på området och kommer vid behov att vidta de åtgärder som anses nödvändiga.
Anf. 39 Kent Ekeroth (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! En rekryteringspolicy som fokuserar på "mångfald" och befolkningssammansättning fokuserar inte på bästa person på plats. Då hade man inte haft de mål som inrikesministern försvarar. Att en räddningstjänst som "speglar samhällets befolkningssammansättning" skulle vara bättre är närmast ett tomt påstående, som dessutom motbevisas av tester, protokoll och vittnesmål från fältet.
Vi kan exempelvis titta på den ansvariga myndighetens, MSB:s, egen rapport, Fysiska gränsvärden. Där framgår följande: 97 procent av männen klarade det nedre fysiska gränsvärdet, jämfört med 33 procent av kvinnorna. Inom gruppen heltidsbrandmän var det 100 procent av männen som klarade det, men endast 53 procent av kvinnorna. För deltidsbrandmän var det 93 procent av männen som klarade det, men 5 procent av kvinnorna. I jämförelsegruppen civila klarade 92 procent av männen det, men 0 procent av kvinnorna. Det här är alltså MSB:s egen rapport.
Hur går det ihop med att det här skulle leda till en effektivare räddningstjänst? Skillnaden är enorm, och det påverkar självklart. Som studien själv anger kommer "fysiskt krävande arbetsuppgifter sannolikt ta längre tid jämfört med en person som klarar gränsvärdena". Det är förvisso rätt uppenbart. Och att något tar längre tid när det brinner är inget positivt, om det inte redan var uppenbart.
Målet att få in kvinnor och folk med annan etnisk bakgrund ska uppnås på två sätt. Dels sänks kraven, dels använder man sig av kvotering. "Det duger inte" att så få kvinnor är brandmän, ansåg Räddningsverket, numera MSB, redan 2008. Delar av Stockholm samt Göteborg och Malmö har övergett det så kallade storstadstestet, som hade relativt höga krav.
Att kvotering försiggår bekräftade väl inrikesministern alldeles nyss, men om inte det räcker kan jag ge några exempel. MSB skriver på sin hemsida att de måste öka andelen kvinnor och medarbetare med annan etnicitet. På Räddningstjänsten Syds hemsida står det: "Målet är att tre av fem arbetslag ska ha lika många kvinnor som män." Södertörns brandförsvarsförbund sa i en intervju i dokumentären En räddningstjänst i kris? i december månad att de aktivt sysslar med att få in en viss procent kvinnor - jag tror att det var 20 eller 25 procent - och dessutom minoriteter.
Att kravsänkning och kvotering pågår för att uppnå dessa politiska mål om mångfald råder det inget tvivel om. Vad leder det då till? Jo, sänkta krav och kvotering av personer som inte platsar leder självklart till en försämring av kvaliteten. Det innebär att den här politiken sätter liv på spel i jakten på det som kallas jämställdhet.
Interna dokument från Södertörns brandförsvarsförbund bekräftar detta. År 2011 var det 7 av 15 av dem som anställdes som inte klarade de fysiska testerna. 12 av 15 av dem som anställdes klarade inte simtesterna. 6 av 12 klarade inte livräddning. Av dem var 5 kvinnor. 8 av dessa jobbar fortfarande kvar i dag. Detta bekräftar dessutom chefen för Södertörns brandförsvarsförbund i intervjun. Utvärderingsdokument har mystiskt försvunnit, men 2014 fortsatte detta. Då visade det sig att 40 procent inte klarade simtesterna men ändå jobbade kvar.
Med anledning av inrikesministerns inledande svar vill jag också poängtera att den utbildning som MSB ansvarar för kan kringgås. Faktum är att man i Stockholm har fyra olika förbund med fyra olika krav. I Södertörns brandförsvarsförbund kan man börja jobba efter endast nio veckors introduktionsutbildning, medan man i grannförbundet Storstockholms brandförsvar kräver den statliga tvååriga SMO-utbildningen. Har inte alla medborgare rätt till ordentligt utbildade brandmän? Varför skiljer det sig så mycket? Varför tillåter man det?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med den politik som denna regering och tidigare regering fört fokuserar man inte på bästa man på plats utan i stället på kön och etnicitet. Det är ohållbart.
