Kustrobotsystem i behov av en kompetent radar

Herr talman! Mikael Oscarsson har frågat mig hur jag resonerar i frågan om svensk kustrobot i enlighet med Försvarsberedningen. Mikael Oscarsson har även frågat mig om jag anser att det är rimligt att i dag utrangera ett befintligt radarsystem som i stället kan uppgraderas och användas till ett kustrobotsystem, vilket Försvarsberedningen uttryckt ett behov av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Det är av vikt att Försvarsmakten fokuserar på att bygga upp och materielförsörja de krigsförband som ingår i krigsorganisationen i dag. Detta är en prioritering som vi enats om i en bred politisk överenskommelse - en överenskommelse som även Kristdemokraterna har ställt sig bakom.

Det är riksdagen och regeringen som beslutar om försvarsmaktsorganisationens övergripande utformning. Med detta som grund bestämmer Försvarsmakten den närmare utformningen av krigsförbanden för att kunna uppfylla statsmakternas krav på operativ militär förmåga.

Försvarsmaktens försvarslogistikplan revideras årligen i mars månad varvid myndigheten genomför avvägningar avseende vilka materielsystem som ska vidmakthållas alternativt modifieras för att optimera krigsförbandens operativa förmåga. I detta ingår att ta ställning till om uppdateringar av system som inte är i bruk är viktigare än åtgärder på materielsystem som ingår i dagens krigsförband.

Försvarsmaktens beslut att utrangera ett befintligt radarsystem är en del av den ständiga prioritering myndigheten genomför i verksamheten. Värt att notera i sammanhanget är att beslutet om totalavveckling genom försäljning av radarpatrullterrängbilen ArtE 740/T fattades den 29 november 2012 - det vill säga under föregående regerings mandatperiod. På grund av uthyrning av systemet fördröjdes avvecklingen, och den 29 maj 2015 upphävdes totalavvecklingsbeslutet i syfte att kunna fylla telekrigsbataljonens fordonsbehov.

Jag som försvarsminister kan och ska inte styra myndigheten i enskilda ärenden. Jag har fullt förtroende för Försvarsmaktens prioriteringar, och vår gemensamma målsättning är att höja krigsförbandens operativa förmåga här och nu.

Försvarsberedningens rapport, Försvaret av Sverige - starkare försvar för en osäker tid, ligger till grund för utvecklingen av Sveriges försvar. Jag har ingen annan åsikt än att Försvarsmakten bör analysera och pröva möjligheten att återinföra ett markbaserat kustrobotförband. Inom ramen för det ökade försvarsanslaget, fastställt genom en bred försvarspolitisk överenskommelse, finns dock inga ekonomiska medel avsatta för återinförandet av ett kustrobotförband.

Det är viktigt att materielförsörjningen fokuserar på minskade kostnader och kortare leveranstid genom att så långt som möjligt använda och vidmakthålla befintlig materiel ingående i krigsorganisationen.

När det gäller behovet av framtida materielsystem, efter försvarsbeslutsperioden, kommer en utredning att tillsättas för att se över Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. Materielutredningen ska vara klar 2018 och utgör underlag för regeringens och Försvarsberedningens fortsatta arbete inför nästa försvarsinriktningsbeslut.

Fru talman! I juni i år beslutade riksdagen att höja försvarets förmåga. Det innebär att befintliga materiel ska behållas. I stället för att köpa nya dyra system ska man i första hand modernisera det man har. Det framgår också i ett regeringsbeslut från den 25 juni.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Försvarsberedningens rapport säger vi att Försvarsmakten bör analysera och pröva möjligheten samt den operativa effekten av att ny sjömålsrobot blir tillgänglig som markbaserad förstärkning på Gotland i form av kustrobot.

Jag har därför intresserat mig för ett system som betecknas ArtE 740 som har kostat skattebetalarna 630 miljoner.

Försvarsministern och jag hade en debatt om det här den 12 november. Då sas det att ett av de fem systemen är intakt och att fyra är urmonterade och ligger på lastpallar.

Bakgrunden är att fyra radarstationer har varit uthyrda till Storbritannien och Australien, som har använt dem för att skydda sina trupper i Afghanistan. Till min kännedom har det kommit att de finns i ett varmgarage i örlogshamnen på Muskö.

Försvarsministern sa då också att vi i stort sett bara fått tillbaka fordon med mast. Därför tänkte jag, fru talman, att jag skulle åka ut och titta på det här. Hur ser det ut egentligen? Det var ett väldigt intressant besök, som jag rekommenderar försvarsministern att göra.

