Kompetensläget i den svenska skolan

Herr talman! Roger Haddad har frågat mig hur vi ska klara lärarrekryteringen och om kraven eller lärarlegitimationskravet kommer att slopas. Roger Haddad har också frågat mig hur lärarrekryteringen underlättas när regeringen inte går vidare med sitt löfte om en statlig satsning på högre lärarlöner.

Svensk skola har allvarliga utmaningar att ta itu med. Dessa visar sig bland annat genom fallande kunskapsresultat, en ökad ojämlikhet och att läraryrket inte värderas högt av studenter. Bristen på behöriga lärare är stor inom ett flertal ämnen och förväntas dessutom öka. Precis som Roger Haddad nämner i sin interpellation presenterade regeringen den 15 oktober därför ett antal satsningar för att vända den utvecklingen.

En viktig del i det arbetet handlar om insatser i syfte att locka fler kvinnor och män att vilja bli lärare så att läraryrkets attraktivitet höjs. Detta kräver ett långsiktigt och sammanhållet arbete. Regeringen vill ta ytterligare nationellt ansvar för att vända utvecklingen genom att inom ramen för den nationella samlingen föra en dialog med arbetsmarknadens parter och i samband med avtalsrörelsen 2016 tillföra resurser med syftet att lärarnas löner ska höjas.

Under förutsättning att parterna tar ansvar för att påtagligt prioritera höjda lärarlöner avser regeringen att tillföra resurser motsvarande 3 miljarder kronor på årsbasis. Min och regeringens utgångspunkt är att en satsning av den här omfattningen kräver ordentlig beredning och delaktighet hos arbetsmarknadens parter för att den ska få önskad effekt.

Regeringen avser även att introducera nya nationella skolutvecklingsprogram vari det till exempel ingår insatser som syftar till att effektivisera det administrativa arbetet för lärare så att de får mer tid för undervisning, planering och uppföljning.

I budgetpropositionen har regeringen föreslagit att 136 miljoner kronor avsätts 2015 för satsningen på nationella skolutvecklingsprogram. Vi föreslår också att det avsätts 200 miljoner kronor 2015 för fortbildningsinsatser för lärare och förskolepersonal.

Därutöver föreslår regeringen att medel avsätts för ett riktat statsbidrag med syftet att möjliggöra fler lärare och annan personal i grundskolans tidigare år och därmed stödja skolhuvudmännen i deras arbete med att se till att lärare får mer tid för sitt arbete och att undervisningsgrupperna kan bli mindre. Satsningen är beräknad till 1,1 miljarder kronor år 2015 och därefter 2 miljarder kronor årligen.

Jag anser att lärar- och förskollärarlegitimationen, som ytterst syftar till att ge varje elev rätt att få möta kompetenta och behöriga lärare, är en viktig del i arbetet med att stärka lärarprofessionen. Reformens trovärdighet har skadats av en mängd förändringar som fått göras eftersom det inte från början fanns en genomtänkt, förankrad och fullt finansierad genomförbar plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lösningen på problemet med lärarrekryteringen är dock inte att slopa lärar- och förskollärarlegitimation utan handlar i stället om att ta politiskt ansvar för att vända utvecklingen så att läraryrket åter kan bli ett högt värderat yrke. Det är ett arbete som regeringen nu påbörjar.

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret på min interpellation! När man läser statsrådets svar om minskad administrativ börda för lärarkåren, fortbildningsinsatser, höjande av yrkets status, ja, då är det en fortsättning på Folkpartiets och Alliansens reformer som vi prioriterade i regeringsställning. I den delen är det positivt att S/MP-regeringen fortsätter i våra spår.

Men sedan upphör tyvärr likheterna och logiken, herr talman.

