Konkurser inom fotbollen

Fru talman! Hans Rothenberg har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att underlätta möjligheterna för den svenska elitfotbollen att snarast kunna spela matcher inför publik och för att motverka att svenska fotbollsklubbar tvingas i konkurs till följd av coronapandemins restriktioner.

Jag vill börja med att tacka interpellanten för att han lyfter dessa viktiga frågor.

Från den dag förordningen om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar trädde i kraft har jag haft en intensiv och konstruktiv dialog med företrädare för idrottsrörelsen och lyssnat till hur pandemin och de införda restriktionerna drabbar idrotten.

Regeringen är medveten om att många har drabbats hårt av förbudet och att det upplevs som trubbigt. Eftersom det är viktigt att begränsningarna inte i onödan drabbar verksamheter som kan bedrivas på ett smittsäkert sätt har en promemoria med förslag på lättnader tagits fram inom Regeringskansliet. Promemorian har skickats ut på remiss, och remisstiden gick ut den 27 augusti. Regeringen kommer att ta i beaktande de synpunkter som har lämnats under remitteringen och återkomma i frågan så snart som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att fortsätta att följa och analysera konsekvenserna av spridningen av det nya coronaviruset, inte minst för kultur, idrott och andra sektorer som vanligtvis samlar många människor.

När det kommer till frågan om att motverka konkurser inom svensk idrott är jag stolt över att vi utöver stöd i form av till exempel möjligheten till korttidspermittering och omställningsstödet till företag i våras kunde tillföra idrottsanslaget 500 miljoner kronor och att vi har aviserat ytterligare 1 miljard i särskilt krisstöd till idrotten för 2020.

Med dessa extraordinära stödnivåer och regeringens övriga stöd till företag och jobb förväntar jag mig att idrottsföreningar kommer att kunna vidta nödvändiga åtgärder för att överleva krisen.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Denna fråga berör många och stör många. Denna fråga skär rakt in i det vi brukar kalla den svenska organiserade föreningsverksamheten.

Vi ska vara klara över att svenska fotbollsklubbar är medlemsstyrda föreningar. Det är tiotusentals, kanske hundratusentals, människor som är medlemmar i dessa föreningar och står bakom dem. Vi diskuterar alltså svensk föreningsverksamhet och svenskt föreningsliv.

Fru talman! När coronapandemin började på allvar i mars månad fick den fäste i Sverige och Europa. Då upphörde i praktiken all idrottsverksamhet när respektive länders restriktioner trädde i kraft. I juni kunde elitfotbollen äntligen starta upp, men då utan publik. För de riktigt stora publikidrotterna, vars ekonomiska grundval är exponering för publik på plats och i tv, tär det rådande läget på redan knappa marginaler. Många idrottsklubbars ekonomi har påverkats klart negativt under coronapandemin.

Ekots kartläggning visar att antalet elitidrottsklubbar som är registrerade hos Kronofogden har ökat kraftigt under det första halvåret. Man har kartlagt hur många av 140 elitidrottsklubbar från de största publiksporterna som finns i Kronofogdens register, och resultatet visade att över hälften klubbarna har eller har haft ett ärende under de senaste fem åren. Och mer kommer det att bli om ingenting görs eller förändras.

Att fortsätta att spela utan publik kommer i närtid att innebära ännu större påfrestningar för redan ekonomiskt pressade föreningar, varav mångas ekonomi var ansträngd redan innan pandemins restriktioner aktiverades. Logiken är väldigt enkel: Ingen publik, inga intäkter.

Samtidigt ser vi att flera länder i Europa har börjat öppna upp för matcher med publik, där speciella arrangemang görs för att undvika smittspridning. Det sägs att nöden är uppfinningarnas moder, varför kreativiteten för att lösa denna prekära situation torde vara angelägen även för regeringen.

