Kunskaps- och kompetensförsörjning

Hans Rothenberg har frågat mig hur jag avser att möta näringslivets behov av att få tag på nödvändig kompetens och tillåta de företag som vill växa att faktiskt också kunna växa.

Kompetensförsörjningen är näringslivets absolut största tillväxthinder. Oavsett bransch eller var i landet jag pratar med företag är det just denna fråga som de i första hand tar upp.

På lång sikt är det reguljära utbildningssystemet avgörande för en god kompetensförsörjning, och därför har regeringen genomfört ett kunskapslyft som fullt utbyggt omfattar närmare 100 000 nya utbildningsplatser 2021. Särskilt fokus har lagts på att bygga ut utbildningar mot yrken där en långsiktig brist har kunnat konstateras, bland annat ingenjörer och lärare. Kunskapslyftet inkluderar också en kraftig expansion av yrkeshögskolan, från knappt 30 000 årsplatser 2017 till 44 000 platser år 2022.

Den snabba tekniska utvecklingen innebär nu att allt fler redan yrkesverksamma kommer att behöva läsa upp och läsa till för att kunna ta de nya jobb som växer fram. Därför ska också den sittande Styr- och resursutredningen lämna förslag på hur styrningen bör utvecklas för att säkerställa att högskolorna bättre ska kunna tillgodose detta utbildningsbehov. Utredningens förslag kommer i december i år, men regeringen har redan gett Vinnova i uppdrag att tillsammans med universitet och högskolor stärka kompetensförsörjningen och det livslånga lärandet.

Alldeles nyligen beslutade regeringen också om 40 miljoner kronor för att stärka utbildningsutbudet inom artificiell intelligens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis är det också avgörande för Sveriges konkurrenskraft att vi är ett attraktivt land att flytta till för att jobba eller studera. Därför är det glädjande att Sverige är ett av världens mest konkurrenskraftiga och innovativa länder samt att vi har ett mycket högt internationellt anseende. Vi toppar gång på gång rankningar i fråga om livskvalitet, trygghet och jämställdhet, vilket inte minst bidrar till kvinnors möjlighet att göra karriär.

När det gäller villkoren för arbetskraftsinvandring anser regeringen att varken enskilda arbetstagare eller arbetsgivare ska drabbas orimligt hårt om arbetsgivaren har begått ett mindre misstag. Utöver regeringens många åtgärder för att komma till rätta med problemet har vi nu nya vägledande domar från Migrationsöverdomstolen som ligger i linje med vad regeringen vill åstadkomma och som väsentligt förändrar den tidigare strikta tillämpningen av lagen.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag uppskattar detta. Riksdagen hade sin avslutning i onsdags, trodde man. Men riksdagen verkar året runt, och det är en viktig fråga för demokratin att vi kan debattera frågor när det behövs.

Jag uppskattar att näringsministern tar sig tid att svara på de interpellationer som jag och några kollegor har ställt. Det är inte alla ministrar som har gjort det, och det får man i så fall hantera i särskild ordning.

Vi går in mot slutet av mandatperioden, och det börjar bli dags att göra lite bokslut på ett antal frågor. Det är frågor som vi har debatterat här under fyra år men som är värda att fortsätta att behålla ljuset på.

En av frågorna är kunskaps- och kompetensförsörjningen. Det är en av de absolut viktigaste frågorna för näringslivet. För att möta behoven finns inte all nödvändig kompetens i Sverige, utan många företag behöver rekrytera människor även från andra länder. Det illustreras väl av it- och telekomföretagen, som menar att Sverige inom fem år kommer att sakna 70 000 it-specialister.

Statistik från Tillväxtverket visar att sju av tio företag i Sverige vill växa men hindras på grund av kompetensbrist. Denna bild bekräftas även av Arbetsförmedlingen, som pekar på en alltmer utbrett brist på kvalificerad arbetskraft. Enligt Världsbankens Global Competitiveness Report är det svenska företagsklimatet ett av de bästa, men just när det gäller förmågan att attrahera och behålla talanger ligger Sverige sämre till.

Det är inte bara jag som har tittat tillbaka på de fyra åren och vad regeringens politik har inneburit. Det har även två organisationer, som jag tänker återkomma till i dagens debatter, gjort.

