Klimatmålen till 2030

Interpellationsdebatt 6 december 2024

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 104 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! har frågat mig om jag avser att verka för nya åtgärder i närtid - och i så fall vilka - som rättvist minskar utsläppen för att nå målen till 2030 genom att åtgärderna underlättar och belönar minskad användning av fossila bränslen. Hon har också frågat om jag avser att verka för att ytterligare styrmedel, förutom de som signaleras i regeringens klimathandlingsplan, införs före maj 2026 för att minska utsläppen från inrikes transporter i linje med antaget klimatmål om att minska utsläppen från sektorn med 70 procent senast år 2030.

Kajsa Fredholm har också frågat mig om jag avser att verka för ökade nationella satsningar på kollektivtrafik för att uppnå dessa mål och åtaganden för klimatet till 2030 och för att en samlad plan tas fram för att öka upptaget av koldioxid i skog och mark i enlighet med Klimatpolitiska rådets rekommendationer.

Sedan regeringen tillträdde hösten 2022 har Sveriges utsläpp fortsatt att minska. Enligt Naturvårdsverkets statistik minskade Sveriges utsläpp med 5 procent under 2022 jämfört med året innan, och preliminär statistik för 2023 visar en ytterligare minskning med 2 procent i jämförelse med året innan. Trots en förväntad tillfällig utsläppsökning 2024 på grund av sänkt reduktionsplikt bedömer regeringen att klimatmålen för 2030 i ESR-sektorn kan nås med viss marginal, tack vare nya åtgärder i budgeten för 2025.

Herr talman! Utsläppen från transportsektorn fortsätter också att minska. Minskningen var 1 procent under 2023 jämfört med 2022. Sveriges mål är att minska utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Hittills har de utsläppen minskat med 34 procent, vilket innebär att ytterligare kraftiga åtgärder behövs.

EU:s styrmedel blir allt viktigare för att minska utsläppen. Det nya utsläppshandelssystemet ETS 2 omfattar koldioxidutsläpp från byggnader och vägtransporter, nya koldioxidkrav för lätta respektive tunga fordon samt främjad användning av förnybara drivmedel och utbyggnad av laddstationer genom olika EU-förordningar.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att komplettera EU:s styrmedel. Bland annat har anslagen för marknadsintroduktionsstöd till fossilfria fordon och arbetsmaskiner ökat kraftigt för 2024-2026. Laddinfrastrukturen är avgörande för elektrifieringen, och genom Klimatklivet har över 180 000 laddpunkter fått stöd. Regeringen har också infört ändringar i reduktionsplikten för att främja fossilfria drivmedel.

Regeringen har även infört åtgärder för att stärka sjöfartens roll i ett hållbart transportsystem, inklusive ett investeringsstöd för att flytta godstransporter till sjöfart och järnväg, vilket minskar utsläppen.

För att minska klimatpåverkan från flyget, herr talman, har Sverige infört miljödifferentierade start- och landningsavgifter och stöder utvecklingen av elflyg. I regeringens infrastrukturproposition föreslås en historisk satsning på infrastruktur för planperioden 2026-2037. Det är en ökning med över 200 miljarder kronor jämfört med perioden 2022-2033. Vi vet att en väl fungerande transportinfrastruktur, inte minst med järnvägar, förbättrar förutsättningarna för alla typer av kollektivtrafik.

Prognoserna för marksektorn visar ett mindre nettoupptag jämfört med Sveriges åtaganden enligt LULUCF-förordningen. Dessa prognoser är starkt beroende av tillväxten i skogen. Detta är en sektor med stora naturliga variationer, och den parlamentariska Miljömålsberedningen har ett tilläggsdirektiv att föreslå en strategi för att nå LULUCF-åtagandet (dir. 2022:126), med ett betänkande som väntas i februari 2025. Vi ser fram emot att ta emot Miljömålsberedningens förslag och kommer därefter att bereda dessa vidare i Regeringskansliet.