Mina frågor till statsrådet och ministern var vad regeringen avser att göra för att underlätta för den svenska elitfotbollen att snarast kunna spela matcher inför publik och hur man ska kunna motverka att fotbollsklubbar tvingas i konkurs till följd av coronapandemins restriktioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är väl bra att det kommer pengar till idrottsrörelsen, men tyvärr: Att tillföra idrottsanslaget 500 miljoner kronor låter mycket, men det räcker inte långt utspritt över många idrotter på flera nivåer över hela landet.

Enbart de allsvenska topp sju-klubbarnas publikintäkter 2019 var 300 miljoner kronor - på sju klubbar. Och det finns hundratals elitklubbar runt om i landet därutöver. Det som behövs nu är egentligen inte pengar för att kompensera, utan det är möjligheten att bedriva sin verksamhet på ett säkert, organiserat, kontrollerat och fungerande sätt så att man kan återkomma till det som är idrottens själva kärna: att uppträda inför publik.

Jag vill därför fråga ministern: Vad vill ministern göra för att aktivt kunna öka möjligheterna att släppa in publik på våra svenska fotbollsarenor igen?

Fru talman! Återigen vill jag tacka riksdagsledamoten för att han lyfter upp denna fråga här i Sveriges riksdag. Det är en fråga som har diskuterats intensivt under sommaren och såklart också från början av pandemin - hur hårt idrottsrörelsen har drabbats av corona, inte minst de stora publikidrotterna.

Jag vill instämma i det som Hans Rothenberg säger om värdet av svensk elitidrott. Den är en del av vår folkrörelse, och vi ska vara stolta över att denna nära koppling finns. Vi ska också komma ihåg att ett elitlag på en ort, oavsett om det är fotboll eller något annat, också fungerar som en inspirationskälla och som en del i den kommunala och regionala infrastrukturen, även för breddidrotten.

Jag ska börja med ekonomin. Nu var det ett tag sedan svaret på interpellationen skrevs, och det har hänt en sak efter det, nämligen att det nu är bekräftat att vi i regeringen och de budgetsamverkande partierna är överens om att skjuta till ytterligare 1 miljard till idrotten i stöd. Detta kommer att läggas fram i en extra ändringsbudget till riksdagen, och det innebär totalt 1 ½ miljard i extra krisstöd till idrotten. Man ska komma ihåg att det är näst intill en fördubbling av det ordinarie anslag som regeringen ger till idrottsrörelsen i form av ekonomiskt stöd.

Här vill jag bara kort säga att jag tycker att Riksidrottsförbundet har gjort ett enormt jobb med fördelningen av den första halva miljarden och avvägningen av hur dessa pengar ska komma dem som verkligen behöver dem till del, både stora och små. Vi har sagt från regeringens sida att pengarna måste kunna komma både eliten och bredden till del.

När det kommer till fördelningen av den ytterligare miljarden blir det viktigt att fortsätta att titta på vilka idrotter som har drabbats under sommaren och som kommer att drabbas framöver av coronapandemin under hösten. Den kommer att fortsätta att påverka, oavsett regeringen och om smittläget tillåter att man öppnar upp för mer publik. Därför var det viktigt för mig och regeringen att nu gå ut tidigt och meddela att det kommer ytterligare 1 miljard. Detta har tagits emot väl av idrottsrörelsen, vill jag säga, och där ska vi fortsätta att ha en diskussion med Riksidrottsförbundet om pengarna. Jag tycker att vi ska hålla fast vid att det ska vara folkrörelserna själva som fördelar medlen men att det ska finnas övergripande principer.

Vad gäller publikfrågan finns det en process nu. Det är väldigt viktigt för mig som idrottsminister att denna process nu är igång så att vi kan se vilka undantag som vi kan göra och som är juridiskt hållbara när det gäller ordningslagen, eftersom det är förknippat med en straffrättslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har skickat ut förslaget om förordningsförändringar på remiss, och vi har fått många remissvar. Folkhälsomyndigheten har kommit med ett remissvar som vi i regeringen har sagt att vi såklart kommer att beakta eftersom det är de som har att avgöra smittläget och konsekvenserna för smittspridningen. Det har också kommit synpunkter från Polismyndigheten, som har ett ansvar att utöva tillsyn, men även från hela den breda idrottsrörelsen.

