Könssegregeringen i samhället

Herr talman! Mikael Eskilandersson har frågat mig om jag och regeringen kommer att agera mot den ökande könssegregeringen i samhället med lagstiftning på samma sätt som man tänker agera för könsfördelade styrelser eller om könsfördelningen är mindre viktig bland vanliga medborgare.

Regeringen är, som framgick av regeringsförklaringen, en feministisk regering. Det innebär att hämmande könsroller och strukturer ska bekämpas, så att både samhälle och individ kan nå sin fulla potential.

För att uppnå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv är det centralt att bekämpa alla former av könssegregering. Det gäller inte minst den könssegregerade arbetsmarknaden, där kvinnor har lägre löner och sämre karriärmöjligheter, trots att de har en högre utbildningsnivå än männen. Men - och det är viktigt - segregeringen ökar inte, utan minskar, om än alltför långsamt.

När det gäller jämställdhet i börsbolagens styrelser, som Mikael Eskilanderssons resonemang tar sin utgångspunkt i, uppmanar regeringen börsbolagen att på eget initiativ verka för ökad jämställdhet. Men om det visar sig att detta inte leder till önskat resultat kommer andra åtgärder att vidtas. En jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser löser visserligen inte problemet med bristen på jämställdhet i samhället, men är ett viktigt steg som tillsammans med andra leder i riktning mot ett samhälle där kvinnorna har halva makten och hela lönen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det är vad jag förstår inte Mikael Eskilanderssons huvudproblem, utan det rör främst hur kommunala simhallar arrangerar sin verksamhet eller hur skolornas gymnastiklektioner genomförs. Jag utgår ifrån att det sker i samband med gällande lagstiftning som förbjuder diskriminering, bland annat på grund av kön.

Fru talman! Jag tackar Åsa Regnér för svaret. Jag frågade mycket riktigt om den ökande könssegregeringen i samhället och om man kan tänka sig att agera mot den könssegregering som sker ute i kommunerna i likhet med vad man hotar att göra med bolagsstyrelser. Min fråga handlar alltså främst om könssegregering och inte om jämställdhet i sig. Jämställdhet och könssegregering är inte riktigt samma sak. Dock är de ofta ganska sammanhängande. Könssegregering finns till exempel på toaletter, men där tycker vi att det är ganska jämställt trots det.

Åsa Regnér inleder med att förklara vad man menar med feminism. Jag citerar ur interpellationssvaret: "Det innebär att hämmande könsroller och strukturer ska bekämpas, så att både samhälle och individ kan nå sin fulla potential. För att uppnå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv är det centralt att bekämpa alla former av könssegregering." Åsa Regnér avslutar med att konstatera att det finns lagar mot diskriminering och att det räcker. Det är uppenbart att man inte ser något större problem med till exempel könssegregering av badtider. Vad jag kan förstå krävs enligt regeringen ingen lagstiftning.

Åsa Regnér påstår att könssegregeringen har minskat. Jag håller inte riktigt med. När jag gick i grundskolan kunde alla mina klasskompisar följa med och bada, även tjejerna. I dag får en del av min dotters klasskompisar inte ens gå med till badhuset när min dotter går dit med den övriga klassen. Har då jämställdheten verkligen ökat? Har de här flickorna verkligen samma möjlighet att välja sitt liv?

Statsrådet säger att hon vill bekämpa alla former av könssegregering. Är det bara tomma ord, eller är man verkligen beredd att gå till handling och sätta ned foten? Och varför driver Socialdemokraterna en helt annan linje i kommunerna? I kommunerna är man för den här könssegregeringen. Det är Socialdemokraterna som har varit med och genomfört detta. Det är de som har bestämt att vi ska ha könssegregerade badtider. Där har vi varit ganska ensamma som motståndare.

