Konsumentskydd vid skönhetsbehandlingar

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig varför jag inte har agerat i frågan om konsumentskydd vid skönhetsbehandlingar under hela mandatperioden samt vilka konkreta åtgärder som jag skulle vilja se på området. Vidare har han frågat mig om jag är beredd att införa en tillståndsplikt för dem som vill starta verksamheter avseende skönhetsbehandlingar samt om jag är beredd att införa ett system där den som innehar en tillståndspliktig verksamhet också får teckna en ansvarsförsäkring som kan ersätta den som blir felbehandlad.

Det system som finns i dag ger den enskilde ett visst skydd vid utförandet av estetiska behandlingar, men systemet har ansetts ha brister varför den förra regeringen tillsatte en utredning på området, den så kallade Skönhetsutredningen (SOU 2015:100).

Utredningen lämnade bland annat förslag om en ny lag för konsumentskydd av kroppsbehandlingar som görs i estetiskt syfte. Förslaget fick dock kritik, och remissinstanserna ifrågasatte om förslaget leder till säkrare behandlingar. Regeringen bedömde därför att det inte var möjligt att gå vidare med utredningens förslag.

Utredningens slutbetänkande kom under den tidigare delen av mandatperioden, och remittering och analys av remissynpunkterna har skett under de senaste åren.

Regeringen anser att frågan måste hanteras även om utredningens förslag inte bedöms vara genomförbart. Därför sattes ett arbete igång som resulterade i det uppdrag som regeringen nu har gett till Socialstyrelsen.

Uppdraget innebär att Socialstyrelsen ska utreda om estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker ska omfattas av samma skydd för den enskilde som gäller enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen och hur detta i så fall ska regleras. Socialstyrelsen ska sedan utreda om vissa av dessa estetiska behandlingar inte ska få utföras av annan än hälso- och sjukvårdspersonal, vilket sker i dag.

Myndigheten ska även utreda i vilken utsträckning personskador som uppstått i samband med estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker ska omfattas av patientskadelagen och vilka övriga försäkringslösningar som behövs för att ge personer som drabbats av sådana skador ett fullgott skydd.

Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 30 september 2018, och jag ser fram emot myndighetens redovisning.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag misstänker att statsrådet inte är nöjd med regeringens hantering av denna fråga. Människor kommer i kläm och skadas varje dag i Sverige på grund av bristfällig och i vissa delar obefintlig lagstiftning.

Jag stötte på denna fråga under förra mandatperioden när jag blev kontaktad av ett antal seriösa företag som är verksamma i skönhetsbranschen. De bad mig komma på besök och berättade då att människor skadas när operationer och behandlingar går snett. Många konsumenter blandar ihop detta med sjukvård och tror att de har någon form av skydd, men sedan upptäcker de att de inte har det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alliansregeringen tog detta på stort allvar under förra mandatperioden, och precis som statsrådet sa i sitt svar tillsatte alliansregeringen en utredning våren 2014. Den levererade sitt betänkande hösten 2015, och hade man genomfört alla eller delar av utredningens konkreta förslag hade människor inte hamnat i kläm nu.

Om man googlar "misslyckade skönhetsoperationer" kommer artikel efter artikel upp om människor som har hamnat i kläm.

Man kan se i lokala medier hur många konsumentvägledare säger att det i dagsläget inte finns någon lagstiftning om tatueringar och andra skönhetsbehandlingar:

"Konsumenterna behöver ett bättre skydd, säger Maud Öhlund, konsumentrådgivare på Konsument Göteborg."

I Timrå finns en tjej som heter Lou Engström och som har råkat illa ut. Hon fick skador i ansiktet av laserbehandlingen.

I Skåne blev en kvinna som heter Gabrielle Malmberg sjukskriven och tvingades sälja sitt företag. "Jag gick in i det med öppna ögon, läste på om medicinska risker och var rätt klar över vilket resultat jag kunde förvänta mig. Men jag kunde aldrig föreställa mig att jag inte skulle få hjälp om något gick fel."