En av dem är Svenskt Näringsliv, som i mångas ögon representerar de stora bolagen och de stora kapitalistiska representanterna, men som i grunden huvudsakligen består av småföretag. Svenskt Näringsliv menar att den höga kunskapsnivån hos arbetstagarna under lång tid har inneburit en stark konkurrensfördel för Sverige. Men på senare tid har det blivit allt tydligare att vi inte kan ta kunskapssamhället för givet. Larmrapporter från skolan visar bland annat på långsiktigt fallande kunskaper i matematik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De menar också att regeringen har försämrat reglerna för att räkna upp brytpunkten för statlig skatt, vilket innebär att allt fler inkomsttagare under mandatperioden har kommit att betala statlig skatt. I kunskapsintensiv verksamhet innebär denna utveckling ett allvarligt hinder för företagens kompetensförsörjning, inte minst vid utlandsrekrytering. Det minskar också vår mest kvalificerade arbetskrafts arbetsutbud.

Marginalskatten i Sverige, som redan innan regeringen tillträdde var världens högsta, har under de gångna fyra åren fortsatt att höjas. Det beror bland annat att jobbskatteavdraget försämrats via så kallad avtrappning.

Den andra organisationen heter Företagarna. De menar i sin kritik att kostnaden för att anställa är betungande för företagare oberoende av företagens storlek. När det råder stor efterfrågan på arbetskraft och när kostnaderna för att anställa är höga utgör det hinder för företagens kompetensförsörjning.

Det finns mycket kritik som organisationer och andra, till exempel partier, representerade av mitt parti Moderaterna, kan rikta mot regeringen.

Jag tackar för svaret, men jag måste ändå ställa frågan: Finns det någonting i den kritik som Svenskt Näringsliv och Företagarna riktar mot kompetensförsörjningen som ministern tar till sig och är beredd att göra någonting åt på tre månader?

Fru talman! Tack för interpellationen! Detta är på pricken svenskt ekonomis största tillväxthinder om vi inte fortsätter att jobba strategiskt med utbildnings- och kompetensfrågor. Jag vill säga att det är prioriterat för mig även som näringsminister att vara aktiv just i de här frågorna och att inte bara begränsa mig till mina egna utgiftsområden i statsbudgeten. Detta är den fråga som jag diskuterar oftast med företagare runt om i Sverige.

Då måste man ha både ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv. När det gäller det långsiktiga perspektivet blir det ändå lite märkligt när Moderaterna på något sätt ska diskutera problemen i svensk skola. Då blir det brytpunkten för statlig inkomstskatt som blir svaret på detta. Det är inte där problemet ligger; problemet ligger i att vi har en svensk skola som underpresterar.

Vi har sett en viss vändning i kunskapsresultaten nu i alla de internationella mätningarna. Men vi är långt ifrån nöjda, och vi är inte säkra på att detta verkligen är en långsiktigt hållbar trend även om det ser mer positivt ut nu. Men då måste vi orka politiskt att prioritera långsiktiga investeringar i svensk skola som handlar om insatser i de skolor som har tuffast utmaningar. Det är också insatser som har gett kommuner och landsting helt nya möjligheter att jobba med löneutvecklingen och villkoren för lärarna och som gör att lärargruppen är en av de grupper på svensk arbetsmarknad som nu ser de största löneökningarna.

Vi jobbar med att avlasta lärarna i klassrummet med olika lärarassistentinsatser, digitalisering av nationella prov och annat som gör att lärarna kan fokusera på insatserna i klassrummet. Det är det absolut viktigaste vi kan göra för Sverige som kunskapsnation.