Jag är såklart medveten om att för många föreningar skulle en höjning av publikbegränsningen till låt oss säga 500 personer, med visst avstånd och så vidare, innebära väldigt mycket. Man kan i princip gå tillbaka till ett läge som kanske inte är normalläge men som skulle betyda mycket.

Men för de största föreningarna inom fotbollen och ishockeyn krävs det såklart mer. Här ser jag nu framför mig att regeringen ska jobba vidare med remissynpunkterna. Vi kommer att återkomma med besked. Men kombinerat med att vi ska ta steg för att genomföra lättnader i publikfrågan och att vi skjuter till kraftfulla stödmedel ska vi göra vad vi kan för att stötta idrottsrörelsen under denna period. Det kommer att krävas mer. Kommunerna behöver se vad de kan göra, och idrottsrörelsen själv naturligtvis. Detta är en viktig situation som jag tar på fullaste allvar.

Fru talman! Pengar för att kompensera räcker en liten bit, men det räcker inte hela vägen. Vi kan inte hålla på så. Svensk ekonomi håller på att rasa samman. Att vi ska fortsätta att låna upp hundratals miljarder kronor via Riksgälden är ohållbart. Vi måste hitta andra lösningar. Men nog sagt om pengar och kompensationer.

Det som Sveriges fotbollsföreningar och andra elitfotbollsklubbar behöver är att få kontroll över sina egna intäkter och möjlighet att ta betalt av åskådare som kommer för att se på idrotten, vilket också innebär att det blir attraktivt för sponsorer att sätta in pengar i föreningarna. Det är inte bara publikbortfallen som föreningarna nu drabbas av, utan det är också minskade sponsorintäkter på grund av att det inte blir exponering inför publik. Detta spelar enormt stor roll. Därför är det oerhört viktigt att vi så snart som möjligt kan komma till ett läge där man under kontrollerade, organiserade former kan släppa in publik på arenorna.

Enligt Håkan Sjöstrand, som är Svenska Fotbollförbundets generalsekreterare, är fotbollen redo att ta sitt ansvar och välkomna publiken tillbaka i den omfattning som är möjlig på ett smittsäkert sätt. Taket, menar förbundet, behöver sättas med hänsyn till förutsättningarna för varje idrottsanläggning. 500 åskådare på Rambergsvallen är inte detsamma som 500 åskådare på Stockholms Kompisvallen, som också kallas Friends Arena. Det skiljer enormt i storlek på arenorna. Generellt tillstånd för 500 åskådare är inte bättre än vad begränsningen för 50 åskådare var. Arrangemangskostnaderna är högre än intäkterna, och årskorten är redan betalda.

Fru talman! Max 500 personer på utomhusarenor som tar uppemot 50 000 innebär 1 person på var hundrade stol. Det är inga problem för kollektivtrafiken att "knö" in hur mycket folk som helst. Det är inga nedstängningar, och Folkhälsomyndigheten har flera gånger uttalat att kollektivtrafiken inte har varit källa till några smittoutbrott. Köpcentrumen är dagligen fullsmockade, och Ullared är landets ständigt pågående publiksuccé. Tiotusentals människor trängs i butiker, på bussar och i varuhus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En tredjedel av arenans kapacitet är mer rimligt. Det innebär att även de allsvenska klubbarna med minst publikkapacitet kan ta in åtminstone 2 000 åskådare. Det skulle göra skillnad.

På de större arenorna, som Friends och Ullevi, skulle det innebära en möjlig publik på 13 000-17 000 åskådare. Möjligheten att göra ordnade in- och utsläpp samt att sektionsindela publik på ett smittsäkert sätt blir hanterbara.

