Krigsbrott mot kvinnor och dess följder

Fru talman! Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka initiativ Sverige som enskilt land och som medlem av EU och FN avser att ta för att de ansvariga i Etiopien och Eritrea ska ställas inför rätta anklagade för krigsbrott.

Hon har frågat mig om jag och regeringen avser att verka för att internationella rättsvårdande instanser utkräver ansvar för de systematiska våldtäkter som tigreanska kvinnor och barn utsatts för.

Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag och regeringen avser att genomföra humanitära insatser för de kvinnor och barn i Tigray som utsätts för våldtäkt eller andra krigsbrott och vari dessa i så fall kommer att bestå.

Hon har också frågat mig om jag och regeringen avser att i FN lyfta frågan om de yazidiska barn och kvinnor som varit offer för IS/Daish och som lever under ständigt terroristiskt hot från såväl anhängare till IS/Daish som från den egna hederskulturen.

Jag delar fullt ut Amineh Kakabavehs oro över uppgifterna om sexuellt våld i Tigray och har flera gånger tidigare uttalat mig om den allvarliga utvecklingen i Etiopien i riksdagen, bland annat i ett antal riksdagsfrågor (2020/21: 2513; 2530; 2432; 2458; 1493) och i en interpellation (2020/21:146). Konfliktrelaterat sexuellt våld är ett allvarligt brott och utgör en kränkning av den internationella humanitära rätten.

Konflikten i Tigray har nu pågått i ett halvår. Den har lett till ett stort antal döda, förstörd infrastruktur och ett mycket stort antal flyktingar och internflyktingar. Den humanitära situationen är akut och har enligt FN förvärrats den senaste månaden. FN beräknar att 4,5 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp bara i Tigrayregionen. FN:s säkerhetsråd framhöll den 22 april hur säkerhetsläget i Tigray fortsatt utgör ett hinder för de pågående humanitära insatserna. Vi uppmanar alla parter att garantera säkerhet, snabbt och obehindrat humanitärt stöd och tillträde till alla drabbade områden så att snabb och adekvat hjälp kan nå människor i nöd.

Jag förfäras av de omfattande uppgifter som finns om fruktansvärda och grova övergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Tigray, inklusive systematiskt användande av sexuellt och könsbaserat våld i konflikten. Detta tog jag också upp i mötet med EU:s utrikesministrar den 19 april. Övergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna uppges ha begåtts av samtliga parter i konflikten, inklusive eritreansk militär. FN:s högkommissionär för de mänskliga rättigheterna Michelle Bachelet sa den 4 mars att de rapporterade gärningarna möjligen utgör krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Sverige och EU har genomgående ställt krav på att oberoende utredningar av uppgifterna görs och att de ansvariga ställs till svars. Statsministern och jag har framfört detta i samtal med våra etiopiska motparter premiärminister Abiy Ahmed och vice premiärminister och utrikesminister Demeke Mekonnen.

Jag välkomnar den gemensamma utredning som nu inleds i Tigray, som är ett samarbete mellan den etiopiska kommissionen för mänskliga rättigheter och kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Våld mot kvinnor och flickor är en av de frågor som ska utredas - detta har Sverige särskilt betonat. Sverige stöder detta arbete och kommer att följa det nära. Vi har beredskap att ytterligare agera för att ansvariga ska ställas till svars.

Sverige har med anledning av de stora behoven i Tigray utökat det humanitära stödet med 65 miljoner kronor och stöttat med resurser genom Sida och MSB. Sidas humanitära stöd till Etiopien uppgår 2021 till 175 miljoner kronor, inklusive stöd till FN:s flyktingorgan och Unicef. Mot bakgrund av uppgifterna om sexuellt och könsbaserat våld stärker Sverige nu FN:s befolkningsfond med en sekondering från MSB - detta för att bidra med kapacitet och expertis kopplat till sexuellt och könsbaserat våld. Parallellt har Sverige omlokaliserat resurser och på så sätt ökat biståndet till skydd och stöd för kvinnor och barn som utsatts för våld, bland annat i Tigray.