För ett par veckor sedan meddelade Skolverket att varannan lärare i gymnasieskolan och var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Jag noterar, herr talman, att det är många ungdomar som sitter på läktaren och lyssnar på dagens debatt. Det är elever och ungdomar i skolan som den här debatten ytterst handlar om: Vilka undervisar våra barn och ungdomar i skolan? Hur har det blivit så att vem som helst har kunnat hoppa in i svenska klassrum för att undervisa våra ungdomar? Jo, det beror på en kravlös socialdemokratisk, vänsterpartistisk och delvis miljöpartistisk politik under decennier, och det är därför lärarlegitimationskravet och de nationella behörighetskraven har aviserats och beslutats av Sveriges riksdag.

Fokus i den här interpellationen berörde just detta: Blir lärarlegitimationskravet kvar? Jag såg att Ibrahim Baylan, den förra skolpolitiska talespersonen för Socialdemokraterna, gick ut den 25 september som reaktion på Skolverkets rapport och sade att de kunde tänka sig att införa ytterligare övergångsregler. Även Lärarförbundet var inne på att man kanske borde vänta lite grann med att införa det definitiva ikraftträdandet den 1 juli 2015, när man för att få fast anställning och få undervisa våra ungdomar också ska vara ämnesbehörig och behörig lärare.

I den delen tolkar jag statsrådets svar som att det inte finns några planer på att avbryta lärarlegitimationsreformen, och det är ett viktigt besked, herr talman.

Den andra delen gäller löftet om en statlig satsning på lärarlöner. Det är säkert många av de hundratusentals lärare som klev upp häromdagen som blev besvikna på skolminister Gustav Fridolin när man inte hittade en enda krona till just lärarlönesatsningen i nästa års budget som kammaren ska ta ställning till i december.

I svaret är det väldigt otydligt. Det aviseras, det talas om en nationell samling - vad det är vet jag egentligen inte - och det ska ske i dialog, och det ställs väldigt mycket krav på avtalsrörelsen för 2016.

Det är alltså ett löfte utan täckning. Det är väldigt okonkret. Ingen lärare vet om det blir någon nationell lärarlönesatsning över huvud taget, och det vet inte vi här i kammaren heller, herr talman.

Avslutningsvis vill jag säga att det som totalt har kommit bort i interpellationssvaret och den verklighetsbeskrivning som vi ser ute på skolorna är bristen på behöriga lärare, och det är vad interpellationen också handlar om i den andra delen. Hur ska Gustav Fridolin leverera all den personal till förskolan och skolan som har aviserats i de andra löftena som han har ställt ut till Sveriges kommuner och Sveriges lärare? Den personalen finns ju inte i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Roger Haddad ställer frågan om vilka som undervisar våra barn och ungdomar. Jag vill vara tydlig när jag svarar: Det gör bra, engagerade och kompetenta lärare. Varje dag går lärare till sin skola och gör ett hästjobb för att se till att varje elev får de bästa förutsättningarna att kunna gå ut i livet och ha med sig lärlusten och kunskaperna för att kunna skaffa sig ett jobb och bli den människa man vill vara.

Men det är inte alltid lärare som har fått de bästa förutsättningarna att göra jobbet. Det är lärare som många gånger har fått ägna sin tid åt annat än arbete med eleverna, åt en allt större administrativ arbetsbörda. Det är lärare som ofta har fått färre kolleger med specialistkompetens, färre speciallärare och specialpedagoger, att arbeta med, som efter sina egna lektioner lämnar barnen till lärare och fritidspedagoger i fritidshem som i sin tur har fått allt större grupper att ta hand om och därigenom också allt otryggare barn. Det är färre i personalen som arbetar med administrativa uppgifter.

Lärare får ta nya kurser, ämnen och lektioner utan att få den fortbildning som krävs för att de ska bli behöriga att hålla lektioner i de kurserna och ämnena. Lärare har under lång tid lönemässigt blivit allt lägre värderade.

Detta försöker nu vår regering ta ansvar för att ändra. Vi investerar i mindre administration för lärare från statens sida genom att hjälpa huvudmän och skolledare att lyfta bort administrativa krav från lärares vardag så att de kan ägna sig åt det de älskar. Vi investerar i att anställa fler lärare i grundskolans tidiga år. Det ska vara fler lärare och mer av annan personal så att lärarna får mer tid för sitt arbete. Vi investerar i möjligheter till fortbildning för lärare och bättre förutsättningar för lärare som fortbildar sig.