Ministern, liksom jag, liksom talmannen och liksom alla, vet att fotbollspublik är en mycket trevlig och sansad publik som givetvis följer smittrekommendationerna när de så ges. Det är en viktig förutsättning för att kunna fortsätta gå och se på fotboll och följa sina lag.

Men detta är bråttom. Det är medlemsstyrda föreningar som går på knäna, och uthålligheten är begränsad. Därför vill jag rikta en uppmaning till ministern att nu ta självständiga beslut som inte innebär att regeringen agerar underavdelning till Folkhälsomyndigheten. Samla på er dessa kunskaper och erfarenheter. Men inse också allvaret. Det är bråttom nu. För att inte skapa större problem framöver behöver vi öppna upp inträdesluckorna på de svenska arenorna.

Fru talman! Jag ska tolka Hans Rothenberg på ett positivt sätt. Kommentarer om och jämförelser med Ullared, trängsel på bussar och liknande tycker jag att vi kan hålla oss för goda för.

Det är klart att riksdagsledamoten vet att det är olika lagstiftningar som träffar dessa olika verksamheter. Det ska inte vara trängsel någonstans. Det finns rekommendationer från Folkhälsomyndigheten som alla aktörer och alla individer i vårt samhälle ska följa.

Men processen att tillskapa undantag från ordningslagen syftar till att se till att arrangemang kan göras på ett smittsäkert sätt. Jag vet att arrangörer inom kulturen, inom idrotten och inom civilsamhället, precis som riksdagsledamoten nu lyfter fram, kan arrangera saker på ett klokt och bra sätt. De är duktiga på att arrangera och är vana att hantera säkerhetsfrågor.

Utifrån den lagstiftning som Sverige har ser regeringen på ett seriöst sätt på vad vi kan göra som säkrar krav på smittsäkerhet. Beträffande kommentaren om att agera underavdelning till Folkhälsomyndigheten är det ändå så, Hans Rothenberg, att vi är i en pandemi och att det är klart att vår folkhälsomyndighets åsikt också måste väga tungt i dessa delar.

När vi tittar på remissvaren nu lyfter både Folkhälsomyndigheten och andra fram att det är klart att det som också sker utanför arenorna behöver tas i beaktande.

Regeringen kommer nu noggrant att titta på synpunkterna som har kommit in och kommer att återkomma snabbt med förslag. Ambitionen är att det från och med den 1 oktober ska ske en lättnad. Vi måste också inse att vi kommer att leva med denna pandemi under ett bra tag framöver, och det är klart att vi behöver ta ytterligare steg.

Jag vet att idrottsrörelsen runt om i landet längtar efter att komma till ett läge då man kan börja ta emot mer publik igen och kommer därmed också att kunna förbereda sig på att ta emot ytterligare publik om smittläget tillåter och om vi hittar lösningar som fungerar lagmässigt kopplat till det straffrättsliga ansvaret i ordningslagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här ska vi också vara medvetna om att lagstiftningarna och förutsättningarna ser olika ut i olika länder. Smittläget har sett olika ut.

Min tydliga ambition som idrottsminister är att kunna skapa en tydlig lättnad för idrottsrörelsen så att man kan ta emot mer publik igen, både för den glädje som det innebär för alla supportrar som kan komma på matcherna och för glädjen för spelarna. Detta gäller oavsett vilken idrott det handlar om. Det finns såklart också en ekonomisk aspekt på detta.

Men jag vill också trycka på att dessa pengar inte är oviktiga. Dessa 500 miljoner kronor som vi gick ut med i våras räddade många klubbar runt om i landet och skapade hopp och framtidstro. Det gör denna ytterligare miljard också. Det menar både Riksidrottsförbundet och alla som jag har talat med i landet.

Regeringen har också valt att förlänga omställningsstödet. Vi har korttidspermitteringen som finns som en möjlighet och även andra ekonomiska lättnader.