Lokalt brukar de rödgröna försvara sin könssegregering med att alla som motsätter sig separata badtider är rasister, har någon form av dold agenda eller har en märklig människosyn. Något egentligt försvar för separata badtider finns sällan, mer än att sådana efterfrågas av en del föräldrar. Varför efterfrågas de då? Och varför vill man tillmötesgå dessa märkliga tendenser som finns i samhället? Det handlar om att kontrollera dottern eller frun; badhusen har oftast öppet även för vuxna. Det är ett hederstänk som kunde ha hört hemma någon gång på medeltiden och som vi i Sverige har kommit ifrån ganska rejält, vill jag påstå. Det var länge sedan vi hade separata badtider i Sverige. Går man riktigt långt tillbaka hade vi inte heller separata badtider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja ställa frågan igen: Är statsrådet verkligen inte beredd att lagstifta mot den typ av segregering som till exempel separata badtider innebär?

Fru talman! Interpellationen tar upp många olika saker. Den tar upp eventuell könskvotering till bolagsstyrelser, åtgärder för låginkomsttagare och jämställdhet och så vidare.

När det gäller kvotering till bolagsstyrelser och den debatt som förs om det nu kan jag säga att vi i Sverige inte har någon historia av att lagstifta för kvotering. Hittills har representation uppnåtts genom andra åtgärder. Politiska partier har till exempel jämställda riksdagsgrupper eller har bildat jämställda regeringar därför att man har ansett att det politiska trycket och den demokratiska utvecklingen kräver det. Det gäller uppenbarligen inte Sverigedemokraterna, som har en mycket mansdominerad riksdagsgrupp. Vad ni drar för slutsatser av det vet jag inte. Men där kan man faktiskt prata om könssegregering. Kvinnor känner sig uppenbarligen inte lika välkomna i det här arbetet.

Socialdemokraterna har en väldigt stark och stolt tradition att främja jämställdhet för låginkomsttagare. Jämför man Sverige och nordiska länder med andra länder i Europa kan man se att just kvinnor med låga inkomster är de som förvärvsarbetar mest. Det är bland annat för att man har infört särbeskattning. Det är någonting som jag ser att Sverigedemokraterna ifrågasätter. De vill gärna ha sambeskattning.

När man införde särbeskattning på 70-talet kunde man se vilken enorm frihetsrörelse det var för svenska kvinnor. Det var nästan den enskilt viktigaste åtgärden för att kvinnor, och framför allt lågutbildade kvinnor, skulle kunna gå ut på arbetsmarknaden och ta arbeten där.

Andra reformer var förstås omsorg i förskola och äldreomsorg. Det diskuterade vi i den tidigare interpellationsdebatten. Där kunde vi konstatera att när det verkligen gällde motsatte sig Sverigedemokraterna ökade anslag till bemanning - eller ska vi säga bekvinning? - i äldreomsorgen.

En stor andel av dem som arbetar där är kvinnor. Jag skulle gärna se att det var fler män. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden missgynnar kvinnor. På det sättet ska vi definitivt arbeta emot den formen av könssegregering på arbetsmarknaden.

Jag noterar att många av de åtgärder som har vidtagits under de senaste 30, 40 eller till och med 50 åren i Sverige är sådant som Sverigedemokraterna i dag ifrågasätter eller direkt motsätter sig. Jag har lite svårt att förstå argumenten.

När det gäller simhallar och annan kommunal verksamhet är det som jag sa. Jag utgår från att man följer lagstiftning på alla sätt och vis. Jag kan inte lägga mig i simhallars öppettider i kommuner.

Fru talman! I vanlig ordning, tänkte jag säga, angriper man motståndaren snarare än att svara på frågan varför det är så fantastiskt att ha separata badtider.