Vi har aviserat en investering om 3 miljarder kronor 2016 för att med hjälp av ansvarstagande parter på arbetsmarknaden vara med och bidra till att lärares löner höjs.

Jag förstår av interpellantens inlägg att interpellanten tycker att detta är otydligt. Det är en bild av regeringens besked som inte delas av lärarnas fackliga organisationer som välkomnar en satsning, av SKL som förbereder sig för samtal och nationell samling utifrån den aviserade investeringen och av andra bedömare på svensk arbetsmarknad som börjar tala om effekterna av att vi nu gör en satsning, en investering för att värdera läraryrket inom ramen för en nationell samling för lärarkåren.

Det här är ett tydligt och ansvarstagande besked. Det är vad vi måste göra för att lösa den oroande situation som interpellanten pekar på, nämligen att under alltför lång tid har alltför få valt att bli lärare och att många lärare har valt att göra andra saker.

Vi vill göra läraryrket attraktivt för fler studenter. Vi vill värdera lärare genom lärares yrkesbana så att lärare väljer att stanna i yrket, och vi vill öppna alternativet för lärare som i dag gör andra saker att komma tillbaka och bidra till framtiden som lärare i den svenska skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag noterar att utbildningsministern inte svarade på frågan hur han ska få fram utbildade lärare till skolan, utifrån pensionsavgångar och söktrycket, där några inte ens är behöriga och många av dem som är behöriga och kommer in på utbildningar hoppar av. Det finns ett stort problem redan i dag. Ändå lovar Gustav Fridolin och den socialdemokratiska regeringen mindre barngrupper, mindre klasser i grundskolan och mindre grupper i fritidshemmen. Allt lovas till alla - utan täckning, herr talman.

Låt oss tala om läraryrkets status på riktigt, det vill säga att slå vakt om att det ska finnas duktiga och engagerade pedagoger. Men den statusen och yrkesskickligheten betjänas inte av att vi överväger att kanske vänta med lärarlegitimationen, som Ibrahim Baylan säger eller Lärarförbundet tycker.

Arbetsmarknadsministern sade i dag på arbetsmarknadsutskottets möte att de aviserade traineeplatserna även ska finnas i skolan. Traineer behövs också där. Är det så Gustav Fridolin och regeringen tänker lösa lärarkrisen? Jag hoppas innerligt att det inte är fråga om den vägen. Det är en farlig väg, och den signalerar återigen till studenterna att de ska fråga sig varför de ska utbilda sig i fyra eller fem år och ta studielån om "vem som helst" kan delta i arbetet i förskolan eller undervisa i grundskolans tidiga årskurser.

Hur får Gustav Fridolin matematiken att gå ihop? Jag får inte den att gå ihop. Vi har redan bekymmer med avhopp och lågt söktryck. Det har ökat - men från en låg nivå. Vi har problem med avhopp från lärarutbildningen. Parallellt, herr talman, sker alltså pensionsavgångar från skolvärlden, och samtidigt börjar vi notera större barnkullar i skolan.

Vi får se om det blir något med lärarlönesatsningen. I dag kom LO ut med några kommentarer, och Medlingsinstitutet varnar för att staten slår sönder den arbetsmarknadsmodell som Sverige värnar. Vi lär väl återkomma i den delen. Just när det gäller lärarbristen och kompetensförsörjningsfrågan finns många frågetecken kvar i Gustav Fridolins svar.

Herr talman! Den här debatten lyfter fram viktiga frågor om lärarnas status och kompetens. Det är frågor som vi säkert kommer att ha anledning att återkomma till och diskutera i kammaren många gånger.

Regeringen har lovat allt till alla. Det stämmer som Roger Haddad säger. Det kommer att bli svårt att tillgodose alla de önskningar som finns. Det är viktigt att satsa på att höja kompetensen hos lärarna.