Regeringen har även tillsatt en utredning som ska föreslå styrmedel för att bidra till en utfasning av fossila bränslen och att nå klimatåtaganden i EU (dir. 2024:98). Denna utredning ska säkerställa att Sveriges höga klimatåtaganden gentemot EU nås utan att hushållen och näringslivet drabbas av orimligt höga kostnader.

Regeringen tar klimatmålen på största allvar och kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att nå dem. Genom en kombination av nationella initiativ och EU-styrmedel arbetar vi från Sveriges sida för att minska utsläppen och uppnå våra klimatmål för 2030. Regeringen följer utvecklingen nära och analyserar alltid behovet av ytterligare åtgärder.


Anf. 105 Kajsa Fredholm (V)

Herr talman! Tack så mycket för svaret, ministern!

Klimatkrisen berör oss alla. De flesta av oss håller med om att vi behöver säkra en hållbar framtid för kommande generationer. Sverige har alla möjligheter att leda vägen och visa världen hur man kan minska utsläppen och samtidigt bygga ett bättre samhälle. För oss i Vänsterpartiet är det en självklarhet att vi måste agera för att trygga en bättre framtid.

Regeringens och Sverigedemokraternas politik försvårar dock möjligheterna att nå klimatmålen genom att öka efterfrågan på fossila bränslen och inte bygga ut alternativen i tid. Den här politiken har lett till kraftigt ökade utsläpp under 2024. Det strider mot vårt gemensamma mål om en rättvis och hållbar omställning, där de mest utsatta ska skyddas från klimatförändringarnas negativa effekter.

Med det sagt är det bra att regeringen här slår fast att 2030-målen gäller och ska nås. Det tackar jag för. Men det finns problem, nämligen att regeringens politik inte räcker till för att nå 2030-målen, det nationella transportmålet och ESR-målet. Förslagen i den klimatpolitiska handlingsplanen är inte tillräckliga. Höjningen av reduktionsplikten kommer inte att räcka till. Lägg sedan till åtagandet i LULUCF, som det är väldigt osäkert om vi kommer att uppnå.

Alla remissinstanser som har yttrat sig i frågan om den höjda reduktionsplikten är eniga om att höjningen är bra men att den inte räcker för att klara EU:s ESR-krav samt Sveriges nationella 2030-mål. Hit hör till exempel Energimyndigheten och Drivkraft Sverige.

Trafikanalys bedömer "att den föreslagna höjningen av reduktionsplikten är otillräcklig för att med större säkerhet nå uppsatta mål" och noterar att sänkt skatt på bensin och diesel minskar incitamenten för elektrifiering.

Förslaget att inkludera publik laddning av elbilar i reduktionsplikten ifrågasätts av Naturvårdsverket, då det "bidrar . till ökade utsläpp genom minskad inblandning av biobränslen".

En sammanfattning av konsekvenserna görs av Lunds universitet:

"Sverige måste förlita sig på möjligheten att köpa utsläppsutrymme från andra medlemsstater eller på utsläppsminskningar inom ett område som LULUCF där vi inte heller bedöms uppfylla vårt åtagande. Vi vill därför understryka vikten av betydligt kraftigare åtgärder för att sänka växthusgasutsläppen i transportsektorn."

Slutsatsen blir att den möjlighet vi har att i närtid minska utsläppen är främst inom transportsektorn. Därför undrar jag: Varför dröjer regeringen med de förslag som krävs?


Anf. 106 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Jag förstår att Vänsterpartiet är väldigt ivriga och önskar att man ska nå alla klimatmål nu. Därför tycker jag att det är intressant att läsa Vänsterpartiets förslag till budget. Det regeringen gör i sin statsbudget för 2025 är att vi lägger fram en ny reduktionsplikt och nyttjar den möjlighet som EU har gett oss att inkludera el från publika laddstolpar. Vi menar att det är alldeles riktigt att göra det för att följa den utveckling som sker inom EU där man vill inkludera el, där man tycker att elektrifieringen av fordonsflottan är väldigt viktig och där man kanske också tar hänsyn till den utveckling kring biodrivmedel som har skett.

