Korrekta personuppgifter hos myndigheter

Svar på interpellationer

Herr talman! Erik Andersson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att rätt personuppgifter registreras för dem som söker asyl i Sverige. Bakgrunden till frågan är problem med att olika personuppgifter registreras hos olika myndigheter.

Även om det inte finns några säkra uppgifter om problemets omfattning ser jag och regeringen mycket allvarligt på uppgifterna om användningen av olika och falska personuppgifter i kriminella syften, till exempel för att utnyttja välfärdssystemen. Korrekta personuppgifter hos myndigheter är en förutsättning för att myndigheterna ska kunna fatta rätt beslut. Att fastställa identiteten på dem som befinner sig i Sverige är också en viktig del för att upprätthålla en reglerad invandring.

Till att börja med vill jag framhålla att asylsökande inte har möjlighet att nyttja välfärdssystemen i samma utsträckning som folkbokförda personer. Det uppmärksammade problemet synes därför främst beröra andra än just asylsökande.

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att förebygga missbruk av identitetsuppgifter. Redan i september 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av välfärdsstatens förmåga att stå emot organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet. I utredarens uppdrag ingick bland annat att utvärdera informationsutbytet mellan brottsutsatta eller på annat sätt berörda myndigheter och vid behov föreslå förändringar. Utredaren redovisade sitt uppdrag den 5 maj 2017 och lämnade flera förslag som syftar till att förebygga brott genom att säkerställa korrekta uppgifter i register som har betydelse för utbetalningar. Utöver förslag om effektivare informationsutbyte mellan till exempel Skatteverket och Migrationsverket finns förslag om en ny straffbestämmelse benämnd folkbokföringsbrott (SOU 2017:37). Betänkandet ska nu remitteras.

Under 2016 infördes också en ny straffbestämmelse om olovlig identitetsanvändning. Straffbestämmelsen syftar till att motverka missbruk av identitetsuppgifter och ge skydd mot den integritetskränkning det innebär att få dessa utnyttjade.

En viktig del i strävan efter korrekta beslutsunderlag är att myndigheterna kan samverka och utbyta information med varandra på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Som ett led i kampen mot organiserad brottslighet infördes under 2016 därför en ny lag om uppgiftsskyldighet vid myndighetssamverkan mot viss organiserad brottslighet.

Det kan inte uteslutas att det även inom andra områden där det finns behov av samverkan och informationsutbyte kan behövas åtgärder till exempel när en myndighets beslut om registrering är beroende av information som finns hos en annan myndighet. Sådana förslag finns till exempel i nämnda betänkande om statens förmåga att stå emot välfärdsbrottslighet. Jag vill invänta remissynpunkterna men kan konstatera att ett utökat informationsutbyte kräver noggranna överväganden inte minst när det gäller integritetsaspekten. Det krävs även en noggrann analys av om sekretessintresset bör ha företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.

Regeringen tar problemet med oriktiga personuppgifter i myndighetsregister på stort allvar, och vi kommer att behöva vidta åtgärder för att komma till rätta med de luckor som gör det möjligt att utnyttja våra välfärdssystem. Stöd och bidrag ska gå till dem som behöver det, inte till kriminella.

Herr talman! Jag tycker att justitie- och migrationsministerns svar är tämligen bra. Det jag saknar lite är hur och när vi ska komma till rätta med detta problem, men jag förstår att det är en del lagförslag som kommer att komma.

Jag kände verklig oro när jag fick nys om de här uppgifterna. TV4 rapporterade att Skatteverket hade funnit att 30-50 procent av de asylsökande har olika personuppgifter registrerade hos olika myndigheter. Då kan man också fundera på varför personer väljer att göra på det sättet. Hur kommer det sig att de väljer att registrera sig med olika identiteter hos olika myndigheter?

Justitie- och migrationsministern svarar att han vill "framhålla att asylsökande inte har möjlighet att nyttja välfärdssystemen i samma utsträckning som folkbokförda personer. Det uppmärksammade problemet synes därför främst beröra andra än just asylsökande". Det stämmer i och för sig på sätt och vis. De har inte samma tillgång till välfärden. Men problematiken är att vi inte vet var en del personer kommer från. Om man inte vet det är det givetvis också svårt att fastställa om de har någon grund för asyl. Det är ett stort problem, skulle jag vilja säga. Att fastställa en identitet på ett korrekt sätt är extremt viktigt ur den aspekten, också ur rättssäkerhetssynpunkt.

