Kompetensbristen inom besöksnäringen

Herr talman! Alexander Christiansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom mitt ansvarsområde för att hantera de brister som finns i matchningen mellan arbetslösa och arbetsgivare inom besöksnäringen.

Två tydliga politiska prioriteringar för regeringen är att bryta segregationen och att skapa jobb i hela landet. Regeringen fortsätter därför arbetet för att arbetssökande ska få ett bättre stöd för att komma i jobb och för att arbetsgivare lättare ska kunna hitta den kompetens de söker.

En grundläggande uppgift för arbetsmarknadspolitiken är att sammanföra den som söker arbete med den som söker arbetskraft. Den som är arbetslös ska både möta tydliga krav och få ändamålsenligt stöd för att komma i arbete.

Arbetsförmedlingen har tillgång till en bredd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att möta varierande behov hos arbetssökande och arbetsgivare. Inom ramen för en matchningstjänst kan en arbetssökande ta del av individuellt anpassade aktiviteter för att snabbare komma i jobb eller utbildning. Det kan vara kontakter med arbetsgivare, stöd att hitta och söka jobb, information om utbildningsmöjligheter samt vägledning. Genom en arbetsmarknadsutbildning kan den arbetssökande få de kompetenser som efterfrågas hos rekryterande arbetsgivare.

Många arbetssökande saknar den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. För att öka övergångarna till utbildning bland arbetssökande har regeringen därför utvidgat möjligheterna för arbetssökande att studera med bibehållen ekonomisk ersättning när det är motiverat för att kunna få ett jobb.

Regeringens satsning på Kunskapslyftet har fortsatt under covid-19-pandemin. Satsningen på Kunskapslyftet når under 2022 sin största omfattning med tillskott av medel motsvarande över 160 000 nya utbildningsplatser inom regionalt yrkesvux, folkhögskolan, yrkeshögskolan och högskolan. Kunskapslyftet är centralt både för att de som står utanför arbetsmarknaden ska kunna etablera sig och för att ge möjlighet till omställning för dem som redan är etablerade men som vill gå vidare till mer kvalificerade arbeten.

Regeringen avser dessutom att våren 2022 lämna en proposition till riksdagen om flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. Förslagen i propositionen kommer att grunda sig på den principöverenskommelse som samtliga centralorganisationer på den privata arbetsmarknaden står bakom. Partsöverenskommelsen innebär förutom bättre möjligheter till omställningsstöd och livslångt lärande också en bättre balans mellan olika anställningsvillkor, bland annat när det gäller hur in- och uthyrning av arbetstagare regleras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Syftet med det föreslagna omställningsstudiestödet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Denna debatt skulle jag egentligen ha haft med ministern för tre veckor sedan. Jag såg fram emot den, men vi fick flytta fram den på grund av familjekarantän och annat.

Även om min fråga i interpellationen är specificerad till besöksnäringen är frågan naturligtvis mycket bredare eftersom vi ser kompetensförsörjningsproblematiken i en rad olika branscher - nästan alla - i dag.

Jag kommer att problematisera det breda perspektivet lite mer i mitt andra inlägg. Men jag skulle initialt vilja hålla mig just till besöksnäringen, eftersom besöksnäringen är en bransch som verkligen sticker ut när det gäller det som den har drabbats av när det kommer till restriktioner till följd av pandemin och så vidare.

Både ministern och jag har säkert träffat väldigt många näringsidkare som har drabbats hårt. Det är inte bara ett företag och en ekonomi som drabbas, utan det blir långtgående konsekvenser till följd av att familjen ska försörjas och till följd av den psykiska påfrestning som det innebär att som företagare försöka rädda sin personal och försöka rädda det som räddas kan genom att gå i personlig borgen och så vidare.

Diskussionen handlar normalt sett om hur mycket staten ska gå in och subventionera och ge stöd till ett fritt näringsliv. Men när det kommer till just denna prekära situation, där vi pratar om statliga restriktioner där staten går in och gör verkliga ingrepp som drabbar en speciell bransch i detta fall, bör det ändå vara väldigt aktuellt att komma med den typ av stöd som man har gjort under pandemin.

Men jag tror att ministern lite grann missförstod min fråga. Jag skrev:

"Efter pandemin har frågan blivit en kritisk punkt för besöksnäringen som, med ljus och lykta, söker efter arbetskraft. I dag finns det cirka 46 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen med kopplingar till branschen. Av dessa är 15 500 personer inskrivna på Hotell- och restauranganställdas a-kassa. Samtidigt finns det 7 000 lediga jobb inom branschen, vilket vittnar om en bugg i systemet."