"Tandblekningen frätte sönder Elins tandkött: Trodde att jag skulle tappa tänderna".

En annan artikel från Sveriges Radios Plånboken: "Fortfarande svag konsumenträtt vid skönhetsingrepp".

"Konsumenter skyddslösa vid skönhetsbehandlingar".

"Vem hjälper dig om skönhetsbehandlingen går fel? Kanske ingen alls".

Så här kan vi hålla på, fru talman. Vi skulle kunna läsa tusentals artiklar från runt om i Sverige om hur människor har hamnat i kläm. För mig är det svårt att förstå hur en utredning kunde levereras hösten 2015 och att vi står här nu i november 2017 och att regeringen nyligen har tillsatt en utredning som ska levereras i september 2018.

Om jag har förstått statsrådets svar betyder detta att vi under minst ett år framåt kommer att kunna fortsätta att läsa om skönhetsoperationer som går snett och där konsumenter hamnar i kläm och människor till och med kan bli fysiskt misshandlade genom vaningrepp, men att inget kommer att hända.

Fru talman! Apropå den förra debatten och angående nya och gamla förslag på olika områden verkar regeringen helt sakna förslag och ambitioner.

År 2015 överlämnades Skönhetsutredningens betänkande Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd. Det var en efterlängtad och efterfrågad utredning som tydligt visade på nödvändigheten av att skärpa kvalitetskraven i skönhetsbranschen. Men tyvärr hade man efter två år inte presenterat några konkreta förslag och åtgärder för att fler inte skulle drabbas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen och ansvarig minister meddelade i stället via medierna att det inte blir några lagregleringar av skönhetsbehandlingar trots att det är ett, skulle jag säga, helt oreglerat område och trots att detta kan innebära stora risker för dem som genomgår behandlingar. Som min kollega sa har de ett väldigt svagt konsumentskydd. Vi talar inte om några få hundratal utan om tusentals som drabbas varje år.

Estetiska kroppsbehandlingar för att förändra utseendet som människor själva väljer att göra anses inte vara hälso- och sjukvård. Det utbud som finns i dag på detta område har ett brett spektrum av olika aktörer, behandlingar och regelverk. Det är i princip fritt fram att bedriva verksamhet där man utför kroppsbehandlingar i syfte att förändra utseendet utan att man behöver ha några medicinska kunskaper, vilket de olika fall som Lars Beckman tog upp vittnar om.

Jag tycker som sagt att det är beklagligt att regeringen inte lägger fram några förslag, tar delar av betänkandet och går fram med olika lagförslag utan lägger en utredning på en utredning. Utredningen ska dessutom redovisas 2018. Under tiden är det många människor som riskerar att råka illa ut.

Fru talman! Det var just detta som var problemet med utredningen: att den lade fram förslag som skulle leda till att de som hade utsatts för det som har redogjorts för här inte skulle omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Det var detta som var det grundläggande problemet med utredningen.

Utredningen lämnades i november 2015 och har därefter analyserats och remitterats. Den fick en massiv kritik och ifrågasattes starkt utifrån att man ansåg att förslagen inte ledde till säkrare behandlingar. Att då bygga en lagstiftning på detta verkar inte särskilt klokt.

För att lite vara tydlig med vad det handlade om ska jag nämna några saker. Utredningens utgångspunkt när den lämnades över till oss var att kroppsbehandlingar är en konsumenttjänst som innebär att det är konsumentskyddsreglerna som ska gälla. Detta var utgångspunkten i utredningsförslagen. Därmed föll detta inte under hälso- och sjukvårdslagen - det var det grundläggande problemet.

Den huvudsakliga kritiken riktades mot utredningens förslag att kirurgiska ingrepp och injektioner skulle utgöra konsumenttjänster och därmed falla utanför hälso- och sjukvårdens regelverk.

