Karolinska institutets Kinasamarbeten

Interpellationsdebatt 23 september 2021
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 1

Anf. 15 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! David Josefsson har frågat mig om jag är beredd att också utreda lättnader i förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar för motionslopp som kan genomföras på ett sätt som inte bidrar till ytterligare spridning av covid-19.

Frågan gäller förordningen om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, som innebär att det tills vidare inte får hållas några sådana arrangemang med fler än 50 deltagare. Syftet med förordningen är att motverka spridningen av det virus som orsakar covid19. Folkhälsomyndigheten bedömer att 50-gränsen har varit och fortfarande är ett viktigt verktyg i kampen mot covid-19. Som jag angett bland annat i svar på riksdagsfrågor kommer förordningen att finnas kvar så länge den behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen är samtidigt medveten om att många har drabbats hårt av förbudet och att det upplevs som trubbigt. Jag delar uppfattningen att det är viktigt att förbudet inte i onödan träffar verksamheter som kan bedrivas på ett smittskydssäkert sätt. Inom Regeringskansliet har det därför tagits fram en promemoria med förslag på lättnader. Förslagen i promemorian innebär att förordningens förbud inte ska gälla för vissa sammankomster och tillställningar med sittande deltagare och inte heller för sammankomster och tillställningar som hålls på sådana serveringsställen som omfattas av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2020.

Promemorian har skickats ut på remiss, och remisstiden gick ut den 27 augusti 2020. Regeringen kommer att ta i beaktande de synpunkter som har lämnats under remitteringen och återkomma i frågan så snart som möjligt. Det är hälsointressen som noggrant måste vägas mot varandra, och jag kan i dagsläget inte föregripa regeringens hantering av just den problematiken.

Som jag angett bland annat i svar på riksdagsfrågor avser regeringen vidare att inleda ett arbete med att ta fram en mer träffsäker reglering för smittskyddsåtgärder. Det är uppenbart att det behövs en lagstiftning som på ett bättre sätt kan reglera situationer där vissa sammankomster behöver begränsas för att förhindra smittspridning. En utredning kommer att tillsättas för att se över lagstiftningen.

Interpellation 2020/21:906 Karolinska institutets Kinasamarbeten

av Joar Forssell (L)

till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

 

Häromdagen, den 8 september, rapporterade Expressen att det svenska Karolinska institutet haft ett långtgående och uttryckligt samarbete med det kritiserade kinesiska bolaget BGI. Enligt rapporteringen ska BGI i fjol ha byggt ett laboratorium åt KI i syfte att analysera covid-19-tester. Ett gott syfte, men ändamålen helgar inte alltid medlen.

Diktaturen Kina tar en allt större plats på den internationella spelplanen, inte minst när det kommer till forskning och medicinsk forskning och utveckling. Det är positivt att forskare från olika länder hjälps åt att bekämpa globala pandemier och andra sjukdomar. Den kinesiska diktaturen och dess företag är dock inte ett land och företag som alla andra. Det är omöjligt att hålla isär landets privata aktörer från den hänsynslösa regimen – det går inte att säkert säga var den kinesiska förtryckarstaten börjar och slutar.

Expressen rapporterar vidare att BGI och två av dess inblandade dotterbolag är svartlistade av USA efter att ha samverkat med den diktatoriska kinesiska staten i syfte att övervaka dess befolkning. I provinsen Xinjiang anklagas staten och de nämnda bolagen för att ha använt genetiska analyser som en del av förföljelsen av uigurer.

Av den nämnda granskningen framkommer dessutom att de ansvariga på KI aktivt har försökt kringgå lagen om offentlig upphandling i sin strävan att låta BGI bygga laboratoriet och för att kunna köpa tester och utrustning från BGI och dess dotterbolag.

Allra mest alarmerande är reportagets redogörelse över hur genetisk information, förvisso anonymiserad, kan ha läckt till BGI, dess dotterföretag och därmed sannolikt till den diktatoriska kinesiska staten. Reuters uppger att liknande data använts för att genetiskt identifiera skillnader mellan etniska majoritetskineser och minoritetsfolk. Vi pratar här alltså om en profilering av människor som borde vara förpassad till 30-talet men som svensk patientdata nu alltså kan vara en del av.

Att stora auktoritära stater som Kina driver organiserat spionage, påverkansoperationer och underrättelsearbete är välkänt. Det visar rapporter som bland annat Säpos årsredovisning. Därför är naivitet inför de säkerhetsrisker den här typen av samarbete utgör mycket oroande.

Som minister för högre utbildning och forskning är det Matilda Ernkrans ansvar att se till att våra universitet och högskolor arbetar inom gällande lagar. Självklart ska den akademiska friheten värnas och ministerstyre undvikas. På en mer generell grund behöver det inträffade dock adresseras.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:

 

  1. Vad gör statsrådet för att sprida kunskap bland beslutsfattare och andra relevanta instanser inom universitets- och högskoleväsendet och upplysa om de säkerhetsrisker som föreligger vid samarbete med diktaturer och deras företrädare? 
  2. Vilka övriga åtgärder gör regeringen, och vilka övriga kommentarer vill statsrådet ge med anledning av det inträffade?