Herr talman! Roger Hedlund har frågat mig om jag avser att se över de problem som följer av att kommuner köper bostadsrätter. Frågan ställs mot bakgrund av att det i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät framkommit att allt fler kommuner väljer att köpa bostadsrätter som boende för nyanlända.
Inledningsvis vill jag säga att kommunerna enligt lag har ett ansvar för att planera för bostadsförsörjningen. Syftet med planeringen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och vidtas. Vilka verktyg som används och bedöms vara mest ändamålsenliga är en kommunal angelägenhet.
Mottagandet av nyanlända är ett gemensamt åtagande för hela samhället, och regeringens inriktning är att stödja kommunerna i deras arbete och de utmaningar de står inför. Det gäller inte minst frågan om bostadsförsörjningen. Regeringen har därför bland annat infört en så kallad byggbonus till kommunerna och tillfört medel till kommuner som vill utveckla sin verksamhet för att underlätta uthyrning av privatpersoners bostäder till nyanlända. Regeringen har även förenklat regelverket kring tidsbegränsade bygglov för bostäder, och länsstyrelserna har ett uppdrag att stödja kommuner och andra relevanta aktörer i arbetet med att underlätta inträde på bostadsmarknaden.
Det finns många kommuner som bedriver ett bra arbete med att ta emot nyanlända och planera för bostadsförsörjningen samtidigt som situationen på flera håll är ansträngd. Det blir allt vanligare att kommuner har egna småhus och bostadsrätter, även om de fortfarande utgör en liten andel av marknaden. Men som jag inledningsvis nämnde är besluten om vilka verktyg som används och bedöms vara mest ändamålsenliga en kommunal angelägenhet.
För att få en bättre bild av hur kommunerna, med utgångspunkt i efterfrågan och bostadsbehoven hos grupper med svag ställning på bostadsmarknaden, arbetar med bostadsförsörjningsfrågor beslutade regeringen i juli om ett tilläggsdirektiv till Utredningen om kommunal planering för bostäder. Utredaren ska bland annat kartlägga hur kommunerna använder olika verktyg i sitt arbete med bostadsförsörjningen och belysa vilka avvägningar kommunerna gör vid beslut om åtgärder. Utredaren ska även analysera om det finns behov av vägledning eller kompletterande kommunala verktyg i syfte att underlätta arbetet med bostadsförsörjningsfrågor samt lämna de förslag som analysen ger upphov till. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2018, och jag ser i dagsläget ingen anledning att föregripa utredarens slutsatser.