Biodrivmedel och det vi använder i det som blir reduktionsplikt kanske inte ska gå endast till höga reduktionsplikter för personbilar. Kanske ska det tvärtom kunna balanseras gentemot den reduktionsplikt som vi nu inom EU har beslutat att vi ska ha för flyget. Det är en väldigt skarp kurva. Även sjöfarten vill nyttja fossilfria drivmedel. Det är bara två exempel av många industrier och branscher som vill använda biodrivmedel för att kunna ha klimatkompensation.

Förändringen att inkludera el från publika laddstolpar är helt enkelt något som det endast är ansvarsfullt att göra. Vi är väldigt positiva till att även EU har insett detta.

I Vänsterpartiets budgetmotion - deras skuggbudget, herr talman - nämner man inte reduktionsplikten. Därmed kan det ju antas att Vänsterpartiet godkänner regeringens förslag till reduktionsplikt och således inte har några förslag själva på en politik som skulle leva upp till det 70-procentsmål där vi nu ligger på endast 38 procents minskning.

Det är jättepositivt att Vänsterpartiet i sina skuggbudgetar vill göra stora satsningar på Klimatklivet och på elbilspremier. Det är en politik som vi delar. Vi vill också göra stora satsningar på Klimatklivet, inte minst för laddinfrastruktur. Vi vill ha en ny elbilspremie som vi vill rikta mot glesbygd och folk som har långt till kollektivtrafik. Men det jag märker är att det blir lite svårt att debattera mot en opposition som i praktiken inte har förslag om det man här står och är kritisk till.

Man kan självklart kräva mer av regeringen än av sig själv. Jag vill dock påpeka att jag inte märker att Vänsterpartiet i sin skuggbudget lägger fram något annat förslag än det som regeringen driver för att nå just de här målen, alltså transportmålen för klimatet på kort sikt i Sverige nationellt.

Herr talman! Det finns många olika åtgärder vi behöver vidta för att minska utsläppen från vägfordon. En av de allra viktigaste är att EU:s utsläppshandelssystem framöver kommer att inkludera vägtransporter. Från och med 2027 kommer det att finnas ett pris på koldioxidutsläppen från våra vägtransporter. Detta är ett väldigt skarpt styrmedel som vi förväntar oss kommer att få stora effekter.

Det finns också striktare koldioxidkrav numera, nämligen krav på nollutsläpp för 100 procent av nya lätta fordon till 2035 och för 90 procent av nya tunga fordon till 2040.

Här behöver Sverige göra en resa. Vi är väldigt bra på att ha en hög andel laddbara fordon i vår trafik. Vi ligger inte riktigt på Islands och Norges nivå, men vi är där uppe i toppen när det gäller andelen laddbara fordon i personbilstrafiken. Vi ligger dock efter när det kommer till tunga fordon. Där har vi stora utsläpp.

Detta är stora fordon som drar mycket drivmedel, och därför satsar regeringen just nu väldigt mycket på att ställa om den tunga transportflottan. Det tror jag är en typisk sådan sak som är viktig att prioritera i den här perioden, när vi märker att elbilar blir allt billigare och att det fortfarande är en stor utmaning att ställa om den tunga fordonssektorn, där priserna är högre och därmed också tröskeln.


Anf. 107 Kajsa Fredholm (V)

Herr talman! Jag tackar för svaren. Jag menar inte att regeringens förslag är dåliga, till exempel höjningen av reduktionsplikten. Det jag menar är att det inte kommer att räcka till 2030. Det är ingången i detta.

Det är ett problem att utsläppen under det första halvåret ökade kraftigt på grund av prissänkningar på bensin och diesel. Enligt klimatbilagan i er budget ser också utsläppsminskningen ut att pausas under denna mandatperiod. Regeringen har haft halva mandatperioden på sig att komma med reella förslag för minskade utsläpp så att vi ska kunna nå målen till 2030. I stället känner jag att man skjuter besluten framför sig. Jag är rädd att denna mandatperiod kan gå förlorad. Det hade gått att minska utsläppen inom transportsektorn i snabbare takt om man hade velat det på riktigt.