Där blir mitt svar något annorlunda än Moderaternas. I er senaste budget är det väl över 30 miljarder kronor ni har föreslagit i skattesänkningar. Att tro att man kan genomföra så stora skattesänkningar utan att det på något sätt går ut över välfärdens långsiktiga finansiering eller kommunernas möjligheter är inte rimligt. Ni drar också ned på statsbidragen till kommuner och landsting med flera miljarder. Det påverkar långsiktigt förutsättningarna för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig gå över till den andra frågan, som handlar om vad vi kan göra på lite mer kort sikt. Då handlar det om att försöka ändra också utbildningsutbudet. Jag tror att det snabbaste sättet att möta kompetensbristen på kort och medellång sikt är yrkeshögskolan. Där har vi verkligen lyssnat på näringslivet. När jag har träffat organisationer och företrädare för näringslivet har de sagt: Bygg ut YH! Nio av tio får jobb efteråt, och det fyller glappet bestående av kompetensbrist som är svårt att fylla på arbetsmarknaden i stort. Detta är ofta ett- eller tvååriga utbildningar som leder rakt in i jobb men som också lyfter företagen till en ny kompetensnivå. Nu gör vi den största utbyggnaden av YH sedan den bildades, och jag tror att det är strategiskt rätt att göra det.

Det andra som vi har haft problem med under mandatperioden är migrationen eller arbetskraftsinvandringsfrågan, som har ställt till det. Det första som hände var att Migrationsverket fick väldigt mycket att göra med migrationsfrågorna i största allmänhet. Handläggningstiderna blev för långa.

Det andra är att vi har domslutstolkningar som har lett till en helt orimlig situation där människor har utvisats från Sverige för bagatellartade problem med något som deras tidigare arbetsgivare har gjort.

Jag uppfattar att det finns en stor politisk enighet om att göra någonting åt detta. Men vi lyssnar också just nu på företagsorganisationerna, som säger: Nu börjar rätt beslut att komma från domstolarna. Ändra inte lagstiftningen om denna praxis nu värker ut, utan koncentrera er på att se till att korta handläggningstiderna!

Migrationsverket gör detta, men de har också fått i uppdrag att jobba hårdare med certifiering. Certifieringssystemet jackar i, och där är handläggningstiderna mycket kortare. Detta är alltså en viktig fråga, men långsiktigt måste vi också klara vår egen kompetensförsörjning i Sverige.

Fru talman! Tack för svaret! Nu ska jag tillstå en sak: Regeringen har inte gjort allting dåligt på fyra år. Yrkeshögskolorna är en av de bra sakerna.

Men det är trots allt så att man måste vara kritisk i alla lägen, och man måste sätta fingret på det som inte fungerar. Jag har själv varit ute och talat med många företagare, både stora och små. När det gäller arbetskraftsinvandringen finns det några saker som spelar extremt stor roll om man ska kunna vara attraktiv som land och som arbetsgivare och rekrytera arbetskraft utifrån.

Det gäller några saker som berör de enskilda individerna. Det är inkomstskatten rent generellt sett. Att flytta till ett land med hög inkomstskatt är inte attraktivt, och därför kommer jag och mina kollegor i Moderaterna att fortsätta att tala om skatt och inkomstskatt som en viktig faktor för att säkra kompetensförsörjningen i Sverige.

Det handlar också om möjligheterna till expertskatt. Det finns vissa talanger om vilka Sverige med 10 miljoner invånare konkurrerar på en planet med 7 miljarder invånare. Vi måste kunna ha vissa redskap som gör att det är speciellt attraktivt för vissa talanger, viss kompetens och vissa experter att flytta till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det måste också finnas personaloptioner, det vill säga möjligheter att ta ut avans i en framtid på ett arbete som man i dag inte kan få tillräckligt mycket betalt för.

För bolagen och för företagen spelar det roll med bolagsskatten. Alliansregeringen sänkte bolagsskatten med ungefär 4 procentenheter förra perioden. Regeringen har nu aviserat en mindre sänkning. Den kan vi diskutera i ett separat sammanhang, och jag vill hävda att det är bra att man sänker bolagsskatten. Men om man ska sänka den ska man ta i ordentligt så att det inte blir en fis i rymden, för att appellera till den tidigare debatten. Jag är rädd att 2 procentenheter inte kommer att göra vare sig till eller från.

