Kvinnors företagande

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Hans Rothenberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra förutsättningarna för kvinnor att starta och driva företag i Sverige. Vidare har Hans Rothenberg frågat hur jag vill förbättra möjligheterna för kvinnor att vara entreprenörer inom välfärden.

Regeringen för en politik för fler och växande företag. Stabila offentliga finanser är en förutsättning för våra investeringar i infrastruktur, forskning, bostäder och klimatomställning samt för de kunskapsreformer som krävs för ett modernt arbetsliv med ett bättre fungerande utbildningssystem och bättre matchning. Tillsammans med en aktiv näringspolitik, med bland annat bättre finansiering till innovativa och växande företag och en ökad export, utgör detta regeringens jobbagenda. Detta stärker förutsättningarna för företag att skapa, växa och exportera med bas i Sverige.

En mångfald av företag och företagare är viktigt för hela näringslivets konkurrenskraft, förnyelse och hållbarhet. Jag ser därför inte varför kvinnors företagande ska begränsas till välfärdssektorn. Välfärdstjänster ska, oavsett vem som bedriver verksamheten, präglas av hög kvalitet. Och för att behålla valfriheten måste spelreglerna för verksamheterna vara tydliga. Efter en rad exempel på missförhållanden har regeringen tillsatt Utredningen om reglering av offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster, vars syfte är att fastställa vilka regler som ska gälla för företag i välfärdssektorn.

Regeringen vill med detta skapa ordning och reda i välfärdssektorn och underlätta för de företag som är verksamma där. Ett väl fungerande regelverk med tydliga villkor gagnar både företag och brukare.

Redan förra hösten aviserade regeringen att de företagsfrämjande åtgärderna ska utvecklas så att alla företag och företagare, oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder, bransch eller var i landet de är verksamma, ska få tillgång till dem på likvärdiga villkor. Regeringen arbetar nu med detta, och den strategi för företagsfrämjande på likvärdiga villkor som Tillväxtverket presenterade i våras är ett viktigt verktyg i arbetet.

Regeringen fattade också den 10 december 2015 beslut om en förstärkt satsning på jämställd regional tillväxt under 2016-2018. Denna satsning är en vidareutveckling av tidigare uppdrag om att regionalt ta fram handlingsplaner för jämställd regional tillväxt. Den ska leda till hållbara resultat genom att jämställdhet integreras i ordinarie verksamhet, exempelvis i beslutsprocesser och arbetssätt hos de aktörer med regionalt utvecklingsansvar som arbetar för att uppnå en hållbar regional tillväxt.

Inom ramen för den regionala tillväxtpolitiken fattade regeringen också under förra året beslut om nya stödförordningar för de regionala företagsstöden. Ett viktigt syfte var att stöden i större utsträckning bland annat ska kunna nå kvinnor samt kvinnor och män med utländsk bakgrund.

Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret.

Enligt världens största undersökning av entreprenörskap - den heter Global Entrepreneurship Monitor och kallas GEM - har kvinnors entreprenörskap i Sverige minskat dramatiskt på bara ett år. Det är anledningen till att jag skrev interpellationen. Man måste reagera på samhällsförändringar som sker, även om de kommer plötsligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt undersökningen sjönk andelen kvinnor som driver företag i tidiga faser från dryga 6 procentenheter till knappt 4 procentenheter, vilket är en minskning med närmare 40 procent. Vidare sjönk, enligt GEM:s definition av entreprenörskap, den svenska andelen kvinnor i företagande från 8,2 procent 2013 till 6,7 2014. Det innebär att Sverige rasar från 10:e till 18:e plats bland de 29 jämförbara länderna, som karakteriseras som innovationsdrivna.

Satsningar på entreprenörskap och nystart och utveckling av företag är en jämställdhetsfråga som också ger möjlighet till tillväxt genom att hela befolkningen nyttjas på ett bättre sätt. Alliansregeringen genomförde därför riktade insatser med program för kvinnors företagande. De vände sig till kvinnor som ville utveckla sina företag och kvinnor som ville starta företag. Samma program vände sig också till aktörer som arbetar med att främja företagande, företagsutveckling och regional tillväxt, till exempel genom rådgivning och finansiering.

Alliansregeringen hann med en hel del under sina åtta år. Man initierade även flera insatser inom den allmänna näringspolitiken som har främjat jämställdheten mellan män som företagare och kvinnor som företagare. Kvinnors delaktighet och jämställda medverkan i tillväxt- och utvecklingsarbetet lokalt, regionalt, nationellt och internationellt är viktig. Den lokala och regionala nivån spelar roll då behov och förutsättningar kan se olika ut beroende på var i landet man befinner sig.