Anf. 40 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Jag tror att den i den här kammaren som fokuserar mest på kön och etnicitet är Kent Ekeroth. För Kent Ekeroth är det hemskt att räddningstjänsten har gått in i 2000-talet och att det till och med kan finnas kvinnor och invandrare, som Kent Ekeroth uttrycker det, som jobbar i räddningstjänsten. Dessutom gör han citationstecken med fingrarna kring ordet "mångfald". Han får gärna utveckla vad de där citationstecknen betyder.
Det är bra att Kent Ekeroth tittar på tv och gör interpellationer utifrån sitt tv-tittande. Men vore det inte bättre om Kent Ekeroth tittade ut i verkligheten och såg resultaten?
Låt mig ställa ett par enkla frågor tillbaka till Kent Ekeroth. Du representerar södra Sverige i riksdagen. Du har högläsning om hur dåligt räddningstjänsten i ditt eget område fungerar på grund av att man har kvinnor och invandrare anställda inom räddningstjänsten. Fråga ett: Har du besökt Räddningstjänsten Syd under din tid som representant för dem här i riksdagen? Fråga två: Har du tagit del av resultaten för Räddningstjänsten Syd? Kan du i så fall för kammaren läsa upp hurdan resultatutvecklingen varit där?
Anf. 41 Kent Ekeroth (SD)
Herr talman! Jag har varit i kontakt med brandmän i både Stockholm och Syd. Till exempel har vi en brandmästare i Syd med 39 års erfarenhet, känd för att hans övningar var stenhårda. Han har vittnat om hur brandkårsstyrkan monterats ned i jämställdhetens och mångkulturens namn och har bland annat sagt: "Man har med berått mod sänkt kvaliteten på brandmännen så att allmänheten nu inte längre kan räkna med att bli räddade i en farlig situation eller åtminstone få den bästa hjälpen. Det är en fullständig katastrof." Peter Bergh, som är ordförande för Brandmännens Riksförbund, har sagt att räddningstjänsterna de senaste åren fokuserat alltmer på mångfald och allt mindre på yrkeskunskap.
Att denna sorts kvotering, som gör att sämre personer kommer in på arbetsplatsen i stället för bättre lämpade, pågår är till och med fastslaget. Till exempel ansågs Södertörns brandförsvarsförbund vara en felande part år 2011 i fallet med Simon Wallmark, och förbundet betalade ut 100 000 kronor i ersättning till honom. Simon Wallmark hade nekats jobb samtidigt som ett antal kvinnor med betydligt sämre meriter eller inga relevanta meriter alls fått jobb som brandmän. Trots detta anser Södertörns brandförsvarsförbund fortfarande att de gjorde rätt, vilket deras produktionschef sa på ett möte som dessutom spelades in.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ska ge ett exempel på hur den här kvoteringen kan gå till. Efter fallet Wallmark införde Södertörns brandförsvarsförbund en rekryteringsmall för att kunna fortsätta diskriminera fritt. Där är mångkultur ett av poängkriterierna. Denna mall kan resultera i följande: Kim, 25 år, som är utbildad brandman, har fem års erfarenhet som brandman och har jobbat som snickare, får sju poäng i testet. Samtidigt får Jasmine, 19 år, som har mångkulturell bakgrund, kan arabiska, har läst marknadsföring och har jobbat en månad som nagelskulptris, nio poäng och därmed jobbet. Då måste man fråga sig: Är detta en rimlig ordning att ha?
Nej, jag är inte emot kvinnor eller invandrare inom brandkåren. Men jag vill att rekryteringen ska ske på lika sätt och med bibehållen kvalitet. Det är det allting handlar om. Sedan spelar det ingen roll om det är 100 procent kvinnor eller 100 procent män. Men det verkar regeringen ha problem med.
Det finns flera hårresande exempel på hur rekryteringen kan gå till. En person med tio års erfarenhet av att vara brandman och med goda vitsord blev nekad när han sökte sig tillbaka till brandkåren efter en sejour som polis. Vem anställdes i stället för honom? Jo, en 23-årig kvinna utan körkort som vikarierat som mellanstadielärare och gått en komvuxutbildning i pedagogiskt ledarskap.