Sedan finns det naturligtvis en stor andel personer som också är inskrivna på Arbetsförmedlingen men som kanske inte har en direkt koppling till branschen.

Med den verklighet som jag beskriver här är inte utbildningsinsatser och yrkesutbildningar när det gäller långtidsarbetslösheten de åtgärder som jag egentligen är ute efter här.

Jag kan ta ett exempel. Jag träffade nyligen representanter för ett Scandichotell här i Stockholm. De går ut och söker personal, och det är inte några jättekomplicerade jobb, men de får inte ens en enda person som kommer på intervju. Det säger väldigt mycket. Det är den buggen som jag är ute efter.

Vi har personer som står nära arbetsmarknaden, och som helt uppenbart skulle kunna ta ett jobb, men som ändå inte kommer på intervju. Vad beror den buggen på? Det är det som är min fråga. Jag tänkte att vi kunde resonera lite grann kring det. Jag har förstås mina teorier. Men det skulle vara intressant att höra vad arbetsmarknadsministern tänker kring denna problematik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(forts.)

Fru talman! I sitt tidigare inlägg ställde Alexander Christiansson en fråga till mig om att det i dag finns 16 000 inskrivna vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa samtidigt som det finns 7 000 lediga jobb. Vad beror detta på? Ledamoten bad mig att reflektera över detta, och det gör jag gärna.

Det finns två aspekter som jag särskilt vill lyfta fram. Först vill jag dock kommentera det som rör de inskrivna arbetslösa i Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa. Antalet som uppbär ersättning från nämnda a-kassa är nästan nere på samma nivå nu som före pandemin; vecka 3 var det drygt 4 000 av dessa som uppbar ersättning från a-kassan. Detta kan förklaras dels av att fler har fått jobb, dels av att vissa har lämnat branschen.

Det är alltså två aspekter som jag skulle vilja lyfta fram.

För det första är det inte säkert att de personer som är arbetssökande inom besöksnäringen har den kompetens som efterfrågas i de specifika jobb som ligger ute. Där är matchningen väldigt viktig. Vissa individer kan ha varit anställda i besöksnäringen och kan behöva en matchningstjänst eller en utbildning - någon sorts insats - för att kunna ta ett ledigt jobb där det finns efterfrågan. Matchningen är såklart väldigt viktig.

För det andra måste branschen säkerställa goda arbetsvillkor. Vi ser nu en arbetsmarknad där många arbetsgivare söker arbetskraft. Då är det också viktigt att branschen kan tillhandahålla attraktiva villkor så att många vill arbeta där.

Fru talman! Jag vill också lyfta fram att det nu finns ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och parterna inom den här branschen. Det har inletts en dialog mellan Arbetsförmedlingen, Visitas vd och chef för kompetensförsörjning samt HRF:s förbundsordförande och vice förbundsordförande där parterna tittar på vilken typ av aktiviteter och insatser som kan göras. Detta riktas till både arbetssökande och arbetsgivare i branschen.

Det här är någonting som jag verkligen välkomnar. Jag tror att det är väldigt viktigt att branscherna tillsammans tar ett ansvar och gör det med Arbetsförmedlingen och andra aktörer, som utbildningsaktörer.

Det finns planer på gemensamma arbetsgrupper, aktiviteter som webbinarier för arbetssökande, regionala möten med Visitas regioner för att informera om till exempel olika digitala tjänster till arbetsgivare, intern information och kunskapsspridning om branschen samt att Arbetsförmedlingen får lära sig mer om branschen. Detta är någonting som jag verkligen vill passa på att välkomna.

Det är också mycket på gång inom Arbetsförmedlingen. Man har en serverings- och kockutbildning på 12 orter, och ytterligare 15 orter har inriktning på enbart kockutbildning. Nu pratar jag om arbetsmarknadsutbildningar där det finns ett behov från arbetsgivarna av att anställa.

Man jobbar med validering av kunskap inom yrkeskompetensen kock på flera orter. Det finns också validering mot serviceyrket. En upphandling av serviceutbildning med inriktning på försäljning och kundtjänst är på gång. Många andra insatser är också på gång, till exempel utbildning inom trädgård och skog, för att det ska kunna säkerställas att vandringsleder och besöksmål är fina.

Fru talman! Jag tackar Eva Nordmark för ett bra svar.