Vi har tillsammans med övriga EU konsekvent manat till stopp på våldet och skydd av civila samt krävt oberoende utredningar och ansvarsutkrävande för rapporterade övergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Etiopien. Tillsammans med FN, AU, USA och andra aktörer fortsätter vi att aktivt verka för en lösning på konflikten samt full respekt för folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

Sverige följer nära situationen för yazidier och andra personer som tillhör etniska och religiösa minoritetsgrupper i Irak. Sverige lyfter aktivt situationen för mänskliga rättigheter för personer som tillhör dessa minoriteter i bilaterala kontakter med Irak och inom FN och EU, inklusive situationen för de yazidiska kvinnor och barn som utsatts för Daishs omfattande och systematiska övergrepp.

Fru talman! Tack så mycket, utrikesministern, för ett omfattande svar och en redogörelse för Sveriges arbete och vad vi bidrar med i sådana här krig och konflikter!

Jag är väldigt glad att höra att både utrikesministern och statsministern har lyft upp de här frågorna i både EU-sammanhang och möte med de ansvariga i Etiopien.

Det är viktigt att vi driver de här frågorna. Anledningen till att jag skrev interpellationen är att det dessvärre inte bara är i Tigray som övergrepp och krigsbrott förekommer. Det sker även i Myanmar och i andra delar av världen. Vi får inte alltid reda på vad som sker när det gäller övergrepp på kvinnor och barn. Det skedde senast i Chile under protesterna, till exempel. Vi har lyft frågan här många gånger.

Det finns många tigreaner, kvinnor, som bor i Sverige och som precis som vi är förfärade över den rådande situationen och det som sker med deras släktingar och bekanta. Det är viktigt att motverka våldtäkter i krig.

Man har kommit överens både i FN och i stadgan för Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Man anger att våldtäkt och sexuellt våld kan utgöra krigsförbrytelser under beväpnade konflikter och folkmord i fredstid. Säkerhetsrådet har antagit nio resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet, och fem av dessa fokuserar särskilt på sexuella övergrepp i beväpnade konflikter. Resolution 1820 är ett av de kanske viktigaste genombrotten.

Men trots alla internationella överenskommelser och resolutioner förekommer brutala och fasansfulla krigsbrott och våldtäkter mot kvinnor och unga flickor, men också mot pojkar. Under våldsamheterna i Tigray i norra Etiopien sägs tiotusentals kvinnor, flickor och barn ha blivit utsatta för våldtäkter och övergrepp.

I november förra året beordrade landets president, fredspristagaren Abiy Ahmed, militär mot Tigray för att kontrollera provinsen och bekämpa TPLF, Tigrayanska befrielsefronten, som har stort inflytande över den nästan självständiga provinsen. Även den eritreanska armén anslöt sig.

Det är väldigt bra att vi har tagit initiativ till och infört olika sanktioner mot enskilda, både i Eritrea och i Etiopien. Det måste ske. Sverige måste också kräva att Etiopien går ur området. De är en ockupationsmakt, vilket är väldigt viktigt att markera.

Många är glada för vad Sverige och EU gör. Också USA har gjort en del. Men kanske räcker det inte, och då måste man vara väldigt tydlig mot båda länderna. De ansvariga måste ställas inför rätta på riktigt. Vi hoppas att den här utredningen kommer att utmynna i någon form av ansvarsutkrävande snart.

Fru talman! Amineh Kakabaveh tar upp frågan om ansvarsutkrävande. För regeringen är ansvarsutkrävande för övergrepp och kränkning av mänskliga rättigheter väsentligt. De övergrepp och kränkningar som har rapporterats riskerar att skapa djupa sår hos befolkningen under lång tid framöver. Detta har vi lyft vid upprepade tillfällen med olika företrädare för den etiopiska regeringen, som då sagt att dessa frågor prioriteras högt och att de ska avsätta resurser i rättssystemet för dem.

Vi kommer att fortsätta att verka för att de ansvariga ställs till svars. Vår inriktning är att internationella utredningsmekanismer bör användas för att utreda övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter i Tigray. Vid behov bör detta ske även inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter. EU och andra länder lyfte situationen för mänskliga rättigheter i Etiopien under den senaste sessionen för FN:s råd för mänskliga rättigheter, och vi driver att rådet ska fortsätta att vara engagerat.

Vi för en tät dialog med kontoret för FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna liksom med den etiopiska kommissionen för mänskliga rättigheter genom särskilt den svenska representationen i Genève och ambassaden i Addis Abeba. Tillsammans med mina EU-kollegor träffade jag i mars FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna Michelle Bachelet, och då talade vi bland annat om situationen i Etiopien, inklusive rapporterna om könsbaserat våld.