Vid Södertörns brandförsvarsförbund anställdes 2013 en poet, vars främsta merit var sju diktsamlingar och ett teaterstycke med titeln Det kallas känslor. Denna person gick före en person med elva olika utbildningar inom brandräddning, ledarskap och sjukvård samt mångårig erfarenhet som brandman och insatsledare. Den senare var dessutom lärare på Rosersbergs räddningsskola. Han platsade inte, men poeten platsade. Är det här rimligt?
Ett annat exempel är forcering av dörrar. Det ska ta mellan 10 och 30 sekunder att forcera en vanlig dörr och en till tre minuter att forcera en säkerhetsdörr. När man gjorde tester vid Räddningstjänsten Syd med två kvinnliga brandmän tog det dem elva minuter. Brandmästaren i Höganäs sa att det i så fall är "djupt allvarligt" och att det då inte finns något liv att rädda på andra sidan.
Det finns massor av vittnesmål om det här. Magnus Sjöholm, distriktombudsman på fackföreningen Brandmännens Riksförbund, har sagt att politikerna har gjort brandkåren till en politisk skådeplats. Man tar in folk som inte klarar utbildningen och tvingar igenom dem. På sikt utsätter man tredje man för ökad risk. Det är fullständigt klart, anser Magnus Sjöholm. Brandmästare Henrik Persson har sagt: "I förlängningen innebär detta en fara för allmänheten. Ska vi få rätsida på problemet måste vi våga prata om det, det måste ställas krav som motsvarar yrkets behov."
Ygeman sa i sitt inledningsanförande att det ställs höga krav genom MSB. Är Ygeman medveten om det enda krav som är lagstadgat? Jag skulle gärna vilja att han redogör för det kravet, så att vi kan diskutera det i mitt nästa inlägg.
Anf. 42 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Jag ställde två enkla frågor till Kent Ekeroth. Den första var om han hade besökt Räddningstjänsten Syd, som han använder som exempel. Även om han försökte låtsas som om motsatsen vore fallet utgår jag från att svaret faktiskt är nej. Han har inte besökt Räddningstjänsten Syd. Men det hade kunnat vara bra att göra det innan han ställde interpellationen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den andra frågan till Kent Ekeroth var: Hur ser resultatet i Räddningstjänsten Syd ut, som han använder som ett varnande exempel? Jag kan berätta det för Kent Ekeroth, eftersom han inte verkar orka ta reda på det själv. De är fantastiska. De används som exempel för resten av landet. Man har minskat antalet bränder med 50 procent och brand utomhus med ännu mer. Det är faktiskt så, Kent Ekeroth, även om det kanske inte riktigt har gått upp för dig, att den bästa branden är den som inte sker.
Genom det förebyggande arbetet som man har gjort i Räddningstjänsten Syd har man hindrat en väldig massa bränder från att ske. Det är faktiskt så att Räddningstjänsten Syd nu är mycket effektivare, når mycket bättre resultat och räddar många fler människoliv än vad den gör i den etniskt vita, kvinnobefriade, dröm som Kent Ekeroth när.
Anf. 43 Kent Ekeroth (SD)
Herr talman! Det finns incidentrapporter, övningsrapporter och utvärderingsrapporter från brandmän som är anställda i bland annat Södertörn som visar att de inte klarar uppdraget. De får panik när de är uppe på ett tak. Man måste skicka in extrapersonal för att rädda brandmännen när de har gett sig in. I Rosengård var det till exempel två brandmän som gick vilse i rökhavet så att man fick skicka in andra brandmän för att rädda dem.
Vi har brandmästare från syd, Stockholm och runt om som vittnar om problemen. Vi har dokument från deras egna utvärderingar som bevisar det. Vi har en chef för Södertörns brandförsvarsförbund som får frågan: Förväntar sig inte folk att bli räddade från en brand när det brinner? Han säger: Nej, det gör de inte. De förväntar sig att vi ska lära dem någonting, att vi ska ha en dialog med dem.
Det är denna nivå som räddningstjänsten nu håller på att eroderas till på grund av att man fokuserar på kvotering och etnisk mångfald. Jag har för kort talartid för att ta upp alla galenskaper, all kvotering och allt som nu finns. Detta var bara ett axplock. Tyvärr är min talartid begränsad.
En intressant aspekt är att det som regeringen försvarar och som sker runt om egentligen är olagligt. Kvotering är de facto olaglig. Men den tillåts fortgå ändå med etablissemangets goda minne. Det enda som är tillåtet är positiv särbehandling, och det är av kvinnor och inte av etniska minoriteter.