Det är också viktigt att ha ägarskiftesregler som fungerar. Men för individer handlar det också om att kunna ha tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Människor som kanske landar i Sverige under ett begränsat antal år vill inte investera 5-7 miljoner kronor i ett eget boende, utan man måste ha bostäder som fungerar i det här sammanhanget. Det är också viktigt att ha möjlighet till anhörigjobb, men det som de flesta säger är absolut viktigast är tillgången till högkvalitativa internationella skolor. Då talar vi inte om att skolan ska vara bäst i stan eller bäst i Sverige, utan den ska vara bäst i världen. De människor som svenska företag och universitet vill få hit har ofta två, tre, fyra eller fem anbud att välja och vraka bland. Då spelar det roll vad det är för inkomstskatt i det land man flyttar till, om de anhöriga kan få möjlighet att vara verksamma inom sitt yrkesområde och vad barnen går i för skola.

I de här sammanhangen kommer jag tillbaka till att vi är inne på det som ofta är generella näringsvillkor, nämligen att se till att hålla bolagsskatt och inkomstskatter på en internationellt konkurrenskraftig nivå. Det handlar också om att sänka kostnaden för att anställa. Som ministern nämnde om migrationen och handläggare har det varit en hel del konstiga beslut. Det är bra att det börjar gå i en annan riktning nu, men jag vill fråga ministern: Hur säkrar detta att enskilda handläggare inte agerar efter eget gottfinnande? Det finns ett stort utrymme för enskilda tjänstemän att göra egna tolkningar.

Fru talman! Om man tittar på svenskt näringslivs attraktivitet just nu ser vi på investeringsnivåerna i Sverige att också internationella investeringar i stor utsträckning styrs till Sverige. Den svenska industrin gör de största investeringarna i vårt land på 80 år, sedan SCB började mäta detta. Vi ser också att allt fler internationella experter eller personer som jobbar inom bristyrken söker sig till Sverige. Bara antalet civilingenjörer som söker sig till Sverige har fördubblats på senare år, och antalet it-specialister av olika slag är större i dag än 2014.

Vi ser alltså en positiv trend. Det människor söker sig till är bra jobb och spännande arbetsuppgifter men också ett samhälle som både är tryggt och erbjuder till exempel bra skolgång - men också en miljö där kanske både mannen och kvinnan kan göra karriär och ändå fullfölja sina drömmar i livet. Det samhällssystemet är viktigt att slå vakt om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja säga att de problem vi har haft med enskilda ärenden som har behandlats väldigt konstigt har skadat bilden av Sverige. Det har blivit så att man utomlands undrar om det är möjligt att få arbetstillstånd i Sverige, trots att vi kanske aldrig har haft så många beviljade som nu. Under de första månaderna i år hade it-arkitekter en handläggning på i snitt 24 dagar första gången och en beviljandegrad på 96 procent. När det gäller förlängning är beviljandegraden 99 procent. Det visar att väldigt många de facto får stanna i Sverige därför att vi behöver dem och har brist på arbetskraft i de här områdena. Men bilden av Sverige har varit att det offentliga inte har skött sig och att det har blivit väldigt stökigt med regelverket. Det är någonting som jag tror att vi gemensamt har ett politiskt ansvar för att styra upp efter att det nya systemet trädde i kraft 2008.

När det gäller skolan och attraktiviteten långsiktigt i utbildningssystemet menar jag att vi inte är igenom skolans utmaningar än. Det krävs fortfarande kraftfulla investeringar i pengar i svensk skola för att öka både kvaliteten och likvärdigheten. Det är lärarna som måste stå i centrum för det arbete som regeringen i alla fall har bestämt sig för. Jag tror inte att det är möjligt att klara det med Moderaternas och hela Alliansens, inklusive SD:s, oerhört stora skattesänkningsagenda inför det här valet. Det blir inte tillräckligt mycket pengar kvar för att göra de här kvalitetssatsningarna, och det är jag rädd för.

När vi nu talar om kompetensförsörjning vill jag ändå passa på att fråga Hans Rothenberg om den stora elefanten i rummet när jag träffar näringslivet. Hur kunde ni svänga häromveckan när det gällde yrkesprogrammen? Den stora frågan för svenskt näringsliv är basala yrkesutbildningar som har sett ett minskande söktryck under lång tid. Vi uppfattade att vi var överens med Moderaterna om att vi skulle införa det förslag som Svenskt Näringsliv har lanserat, det vill säga att yrkesprogrammen har en allmän behörighet men varje individ har möjlighet att välja bort. Vi uppfattade att det fanns en stabil majoritet i kammaren för detta. När jag talar med branschorganisationer, oavsett sektor, säger alla att det var ett bra förslag. Det kommer att skada kompetensförsörjningen framöver att vi inte kan gå vidare med gymnasieförslaget.