Situationen i Etiopien är en prioriterad fråga för EU. Den 11 mars antog EU rådsslutsatser om ett förhållningssätt till utvecklingen i Etiopien. Finlands utrikesminister Pekka Haavisto har rest till Etiopien i flera omgångar och fortsatt att upprepa EU:s krav på oberoende utredningar och ansvarsutkrävande för begångna övergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Tigray. Haavisto rapporterade om dessa besök vid EU:s utrikesministermöte i april. Sverige inskärpte vid mötet vikten av att EU fortsätter att insistera på att de ansvariga måste hållas ansvariga, inklusive dem som är skyldiga till att ha utövat sexuellt och könsbaserat våld.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för redogörelsen och för alla viktiga initiativ! Jag hoppas att också utrikesministern åker ned, för det är av stor vikt att själv vara på plats och konstatera hur det är. Särskilt eftersom vi i Sverige hävdar att vi har en feministisk regering och en feministisk utrikespolitik är det viktigt.

Det är som sagt inte första gången detta sker. Sedan andra världskriget har övergrepp skett. FN har rapporterat att det i minst 19 länder har begåtts krigsbrott mot kvinnor och våldtäkter i krig, och det kan vara ännu fler. Frågan är varför man ska vänta tills detta sker och sedan utreda. Varför har inte EU och FN beredskap? Detta förekommer i den historiska Afrikazonen i länder som Kongo, Nigeria och många andra. Det förekom under folkmordet i Rwanda, under Vietnamkriget, under andra världskriget, under det jugoslaviska inbördeskriget och under Irakkriget. Det sker i Syrien. Inte bara Daish utan också turkisk milis begår övergrepp mot kvinnor i den kurdiska delen av Syrien. Det sker i dag i Tigray och i Myanmar. Vi vet inte heller alltid hur kvinnornas situation är.

Därför menar jag att EU och FN borde ha beredskap. Vi borde se till att sådan beredskap finns innan. När en konflikt är på gång i ett område där man vet att detta sker borde man genast markera att det inte är okej. Vi har en massa resolutioner och internationella överenskommelser som många länder har skrivit under, men de respekteras inte. Det är uppenbart att de inte respekteras i något av de här inbördeskrigen.

Övergrepp har förekommit mot yazidikvinnor, som Nadia Murad berättade om när hon träffade dåvarande utrikesministern. Vi har flera gånger i Sveriges riksdag diskuterat de 5 000 unga flickor och barn som blev offer för Daishs sexhandel. Nemam Ghafouri, stafettläkaren som tyvärr miste livet i kampen för de yazidiska flickornas rättigheter, berättade för oss vid ett tvärpolitiskt seminarium i riksdagen den 8 mars att återuppbyggnad är väldigt viktigt men att detta för de våldsutsatta oftast är väldigt tabubelagt kulturellt. De kvinnor som varit utsatta för våld och förtryck från Daish eller andra i Tigray - det säger också mina vänner - berättar inte öppet om det.

Detta är fruktansvärt. Det finns inte ens medicinsk eller humanitär hjälp att få. Man lever med trauma och sjukdomar resten av sitt liv.

Det är bra att man bygger upp samhället, men det hjälper inte till exempel de yazidiska kvinnor och flickor som är hedersförtryckta både av det egna samhället och av Daish. Därför hoppas jag att Sverige driver deras sak och att de som fått barn med män från Daish kan få möjlighet att komma till Sverige och andra länder för att kunna överleva och få hjälp och stöd.

Fru talman! Sverige arbetar nära EU, FN, USA och andra internationella aktörer för att vi ska få ett koordinerat internationellt tryck på utredningar och ansvarsutkrävande. FN:s säkerhetsråd har också uttryckt stark oro över uppgifterna om sexuellt våld mot kvinnor och barn i Tigray och uppmanat utredningar att identifiera gärningsmännen och ställa dem till svars. Vi fortsätter att ha nära kontakt med FN i New York.

Vi har också en långvarig relation till Etiopien och starka mellanfolkliga band. Det finns ett stort intresse i Sverige för Etiopien, såväl här i riksdagen som genom de täta kontakter som jag och UD har med den etiopiska diasporan. Jag har löpande fört en dialog med flera av riksdagens ledamöter om utvecklingen och utmaningarna i Etiopien.

Amineh Kakabaveh tycker att jag ska resa till området. En resa var faktiskt inplanerad, men den fick skjutas fram på grund av pandemin. Jag har fortfarande en plan på att resa dit.