Jag noterar att man påstår att man inte skulle kunna komma åt detta eller ha åsikter om det. Det är klart att man kan ha åsikter om det och även införa lagstiftning om att man inte får ha direkt könsdiskriminerande öppettider där bara personer av ett visst kön är tillåtna att besöka badhuset. Det skulle vara mycket möjligt att införa om man skulle vilja det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I stället tar man upp att vi har en mansdominerad riksdagsgrupp. Det är inte så att vi inte tillåter kvinnor att ingå i vår riksdagsgrupp. Vi bjuder tvärtom in så många kvinnor som vi bara kan. Sedan har vårt parti varit utsatt för väldigt mycket smutskastning, väldigt mycket hot och den typen av åtgärder som kanske ligger lite utanför ämnet. Det har gjort att kvinnor kanske skräms bort.

Jag har själv en fru som numera är engagerad, men hon var väldigt skeptisk. Hon tänkte på barnen och vidare i de leden. Det kunde utsätta barnen för en risk att vara engagerad i mitt parti. Det är ett problem som vi brottas med hela tiden.

Att införa separata badtider innebär i praktiken att man köper ett resonemang som hör hemma någonstans i medeltiden. Man köper att det ska vara okej att kontrollera dottern eller frun. Man ska kunna kontrollera att hon inte träffar någon man eller någon annan olämplig person. I vissa fall uttrycks det som att man inte tillåter dem att bada tillsammans med andra flickor som inte har rätt beklädnad för att bada.

Jag förstår fortfarande inte hur man kan tycka att det är bra att införa det år 2015 i Sverige. Vi har kommit bort från förtrycket av kvinnor, i varje fall till stor del. Sedan kan man mycket väl ta upp att vi är för frivillig sambeskattning. Men den sambeskattningen är frivillig.

För mig och min fru skulle det till exempel innebära att vi skulle få det betydligt bättre ställt. Du kanske tycker att min fru är ojämställd, att hon är nedtryckt, att hon är förtryckt och har problem med det. Men jag tror inte att min fru skulle hålla med om att hon är förtryckt.

Man förutsätter att det är förtryckande att ha en frivillig sambeskattning. Men man tycker inte att det är förtryckande att vissa inte får lov att bada ihop med sina klasskompisar, utan de ska hållas isär från alla svenska elever eller framför allt pojkar. Att man inte tycker att det är förtryckande är direkt förvånande.

Fru talman! Om det finns någon reform i Sverige som har gett kvinnor självständighet och möjlighet att inte vara kontrollerade utan påverka sina egna liv och sina egna inkomster är det just särbeskattning. Det är bara att titta på hur arbetskraftsdeltagandet ökade när den reformen infördes.

Jag baserar inte mina inlägg här på anekdoter. Jag lägger ingen värdering på olika personers fruar. Jag tittar på statistik. Det råder en ojämställdhet i samhället. Det råder en ojämställdhet på arbetsmarknaden. Det blev betydligt bättre när till exempel särbeskattning infördes.

Jag har sett att ni själva jämför med Tyskland, som ni tycker är ett gott exempel i detta avseende. Där kan man konstatera att kvinnors arbetskraftsdeltagande är betydligt lägre än mäns, och beroendet är därmed betydligt större. Det är bara att följa statistiken där man ser vad som hände på 70-talet när vi införde särbeskattning i Sverige. Jämställhet handlar om kunskap, statistik och att läsa på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller frågor om könssegregering och åtgärder mot det har vi i Sverige haft en historia av att man vidtar frivilliga åtgärder till exempel inom partier. Nu hör jag här att det är synd om SD, och det är därför det inte finns kvinnor i riksdagsgruppen. Det håller jag helt enkelt inte med om. Det är väl bara att arbeta som alla andra partier om ni tycker att det är viktigt. Jag lägger mig inte i hur ni gör det. Jag bara konstaterar att könssegregeringen är ganska häftig inom SD. Det är möjligt att kvinnor är för rädda för att vara med i just ditt parti. Det vet jag inte. Däremot ska jag säga att kvinnoaktivister och feminister dessvärre måste vara väldigt orädda, annars överlever de inte.