Det här är ett mycket kompetent system. När man öppnar pansardörren längst bak ser man att fordonet är fyllt av radarelektronik. Britterna har själva betalat en ombyggnad av kontrollrummet och graderat upp systemet till en modernare variant. All utrustning är fast monterad inne i vagnen. Vad som saknas för att köra igång radarsystemet i pansarfordonet är en radarantenn högst upp på fordonets mast. Den har britterna köpt och behållit för att använda själva. Enligt uppgift har det sagts att det skulle kosta runt 15 miljoner.

Det sas också i debatten att det inte hade skett något underhåll på flera år. Men det fordon som jag fick tillfälle att åka runt i kan åka på motorvägar i 120. Det är följaktligen väldigt bra. Man kan flytta på dem och använda dem på olika sätt. Vi baserade det, när vi provade det där ute, på två minuter och kunde få upp antennen. Det sas då att inget underhåll hade skett på flera år, men det som jag tittade på hade bara gått 50 mil. Och det var besiktigat så sent som i januari 2014.

I Arboga finns två liknande radarstationer som också har varit uthyrda till Australien. De levererades efter genomgång och tester, så att allt skulle vara i toppskick, så sent som den 25 september i år. Saab passade på att sätta på sina egna antenner, 3D-antenner, för att demonstrera att radarsystemet fungerar.

Experten som fanns där ute, Magnus Aronsson på FMV, säger så här: Jag bedömer personligen att det krävs relativt små åtgärder för att återställa och utveckla systemets förmåga. Det blir billigare att bygga på det system vi har i stället för att köpa ett helt nytt radarsystem, vilket troligen blir mycket dyrare och tar flera år.

Då kommer jag tillbaka till frågan. Försvarsministern säger att materielutredningen ska titta på det här. Är det inte rimligt att se till att det här inte avvecklas utan att man först tittar på om detta kan passa in i det system som vi vill ha i framtiden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Försvarsmakten har nu officiellt, på sin hemsida, gett sin bild av läget. Jag anser inte att jag har någon anledning att ifrågasätta den. Det man skriver är:

"Uppgifter i media gör gällande att Försvarsmakten vill skrota ett 'modernt' radarsystem för 630 miljoner kronor."

Det är en sanning med modifikation.

Man skriver vidare:

"Det mobila radarsystemet som kallas ArtE 740 togs fram för ledning av kustartilleri, men innan det blev driftsatt beslutade Sveriges riksdag att kustartilleriet skulle avvecklas. Försvarsmakten hade därför inget behov av radarstationerna och systemet infördes aldrig i förbandsstrukturen utan blev kvar i FMV:s vård."

Det här är alltså ett system som inte ingår i dagens krigsorganisation.

Man skriver vidare:

"Det gjordes analyser och försök i syfte att hitta nya användningsområden, men det visade sig att nyttan inte motsvarade kostnaden och i november 2012 fattades beslut om totalavveckling. Men eftersom Storbritannien och Australien då hade leasat fyra radarsystem för insatsen i Afghanistan avvaktade FM med avvecklingen.

Då det fanns ett avvecklingsbeslut fanns heller ingen anledning att installera svenska lednings- och sambandssystem eller att anskaffa radarantenner och identifieringsfunktion vid återlämnandet efter insatsen i Afghanistan. I maj 2015 upphävdes beslutet om total avveckling för att använda investeringen i fordonen i systemet - de tolv pansarbilarna har nu omfördelats till andra förband som behöver splitterskyddade fordon.

I media har antytts att ArtE 740 skulle behövas på Gotland om Försvarsmakten, efter år 2020, eventuellt uppdras att återinföra ett kustrobotförband. Media har även hävdat att systemet blir lika modernt som luftvärnssystemet UndE 23 som används idag, bara man monterar en ny antenn. Detta är en alltför förenklad bild och de prisuppgifter på anskaffning av nya radarantenner som har florerat i media är inte korrekta. Kostnaden är betydligt högre.

Radarmottagare och sändare i ArtE-systemet är i bra skick, men det är långt ifrån ett komplett system. För att kunna driftsättas och integreras i dagens förbandsstruktur eller i ett eventuellt nyutvecklat kustrobotförband i framtiden krävs att radarantenner, identifieringsfunktion samt lednings- och sambandssystem tillförs. Vidare krävs att personal avdelas, utbildas och övas. Modifieringen bedöms vara kostsam och kan inte rättfärdigas under nuvarande omständigheter. Utveckling, materielförsörjning och bemanning av dagens krigsförband är prioriterad framför modifiering av materiel som inte ingår i krigsorganisationen.