Den andra tunga kritiken handlade om förslaget att kommunen skulle utses till ansvarig tillsynsmyndighet, där kommunerna inte ansågs ha den kompetens som behövs för att avgöra om det finns sådana brister i verksamheten som till exempel skulle föranleda att Inspektionen för vård och omsorg meddelas.

Den tredje kritiken som fördes fram var att många remissinstanser ställde sig starkt tveksamma till utredningens förslag att inte införa en åldersgräns för skönhetsbehandlingar.

Det fjärde man hade synpunkter på var att utredningen föreslog att det inte skulle införas en obligatorisk ansvarsförsäkring för näringsidkare för personskador i samband med kroppsbehandlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som i någon mån fick stöd när det gäller utredningens olika förslag var förslaget att införa en nationell webbaserad informationstjänst. Det är naturligtvis inte tillräckligt för att gå fram med lagstiftning, men jag delar verkligen Lars Beckmans ingång. Jag uppskattar mycket att denna interpellation ställs, för det är en jätteviktig fråga.

Jag ska vara ärlig och säga att det val vi gjorde när vi gav uppdraget till Socialstyrelsen gjorde vi för att detta skulle kunna ske med någorlunda skyndsamhet och att proffsen på Socialstyrelsen skulle kunna leverera på de viktiga frågorna snabbt. Jag ska komma in på dem i några av mina andra inlägg, men de ska bland annat utreda om estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan betyda hälsorisker ska omfattas av samma skydd för den enskilde som gäller för andra behandlingar enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Detta var det viktigaste. Hur det i så fall ska regleras är grunduppdraget till dem.

Det handlar också om att vissa behandlingar inte ska få utföras av annan personal än hälso- och sjukvårdspersonal, vilket är möjligt i dag.

Man ska också se på hur möjligheten ser ut när det gäller att omfattas av patientskadelagstiftningen samt titta på försäkringslösningar för att skydda individen.

Fru talman! Tack, statsrådet!

Vi är alltså helt överens om att detta är ett jättestort problem, men det verkar vara det enda vi är överens om.

Detta är ett känt problem som har funnits under många år. Konsumentvägledare slår larm över hela Sverige. Förtvivlade medborgare upptäcker att det är en i princip oreglerad marknad. Tyvärr upptäcker de det efteråt, inte före.

I dag funkar det så att du och jag i princip skulle kunna gå ut ur detta hus och sätta upp en skylt på väggen där det står: "Kom och testa Lars och Annikas botoxbehandlingar!", eller vad vi nu vill ge för behandling.

Det är ganska märkligt att man kan göra ingrepp i människokroppen utan att ha någon tillståndsplikt.

Det första som borde göras är naturligtvis att se till att det finns en tillståndsplikt när det gäller ingrepp av denna karaktär. Det är också någonting som det har pekats på under många år.

När det finns en tillståndsplikt kan vi som lagstiftare naturligtvis sätta upp vilka kriterier som vi vill ha för att utfärda dessa tillstånd. Där kan vi säkert titta på om vi ska ha 15 eller 150 kriterier. Men det viktiga är att det kommer till stånd någon form av tillståndsplikt.

När Lars och Annika har fått tillstånd måste någon rimligen utöva tillsyn över deras verksamhet. I dag saknas det i princip också tillsyn. Det är därför som så många konsumenter hamnar i kläm.

Med det lilla konsumentskydd som finns i dag ska konsumenten anmäla Lars och Annika till Allmänna reklamationsnämnden. Vad kan de pröva? Jo, de kan pröva om Lars och Annika ska rätta till felet eller betala tillbaka pengarna.

Det är klart att om Lars och Annika misslyckades med operationen kanske konsumenten inte tycker att det är världens bästa idé att de ska misslyckas med en operation på hans eller hennes kropp en gång till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var förmodligen därför som man var så tydlig från Allmänna reklamationsnämnden i somras och sa att man inte ens ville pröva detta utan ville ha ett annat system.