Herr talman! Man kommer ofta in på välfärdsfrågorna i det här sammanhanget. Det gör även jag i min interpellation. Det är ganska naturligt eftersom många kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn, inte minst inom välfärdssektorn. Det är därför naturligt att många tar sina första steg in i entreprenörskap med startpunkt i välfärdsföretagande och dess möjligheter.

Det är därför viktigt att det råder goda villkor för företagande inom välfärdssektorn. Och det är särskilt angeläget att titta på hur vi ska få många kvinnor och även män och personer med annan bakgrund än den gängse att komma vidare. Anledningen till att jag fokuserar på kvinnor i den här debatten var just rapporten från GEM där det framgick att andelen har sjunkit.

Då måste man reagera. Därför ställde jag två frågor till ministern. Den ena var vilka åtgärder som näringsministern avser att vidta för att förbättra förutsättningarna för kvinnor att starta och driva företag i Sverige. Här fick jag ett ganska generellt besked att man inte ska göra skillnad på grupper eller ställa dem mot varandra. Nej, det ska vi inte göra, men vi ska stimulera grupper där det finns ett lägre entreprenörskap än vad som annars skulle kunna förväntas.

Jag vill också fråga ministern hur han tänker förbättra möjligheterna för kvinnor att vara entreprenörer inom välfärden. Där hörde vi ett undvikande svar.

Så jag skulle vilja höra: Varför är ministern och regeringen så rädda för entreprenörskap inom välfärden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Först vill jag säga att kvinnors företagande definitivt är en viktig fråga. Det är en strategisk tillväxtfråga. Vi i Sverige har inte - och det har man inte heller i många andra länder - utnyttjat den fulla kraften i den potential som finns bland medborgarna. Det är färre kvinnor än män som är entreprenörer och driver företag. Sverige behöver fler och växande företag, kanske nu mer än någonsin, så vi borde ta vara på potentialen hos hela befolkningen.

Det är också en principiell och jämställdhetspolitisk fråga. Kön ska inte få avgöra vilka möjligheter som man har att starta och driva företag, oavsett om det är i arbetslivet eller på företagssidan. Jag tycker att det är viktigt att notera att det här är en fråga som jag tar på stort allvar och som jag hoppas att vi alla i den här kammaren är engagerade i.

Tillväxtverket räknar med att ungefär 29 procent av företagen i Sverige drivs av kvinnor. Det har skett en ökning över tid av andelen kvinnor som driver företag, vilket är positivt. Ännu mer positivt är det att när man tittar på de företag som drivs av kvinnor och jämför dem med företag som drivs av män är siffrorna ganska positiva. Det går lika bra för företag som drivs av kvinnor. Det gäller storlek, produktivitet och tillväxttakt. Det finns alltså ingen försämring eller skillnad när det gäller kön. Kvinnor är lika bra entreprenörer som män. Men det finns för få kvinnliga entreprenörer.

Jag är inte nöjd med den här bilden, och jag uppfattar det som att inte heller Hans Rothenberg är det. Det är en bra utgångspunkt för en diskussion.

En av de funderingar som vi har haft om varför vi valde att jobba via de regionala tillväxtprocesserna är att vi vill få ut detta i den ordinarie verksamheten. Det får inte vara ett litet projekt på sidan om, utan alla viktiga aktörer måste se till att premiera kvinnor och män på samma sätt så att kvinnor inte diskrimineras i de processer som finns när man får stöd eller hjälp med att starta företag och driva dem. Det måste fungera i hela landet. Det är därför som vi tycker att dessa processer är så viktiga som vi tar Tillväxtverkets utredning på så stort allvar. De har föreslagit just detta, och det är det som vi försöker att implementera.

Om man funderar på det som har hänt i GEM-statistiken från 2014 vill jag ställa frågan tillbaka. Vad var det som hände det sista året? Ni hade gjort en del satsningar, och sedan skedde det här raset i slutet av er mandatperiod. Ni måste ha gjort någon form av reflektion över vad det berodde på att det blev på det sättet.

Jag tror att det är viktigt att se att man har ett eget ansvar. Man kan inte bara komma hit och säga att den nuvarande regeringen bär ansvaret för allting. Om det här hände under den förra mandatperioden bör man också fundera över vad man gjorde för misstag som ledde till den utvecklingen under Alliansens sista år vid makten.