För att summera är det Försvarsmaktens bedömning att kostnaden för att driftsätta systemet inte motsvarar den operativa nyttan. Den fasta sensorkedjan tillsammans med korvett typ Visby, luftvärnets UndE-23 och flygvapnets flygande radarstationer bedöms lösa det nuvarande behovet."

Det här är vad Försvarsmakten säger officiellt. Det finns på deras hemsida, så att man kan ta del av detta. När det gäller det konkreta innehållet ser jag ingen anledning att ifrågasätta substansen. Detta är väl i så fall en diskussion som Oscarsson får föra vidare med Försvarsmaktens representanter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När ArtE 740 återlämnades till Försvarsmakten var det utan antenn. Således var påståendet helt riktigt: Det var ett fordon med en mast men inte med en antenn som återlämnades.

Antennen är en central del av radarsystemet, och en stor del av intelligensen sitter just i antennen. ArtE 740:s sambandssystem togs ur fordonen före uthyrningen, och det finns i dagsläget inget uppdaterat ledningssystem, ingen identifieringsfunktion eller något gränssnitt för att kunna använda ArtE 740 som målanvisning för skjutande förband.

Så är läget, som jag har uppfattat det. Det är väl där vi står nu. Och detta ingår inte i krigsorganisationen.

Fru talman! Det är faktiskt så att det som behövs är en antenn och sambandsutrustning. Jag noterar nu att försvarsministern inte längre är inne på det som han var sist. Då lät det nästan som att det var något slags skrot på pall. Men det är faktiskt ett mycket kompetent system.

Sedan kan man påpeka att Försvarsmaktens beslut går stick i stäv med det behov av sensorer som Försvarsmakten har visat på i sin egen sensorstudie från 2014. Att Försvarsmakten fortfarande vill skrota det som man själv förklarar är helt nödvändigt i framtiden är någonting som i varje fall bör kunna diskuteras. Så kommer att ske. Försvarsutskottet har beslutat att ta in representanter från Försvarsmakten, FOI och FMV för att få information om det här och för att gå till botten med detta. Är det så att vi faktiskt kan använda det här systemet i framtiden?

Försvarsministern säger att han inte ska eller kan styra myndigheten i enskilda ärenden. Det är naturligtvis så. Men faktum är att Försvarsmakten måste ha regeringens medgivande för alla materielinvesteringar som överstiger 200 miljoner kronor. Samtidigt måste man kunna diskutera om Försvarsmakten har fria händer att avveckla materiel som i dag skulle kosta närmare 1 miljard att nyanskaffa. Är det verkligen rimligt?

Om det nu är fordon man behöver finns det förmodligen andra sätt att lösa det på än att skrota 740-systemet.

Om man nu skrotar ArtE 740 och den kommande materielutredningen kommer fram till, som man gjorde i sensorstudien, att rörliga skyddande sensorer behövs kommer vi ännu en gång att konstatera att det blev fort och fel, i likhet med en hel del av de tidigare avvecklingsbesluten.

Vad är då ArtE 740? Ja, det kan användas till generell sjöövervakning, under förutsättning att man implementerar ytkanal. Det kan användas till luftmål och länka luftmål - absolut. Kan det användas för att ge information till markstridsförband för luftlandsättningar och landsättningar? Ja, absolut, på samma sätt som UndE 23.

Är det ett bra komplement och en reserv? Absolut! Det innebär förtätning av sensorkedjan, ersättning vid bortfall, riktade insatser - ett multikompetent system. Det är alltså viktigt för sjörobotsystemet som vi säger att vi vill ha i framtiden, men det är också någonting som kan användas allsidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har sagts lite föraktfullt att den här klarar 16 kilometer. Faktum är att i 3D-utförande på en Mod C-instrumenterad räckvidd handlar det om 120 kilometer och 20 000 meter upp i luften. Det här är ett system som har förmåga att titta på sjömål och flygplan och kan ge de underlag som man behöver.

Detta är i grunden samma system som UndE 23, vilket är samma system som skyddade Obama när han var i Sverige. Det användes också under OS i London för att skydda.

Jag vill återigen uppmana regeringen att göra halt här nu och vänta på materielutredningen innan vi slaktar ett system som med stor sannolikhet kommer att behövas i framtiden.

Fru talman! Jag vet inte om Oscarsson har en framtida karriär som försäljare av artillerisystem framför sig. Han talar väldigt entusiastiskt om detta, och jag har ingen anledning att ifrågasätta engagemanget.

Det jag läste upp tidigare om Försvarsmaktens syn på detta är ingenting jag behöver upprepa. Är det sedan så att försvarsutskottet vill gå djupare i frågan är det helt fritt fram. Det är inget jag har några synpunkter på eller över huvud taget i någon mening skulle försöka agera i. Det är bara att begära att Försvarsmakten och andra myndigheter kommer och redovisar sitt, och sedan får ni väl diskutera frågan då.