Det finns en jättebra artikel i Svenska Dagbladet som jag hoppas att statsrådet ska ha möjlighet att läsa om hon inte har gjort det. Där säger en läkare att folk tror att detta är reglerat. Det är det som är problemet i dag, alltså att väldigt många tror att denna marknad är reglerad.

De seriösa företagen, som är anslutna till olika branschorganisationer, vill inget hellre än att vi som lagstiftare ska reglera denna marknad. De vill naturligtvis av förklarliga skäl ha bort klåpare som i dag faktiskt skadar människor.

Jag vet att lagstiftning tar tid, och jag vet att utredningar tar tid. Men det är naturligtvis inte tillfredsställande att ett problem som har varit känt sedan åtminstone 2014, och naturligtvis har varit känt innan dess - det var därför som alliansregeringen tillsatte den utredning som har gett skarpa förslag - inte kommer att få en lösning förrän tidigast 2019 eller 2020. Sedan kan man alltid diskutera om förslag A eller B var dåligt eller hur man ska hantera frågan.

Precis som kollegan Jenny sa kan människor varje dag fram till dess hamna i kläm, bli skadade och bli förstörda för livet. Precis detta kan vi läsa om i en artikel i Skåne i dag, alltså om en människa som får sitt liv förstört och vars företag går omkull på grund av senfärdighet från oss i denna kammare och från regeringen på andra sidan om vattnet. Det är inte tillfredsställande. Här krävs det minst dubbelt så mycket tempo. Det är bra att vi är överens om problemet, men detta är helt otillfredsställande.

Fru talman! Jag vill poängtera det som Lars Beckman lyfte fram om tillstånd, tillståndsplikt och tillsyn. Det är någonting som man verkligen borde ha tagit tag i sedan den så kallade Skönhetsutredningen överlämnades 2015 och sedan man aviserade att man skulle tillsätta en utredning i stället för att lägga fram konkreta förslag.

Annika Strandhäll räknade i tidigare inlägg upp ett antal olika förslag som ni valde att inte ta till er utan avfärda, förslag som hade avfärdats av olika instanser. Det kan man absolut göra. Men min kritik var att det faktiskt tog två år från att den så kallade Skönhetsutredningen kom 2015 tills man kom fram till denna slutsats. Sedan tillsatte man ytterligare en utredning. Det tycker jag är förkastligt eller beklämmande. Det är nämligen många som saknar ett rimligt skydd och som hamnar mellan stolarna när det går illa när de genomgår en estetisk kroppsbehandling.

Att man fortsätter att låta detta område vara oreglerat tycker jag är oansvarigt. Det var därför som jag valde att gå in i debatten.

Fru talman! Jag kan konstatera att jag är helt enig med Lars Beckman om problembeskrivningen och att detta är en situation som jag inte på något sätt är nöjd med.

Samtidigt har vi en ordning i detta land som innebär att när vi går fram med ny lagstiftning ska göra det grundat på att vi har utrett frågan och vet vad vi gör så att denna lagstiftning får den effekt som vi har avsett. Det som var fallet med den så kallade Skönhetsutredningen och den kritik som framkom under remissbehandlingen var att de förslag som lämnades tyvärr var problematiska eftersom de inte skulle leda till det ökade skydd för individen som var hela syftet med utredningen. Då ska man inte bygga lagstiftning på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tog emot denna utredning i november 2015. Den har analyserats och remitterats. Vi har vänt och vridit på detta för att se om det skulle vara möjligt att gå fram med delar av denna utredning. Men vi konstaterade efter mycket om och men att detta inte skulle bli tillräckligt bra och att om vi ändå ska göra detta ska vi göra det ordentligt. Det gjorde att vi landade i en situation där vi insåg att i och med att detta var en del av kärnfrågorna för att trygga denna del av marknaden och trygga individens rätt som brast var vi tvungna att tillsätta en ny utredning som skulle titta på detta. Då valde vi att göra på det sätt som vi själva ansåg vara mest skyndsamt, nämligen att låta Socialstyrelsen, med den kunskap och de experter som man har där, snabbt titta på ett antal av kärnfrågorna. Det innebär att vissa av dessa behandlingar faktiskt ska falla under hälso- och sjukvårdslagstiftningen, att en del av dessa behandlingar inte ska få utföras av annan personal än hälso- och sjukvårdspersonal, att ingrepp som kan innebära betydande hälsorisker ska omfattas av patientskadelagen och att vi behöver ha ett försäkringsskydd för att ge personer som har drabbats av sådana skador ett fullgott skydd.