Vad som krävs är följande. Man måste förbjuda all form av kvotering, all form av positiv särbehandling, mål för etniska eller könsmässiga kvoter eller riktade rekryteringskampanjer. Sedan måste man ha en statlig utbildning som ska gälla för alla brandförsvarsförbund i hela landet så att vi kan få en likvärdig brandkår med högt ställda krav inte bara i de förbund som väljer det. Varenda medborgare i detta land har rätt till fullgott skydd vid bränder.
Anf. 44 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Det kan säkert begås fel i Räddningssverige. Det kan säkert vara så att någon av Kent Ekeroths förvirrade anekdoter har hänt i verkligheten. Det kan vara någonting som kan behöva rättas till. Jag köper det, Kent. Men du kommer inte undan att resultaten i ditt så förkättrade Räddningstjänsten Syd är fantastiska. De har gjort det allra viktigaste. De har räddat människoliv genom ett målmedvetet arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Skulle man välja den väg som Kent Ekeroth väljer skulle det betyda ett antal förlorade människoliv. Fler byggnader skulle förstöras i brand, fler människoliv skulle gå till spillo och fler människor skulle bli skadade och allvarligt skadade av bränder. Det är fel väg att gå, Kent Ekeroth.
Vi behöver en räddningstjänst utrustad för 2000-talet. Vi kan inte titta tillbaka i backspegeln på det av Sverigedemokraterna så omhuldade och omskimrade 50-talet.
Överläggningen var härmed avslutad.
Interpellation 2015/16:423 Kvotering inom brandkåren
av Kent Ekeroth (SD)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
För inte så länge sedan var kraven för att bli brandman mycket högre än de är i dag. Men kraven började sedermera sänkas för att de styrande av någon anledning såg det som ett problem att, som statliga Räddningsverket (sedermera MSB) uttryckte det, ”alltför hårda fysiska test leder till att få kvinnor blir brandmän”.
Stefan Lundqvist, utbildningsansvarig på Räddningsverket, sa följande: ”Räddningstjänsten ska avspegla samhället i stort.”
Räddningsverkets förslag om att ta fram nya riktlinjer för anställningskraven på brandmän välkomnades av Per Widlundh, förbundsdirektör för Räddningstjänst Syd: ”Naturligtvis ska både killar och tjejer klara av jobbet men ett par av momenten i testerna som vi använder idag kan missgynna kvinnor.”
MSB fortsätter på det inslagna spåret. På deras hemsida står det att de måste ”öka andelen kvinnor och medarbetare med annan etnicitet”.
På Räddningstjänst Syds hemsida står det i sin tur: ”Målet är att tre av fem arbetslag ska ha lika många kvinnor som män.”
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kallar det ”sned” fördelning att ”endast ett par procent av de heltidsanställda brandmännen och räddningstjänstpersonal i beredskap är kvinnor”.
Alla tre storstadsregionerna i Sverige har sänkt de fysiska minimikraven för brandmän – allt för att uppnå det som beskrivs ovan. Att det endast inom Stockholms län vid de fyra olika räddningstjänsterna existerar fyra olika krav på fysik och utbildning vittnar om ett famlande från kommunerna.
Dokumentärkanalen Samhällsmagasinet uppmärksammade detta i sin dokumentär En räddningstjänst i kris?, som visar hur Södertörn, ett av Sveriges största brandförsvarsförbund, valt bort rutinerade och kompetenta svenska män, till förmån för kvinnor och invandrare, som saknade grundläggande kunskaper och/eller förutsättningar.
Antagningskraven har sänkts, och diskriminering av män och svenskar har institutionaliserats. Allt detta leder till minskad säkerhet för allmänheten.
Jag vill därför fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilket anser statsrådet ha högst prioritet: att räddningstjänsten ska spegla befolkningssammansättningen eller att den ska få in bästa möjliga kompetens för att kunna utföra sitt huvuduppdrag?
Ämnar statsrådet förändra lagar, regler, förordningar eller annat för att stoppa kvoteringen och de riktade kampanjerna till kvinnor och invandrare?
Avser statsrådet att verka för att införa nationella enhetliga krav som är anpassade efter den verkliga arbetssituation som gäller för brandmän?