Vänsterpartiets klimatpolitik tar sin utgångspunkt i att samhället behöver ställa om på ett omfattande, skyndsamt och strukturerat vis för att uppnå klimatmålen och undvika en klimatkatastrof. Många av de nödvändiga förändringarna av vår produktion och konsumtion behöver genomföras de närmaste tio åren. Här spelar 2030-målen en nödvändig roll, och det vet ministern. Ju längre tid vi skjuter fram utsläppsminskande åtgärder, desto mer kostsamt och drastiskt blir det framöver då vi bara har en koldioxidbudget att hålla oss till och desto svårare blir det att genomföra en rättvis klimatomställning.

Det finns ett antal förslag som regeringen hade kunnat införa. Vi i Vänsterpartiet har, precis som ministern har läst i vår budget, lagt fram förslag och pengar för att till exempel åtgärda underhållsskulden på järnvägen. Om fler resenärer och gods ska kunna använda tåget måste järnvägen fungera och byggas ut i snabbare takt än vad som nu är planerat och fallet.

Vi investerar i en utbyggd och fungerande kollektivtrafik i hela landet, där det går att göra det. Vi vill införa ett månadskort som ska kosta 450 kronor, ett Sverigekort, samt en elbusspremie. Ett färdmedelsneutralt reseavdrag är också helt nödvändigt att införa, och de som bor på landsbygden och inte har tillgång till kollektivtrafik behöver kompenseras för det.

Vi vill stärka det statliga stödet till stadsmiljöavtalen. Där ska en ökad andel persontransporter kunna ske med kollektivtrafik och cykel.

Klimatklivet, precis som ministern nämnde, satsar vi också på, dock rätt mycket mer än regeringen gör. Vi vill även att det ska förlängas.

Vi vill också införa ett elbilsstöd som riktar sig till dem med lägre inkomster. Här har vi kanske samma förslag; vad vet jag? Jag tyckte att ministern nämnde det också.

Att regeringen har tagit två år på sig för att sätta ihop en utredning som ska ta fram förslag tyder på att man inte tar klimatfrågan på det allvar som krävs. Nu har halva mandatperioden gått. Regeringen säger fortfarande att de inte kommer att göra någonting, utan det läggs i utredningar framåt.

Jag undrar igen: Hur ska regeringen hinna sjösätta de utsläppsminskande åtgärder som krävs för att nå målen till 2030?


Anf. 108 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Jag har svårt att hålla mig för skratt när ledamoten säger att regeringen säger att vi inte har planerat att göra någonting, att det inte finns några reella förslag och att vi har lagt det i en utredning och slösat bort två år.

Jag ska helt enkelt upprepa vad regeringen har gjort sedan vi tillträdde. Vi har alltså inte avstått från att göra någonting, som ledamoten påstår här i kammaren, utan vi har gjort ganska många saker, som jag uppenbarligen verkar behöva upprepa.

Det regeringen har gjort är att vi i vår klimathandlingsplan har beslutat att vi ska implementera ETS 2 så tidigt och brett som möjligt. Om man förstår klimatpolitik förstår man också hur oerhört stora effekter ett sådant beslut får när det gäller att minska utsläpp.

Ledamoten själv är väldigt stolt över de förslag som Vänsterpartiet vill satsa på i sin budget. Jag noterar att ganska många institutioner har påpekat att dessa inte har påvisade effekter på minskade utsläpp. Det låter säkert jättebra att stå här och rabbla upp förslagen som Vänsterpartiet vill satsa på. På grund av brist på tid kan jag inte gå in på vilka de är. Men regeringen har en annan ståndpunkt när det gäller flera av dem, och det beror helt enkelt på att det inte finns några påvisade effekter på utsläppsminskningar. Men det låter säkert jättebra att satsa pengar på sådant som inte minskar utsläpp men låter bra för klimatet.

