Konkurrensutsättning av studiemedel
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenLena Hallengren (S)
- Hoppa till i videospelarenAxel Darvik (Fp)
- Hoppa till i videospelarenLena Hallengren (S)
- Hoppa till i videospelarenAxel Darvik (Fp)
- Hoppa till i videospelarenLena Hallengren (S)
- Hoppa till i videospelarenAxel Darvik (Fp)
- Hoppa till i videospelarenLena Hallengren (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 16 Lena Hallengren (S)
Anf. 17 Axel Darvik (Fp)
Anf. 18 Lena Hallengren (S)
Anf. 19 Axel Darvik (Fp)
Anf. 20 Lena Hallengren (S)
Anf. 21 Axel Darvik (Fp)
Anf. 22 Lena Hallengren (S)
den 27 januari
Interpellation 2005/06:225 av Axel Darvik (fp) till statsrådet Lena Hallengren (s)
Konkurrensutsättning av studiemedel
Sedan början av 2000-talet har antalet studenter som antas till den högre utbildningen kraftigt ökat enligt SCB. Detta har medfört att alltfler studenter har behov av studiemedel och söktrycket till CSN har på så sätt stigit. Resultatet av detta visar på att handläggningstiden i många fall är så omfattande att många studenter blir utan pengar i början av terminerna. I och med inrättandet av det nya barntillägget kommer förmodligen tiden att öka ytterligare.
Folkpartiet anser att det är viktigt att erbjuda studenter så bra service som möjligt med flera olika alternativa studiemedelslån. Därför vill vi konkurrensutsätta CSN genom att ta in privata finansiärer såsom banker. Bankerna ger då fördelaktiga lån till studenten i utbyte mot att staten ställer upp med säkerheten i form av en statlig borgen. Detta är ett bra och väl fungerande system, som används i exempelvis Finland.
Statsborgen, som det kallas i Finland, ges på ett år i taget och enligt maximibeloppet @ ett belopp som grundas på den studerandes ålder (över eller under 18 år), utlandsstudier etcetera. Eftersom det är staten som beviljar borgen för lånet krävs ingen annan lånegaranti.
Utbetalningarna för lånet bygger på huvudregeln som säger att lånet ska tas ut antingen i två eller fyra rater (motsvarigheten till det svenska terminssystemet) under läsåret. Speciella regler finns för utlandsstudier, vetenskaplig forskning med mera, där undantag ges för att ta ut hela läsårets studielån i en rat.
De studenter som i Finland inleder sina högskolestudier 2005 eller senare kan efter avklarade studier i målsatt tid få ett studielånsavdrag i beskattningen. Avdraget ligger på 30 % av det lånebelopp som överstiger 2 500 euro.
Det är även viktigt att poängtera att om studenten amorterar sitt studielån under de närmaste tio åren som följer efter examensåret minskas skatten med ett belopp som motsvarar studielånsavdraget.
Folkpartiet liberalerna vill underlätta och stödja studenterna i deras utsatta situation som studielånstagare. Därför vill vi öka konkurrensen och ge studenterna fler alternativ. Viktigast av allt är förbättra servicen och villkoren för studenterna som låntagare. CSN har under flera år visat att man inte lyckas nå upp till en godtagbar standard.
Min fråga till statsrådet lyder därför:
Skulle statsrådet vara beredd att inrätta ett system med konkurrensutsättning av studiemedel, så som Finland har gjort?