Kompetensförsörjning i bredbandsutbyggnaden

Herr talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att säkra kvalitetskraven på bredbandsutbyggnaden. Det övergripande målet för regeringens bredbandsstrategi är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Utgångspunkten är att statens huvudsakliga roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att marknadsaktörerna ges goda förutsättningar för sin verksamhet i hela landet. Det innebär att det är marknaden som driver utvecklingen av bredband och gör investeringar i infrastruktur. I detta ingår också ansvar för kvalitet, robusthet och säkerhet i infrastrukturen enligt ansvarsprincipen samt för kompetensförsörjning. Det offentliga har ett ansvar där marknaden inte fungerar tillfredsställande och där allmänna intressen inte tillgodoses. Inom ramen för de statliga satsningar på bredband som finns i dag - landsbygdsprogrammet, kanalisationsstöd, regionala strukturprogram med mera - samarbetar Post- och telestyrelsen, PTS, med marknadsaktörer, Svenska Stadsnätsföreningen, SSNF, Jordbruksverket, Tillväxtverket, kommuner, länsstyrelser, landsting och regionförbund. Syftet med samarbetet är bland annat att öka kompetensen kring bredbandsutbyggnad och de stödformer som finns. Även inom ramen för Bredbandsforum, som regeringen tillskapat, sker samverkan mellan representanter för organisationer, företag och myndigheter. Frågor som diskuteras är bland annat tekniska lösningar, erfarenheter och problem samt hinder och utmaningar kring bredbandsutbyggnaden i landet. PTS och Bredbandsforum bedriver i samarbete med berörda aktörer projektet Fiber till byn med pågående seminarieserien Byanät för bredband i världsklass som SSNF utför. Målsättningen är att byalagen ska skapa nät för sina byar och att alla som bor där ska ha möjlighet att få bredband med en hastighet om minst 100 megabit per sekund. PTS har genomfört åtta seminarier på olika platser i landet, och ett flertal till är planerade under året. Länsstyrelsen i Uppsala driver Länssamverkan Bredband på uppdrag av regeringen. Länssamverkan Bredband ansvarar bland annat för att sprida information, att följa och dokumentera utvecklingen av IT-infrastruktur och att verka för en säker IT-infrastruktur. Länssamverkan Bredband stimulerar också samverkan och samordning mellan berörda kommuner, länsstyrelser, landsting och regionförbund samt bistår också PTS inom ramen för deras bredbandsuppdrag. PTS arbete för robust elektronisk kommunikation bedrivs framgångsrikt genom offentlig-privat samverkan där PTS också bidrar med finansiering. Insatserna förebygger och motverkar sårbarheter samt bidrar till att näten återställs efter störningar. De åtgärder som vidtas är resultatet av såväl förslag från sektorns aktörer, andra myndigheter och organisationer som resultat av analyser gjorda vid PTS. PTS kommer under 2011 att utarbeta en ny strategi för området. Strategin avses att publiceras under början av 2012. PTS har tillsammans med Svenska Stadsnätsföreningen tagit fram dokumenten Robusta nät, Robusta noder, Nätdokumentation och SKA, säker kundanslutning, och i samband med detta bedrivit utbildningsinsatser. I samband med att PTS tilldelar medel för bredbandsutbyggnad ställs krav på mottagaren att följa rekommendationer vid etablering av fibernät. Mottagaren ska också säkerställa att det finns en organisation för långsiktig förvaltning av nätet samt att det ska finnas uppdaterad dokumentation. PTS håller också på att ta fram en vägledning för organisationer som ska upphandla elektronisk kommunikation. Inom ramen för det arbete som sker hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Försvarets Radioanstalt, FRA, med flera identifieras risk och sårbarheter i IT-infrastrukturen för elektroniska kommunikationer. Kunskapen kommer till nytta vid kvalitetssäkringsarbeten. Jag kan således konstatera att det pågår ett flertal initiativ på området som syftar till utbyggnad av bredband i alla delar landet men också till att vidmakthålla kvalitet och robusthet i bredbandsnäten samt kompetens hos dem som ansvarar för utbyggnad.

