Svar på interpellationer
Herr talman! Erik Andersson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att rätt personuppgifter registreras för dem som söker asyl i Sverige. Bakgrunden till frågan är problem med att olika personuppgifter registreras hos olika myndigheter.
Även om det inte finns några säkra uppgifter om problemets omfattning ser jag och regeringen mycket allvarligt på uppgifterna om användningen av olika och falska personuppgifter i kriminella syften, till exempel för att utnyttja välfärdssystemen. Korrekta personuppgifter hos myndigheter är en förutsättning för att myndigheterna ska kunna fatta rätt beslut. Att fastställa identiteten på dem som befinner sig i Sverige är också en viktig del för att upprätthålla en reglerad invandring.
Till att börja med vill jag framhålla att asylsökande inte har möjlighet att nyttja välfärdssystemen i samma utsträckning som folkbokförda personer. Det uppmärksammade problemet synes därför främst beröra andra än just asylsökande.
Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att förebygga missbruk av identitetsuppgifter. Redan i september 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av välfärdsstatens förmåga att stå emot organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet. I utredarens uppdrag ingick bland annat att utvärdera informationsutbytet mellan brottsutsatta eller på annat sätt berörda myndigheter och vid behov föreslå förändringar. Utredaren redovisade sitt uppdrag den 5 maj 2017 och lämnade flera förslag som syftar till att förebygga brott genom att säkerställa korrekta uppgifter i register som har betydelse för utbetalningar. Utöver förslag om effektivare informationsutbyte mellan till exempel Skatteverket och Migrationsverket finns förslag om en ny straffbestämmelse benämnd folkbokföringsbrott (SOU 2017:37). Betänkandet ska nu remitteras.
Under 2016 infördes också en ny straffbestämmelse om olovlig identitetsanvändning. Straffbestämmelsen syftar till att motverka missbruk av identitetsuppgifter och ge skydd mot den integritetskränkning det innebär att få dessa utnyttjade.
En viktig del i strävan efter korrekta beslutsunderlag är att myndigheterna kan samverka och utbyta information med varandra på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Som ett led i kampen mot organiserad brottslighet infördes under 2016 därför en ny lag om uppgiftsskyldighet vid myndighetssamverkan mot viss organiserad brottslighet.
Det kan inte uteslutas att det även inom andra områden där det finns behov av samverkan och informationsutbyte kan behövas åtgärder till exempel när en myndighets beslut om registrering är beroende av information som finns hos en annan myndighet. Sådana förslag finns till exempel i nämnda betänkande om statens förmåga att stå emot välfärdsbrottslighet. Jag vill invänta remissynpunkterna men kan konstatera att ett utökat informationsutbyte kräver noggranna överväganden inte minst när det gäller integritetsaspekten. Det krävs även en noggrann analys av om sekretessintresset bör ha företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.
Regeringen tar problemet med oriktiga personuppgifter i myndighetsregister på stort allvar, och vi kommer att behöva vidta åtgärder för att komma till rätta med de luckor som gör det möjligt att utnyttja våra välfärdssystem. Stöd och bidrag ska gå till dem som behöver det, inte till kriminella.