Att vara slapphänt när det gäller identiteter skapar brister i tilliten mellan stat och medborgare och i tilliten medborgare emellan. Det kan handla om bidrag eller lån. Hela samhällsstrukturen bygger ju på tillit. Är det rätt person som står framför mig? Är det justitie- och migrationsminister Morgan Johansson som står framför mig? Kan jag vara riktigt säker på det? Det är sådana frågor som man kan komma att ställa sig i framtiden, och det är inte bra. Det är inte ett bra system om vi inte har koll på vilka som finns här och vilka det är. Exempelvis kan en person som har olika identiteter starta ett företag och få nystartsbidrag i en identitet, få sjukpenning i en annan identitet och ta ett lån i en tredje.

Det är klart att detta blir ett stort problem som kommer att öka om vi inte vidtar korrekta åtgärder och kommer till rätta med det. Givetvis ska frågan utredas noggrant, och det är fråga om en avvägning mellan den personliga integriteten och statens kontroll. Det här ska avvägas på ett klokt sätt. Men det är ändå alarmerande att skattemyndigheten har funnit att 30-50 procent av de asylsökande har olika personuppgifter registrerade hos olika myndigheter. I ett fåtal fall kan det kanske handla om att man har stavat namnet fel, men 30-50 procent är ganska mycket.

Herr talman! För min del är det svårt att bedöma om regeringens förslag är tillräckligt kraftfulla för att förhindra detta, men någonting måste givetvis göras för att vi ska kunna förhindra brott i framtiden. I förlängningen handlar det om grunden för hela välfärdssystemet. Samkörning av register är ett sätt. Det kan även handla om ändrade rutiner hos myndigheterna. Den svenska byråkratin har tidigare alltid varit känd för att vara så noggrann. Det känns nästan som att den inte är det längre på samma sätt, och det beklagar jag väldigt starkt.

Frågan är väldigt problematisk. Vi måste komma till rätta med detta och kunna kontrollera det. Jag undrar om det finns någonting som kan göras redan nu. Om man har registrerat en felaktig uppgift borde den kunna rättas till utan att det krävs några nya lagar.

Herr talman! Jag tror att man måste reda ut ett par saker, för det finns ett par missuppfattningar här.

Vi har försökt kolla upp uppgiften om att 30-50 procent av de asylsökande skulle finnas i olika register med olika personuppgifter. Det finns inget belägg för det påståendet. Jag tror att det grundar sig i en missuppfattning. Jag såg själv TV4-inslaget i morse bara för att se hur det formulerades. Det fanns ingen från Skatteverket som använde den uppgiften, utan det var en speakerröst som sa detta. Jag tror att det är en missuppfattning av en annan situation.

Asylsökande är inte folkbokförda i Sverige. De är registrerade hos Migrationsverket, men de är inte folkbokförda hos Skatteverket. När de registreras som asylsökande tar man fingeravtryck och ser till att ingen kan dubbelregistreras. Det är först efter att de har fått uppehållstillstånd som de kan gå till Skatteverket och bli folkbokförda i Sverige.

Jag tror att grunden till missuppfattningen är att Skatteverket har sagt att de måste begära in kompletterande uppgifter i 30-50 procent av fallen när de ska folkbokföra folk. Det är därifrån de siffrorna kommer. Det är något helt annat än att påstå att 30-50 procent av de asylsökande skulle ha en massa dubbla identiteter. Det faller också på sin egen orimlighet, då vi just nu har ungefär 60 000 asylsökande i Sverige. Skulle det vara hälften skulle vi ha 30 000 i olika register. Jag tror att siffrorna har missuppfattats.

Som jag sa i interpellationssvaret har asylsökande inte tillgång till våra välfärdssystem. Det enda de egentligen har tillgång till är dagersättningen, som ligger på mellan 19 och 71 kronor per dag beroende på om de lagar sin egen mat eller inte. Det är i praktiken det enda som de kan tillgodogöra sig.

Med det är inte sagt att vi inte har ett problem med dubbla identiteter eller att människor utnyttjar detta. Men då ska man nog inte i första hand tänka på asylsökande utan på kriminella i allmänhet och organiserade kriminella. Det är ett bekymmer. Det har varit ett bekymmer under lång tid, skulle jag vilja säga.