Bostäder kanske vi kan återkomma till, men Moderaterna har ju lite att svara på när det gäller privatiseringen då man gjort om hyresrätter till bostadsrätter i massiv skala och när det gäller er nästan största besparing i budgeten, nämligen att ni har tagit bort stödet för att bygga just hyreslägenheter som vanligt folk har råd att bo i. Det är en felaktig prioritering, inte bara i det här konjunkturläget utan också när det gäller att försvara Sveriges attraktivitet för internationell arbetskraft.

Fru talman! Sverige har en väldigt hög inträdesålder på arbetsmarknaden. Den förklaras delvis av vår internationellt sett höga examensålder. En lägre examensålder skulle medföra betydande samhällsekonomiska vinster, och då behöver också någonting förändras i studiemedelssystemen. Tidig examen bör prioriteras genom ekonomiska incitament. Det här har jag motionerat om ett antal gånger i Sveriges riksdag. Det här är någonting som Svenskt Näringsliv också föreslår. Det här är grunden och de alexanderhugg som man behöver göra för att kunna få en kompetensförsörjning både av svensk arbetskraft och för att kunna attrahera utländsk arbetskraft. Vi behöver komma igång tidigare, och vi behöver stimulera folk att studera och lära sig bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att den delskillnad som ministern nämner här vad gäller yrkesprogrammen och den allmänna behörigheten inte är det som kommer att vara avgörande för huruvida svensk kompetensförsörjning står eller faller. Men det finns en oro hos många företag, och nu kommer jag tillbaka till det här med Migrationsverkets hantering av uppehållstillstånd inför arbetskraftsinvandring. Det finns fortfarande kvar, även om trenden går åt rätt håll, en stor oro hos företag som drar sig för att söka ny arbetskraft på den internationella marknaden. Det finns också en oro bland människor i andra länder för att söka sig till Sverige på grund av det här.

Så kommer vi tillbaka till det här med skattesänkningar. Ja, alliansregeringen var ganska bra på skattesänkningar. Vi var bättre på skattesänkningar än vad ni är, för ni har varit bäst i den andra klassen, nämligen skattehöjningar. De 30 miljarder som ministern nämner här som Moderaterna vill sänka skatten med är ungefär det som ni har höjt skatten med under den här mandatperioden för svenska företag och lagt på pålagor. Kan man göra det ena kan man göra det andra. Gör om och gör rätt!

Tack för den här debatten!

Fru talman! Jag tror att kompetensfrågorna blir nästa mandatperiods stora politiska fråga. Det handlar inte bara om att fortsätta bygga ut utbildningssystemet, utan vår självbild är för positiv. Det är för få unga människor som studerar vidare efter gymnasiet på yrkeshögskola eller på universitet, och vi måste fortsätta ha en välutbildad befolkning i Sverige. Men vi kan inte bara titta på dem som kommer in på arbetsmarknaden, utan nästa mandatperiods stora fråga kommer att handla om hur vi kan se till att de som redan är yrkesverksamma kan vidareutbilda sig ännu bättre. Vi gör nu stora insatser från regeringens sida för att förbereda människor på arbetsmarknaden inför en förändring.

När det gäller skattesänkningar skiljer vi oss åt. Det är en av de stora frågorna inför valet. Jag tror att ni läser tiden fel. Jag tror att Moderaterna har hamnat snett om de tror att svenska folket just nu med de behov som finns i sjukvården, skolan och på en lång rad områden tycker att det viktigaste just nu är att införa massiva skattesänkningar. Jag tror att de flesta inser att det kommer att krävas mer insatser för skolan, inte minst när det gäller att stötta lärarna, för att alla barn ska få en riktigt bra start på sin utbildningsresa. Det är viktigare för oss än stora skattesänkningar framför allt riktade till dem med högst inkomster. Det kommer vi säkert att debattera i valrörelsen, för valrörelsen kommer också att innebära en debatt och vara en folkomröstning om svensk välfärd.

Överläggningen var härmed avslutad.