Amineh Kakabaveh tar också upp frågan om ansvarsutkrävande för allvarliga brott som har begåtts av Daish. Det är naturligtvis av stor vikt. Vi har stöttat etablerandet av FN:s utredningsgrupp för brott begångna av Daish i Irak och Levanten.

Jag skulle också vilja säga, när det gäller de yazidiska kvinnorna, att regeringen delar Amineh Kakabavehs oro över situationen för yazidier i Irak. Den yazidiska folkgruppen har länge varit utsatt och marginaliserad bland de religiösa minoriteter som finns. Det här aktualiserades återigen under Daishs offensiv 2014 i Sinjar. Det ledde till storskalig fördrivning av den yazidiska befolkningen. Hundratusentals yazidier flydde. Över 6 000 kvinnor och barn fördes bort, och över 3 000 yazidier dödades. I dag, sju år senare, saknas fortfarande många.

Sverige har sedan vår tid i FN:s säkerhetsråd aktivt verkat för ett ansvarsutkrävande för de här allvarliga brotten som Daish utförde mot de yazidiska kvinnorna, mot barnen och också mot männen. Här är vårt stöd till inrättandet av Unitad, som är FN:s bevisinsamlingsmekanism för brott begångna av Daish, ett exempel men också att vi har personalbidrag till Unitad.

Fru talman! Tack, utrikesministern!

Dessvärre finns det anledning att komma tillbaka till de här frågorna. Jag hoppas verkligen att det här är sista gången som våldtäkter och sexuella övergrepp begås mot kvinnor i krig där kvinnors kroppar används som slagträ. Den värsta och mest fasansfulla förnedringen är att våldta fiendens kvinnor. Det har vi sett och det har skett i många länder.

Vi har många resolutioner, och vi har väldigt många sändebud. I slutet av januari uttryckte FN:s särskilda sändebud mot sexuellt våld en stark oro över situationen i Tigray. Hon sa att det här kommer att pågå och tyvärr upprepas om vi inte gör något nu. Det här är akut, och FN måste tillsätta grupper och annat i förväg. Man ska ha de här åtgärderna i förväg och inte efteråt. Efteråt är det bra att utreda vilka som har begått brotten, men det säger inte så mycket om Eritreas roll i det här.

Vi i Sverige uttrycker oss väldigt sällan kritiskt och inför sanktioner för att markera mot de enskilda i till exempel Etiopien och även Eritrea som har begått de här brotten. Jag undrar om Sverige kommer att göra det. Flera länder, som Tyskland och Danmark, har tagit sådana initiativ, och jag hoppas att vi ansluter oss till dem.

Fru talman! Utöver utredning och ansvarsutkrävande behöver vi också verka för att de som har utsatts för övergrepp får det stöd som de behöver. EU har nyligen utökat sitt humanitära stöd med 53 miljoner euro till de mest utsatta i Etiopien. Sverige har också utökat sitt humanitära stöd för att möta behoven i Tigray.

Genom Sveriges utvecklingssamarbete och humanitära stöd bidrar vi till insatser för jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inklusive insatser mot könsbaserat våld. Vi har utökat insatserna mot könsbaserat våld och till stöd för överlevare. Genom att sekondera en resurs via MSB till FN:s befolkningsfond stärker Sverige nu ytterligare kapaciteten för att stödja dem som har utsatts för sexuellt och könsbaserat våld.

Sverige har sedan tidigare sekonderat en person som arbetar med detta på Unicef. Vi har inom utvecklingssamarbetet en rad insatser för demokratisk utveckling, respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer. Vi ger bland annat stöd till Etiopiens kommission för mänskliga rättigheter och till domstolsväsendet.

Sida har kunnat allokera om medel inom utvecklingssamarbetet för att prioritera och direkt stötta utredningar som nu genomförs av FN och Etiopiens kommission för mänskliga rättigheter.

Sverige kommer alltid att arbeta för att ansvariga för övergrepp och kränkningar ställs till svars liksom för en fredlig utveckling och respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Vi kommer att fortsätta ställa krav på utredning och ansvarsutkrävande och verka för ett stopp på konflikten och människors lidande i Tigray.

Jag vill tacka Amineh Kakabaveh för att hon återigen tar upp de här mycket viktiga frågorna som behöver diskuteras i riksdagens kammare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.