Det var därför vi 2015 tillsatte utredningen under Lars-Erik Lövdén. Han skulle gå igenom alla system som nu finns för att se: Hur kan vi göra för att täppa till de luckor som kan finnas där organiserade kriminella försöker utnyttja välfärdssystemen?

Han lägger fram ett stort antal förslag. Bland annat är ett särskilt folkbokföringsbrott ett sådant förslag. Om man med uppsåt försöker fuska med folkbokföringen ska det vara kriminaliserat.

Han lägger också fram förslag om direktåtkomst från Skatteverket till ett antal andra myndigheter, bland annat Migrationsverket. Det förslaget lades emellertid fram redan 2010, men den gamla regeringen gjorde ingenting åt det. Vi tänker göra någonting åt det.

Han föreslår att Skatteverket ska kunna göra hembesök för att verkligen kontrollera att människor bor där de säger att de bor och är den person som de är. Han vill till exempel strama åt rutinerna för utlämnande av körkort, som i dag har lämnat mycket i övrigt att önska.

Han vill också införa en skyldighet för alla kommuner och myndigheter att när de misstänker att någonting är fel i folkbokföringen ska de anmäla det till Skatteverket. Det finns inte någon sådan skyldighet i dag.

Detta är en gedigen utredning. Det är högt prioriterat för regeringen att vi ser till att gå fram med de lagförslag som vi behöver. Vi ska inte ha en ordning där vi låter luckorna finnas kvar, utan vi måste se till att täppa till dem.

Herr talman! Ingen blir givetvis gladare än jag om uppgifterna som har framkommit i TV4 inte är korrekta. I så fall borde TV4 gå ut med en dementi så att det inte blir fake news, som är så populärt nuförtiden med nya ord.

Jag delar justitie- och migrationsministerns uppfattning att saker och ting ska ske på ett korrekt sätt och att man vidtar olika åtgärder för att det ska bli så korrekt som möjligt, att det exempelvis är rätt person som står framför mig. Det är bra i olika sammanhang.

Jag tänkte på olovlig identitetsanvändning som nu kommer. Det är straffbart att nyttja någon annans identitet. Men kommer det även att bli straffbart att hitta på en ny identitet som inte finns?

Vi kan alltid stå och diskutera vad den tidigare regeringen gjorde och vad den nuvarande regeringen gör. Nu försöker jag få ett konstruktivt samtal för att vi ska kunna förbättra reglerna så att saker och ting ska fungera. Då tjänar ingen på pajkastning.

Om man tänker på hur det var 2010 kanske inte problemet var lika omfattande som det är i dag med tanke på det som har hänt sedan 2015.

Herr talman! Vi införde en lagstiftning om olovlig identitetsanvändning förra året. Jag tror att den trädde i kraft den 1 juli 2016. Den syftar just på att komma åt dem som tar över andras identiteter. Det är så den fungerar.

Det som det nya folkbokföringsbrottet som det nu finns ett förslag om skulle komma åt tror jag är precis det som Erik Andersson far efter. Det gäller när jag använder mig av falska uppgifter och försöker utge mig för att vara den jag kanske inte är och därmed folkbokförs på ett felaktigt sätt.

Det kan till exempel vara för att komma åt bidrag, andra transfereringar eller pengar från våra välfärdssystem. Det ska vara kriminellt att göra på det sättet. Jag tycker därför att vi ska gå vidare med den delen av Lars-Erik Lövdéns förslag. Även om vi för all del måste vänta in remissinstanserna ligger det ändå mycket i att vi ska göra en sådan förändring.

Vi bör också göra en förändring när det gäller Skatteverkets åtkomst till uppgifter hos andra myndigheter. Det bör vara mer av direktåtkomst så att man direkt kan gå in och titta i andra register. Det är till och med så att de som håller på med folkbokföring hos Skatteverket inte ens har tillgång till Skatteverkets egna register i skattefrågor. Det finns också interna murar som jag tror att man måste titta på om de ska finnas kvar.

Jag tror att vi alla tjänar på att myndigheter har lite större möjligheter att ta del av varandras information. Det är i dag viktigt för att bekämpa denna typ av kriminalitet. Det har varit ett problem under lång tid. Ska jag vara helt ärlig, Erik Andersson, tror jag att det växte under den borgerliga tiden. Man öppnade för fusk med välfärdsbidrag för de kriminella på ett sätt som man inte hade sett tidigare.