Herr talman! Anna-Karin Hatt läser upp en rad goda exempel på vad som har gjorts tidigare, och det är bra. Men jag är inte lika nöjd med utvecklingen som Anna-Karin Hatt i det här fallet. Jag gläder mig verkligen över att vi satte i gång den stora bredbandsutbyggnaden för tio år sedan eller ännu tidigare. Staten, marknaden, kommuner och länsstyrelser hjälptes gemensamt åt att se till att vi rullade ut nät över hela landet. Vi har kommit mycket långt i Sverige, och jag är mycket glad över att vi gjorde de ansatserna tidigare. Det var också i samband med det som den stora aktören Telia tog ett stort ansvar för utbildningsfrågan och utbildade tekniker, ingenjörer och så vidare där man skulle bygga ut nät. Det handlar om dem som jobbar ute på fältet, ingenjörer och tekniker. Fackförbundet Seko har påvisat för mig vikten av att fortsätta kompetensutbildningen. De är oroade över att det kan bli bristyrken framöver när vi fortsätter att bygga ut de sista bitarna. Vi får nästa generations Internet och hela tiden snabbare hastighet. Det finns också en generationsavgång bland de duktiga tekniker och andra som arbetar med dessa frågor ute på fältet. När de går i pension tappar man mycket av kunskapen. Vi ser att vi har en väldigt hög arbetslöshet samtidigt som vi har bristyrken. Detta kommer också att bli bristyrken och är redan det. Ska vi ta ett extra språng framöver kommer det att finnas en stor brist på kunskap hos dem som gräver, lägger ned, kopplar ihop, sätter in i hyreshus och så vidare. Jag är orolig för det. Jag skulle vilja att ministern tog ett större ansvar eller en diskussion inom regeringen om vad regeringen gemensamt kan göra för att se till det utbildas fler inom detta område så att vi inte får flaskhalsproblem och av det skälet stoppar upp den viktiga utbyggnad som vi har framför oss.

Herr talman! Låt mig inledningsvis konstatera att det är och ska vara marknadens aktörer som ska driva den tekniska utvecklingen och utvecklingen av tjänster och i dag göra investeringar i den infrastruktur som krävs för bredband. Därmed har de också ett ansvar för kvalitet, robusthet och säkerhet i infrastruktur men också för kompetensförsörjningsfrågor. Däremot vilar det ett ansvar på oss alla som användare och kunder till olika Internetoperatörer att ställa relevanta krav på de förbindelser och därmed också nät som krävs för vår verksamhet. Det är också ett sätt att driva kompetensfrågorna vidare. När det gäller vad som kan göras och vad som görs kring kompetensförsörjningsfrågan kan man konstatera att nätägare, till exempel Svenska Stadsnät, samverkar inom Svenska Stadsnätsföreningen. De driver ofta tillsammans med PTS olika projekt och aktiviteter för att förstärka kompetensen kring nät- och bredbandsutbyggnad. Det finns också många goda exempel på regionala och lokala initiativ som fokuserar på just kompetensutveckling. Ett exempel är från regionen Sundsvall-Hudiksvall-Gävle med det oberoende innovationsnätverket Fiber Optic Valley. Det grundades 2004 och har i dagsläget 30 medlemmar. I Hudiksvall fokuserar man på bredbandsteknologi. De arbetar också med kompetensförsörjningsfrågor, certifiering av bredbandsteknik, kvalitetssäkring av bredbandsnät, affärsmodeller och olika standardiseringsfrågor. Man kan konstatera att Fiber Optic Valley är finansierat av statliga Vinnova och har belönats av myndigheten som en av Sveriges åtta bästa innovationsmiljöer och är också officiell partner till den oberoende branschorganisationen Fiber to the Home Council Europe. Det pågår både initiativ på nationell nivå, som jag angav i mitt svar till interpellanten, och viktiga initiativ på lokal och regional nivå. Inte minst pågår det ett arbete hos dem som bygger näten för att tillförsäkra sig rätt kompetens i sin organisation för att kunna möta våra krav som slutanvändare när det gäller säkra och robusta nät.

Herr talman! Jag hör vad ministern säger och jag har också hört om goda exempel. Jag är glad över det. Jag tycker verkligen att vi ska hjälpas åt att lyfta fram och sprida de goda exemplen och se till att fler tar del av dem. Det skulle behövas en kvalitetssäkring i hela landet och en nationell standard för att se till att vi inte får den sårbarhet som vi riskerar att få om vi inte har redundans och om vi inte har robusta nät om det skulle visa sig att ett nät klipps av på fel sätt eller att det går ned utan att man kan hitta felet tillräckligt snabbt. Jag noterar också att ministern säger att det är marknadens ansvar att utbilda och se till att man har personal med kvalitet. Det brukar även arbetsmarknadsministern säga. Om det behövs en lastbilschaufför på ett lastbilsföretag får de väl utbilda lastbilschaufförer. Det är inte samhällets ansvar. Jag konstaterar att det är så med den borgerliga regeringen. När vi nu ser att det finns flaskhalsproblem, när vi ser att det finns människor som är arbetslösa och att det finns brist inom andra områden skulle det vara en mycket god samhällsekonomisk affär att se till att fler utbildades på det här området. Man skulle kunna tänka sig att vi hjälptes åt så att de som ska vara med ute på fältet och lägga ned kabel för bra och snabba hastigheter över hela landet klarar kvalitetskraven. Jag skulle välkomna om ministern kunde ta några sådana initiativ.