Vad gör regeringen i stället? Vi gör sådant som faktiskt ger effekt, exempelvis tillämpa ETS så tidigt och brett som möjligt. Regeringen satsar väldigt hårt på att få till ett marknadsintroduktionsstöd som innebär klimatpremier för såväl lätta och tunga fordon som lätta lastbilar och arbetsmaskiner, så att man kan hitta miljöarbetsmaskiner. Det finns till och med eldrivna arbetsmaskiner att köpa. Vi har sett till att stödet också går att använda om man leasar fordon, eftersom ganska många småföretagare inte har råd att köpa sådana stora, dyra fordon utan leasar i stället. Det vi har öppnat upp för.

Vi ser också till att alla stöden vi inför för transportsektorn inte exkluderar andrahandsmarknaden, eftersom andrahandsmarknaden blir väldigt relevant i takt med att den sektorn utvecklas.

Vår regering har satsat väldigt hårt på laddinfrastrukturen.

Vi har infört ändringar i reduktionsplikten för att främja fossilfria drivmedel.

Vi har stärkt sjöfartens roll i vårt hållbara transportsystem och skapat olika investeringsstöd för att flytta godstransporter till sjöfart och järnväg.

Vi har plockat fram ett förslag till en infrastrukturproposition som föreslår så pass stora satsningar på järnvägar att myndigheterna säger att de inte kan ta emot mer pengar än så, eftersom det inte går att genomföra i en annan takt.

Det låter alltså väldigt bra när Vänsterpartiet står här och säger: Vi vill göra samma sak som regeringen med satsningar på järnvägar, men vi vill att det går ännu snabbare. Då kan jag meddela Kajsa Fredholm att myndigheterna säger: Vi kan inte leverera mer än så här. Och det är den nivån, den maxnivå som vi kan lägga oss på, som regeringen har lagt sig på. Det är helt enkelt inte ett korrekt påstående att den här regeringen skulle ha en sämre prioritering av det här.

En väl fungerande transportinfrastruktur är enligt oss oerhört viktig, inte minst för kollektivtrafiken. Det har bäring på detta.

Vi har gjort många fler saker som jag inte hinner prata om i dag. Men som man kan höra, herr talman, blir jag ganska frustrerad över dessa lösryckta påståenden om att regeringen inte gör någonting, att regeringen vill slösa på tiden och att det är en förlorad mandatperiod där man tillsätter en utredning.

Det stämmer inte. Den här regeringen plockar fram väldigt många olika förslag som vi också menar ska ha påvisad effekt för utsläppsminskningar, för att vi ska kunna motivera dem för svenska skattebetalare. Det är så man bedriver en klimatpolitik som är inte bara ambitiös utan också effektiv.


Anf. 109 Kajsa Fredholm (V)

Herr talman! Det är mycket man vill svara på här, men nu har jag bara två minuters talartid kvar.

Regeringens politik hittills leder till utsläppsökningar. Det är den förra regeringens arbete som har lett till sänkningarna de två första åren under mandatperioden. Så är det. Regeringens politik, som det ser ut nu, leder till utsläppsökningar. Det är ingen tvekan om det. Och det är inte bara jag som anser det, utan det finns experter som anser det också.

Vi har fortfarande möjlighet att vända utvecklingen, men det krävs handling här och nu. Om vi prioriterar en grön omställning och satsar på hållbara lösningar kan vi uppnå klimatmålen till 2030. Då behöver vi kraftigt öka investeringarna i kollektivtrafik och elektrifiering och stärka ekonomiska incitament för fossilfria val och transporteffektiva lösningar. Och vi kan minska utsläppen och samtidigt skapa nya jobb och en hållbar ekonomi.

Vi kan få en framtid, om man gör det här, där våra vägar kan domineras av fossilfria fordon som alla har råd med, där kollektivtrafiken är billig och smidig och finns över hela landet och där vårt skogs- och jordbruk hjälper till att fånga och lagra koldioxid och värna naturen.