Socialstyrelsen ska också analysera dessa förslags förväntade konsekvenser för patienter, för vårdgivare, för landstingen och för staten. Inom ramen för detta uppdrag ska man också samråda med Inspektionen för vård och omsorg.

Jag tar också med mig de förslag som har lämnats här i dag när det gäller frågan om tillståndsplikt till Socialdepartementet för att se om det är något som vi ska komplettera med.

I grund och botten är vi överens om att det finns en uppenbar senfärdighet i denna fråga. Den beror säkerligen på en massa olika saker. Men vi är inte heller nöjda med att läget är som det är, utan detta är en del av marknaden som definitivt behöver regleras.

Fru talman! Det gläder mig att vi är överens om att detta är ett stort samhällsproblem. Det som jag tycker är mycket olyckligt är att främst unga människor varje dag under några år framåt kommer att få sina liv förstörda på grund av att de lägger sig ned för att genomgå det som de tror är en medicinsk behandling. Jag tycker i och för sig att det är ganska bra att man har en stor tilltro till det offentliga i Sverige. När jag läser dessa förtvivlade artiklar i tidningar förstår jag att människor blir mycket förvånade över att de i princip inte har något konsumentskydd.

Jag tror också att det är bra att vi är överens om tillståndsplikt och tillsyn. Det är naturligtvis rimligt. Vi måste ha bättre konsumentinformation. Jag tror att statsrådet vid något tillfälle nämnde att man till exempel ska ha en webbplats eller något annat.

Jag tror också att vi är överens om att det måste finnas ett försäkringssystem i detta sammanhang. Det är också viktigt att när en person lägger sig frisk under kniven, om jag får uttrycka det så, ska det inte belasta den offentliga sjukvården om det går snett utan att det är rimligt att man har ett försäkringssystem där en del av det pris som denna person betalar är en del av en ansvarsförsäkring, så att han eller hon får hjälp om någonting går snett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också rimligt att konsumenten får en ersättning om någonting går snett och inte bara som i dag - i bästa fall - får tillbaka pengarna. Det ska naturligtvis vara en ekonomisk ersättning, som borde vara ett privat försäkringssystem där man har en ordentlig ansvarsförsäkring.

Jag kan bara beklaga att regeringen inte har agerat snabbare. Jag förstår av det statsrådet säger att vi är överens om det och att hon också beklagar detta. Går det att göra någonting fortare tycker jag att ni ska göra det. Vi vill ju inte att människor ska bli medicinskt felbehandlade, helt enkelt.

Fru talman! Jag tackar för en bra och viktig debatt.

Jag har naturligtvis också funderat över om det i någon ände kan ha funnits ett läge där vi hade kunnat vara ännu snabbare, men jag tror att det i grund och botten har handlat om välmening - att ändå försöka hitta delar som vi bedömde att vi kunde gå vidare med. Ett av mina första beslut när jag klev in som socialminister var att jag sa: Nu måste vi riva av det här plåstret; vi kan inte fundera över det längre. Vi måste tala om att vi inte kan gå vidare med den här utredningen, och vi måste ge ett uppdrag till Socialstyrelsen att skyndsamt få åtminstone något skydd på plats.

Tack, alltså, för en bra debatt och för bra inspel, Lars Beckman! Jag ser fram emot vår gemensamma botoxfirma framöver. Nej, jag skojar, Lars - ursäkta!

Överläggningen var härmed avslutad.