Herr talman! Monica Green nämnde Arbetsförmedlingen i sitt inlägg. Vi kan konstatera att ett av de uppdrag som Arbetsförmedlingen har när man har en arbetslös person framför sig är att ställa frågan vad det är för någonting som man skulle kunna komplettera kompetensen med för att personen ska vara anställbar på arbetsmarknaden. Så sent som häromdagen kunde jag läsa att Arbetsförmedlingens generaldirektör själv lyfte fram att IT-kompetens och behovet inom IT-sektorn är en möjlighet för en del av de personer som fortfarande befinner sig i arbetslöshet och ännu inte har kommit tillbaka till arbetsmarknaden. Det är ju ett pågående arbete med matchning som Arbetsförmedlingen bedriver. När det gäller redundans och oplanerade och oönskade avbrott kan man väl konstatera att lagen om elektroniska kommunikationer ställer krav på operatörerna att bygga nät som uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet, men också på uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser. PTS utövar ju tillsyn av detta. Utöver det är, som jag tidigare nämnde, PTS samarbete med marknadens aktörer och andra berörda aktörer jätteviktigt, dels för att det bidrar till dialog och förståelse för vikten av robusta nät där olika aktörer har olika ansvar, dels därför att det leder till insatser som annars kanske inte hade kommit till stånd. Det är också en viktig del av kompetensutvecklingen kring just nätutbyggnad. Något som jag gärna nämner och gärna lyfter fram är initiativet Ledningskollen som är ett bra exempel på hur man kan göra en insats för att minska risken för oavsiktliga avgrävningar. Det är ett informationssystem som PTS har tagit fram tillsammans med marknadens aktörer och som innehåller uppgifter om kabelförläggningar som man på ett enkelt sätt kan delge entreprenörer och andra som utför markarbeten. En annan viktig insats som förtjänar att nämnas är PTS arbete med att stimulera utbyggnaden av fler redundanta förbindelser inom ramen för sitt robusthetsarbete. Det kan exempelvis vara fråga om att i glesbygd bygga redundanta förbindelser som är särskilt viktiga för att minska driftavbrott på grund av avgrävda ledningar. Avslutningsvis kan jag konstatera att PTS under en tioårsperiod har investerat drygt 1,3 miljarder kronor i olika åtgärder för att stärka robustheten och krishanteringen inom sektorn.

Herr talman! Jag noterar att ministern är nöjd med det som pågår. Jag är inte riktigt lika nöjd. Jag är otroligt nöjd med hur långt vi har kommit i Sverige, och jag är otroligt nöjd med att vi har en bra myndighet, PTS, och så vidare. Jag känner till det arbete som de har lagt ned. Ändå finns det exempel ute i landet på att det inträffar incidenter och att saker sker i samband med utbyggnaden, och den kommer ju att ta fart än mer framöver när vi går över till nästa generation. Man upptäcker också gamla utbyggnadsnät som har lagts ut på ett felaktigt sätt eller på ett sätt som man gjorde på den tiden och som kanske måste göras om nu helt enkelt. Här krävs det både kompetent och kunnig personal. Vi har många sådana ute på fältet, men det är ett bristyrke. Jag vet att det finns en stor missmatchning på marknaden i dag när det gäller många olika yrkesområden, men de här ingenjörerna, den här IT-kompetensen, skulle kunna göra ett jättejobb. Där borde regeringen kunna peka ännu tydligare på att de behövs.

Herr talman! Jag kan konstatera att när det gäller kompetensfrågan finns det ett behov å ena sidan av att höja den allmänna användarkompetensen hos oss svenskar. Å andra sidan finns det som Monica Green är inne på ett behov av att säkerställa att branschen kan få tillgång till de IT-specialister som man behöver för att kunna utvecklas på bästa sätt. Ska vi i det långa loppet kunna möta den efterfrågan tror jag att det handlar om att se till att höja intresset för de tekniska utbildningarna i Sverige, inte minst att se till att tekniska utbildningar blir mer attraktiva för kvinnor så att det blir lika naturligt för en tjej som det är för hennes killkompis i nionde klass att välja en teknisk utbildning på gymnasiet. Det är vi långt ifrån i dag. Jag tror att det är en av vägarna framåt. Däremot är jag övertygad om att vi måste göra vad vi kan för att attrahera utländsk arbetskraft till Sverige när det gäller den här typen av nischad kompetens så att vi ser till att göra Sverige till ett attraktivt land att komma till och arbeta i och att i den meningen göra Sverige till ett nybyggarland. Samtidigt är det här och nu viktigt att notera alla de goda insatser som görs via PTS, via Bredbandsforum, via Länssamverkan Bredband och inte minst via dem som nu bygger nät, operatörer och andra runt om i landet som gör allt de kan för att både erbjuda bra nät som är robusta och se till att tillförsäkra sig den kompetens som krävs för att möta kraven från oss användare på fungerande och tillförlitliga nät framöver. Med det skulle jag vilja tacka Monica Green för debatterna och önska henne en trevlig sommar.