De stora klubbarna är ofta i bolagsform. De är också en viktig del av vårt näringsliv. Man måste därför också titta på andra näringsinriktade stöd som regeringen ger.

Allt detta tillsammans syftar naturligtvis till att vi ska värna vår idrottsrörelse med både elitlagen och den breda folkrörelsen - breddidrotten, barn och unga.

Fru talman! De pengar som kommer är bra. Jag har inte sagt något annat. Vi applåderar dem. Men de löser inte denna problematik på sikt. De ser möjligen till att branden inte sprider sig vidare. Men de släcker inga bränder.

Även om lagstiftningen ser olika ut på olika områden är det faktiskt relevant att jämföra folksamlingar och folksamlingar. Är en folksamling i ett större köpcentrum mer smittsäker än en folksamling som sitter på sina platser med ett från början bestämt avstånd? Det tycker jag att man bör ta en ytterligare fundering kring.

Det finns länder som har börjat öppna upp för publik. Danmark har gjort det. Rysk fotboll har återstartat. Där har man 10 procent av arenans kapacitet som norm. Publiken är nu välkommen på Bundesligamatcher i Tyskland, ett land där smittläget har varit värre än i Sverige. I till exempel Leipzig kommer man att få släppa in 8 500 personer. Hertha Berlin kommer att ha 5 000 åskådare vid premiären på Olympiastadion.

Fru talman! Högskoleprovet visar att regeringen kan ta självständiga beslut och faktiskt anpassa de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten ger. Det önskar jag å fotbollens, den svenska idrottens och alla idrottsälskares vägnar att regeringen gör snarast möjligt. Se arenornas kapacitet, och se arenornas förutsättningar att hantera folksamlingar! Gör det snart! Remisstiden är över. Men här handlar det om beslut vars snabbhet kan påverka en stor del av den svenska idrottsrörelsens framtid.

Fru talman! Precis som jag sa kommer vi att återkomma snarast med ett besked. Sedan är det viktigt att detta arbete fortsätter i nära dialog med idrottsrörelsen, med kulturen, med civilsamhället och med alla som på olika sätt drabbas av ordningslagens konsekvenser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också säga att det som regeringen aviserade för några veckor sedan är att vi också vill se över hela lagstiftningen på detta område. Det är lätt att stå i talarstolen och säga att det bara är att göra något. Men detta är en lagstiftning kopplad till straffrättslighet, och det ställer särskilda krav. Det gör att det blir svårare att helt agera utifrån enbart smittsäkerhet, eftersom det inte var ordningslagens ursprungliga syfte. Men min kollega Mikael Damberg har aviserat att vi behöver se över hela lagstiftningen på detta område. Det ska vi göra parallellt med att vi tar steg som vi nu jobbar med för att kunna göra undantag. Det kommer att innebära tydliga lättnader.

Jag följer med intresse vad som händer i andra länder. Jag, liksom Hans Rothenberg och säkert många andra, längtar efter den dag då vi får gå på matcher igen och sitta med många i publiken.

Det som man ska komma ihåg är att vissa av dessa länder har inrättat modeller som jag inte är helt säker på skulle fungera här eller som skulle uppskattas av vår idrottsrörelse. Till exempel Danmark har inrättat en särskild ordning just för elitfotbollen. Ett sådant undantag är jag inte säker på att vår breda idrottsrörelse och föreningsrörelse skulle ta emot positivt.

I grunden måste vi se att det handlar om Folkhälsomyndighetens bedömning av smittläget. Det handlar om att vi har andra myndigheter som också måste ha resurser för att kunna hantera detta. Men med detta sagt kan idrottsrörelsen ta ansvar. Idrottsrörelsen är duktig på att arrangera. Och jag ser fram emot att vi ska kunna ta tydligare steg framåt för att möjliggöra för mer publik.

Jag vill tacka för denna debatt och för det intresse för idrottsrörelsen som interpellanten uppvisar. Det är viktigt att vi här i riksdagen talar om idrottsfrågor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.