Jag studsade till inför en sak som utbildningsministern sade, nämligen att investera i att ta bort administration. Den frågan har jag diskuterat i många olika sammanhang. Vilken administration? Vad är det ni ska ta bort? Det är inte särskilt trovärdigt att prata om de frågorna i allmänna termer. Jag har ännu inte sett några konkreta förslag om vad som ska tas bort. Alla vill minska lärarnas arbete med administrationen, men jag skulle vilja höra konkreta förslag på vad som ska tas bort.

Herr talman! Det var först två konkreta frågor från Maria Stockhaus om administrationen. Dels har vi ett gemensamt arbete där vi försöker sänka tröskeln för att ge stöd till elever i behov av särskilt stöd och höja tröskeln för när åtgärdsprogram behöver användas. Det har i vissa fall visat sig att man har behövt använda mer tid för dokumentation än för verkligt stöd till elever i behov av det, och åtgärdsprogrammen har tagit för mycket tid. Det är ett gemensamt arbete för oss att ändra reglerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dels aviserar regeringen i budgeten att vi tänker intensifiera arbetet med digitalisering och central rättning och översyn av de nationella proven. Det tar mycket tid i dokumentation. Vissa terminer i skolan får man ägna mer tid åt att mäta kunskap än åt att förmedla kunskap.

Dels aviserar vi ett skolutvecklingsprogram för att skolledare och skolhuvudmän själva ska kunna se över den administration som har lagts på lärarnas bord. Vi gör flera insatser.

Det här är något kopplat till den konkreta fråga som Roger Haddad ställde om traineetjänster i skolan. Det är klart att det i dag finns arbetsuppgifter i skolan som landar på lärarnas bord eftersom det har skett nedskärningar inte minst hos olika personalkategorier som tidigare har arbetat runt och med lärarna. Dessa arbetsuppgifter skulle kunna utföras av andra än lärare så att lärarna skulle kunna fokusera på sitt arbete att skapa kvalitet i undervisningssituationen och ge varje elev de bästa förutsättningarna att klara sitt jobb. Det är så regeringen önskar att dessa traineetjänster kan användas i skolan och i andra delar av välfärden.

Herr talman! Roger Haddad säger att han delar uppfattningen att det i svensk skola finns lärare och pedagoger som arbetar hårt och med god kompetens och stort engagemang för att ge alla elever de bästa förutsättningarna.

Sprid då inte, Roger Haddad, bilden av att vem som helst kan bli lärare i Sverige! Det kan inte vem som helst bli. Det finns många som inte skulle klara en dag på klassrumsgolvet i Sverige. Det kräver mycket engagemang, kunskap och kompetens av den som väljer att bli lärare och den som fortsätter att vara lärare.

Jag har alldeles för många gånger hört att vem som helst kan bli lärare. Nej, det kan inte vem som helst bli. Det kräver mycket. Det är ett hårt arbete, och det är ett arbete där vi måste börja resan gemensamt över partigränserna för att värdera upp yrket igen.

Få länder i världen värderar läraryrket så lågt som vi gör i Sverige, enligt de mätningar som görs i till exempel OECD-mätningen Talis. Det måste vi ändra på för att fler ska välja att bli lärare, för att lärare ska känna sig värderade genom sin lärarbana och för att lärare som i dag gör andra saker ska öppna alternativet att gå tillbaka och med nya erfarenheter göra en insats för framtiden i svensk skola.

Hur värderar vi då upp det? Ja, två viktiga statliga insatser är insatsen för att tillsammans med arbetsmarknadens parter möjliggöra höjda lärarlöner och insatsen för att lärare ska få mer tid för sitt uppdrag. Det är också två tydliga prioriteringar som denna regering har.

Jag förklarade i mitt förra inlägg hur vi tänker runt insatsen att 2016 avisera 3 miljarder för att inom ramen för den nationella samlingen tillföra resurser så att lärares löner kan höjas. Jag förklarade i början av detta inlägg att vi vill vidta ett antal åtgärder för att lärare ska få mer tid för sitt arbete med elever och med att skapa kvalitet i undervisningssituationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är inte Folkpartiet och jag som har bidragit till att vem som helst har kunnat gå in på en grundskola i Västerås och undervisa i matematik utan att vara behörig i ämnet matematik, utan det är den gamla socialdemokratiska regeringen.