När det gäller bolagsstyrelserna hoppas vi att industrin, näringslivet, de börsnoterade bolagens styrelser och företagen själva kommer fram till att de vill ha 40 procent kvinnor i sina styrelser år 2016. Vi hoppas även där att de kommer på frivilliga åtgärder för att uppnå det. Efter bolagsstämmorna i år uppnådde de ungefär 30 procent. Det är en bra utveckling. Jag hoppas att man även där inte behöver lagstiftning utan att man själv kommer fram till hur man ska göra. Det har visat sig vara ganska så verkningsfullt i Sverige. Men gör man inte det vill vi lagstifta om 40 procent.

När det för övrigt gäller simhallar måste kommuner fatta bra beslut i enlighet med lagar och förordningar. Jag har inte sagt att jag tycker att det är bra med olika tider.

Fru talman! Jag konstaterar att Åsa Regnér ägnar i stort sett hela sin tid åt att tala om allting annat än separata badtider. Jag kan förstå det. Det är inte särskilt roligt att diskutera den frågan när man har en så märklig syn på det framför allt inom Socialdemokraterna.

Åsa Regnér talar om att man behövde vara orädd, eftersom man annars inte överlevde som feminist. Jag tror att de flickor som råkar ut för den typen av könsförtryck som Socialdemokraterna är med och understöder genom sina separata badtider också behöver vara ganska orädda för att klara av att överleva. Tyvärr ligger deras livhanke nog betydligt mer illa till om man ser till statistiken.

I övrigt kan jag konstatera att man tycker att det är okej att gå in i privata bolagsstyrelser som tillsätts av privata ägare. Där tycker man att det är okej att gå in och styra vem som får lov att tillsättas. Men man tycker inte att det är okej att gå in och förklara för en kommun vad den får lov att göra med sina badtider.

Kommunerna är ändå en del av det allmänna. Vi som politiker är med och styr ända ned i kommunerna. Man tycker inte ens att man kan gå ned på kommunnivå inom Socialdemokraterna och trycka på: Ni bör inte införa separata badtider. Inte ens det kan man sträcka sig till. Men man kan gå in i en privat bolagsstyrelse i ett bolag som ägs av en privat ägare där man över huvud taget inte har med saken att göra.

Där kan man gå in och ändra, därför att det ligger betydligt närmare en själv att sitta en bolagsstyrelse än att vara utsatt för det könsförtryck som faktiskt finns i dagens samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Man satsade under de förra två mandatperioderna under den förra regeringen 2 ½ miljard på jämställdhetspolitiken. Det finns ganska många frågor att ta tag i där. Riksrevisionen gjorde nyligen en uppföljning och sa att regeringen hade satt igång flera goda initiativ men att man hade ganska dålig styrning och rätt så dålig koll på vad åtgärderna egentligen ledde till och huruvida man uppnådde jämställdhet eller inte när man satte igång olika verksamheter.

Det vill jag ändra på. Det vill jag ägna mycket tid åt. För mig är jämställdhet lika makt, inflytande, ekonomisk jämställdhet, att våld mot kvinnor minskar och att utsatta kvinnor och flickor får det skydd som de har rätt till och sina rättigheter uppfyllda. Jämställdhet är att kvinnor ses som aktörer och att de har lika mycket makt och inflytande i samhället som män.

Jag vill verka för en jämställdhetspolitik som satsar på detta i en feministisk regering som också har koll på vart pengarna tar vägen. Jag kommer att samverka med olika aktörer. Jag jobbar hårt tillsammans med kvinnoorganisationer, med Sveriges Kommuner och Landsting och med kommuner så att man både följer dagens lagstiftning vad gäller till exempel diskriminering och fortsätter att utveckla politiken på olika områden.

Jag är stolt över att ingå i Sveriges första feministiska regering, och jag kommer att arbeta hårt för flickors och kvinnors rättigheter och för mäns och pojkars deltagande i arbetet.

Överläggningen var härmed avslutad.