Jag har redogjort för det förhållande som gäller för nuvarande prioriteringar. Jag vill dock bara understryka ytterligare att detta är ett system som inte ingår i krigsorganisationen. Ska man föra in ett sådant här system behöver alltså försvarslogistikplanen justeras. Då är det rätt stora belopp som måste omfördelas från andra planerade materielprojekt, för då kommer frågan upp vad det är man i så fall måste plocka bort, senarelägga eller omprioritera.

Det här är alltså inte bara någon enkel operation, utan det har en effekt även i den delen. Man kan därför fråga sig vilka krigsförhand Försvarsmakten ska nedprioritera till förmån för det här ArtE 740-systemet.

Jag vill också markera att detta inte var någonting som ingick i den försvarspolitiska uppgörelse som riksdagen har ställt sig bakom. Det här är en ny fråga om ett system som inte ingår i nuvarande organisation, som i så fall kommer utifrån. Dessa saker ska man ha klara för sig när man bedömer ärendet så att inte entusiasmen gör att den typen av fakta försvinner ur resonemanget.

Fru talman! Jag tycker att man i politiken måste vara ärlig och kunna säga att ibland blir det inte rätt, för vi vet inte allt. När fakta kommer upp måste man kunna ta till sig det och göra en omprövning och se att det inte blev bra.

Det var ju så, försvarsministern, att detta inte var uppe i Försvarsberedningen. Vi fick ingen information i förhandlingarna om att det här systemet skulle avvecklas eller inte kunde användas. Nu har det kommit upp på bordet, och nu ser vi också en allt tuffare miljö. Vi ser att vi behöver varje system vi kan tänka oss för att försvara Sveriges folk och ge trygghet. Då måste vi tänka till så att vi inte gör något dumt, som att vi om några år bestämmer oss för att ha ett kustrobotförband. Det första man behöver då är en sensor, och då har vi skrotat ett system som vi har lagt hundratals miljarder på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det duger inte! Man måste ju vara så pass öppen för att ta in fakta. Det här är alltså ett system som Storbritannien och Australien var jättenöjda med i Afghanistan. Man satsade 1 miljard. Nu är det uppgraderat. Det behövs en 3D-antenn, och det behövs ett sambandssystem, men jämför man det med att börja om på ny kula blir ju det senare alternativet oändligt mycket dyrare.

Jag tycker därför att det finns all anledning att vi tittar på det här, vilket också kommer att ske i försvarsutskottet. Min förhoppning är att vi kan göra halt med avvecklingen och se: Är det här någonting vi kan använda? Är det någonting som behövs för att få ett kustrobotsystem på plats om några år? Då ska vi inte avveckla det. Då ska vi använda skattepengarna på ett bra sätt och få ett tryggt och bättre Sverige.

Fru talman! Jag tror inte att det är rimligt att påstå att det är någon som står här och är oärlig på något sätt. Det blir lite väl högstämt att börja med den typen av debatteknik.

Jag har redovisat de fakta som föreligger, de prioriteringar som är gjorda och det som är grunden för Försvarsmaktens ställningstagande i det här sammanhanget. Då måste väl även Oscarsson fundera på hur öppen han är för att ta in fakta. Det gäller ju inte bara att se det man helst vill se utan även kanske se de svårigheter som finns.

Jag kan bara säga att de här nytillverkade 3D-antennerna som fanns med var någonting som kunderna behöll efter att man avslutade leasingen, så bara det är en uppgift som man bör ha med sig inför fortsättningen.

Det här systemet ingår inte i dagens krigsorganisation. Därför är det inte bara att säga att det är någonting som man enkelt kan föra in. Det är klart att det skulle ha effekter och leda till omprioritering. Det kostar pengar, och i så fall skulle det bli andra fordon och annat som måste bekostas för att klara ut det här exempelvis med telekrigsbataljonerna.

Sedan måste man också se de kapaciteter som Försvarsmakten har i dag och som man anser fyller det här behovet. Det handlar bland annat om korvett typ Visby, det handlar om luftvärn UndE 23 och det handlar om flygande radarstationer. Detta är vad man har bedömt löser det nuvarande behovet.

Här någonstans står vi i dag. Processen får fortsätta i försvarsutskottet, så får vi väl se vad som kommer ut av det. Det finns också en möjlighet för Oscarsson att ta kontakt med Försvarsmakten centralt och fortsätta detta resonemang om intresse föreligger.

Överläggningen var härmed avslutad.