Det är möjligt att få till detta, men då krävs de rätta besluten. Det är tyvärr något som jag saknar med regeringens och Sverigedemokraternas nuvarande politik, även om ambitionen hos ministern naturligtvis finns där.

Jag tackar för debatten.

(Applåder)


Anf. 110 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Jag tänker endast kommentera påståendet om att utsläppen i Sverige minskade år 2023 och att det inte skulle ha med att regeringen tillträdde 2022/2023 eller regeringens statsbudget för 2023 att göra. Att det skulle vara den förra regeringen som gjorde att utsläppen minskade år 2023 har jag aldrig hört någon annan stämma in i.

År 2023 var prognoserna att utsläppen skulle komma att öka eftersom den här regeringen sänkte bränsleskatterna. Verkligheten och utfallet blev att regeringen sänkte bränsleskatterna och att folk i Sverige fick mer pengar i plånböckerna men inte körde mer bil. Den skatteändring vi gjorde ledde alltså inte till ökade utsläpp, trots att myndigheterna och alla möjliga utgick från att det skulle innebära det. Därför minskade utsläppen förra året. Det berodde inte på något hokuspokus från en rödgrön regering som inte sitter vid makten. Det berodde helt enkelt på att när vi sänkte bränsleskatterna körde folk inte mer utan fick behålla mer pengar i plånboken.

Det är ett typiskt exempel på vattenmelonpolitik, där det är grönt på utsidan men rött på insidan. Det är socialism som paketeras som klimatpolitik, men det hade de facto inte några effekter på Sveriges utsläpp.

Jag tycker att det är väldigt positivt att vi märkte att svenskarna kunde få behålla mer av sina egna pengar i plånböckerna utan att Sveriges utsläpp ökade. Men jag förstår nu att Vänsterpartiet numera menar att det var tack vare den förra regeringen och att det inte hade någonting med politiken som bedrevs att göra.

Politiken vi bedriver i statsbudgetar påverkar kraftigt. Därför beräknas den temporära sänkningen av reduktionsplikten som sker det här året visa effekter. Om den gör det eller inte vet vi inte, eftersom de mätningar som Vänsterpartiet refererar till inte mäter Sveriges territoriella utsläpp, utan de mäter Sveriges produktionsbaserade utsläpp. Det är två olika saker. Men det får vi tillfälle att diskutera i nästa interpellationsdebatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2024/25:177 Klimatmålen till 2030

av Kajsa Fredholm (V)

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Sveriges klimatpolitik syftar till att nå de mål och åtaganden som beslutats på EU-nivå för att EU ska uppnå sina åtaganden under Parisavtalet samt de av riksdagen beslutade klimatmålen inom det klimatpolitiska ramverket, som också är en del av våra nationella miljökvalitetsmål. Enligt EU:s klimatlag ska Sverige till 2030 öka sitt nettoupptag i skog och mark med cirka 4 miljoner ton jämfört med genomsnittet 2016–2018.

Enligt den nyligen presenterade FN-rapporten Emissions Gap Report krävs en minskning av utsläppen med 42 procent till 2030 (jämfört med 2019) för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Utan kraftigt skärpta nationella åtgärder riskerar den globala uppvärmningen enligt rapporten att uppgå till mellan 2,6 och 3,1 grader vid slutet av detta århundrade. Koldioxidhalten i atmosfären låg 2023 på rekordnivå och har inte varit så hög på minst 3 miljoner år.

I Sverige har utsläppen av växthusgaser ökat kraftigt det första halvåret 2024 jämfört med 2023. SCB konstaterar att ökning av fossil diesel verkar ha drivit mycket av utsläppen under andra kvartalet i år. I en rapport från Oxfam i oktober framgår att Sverige har historiskt höga utsläpp globalt sett. Sverige har 22 gånger högre utsläpp än vår andel av befolkningen. Sveriges höga utsläpp bidrar till förödande skador på skördar och till höga dödsfall på grund av värme i världen. Som Oxfam tidigare visat finns det stora skillnader i utsläpp mellan inkomstgrupper, där de rikaste ökar på klimatkrisen i rasande takt.