De siffror som Eva Nordmark nämnde om matchningstjänster är andra än de siffror jag har. Man kan dock säga att detta har varit symtomatiskt för branscher som tillhandahåller relativt enkla jobb. Det kan handla om arbete med att rensa fisk och arbetsgivare som inte ställer några som helst krav på språk eller utbildning utan säger: Bara vi får hit folk lär vi dem själva. Ändå upplever de att de inte får folk att söka jobbet eller komma på intervju, varken från Arbetsförmedlingen eller från andra tjänster.

Detta skapar en frågeställning hos väldigt många arbetsgivare. Vad är problemet när vi har så väldigt många människor i Sverige som inte har ett arbete men som ändå inte söker jobb? Det kan absolut vara ett samspel mellan arbetsgivare och arbetstagare, apropå ministerns svar här. Det finns ju många olika aspekter på detta, men som ministern säkert förstår skapar det en frågeställning som jag tycker är väldigt intressant och som man nästan kan ha lite svårt att förstå.

När jag ställer frågan till olika medlemsorganisationer, och i andra forum, brukar jag få samma svar. Ett svar är att det beror på attityder gentemot den här typen av jobb. Då menar vissa att bidragstaken kanske är för höga, vilket gör att det inte är värt att ta ett sådant jobb. Det finns ju mängder med saker man kan reflektera över här.

Ministern sa i sitt svar att en grundläggande uppgift för Arbetsförmedlingen är att sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft samt att den som är arbetslös både ska möta tydliga krav och få ändamålsenligt stöd för att komma i arbete.

När jag pratar med handläggare från Arbetsförmedlingen menar de att resurserna många gånger inte räcker till för den grupp arbetssökande som står nära arbetsmarknaden. Det blir en organisk process. En person blir varslad från ett företag, söker ett nytt jobb och får ett jobb. Jobben finns ju; det är inte så att det inte finns några jobb i Sverige. Varenda bransch skriker efter arbetskraft.

Det här är en jättenöt att knäcka; jag förstår det. Det finns hur många olika aspekter som helst på detta. Det är också därför vi i Sverigedemokraterna var för en reformering av Arbetsförmedlingen. Vi såg problemen - den svenska arbetsmarknaden kostar väldigt mycket i sina åtgärder, men resultaten är ganska dåliga, om jag prata krasst, jämfört med många jämförbara länder.

Jag noterade att ministern var med i Aktuellt i torsdags. Där nämnde ministern att man skulle vända på varje sten för att få ned arbetslösheten. Som jag nämnde i den förra interpellationen ser vi småföretagen som en konkret arbetsmarknadsåtgärd. Därför tänkte jag hjälpa ministern med att lägga ut några stenar.

Man bör modernisera och förenkla när det gäller personalliggare.

Kostnader kopplade till att anställa - alltså arbetsgivaravgifterna - behöver sänkas rejält, generellt och permanent för att det ska bli lättare för småföretagen att anställa.

Man bör sänka energiskatten, lätta på kraven när det gäller alkoholservering och möjliggöra gårdsservering, vilket också har varit ämnet för ett tillkännagivande som riksdagen har riktat till regeringen.

Man bör förenkla regelverket när det gäller danstillstånd och tälttillstånd, göra efterhandsbetalning av avgifter till regel och lyfta sjuklöneansvaret från småföretagarna.

Detta är en typ av åtgärder som direkt skulle hjälpa besöksnäringen. Är detta någonting som ministern skulle vara intresserad av att titta på?

Fru talman! Om vi fokuserar på alla dem som är långtidsarbetslösa ser vi att det som verkligen behövs i den här gruppen är att människor får den utbildning och erfarenhet som arbetsgivarna behöver. Många av dem som är långtidsarbetslösa har inte ens gymnasieutbildning.

Därför är det mycket viktigt att vi fortsätter med kunskapslyftssatsningarna. Vi har också sett till att Arbetsförmedlingen kan anvisa direkt till reguljär utbildning. Vi har dessutom underlättat för människor att ha kvar sin ersättning när de studerar.

Det är väldigt viktiga insatser, fru talman, för att se till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden får rätt utbildning som grund. Men det krävs ibland också att man skaffar sig erfarenhet från en arbetsplats. Därför är praktikplatser och arbetsmarknadsutbildningar viktiga. Jag vill också nämna lokala jobbspår, där jag ser en stor möjlighet för besöksnäringen att tillsammans med Arbetsförmedlingen och utifrån de behov som arbetsgivarna har av att anställa skräddarsy utbildningar och insatser som gör att arbetsgivarna kan anställa snabbt. Personer som står långt ifrån arbetsmarknaden får den möjligheten. Det är väldigt kraftfullt.