Jag har med mig ett pressmeddelande, och när man där läser rubriken "Risk för stor lärarbrist inom fyra år" kan man tro att det är ett pressmeddelande från 2014. Men det är alltså ett pressmeddelande från 2002. Den dåvarande socialdemokratiska ledningen valde att inte agera kring behörighetsfrågan och lärarbristfrågan.

Nu har det gått tolv år - nu är det 2014 - och vi håller på att landa lärarlegitimationsreformen. Det är mot den bakgrunden som vi från Folkpartiet är så angelägna om att den fortsatt får genomslag ned på klassrumsnivå. Då kan vi på riktigt säga att det står i skollagen att vi har nationella behörighetskrav.

Jag vet att Kommunförbundet har varit motståndare till det här under många år. Jag vet att Lärarförbundet var kritiskt under många år. När vi tog beslut, herr talman, för ett par år sedan här i kammaren lade Miljöpartiet ned sina röster. Socialdemokraterna röstade ja, och Vänsterpartiet röstade nej. Den nuvarande regeringen har egentligen ingen gemensam ståndpunkt i fråga om lärarlegitimationsreformen. Det är positivt att jag i dag får svaret att den kommer att finnas kvar.

Den här interpellationen visar också att vi vill ha duktiga pedagoger i skolan. De bästa ska undervisa våra ungdomar. Därför blir det naturligtvis kritik mot att obehöriga som inte har gymnasieutbildning ska hoppa in. Vi har haft till exempel fas 3, och i min hemkommun har vi en fas 3:are som jobbar som skolbibliotekarie. Nu ska ju regeringen ta bort fas 3, och då blir hon kanske av med sitt jobb.

Ni har fortfarande inte något svar på hur lärarförsörjningen ska lösas.

Herr talman! Jag förstod inte riktigt det sista. Det lät som att Roger Haddad tyckte att fas 3 i skolan var bra medan det i det förra inlägget var dåligt med traineetjänster på kollektivavtalsmässiga villkor där man har möjlighet att få yrkeserfarenhet i skolan. Jag hänger inte riktigt med.

Jag tycker att det är bra att det finns möjligheter för människor som har varit arbetslösa att få en väg in på arbetsmarknaden, att kunna bidra också i skolan med de arbetsuppgifter som gör att lärare, utbildade lärare och behöriga lärare, får tid för sitt arbete och tid för att arbeta med att se till att varje elev uppnår kunskapskraven.

Man kan förstås se det som Roger Haddad gör: Ingen har gjort någonting sedan larmrapporterna om lärarförsörjningen kom 2002, och nu står vi där vi står. Jag ser det inte så. Jag tycker att många har gjort mycket sedan 2002. Den regering vi hade då har agerat. Den regering vi hade 2006-2014 gjorde mycket, inte minst genom införandet av en behörighetsreform som i grunden ska garantera att alla elever möter behöriga lärare i undervisningssituationen. Men vi står ändå där vi står.

Lärarlegitimationsreformen genomfördes tyvärr inte kopplat till en fullt förankrad och fullt finansierad genomförandeplan. Det skapar en osäkerhet, och flera gånger har reformen också förändrats sedan den sjösattes.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu måste vi gemensamt ta ansvar för att rekryteringen till svensk skola fungerar. Det handlar om att fler väljer att bli lärare. Därför gör regeringen de insatser som jag har redovisat i den här debatten, och det handlar om lön och attraktivitet i yrket och om att man tar ett gemensamt ansvar mellan stat och kommun. Inom ramen för den nationella samlingen ser vi framför oss att man behöver utarbeta en rekryteringsstrategi för att kunna ge svar på de frågor som Roger Haddad har väckt i denna interpellationsdebatt.

Överläggningen var härmed avslutad.