Klimatpolitiska rådet har tidigare i år konstaterat att regeringens klimatpolitiska handlingsplan inte lever upp till klimatlagens krav samt att den bortser från de etappmål för 2030 som riksdagen fastställt. När regeringen lagt sin budgetproposition för 2025 konstaterade rådets ordförande att förutsättningarna att nå vårt EU-åtagande för ESR-sektorn (utsläpp från bland annat transporter och jordbruk) förbättrats något jämfört med slutet av 2023, men att regeringens bedömning att Sveriges EU-åtagande inom ESR kommer att nås bygger på optimistiska scenarier förknippade med osäkerheter, till exempel kring hur transportsektorns utsläpp utvecklas vid låga priser på fossil bensin och diesel och när färre elbilar tillförs marknaden. Rådets ordförande konstaterar vidare: Sverige har ett tufft åtagande från EU att öka nettoupptaget i skog och mark (LULUCF) till 2030. Regeringen redovisar ett betydande gap och osäkerheter för detta åtagande men ingen strategi och få åtgärder aviseras. Klarar vi inte åtagandet för LULUCF behöver vi åstadkomma större utsläppsminskningar inom ESR (transporterna eller jordbruket).

Klimatpolitiska rådets ordförande tydliggör dessutom för regeringen att även om regeringens fokus ligger på Sveriges åtaganden inom EU så gäller de riksdagsbundna klimatmålen till 2030 till dess att riksdagen fattat nya beslut om målen.

Enligt riksdagsbeslut ska utsläppen från inrikes transporter minska med 70 procent mellan 2010 och 2030. Kraftiga utsläppsminskningar inom transporterna är också helt nödvändiga för att Sverige ska leva upp till mål och åtaganden inom EU till 2030.

Regeringen tillsatte i oktober i år Styrmedelsutredningen i syfte att analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt och för att nå det långsiktiga nationella klimatmålet till 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på klimatområdet. Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 4 maj 2026.

Vänsterpartiet kan konstatera att när Sverige som mest behöver växla upp tempot i klimatpolitiken för att säkerställa att Sverige når mål och åtaganden till 2030 har regeringen valt motsatt riktning. Genom en rad beslut har regeringen och Sverigedemokraterna i stället gjort det billigare att använda fossila bränslen, vilket ökat utsläppen, och avstått från åtgärder som på kort sikt tillräckligt minskar utsläppen och stärker kolinlagringen till 2030. Vi delar Klimatpolitiska rådets bedömning att regeringen intar en riskfylld strategi när den skjuter fram åtgärder till 2027 genom att invänta en utredning som presenterar sina resultat i maj 2026. I praktiken skjuter man över ansvaret och konsekvenserna till nästa mandatperiod.

Med anledning av ovanstående vill jag rikta följande frågor till statsrådet Romina Pourmokhtari:

 

  1. Avser statsrådet att verka för nya åtgärder i närtid, och i så fall vilka, som rättvist minskar utsläppen för att nå målen till 2030 genom att åtgärderna underlättar och belönar minskad användning av fossila bränslen?
  2. Avser statsrådet att verka för att ytterligare styrmedel, förutom de som signaleras i regeringens klimathandlingsplan, införs innan maj 2026 för att minska utsläppen från inrikes transporter i linje med antaget klimatmål om att minska utsläppen från sektorn med 70 procent senast 2030?
  3. Avser statsrådet att verka för ökade nationella satsningar på kollektivtrafik för att uppnå mål och åtaganden för klimatet till 2030?
  4. Avser statsrådet att verka för att en samlad plan tas fram för att öka upptaget av koldioxid i skog och mark i enlighet med Klimatpolitiska rådets rekommendationer?