Jag träffade för ett tag sedan Said, som hade varit arbetslös ganska lång tid och hoppat mellan olika jobb, och chefen för ett byggföretag som behövde rivningsarbetare. Tillsammans med Arbetsförmedlingen och kommunen kunde man se till att skräddarsy ett lokalt jobbspår som gör att Said kan försörja sig själv.

Vi behöver använda många olika typer av verktyg. Det behövs utbildning. Vi behöver se till att det finns olika typer av insatser som Arbetsförmedlingen kan anvisa till. Vi behöver också såklart ställa krav på människor att göra sig anställbara och anstränga sig för att kunna komma in på arbetsmarknaden.

Det sista jag vill nämna i det här inlägget är att vi från regeringen både jobbar med sådana verktyg som vi vet fungerar och utvecklar nya verktyg. Det måste vi göra i takt med att arbetsmarknaden förändras och i och med att vi har en stor utmaning med långtidsarbetslösheten. Jag är väldigt glad över att kunna berätta att vi nyligen fick ett positivt förhandsbesked från EU-kommissionen gällande etableringsjobben. Det kommer att underlätta för arbetsgivare att anställa långtidsarbetslösa och nyanlända för 8 400 kronor i månaden. Det är enkelt och billigt för arbetsgivarna. Staten skjuter till en ersättning till individen, så att man landar på kollektivavtalsenlig nivå. Det kommer att kunna ge tusentals människor jobb, och det kommer att lösa kompetensförsörjningsproblemen för många arbetsgivare.

Fru talman! Jag tackar återigen ministern för svaret.

Jag försöker vara optimistisk när det gäller etableringsjobben och subventionerade anställningar. Men det blir svårt för mig när facit visar annorlunda. Då blir det lite som att göra samma sak och förvänta sig ett annat resultat. Men frågan om subventionerade anställningar kanske ska diskuteras vid ett annat tillfälle. Jag kanske tar upp den i en annan interpellation.

Besöksnäringen är som nämnts tidigare en hårt drabbad bransch. Nu när man ska börja återanställa - det gäller både nyckelkompetenser och enklare jobb - märker man att det inte går. Då blir det en extra smäll mot dem som redan har det tufft, och det tycker jag är beklagligt. Jag har funderat väldigt mycket på vad detta beror på. Jag kan hitta dellösningar, men i den stora bilden tror jag att jag och Sverigedemokraterna i relation till Socialdemokraterna har en annan syn på hur man ska komma till rätta med de här problemen. Må så vara!

Jag tänkte på det som ministern sa om yrkesutbildning. Jag tycker att det är en jättebra grej. Yrkesakademin utbildar lastbilschaufförer med mera och har ett enormt resultat. Jag tror att det är 99 procent eller någonting sådant av dem som går igenom deras utbildning som får ett riktigt jobb. Det är en fantastisk sak och någonting som vi kanske behöver satsa ännu mer på långsiktigt.

Ministern nämnde att man behöver ställa krav på dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Kan ministern konkretisera vad som menas med att man ska ställa krav och att människor ska göra sig anställbara? Vad är det som måste till från myndigheten för att de här personerna ska göra sig anställbara, och vad är det för konkreta krav det handlar om?

Fru talman! Om man missköter sig finns det sanktioner som kan tillämpas både inom arbetslöshetsförsäkringen och när det gäller ersättning till deltagare i olika arbetsmarknadspolitiska insatser. Det är såklart väldigt viktigt att vi har det verktyget.

Men jag skulle säga att det handlar väldigt mycket om att Arbetsförmedlingen behöver säkra att varje individ får det stöd som man behöver för att komma i jobb. Regeringen är supertydlig med att de som står längst från arbetsmarknaden ska prioriteras. Vi styr också myndigheten mot att finnas i hela vårt avlånga land. Vi vet hur viktigt det är. Man ska också samverka med kommunerna. Ofta har de långtidsarbetslösa försörjningsstöd eller andra typer av behov, och då är det helt centralt att man samverkar kring de individerna.

Fru talman! Det ljusnar nu på svensk arbetsmarknad. Det är väldigt positivt att vi har 100 000 färre inskrivna i dag än vi hade när det var som värst under pandemin. Men långtidsarbetslösheten är den stora utmaningen.

Den här debatten har framför allt handlat om besöksnäringen, som har haft det jättetufft. Det är nu glädjande att se att svensk ekonomi återhämtar sig och att det finns behov av att anställa. Politiken ska såklart bidra med matchande insatser, ställa krav och även ge stöd för människor att komma i jobb, för alla som kan arbeta ska arbeta.

Tack så mycket för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.