Herr talman! Det var kanske den mest förväntade motfrågan som jag räknade med att få. Man måste vara ödmjuk och resonera om vad det beror på. Det är klart att allting under åtta år inte kan ha varit helt perfekt. Det var tråkigt att det här skedde under det sista året. Jag tror att man ska se till vad signalspråk betyder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kvinnor, män och alla som startar företag gör det utifrån att man vill lite mer. Man vill göra lite mer än vad man kan åstadkomma i en anställning. Man gör det därför att man kan lite mer. Man har kunskaper och erfarenheter som gör att man kanske känner sig begränsad i en anställning. Därför är det naturligt att man tar steget vidare inom det område där man har arbetat. Är man ingenjör, då kan man starta en konsultfirma. Är man jurist finns det många möjligheter att starta egen verksamhet.

Om man är i en verksamhet som är präglad av offentlig styrning och offentlig finansiering där det inte finns någon tradition av entreprenörskap och där det dessutom pågår en politisk debatt om att det inte är önskvärt med entreprenörskap inom det området, då är det klart att det påverkar möjligheten och intresset för att starta ny verksamhet inom det området.

Det var precis det som skedde mellan 2013 och 2014. Det var ett valår, och mycket av den debatt som ägde rum under det året handlade om att man skulle begränsa möjligheterna inom välfärdssektorn att skapa entreprenörskap. Jag vill inte säga att de var otaliga, men det fanns en handfull exempel som upprepades gång på gång. Man sa att det landade pengar på några kanalöar. Några enskilda missförhållanden blev exempel för en hel näring. Det är signalspråket.

Ministern säger i sitt svar att han inte ser varför kvinnors företagande ska begränsas till välfärdssektorn. Men kvinnor är klart överrepresenterade inom välfärdssektorn. Vill man att kvinnor i större utsträckning ska starta eget då är det ganska naturligt att de fokuserar på välfärdssektorn.

Det finns också en underton här av att det finns mer begränsningar än möjligheter när det gäller att se över utredningen om reglering av offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Utredningen utgår från missförhållanden, inte från möjligheter. Regeringen vill med detta skapa ordning och reda i välfärdssektorn.

Då frågar jag: Förutom en handfull exempel, vad är det för oreda som råder inom välfärdssektorn? Hela undertonen bygger på att diskvalificera människor som är verksamma inom välfärdssektorn att driva ett framgångsrikt entreprenörskap som för samhället, för människor som nyttjar deras tjänster och för patienter kan innebära en kvalitetsförhöjning. Varför vill en feministisk regering inte se dessa möjligheter?

Herr talman! Apropå signalspråk är det jätteviktigt för oss som är engagerade i näringspolitiska frågor att inte skicka signalen att kvinnor bara är företagare inom vissa sektorer. Vi ser att kvinnor är underrepresenterade i vissa branscher och sektorer. Så är det ju i dag.

Den väldigt hajpade branschen, den digitala start up-scenen i Sverige, talar vi ofta om som en enorm möjlighet för vårt land. Vi måste vara ärliga att säga att det är för få kvinnor i ledande position i start up-bolagen. Det är ett strukturellt problem för den digitala ekonomin om den inte tar vara på kraften och kompetensen hos kvinnor.

Man kan inte säga att bara för att kvinnor traditionellt i större utsträckning har jobbat i välfärdssektorn finns deras karriärmöjligheter och företagande framför allt inom den sektorn. Det är klart att det kommer att finnas kvinnliga företagare i välfärdssektorn, det ska det finnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I valrörelsen hade vi lite olika positioner. Vi tyckte att det krävdes större investeringar i välfärden. Det är bra för företagare som finns inom välfärdsområdet att se att man kan bygga ut välfärden och höja kvaliteten i den.

Det fördes också en diskussion om de missförhållanden som hade avslöjats. Tack vare att det inte fanns tillräckligt tydliga kvalitetskrav på offentligt finansierad verksamhet förekom det en del skandaler, vilka ju drabbade seriösa företag. De som följde reglerna och hade en hög kvalitet drogs också ned i en diskussion om ifall all privat verksamhet är dålig därför att några inte följer det som borde vara gällande.

Men det är klart att när man talar om höjd kvalitet i välfärdssektorn påverkar det kvinnor.

Vi har fört diskussioner om att vi tycker att det är rimligt att diskutera bemanningskrav i äldreomsorgen. Vi tycker att de äldre ska ha en viss lägstanivå för bemanningen i äldreomsorgen för att kvaliteten ska säkras. Så ser vi åt andra sidan - vad är det som gör att kvinnor går ned i arbetstid på svensk arbetsmarknad? 100 000 kvinnor går ned i arbetstid därför att äldreomsorgen och barnomsorgen inte håller måttet. Det blir en jämställdhetsfråga vilka kvalitetskrav man ställer på verksamheten.

För en seriös och framåtsyftande företagare finns det inga problem i att man har bra kvalitetskrav i offentlig sektor. Det är en fördel. Då kan man få bort de företag som inte har tagit seriöst på kvaliteten, och så blir marknaden bättre för de kvinnor och män som driver företag i välfärdssektorn.