Jag vet inte om Erik Andersson tagit del av vad Expressens Anna Dahlberg skrev om detta för ungefär ett och ett halvt år sedan i en ledartext. Där var ingången att under de borgerliga åren öppnades välfärdssystem på vid gavel för fusk och brottslighet. Hon går igenom allting som ni gjorde då där ni inte hade riktig koll på hur organiserade kriminella kunde använda sig av till exempel Arbetsförmedlingens stödsystem och ROT- och RUT-avdraget. Det var alldeles för lite kontroll på det men också ett stort antal andra system.

Det är mot den bakgrunden Skatteverket 2010 begärde utökade möjligheter att gå in i andra myndigheters system. År 2010 gjorde man ingenting, 2011 gjorde man ingenting, 2012 gjorde man ingenting, 2013 gjorde man ingenting och 2014 gjorde man ingenting. År 2015 tillsatte vi LarsErik Lövdén som nu helt enkelt lyfter upp frågan igen.

Vi tänker leverera i den här frågan. Vi anser att det är oerhört viktigt både för att bekämpa organiserad kriminalitet och för att upprätthålla legitimiteten i systemen att vi ser till att städa ut den typ av brottslighet som försöker komma åt våra gemensamma skattepengar.

Herr talman! Jag får väl återkomma och granska uppgifterna som du kommer med att vi inte gjorde någonting. Det betvivlar jag skarpt. Vi kan också fråga: Uttryckte då den socialdemokratiska oppositionen att man skulle göra någonting, eller röstade ni emot de förslag som lades fram av regeringen? Det kan jag inte svara på, för jag satt inte i riksdagen då. Jag får återkomma i den frågan.

Vi kan fortsätta att slå på varandra. Nu har jag konstaterat att det finns ett problem, och det måste åtgärdas. Hela systemet bygger på tillit och att det ska vara rätt och riktigt. I grunden handlar det om välfärdsstatens väl och ve. En krona som går ut felaktigt i bidrag är en krona som vi hade kunnat lägga på polis, skola eller sjukvården. Det är extremt viktiga frågor.

Herr talman! Om jag förstått justitie- och migrationsministern rätt har TV4 haft fel i sitt nyhetsinslag om att 35 procent av de asylsökande registrerar olika personuppgifter hos olika myndigheter. Då får vi väl hoppas att TV4 går ut med en dementi om att de har haft fel. Annars är det fake news.

Jag återkommer helt enkelt, herr talman, när jag har fått granska exakt vad den borgerliga regeringen har gjort och hur Socialdemokraterna har röstat. Jag tvivlar på att Socialdemokraterna är så förträffliga som justitie och migrationsministern står och säger i talarstolen.

Herr talman! Det är kanske ingen överraskning att oppositionen tvivlar på att regeringens företrädare är så bra som de påstår att de är. Det är en del i själva debatten vi har.

Mitt påpekande var bara att när man får in förslag om att man måste göra saker och ting för att kunna täppa till luckor ska en regering agera. Det gjorde man inte under dessa år. Under dessa år hade man också något slags allmän övertro på att privata företag alltid sköter sig och aldrig skulle kunna bidra till att fuska på olika sätt.

Låt mig bara ge ett exempel. När man inrättade nystartsjobben, som är en subventionerad anställning, satte man inte något övre tak för löneutbetalningen. Ett företag kunde anställa en vaktmästare för 50 000-70 000 i månaden, och så fick man merparten av pengarna från staten som en subvention.

En av de första saker vi gjorde när vi tillträdde var att sätta ett tak på 22 000 kronor. Det fick inte vara någonting utöver det. Detta var bara ett exempel. Vi har också ROT- och RUT-avdragen, som det var alldeles för dålig kontroll på. Det fanns även andra typer av åtgärder som helt enkelt innebar att ni inte hade riktig kontroll på läget.

Det var därför vi tillsatte utredningen. Vi vill se till att vi kan lägga fram förslag som innebär att vi kan täppa till de luckor som olika kriminella utnyttjar. Jag talar alltså om kriminella. Tänk inte bara på asylsökande här, för det här handlar framför allt om organiserade kriminella. Det har egentligen inte med asylsökande att göra. Det handlar om att täppa till det som på olika sätt har utnyttjats.

Här finns förslag om en ny rubricering för folkbokföringsbrott, direktåtkomst för Skatteverket till andra myndigheter, hembesök och en lång rad andra förslag. Det är högt prioriterat från regeringen, och detta kommer vi att gå vidare med till riksdagen.

Överläggningen var härmed avslutad.