När det gäller kvinnor och företagande tror jag att även andra frågor är viktiga, som hur trygghetssystemen fungerar. Vi ser hur sjukskrivningarna drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Vi tog ett första steg i samband med förra årsskiftet, då vi införde ett tak för företagens sjuklönekostnader. Jag tror att det var en viktig förändring som minskade risken för företagande kopplat till både kvinnor och män.

Jag tror att vi måste ha en fortsatt diskussion kring hur socialförsäkringssystemet funkar för företagare, både kvinnor och män. En viktig fråga är också trygghet och möjligheter för företagare i olika skeden av livet. Frågorna hänger ihop och är större, men jag tror att det är helt rätt väg att gå att se till att alla de som jobbar med företagsstöd på olika sätt, också regionalt ute i Sverige, tar frågorna om jämställdhet och jämställt företagande på största allvar. Hans Rothenberg och jag kan nog tillsammans se till att vi bevakar de frågorna, så att de inte får minskad uppmärksamhet i framtiden.

Herr talman! När man startar en ny verksamhet utgår man från sin kompetens, sin erfarenhet och sin plattform. Jag skulle vilja höra: Vad säger ministern till alla de kvinnor som är verksamma inom offentlig sektor, som inte är konkurrensutsatt? Hur ska de kunna förverkliga sin entreprenörsdröm om de inte ska kunna göra det inom sitt eget verksamhetsområde? Ska de bli cykelreparatörer eller datatekniker? Det kräver en enorm omskolning och kompetensförändring.

Trygghetssystemen debatterade jag med Mikael Dambergs kollega socialförsäkringsministern i förrgår. Vid 55-årsgränsen säger det pang, och så har man som företagare inte möjlighet att välja sin karenstid. Alliansregeringen gjorde två justeringar i den reformen, och det finns all möjlighet att gå vidare. Den berör också kvinnor som kommer längre upp i åldrarna, kvinnor som behöver vabba som företagare i större utsträckning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Regeringen begränsar RUT-tjänster och entreprenörskap inom de områden där många kvinnor är verksamma. Regeringen har också dragit in det stöd som gått till entreprenörsstödsorganisationen Winnet. Det har blivit ett ramaskri. Varför riktar man sin udd mot en sådan organisation? Där kvinnor har som svårast att driva eget, där gör regeringen som minst för att underlätta och som mest för att försvåra.

Kallar man sig för en feministisk regering krävs det mer än ord. Det krävs handling här. Jag ser fram emot att det kan bli handling under den tid Mikael Damberg har kvar som minister.

Herr talman! Det breda perspektivet är viktigt som en förutsättning. Jag tror att det beslut som riksdagen har fattat om en tredje pappamånad eller mammamånad - en vikt månad - betyder oerhört mycket för att komma till rätta med till exempel den skeva fördelning av vab-tid som Hans Rothenberg tog upp. I dag tar kvinnorna ut en väldigt stor del av vabbandet, och därmed försämrar de sina förutsättningar på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Genom att vi bryter igenom den här vallen och får ett mer jämställt föräldraansvar kommer också jämställdheten på arbetsmarknaden och i arbetslivet att påverkas på ett bra sätt.

När det gäller det specifika företagsarbetet gör vi stora satsningar inte minst på välfärden, med investeringar i äldreomsorgen som leder till högre kvalitet men också möjligheter för privata aktörer att erbjuda bra verksamhet inom ramen för den offentliga sektorn. Det kommer en utredning om tydligare kvalitetskrav i den offentliga sektorn. Jag tror att det är bra för hela sektorn att den kommer, för då kan vi slippa den här debatten om huruvida några skor sig på skattebetalarnas medel trots att de inte håller tillräckligt hög kvalitet. Seriösa kvinnor och män som är företagare i offentlig sektor blir bara vinnare och inte förlorare på en sådan reform. Det är jag helt övertygad om.

Sedan tror jag att det gäller att titta på vad det är som i dag begränsar människor och förhindrar dem att ta steget och bli företagare. Kunskap om branschen är en väldigt viktig del, men det är också fråga om finansiering. Vi har tagit väldigt stora kliv för att försöka reformera det statliga finansieringssystemet i syfte att hjälpa människor som till exempel har innovativa idéer och vill göra verklighet av dem. Vi kommer att behöva jobba på många olika områden, men det är viktigt att också de ordinarie regionala strukturerna tar jämställdheten på allvar, och det var detta Tillväxtverkets förslag gällde. Man måste se till att de här resurserna nu förs ut dit där arbetet görs, inte minst regionalt runt om i Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.