Kärnkraftens säkerhetskrav

Fru talman! Riksdagsledamöter! Åhörare! Jörgen Warborn har frågat statsrådet Ibrahim Baylan om de skärpta säkerhetskrav för kärnkraften som statsrådet och regeringen vill se är krav utöver dem som Strålsäkerhetsmyndigheten redan bereder. Om så är fallet vill Jörgen Warborn även veta vilken typ av säkerhetskrav utöver dem som redan bereds som enligt statsrådet och regeringen bör skärpas. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Säkerhetskraven på kärnkraften följer av internationella överenskommelser, regleringar inom Euratomfördraget samt nationell lagstiftning som miljöbalken, lagen om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen. Som en direkt följd av kärnkraftsolyckan i Japan har till exempel ett reviderat kärnsäkerhetsdirektiv nyligen antagits av Europeiska unionens råd för att stärka säkerheten vid kärnkraftsanläggningar i Europa.

I Sverige har Strålsäkerhetsmyndigheten ansvar för tillsyn av säkerheten vid kärnkraftverken. Myndigheten ska göra de avvägningar och bedömningar som behövs för att säkerställa att kärnkraftsreaktorer drivs säkert, och det är myndigheten som beslutar om villkor och föreskrifter. Ett exempel på hur myndigheten arbetar för att öka säkerheten vid kärnkraftsanläggningarna är det aktuella förslaget om att alla kärnkraftsreaktorer ska installera ny utrustning för oberoende härdkylning vid extrema situationer.

När regeringen arbetar med att skärpa säkerhetskraven för kärnkraftsreaktorerna utgår vi självklart från myndighetens bedömningar. Regeringen tar de initiativ som behövs för att kärnkraften inte ska utgöra en riskfaktor, varken nu eller i framtiden. Sådana initiativ kan vara att ge myndigheten i uppdrag att se över olika säkerhetsrelaterade frågor och att vid behov föreslå ändringar av lagar och förordningar för att uppnå ändamålsenliga säkerhetskrav.

Strålsäkerhetsmyndigheten har sedan 2012 ett regeringsuppdrag att utforma föreskrifter för nya kärnkraftsreaktorer. Myndigheten har valt att samordna detta arbete med en översyn av nuvarande föreskrifter för befintliga kärnkraftsreaktorer. Syftet med en översyn av nuvarande föreskrifter är att göra dem tydligare och heltäckande så att alla de driftskeden som kan bli aktuella för en reaktor regleras tydligt. I detta ingår utvecklade krav för vad som ska gälla vid drift för längre tid än vad reaktorerna ursprungligen konstruerats för. Myndigheten säkerställer även att nya internationella säkerhetskrav kan genomföras och att erfarenheter från händelser och olyckor, såsom kärnkraftsolyckan i Japan 2011, också tas om hand.

Regeringen kommer att ge Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att utreda vilka författningsändringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna genomföra kärnsäkerhetsdirektivet. Regeringen har dessutom redan gett myndigheten i uppdrag att utreda vilka författningsändringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna genomföra strålskyddsdirektivet som antogs av Europeiska unionens råd i december 2013.

Inom Regeringskansliet bereder vi även ett antal förslag om hur kärnkraftverken bör skyddas mot antagonistiska hot. Planen är att förslagen ska skickas ut på remiss i höst.

När Strålsäkerhetsmyndigheten redovisat sina olika uppdrag till regeringen och när remissinstanserna har hunnit yttra sig om de olika förslagen kommer regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att säkerhetskraven blir ändamålsenliga och att direktiven uppfylls. Som jag ser det kommer detta arbete att resultera i skärpta säkerhetskrav vid de svenska kärnkraftverken, och jag är också säker på att det är någonting som den här kammaren och svenska folket välkomnar.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret på interpellationen!

Interpellationen handlar ytterst om energipolitiken. Syftet med den är att försöka få klarhet i vad regeringens position egentligen är när det gäller energin i framtiden. Den överenskommelse som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har gjort på energiområdet är på intet sätt tydlig. Tvärtom finns det flera motsatsförhållanden i överenskommelsen. Inte heller av regeringsförklaringen kunde vi tydligt läsa ut hur energiförsörjningen i framtiden ska hanteras. En del av regeringsförklaringen handlade om de ökade säkerhetskraven på kärnkraften. Dock framgick det inte vilka kraven var och varför kraven ska ökas. Det är därför jag har ställt dessa konkreta frågor till statsrådet. Tyvärr blev det inte riktigt tydligt i statsrådets svar - speciellt inte om man sätter Romsons svar i relation till hennes tidigare uttalanden - men jag hoppas att våra anföranden här ska reda ut osäkerheten.

Osäkerheten skapar helt fel signaler för företagens investeringar i Sverige. Regeringen säger sig vilja se satsningar på en nyindustrialisering. Det är en idé som jag i mångt och mycket kan stödja. Men för att den elintensiva industrin ska våga göra investeringar kan det inte råda osäkerhet i energipolitiken. Det gäller massa- och pappersindustrin i till exempel Skåne. Det gäller järn- och stålindustrin i till exempel Gävleborg. Det gäller kemiindustrin i Västra Götaland eller gruvindustrin i Norrbotten. Ja, det gäller industrin i hela Sverige. Osäkerheten riskerar att ytterst drabba tillväxten och därmed jobben.

Fru talman! Statsrådet Romson har i en TT-intervju publicerad den 1 oktober gett uttryck för att Miljöpartiets löfte om att två reaktorer ska stängas under mandatperioden kommer att infrias. Men det kommer inte att ske med hjälp av en avvecklingslag, meddelar statsrådet, utan det är med skärpta säkerhets- och kostnadskrav som Miljöpartiet räknar med att fler reaktorer kommer att stängas. Det framgår också av regeringsförklaringen. Där står att kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader, att säkerhetskraven ska skärpas och kärnavfallsavgiften höjas. Det är tydligt att inriktningen är att säkerhetskraven ska skärpas.

Men nu när jag hör svaret på min interpellation gör jag en annan tolkning. Jag hoppas att jag har rätt i den tolkningen. De ökade säkerhetskrav som regeringen har aviserat gäller alltså enbart - om jag har tolkat dem rätt - de som är under pågående process hos Strålsäkerhetsmyndigheten. Detta skulle jag för protokollets räkning vilja få bekräftat av statsrådet. I så fall minskar naturligtvis osäkerheten något. Då kommer det inte att ställas ytterligare krav på kärnkraftverken, vilket talar för att reaktorer trots allt inte kommer att behöva snabbavvecklas - åtminstone inte på grund av ökade säkerhetskrav, som Romson tidigare har sagt.

Fru talman! Jag är här i kammaren för att svara på frågor om säkerhetskraven på de svenska reaktorerna. Jag tror inte att det finns någon som ser en väg framåt i en energipolitisk diskussion som handlar om hur vi ska minska säkerhetskraven på de svenska kärnkraftsreaktorerna. Vi ska naturligtvis ha höga säkerhetskrav - de allra bästa - på våra svenska kärnkraftverk. Jag vill för protokollets skull göra det tydligt att det även är ledamot Warborns uppfattning. Det skulle göra mig lite rädd om vi skulle stå här i kammaren och diskutera vikten av att minska säkerheten hos de svenska kärnkraftsreaktorerna. Det här är en alldeles för riskfylld bransch för att darra ens en sekund på manschetten när det gäller höga säkerhetskrav på de svenska kärnkraftverken. Det är inte regeringens avsikt. Regeringens avsikt är att de svenska kärnkraftverken ska ha höga standarder, följa det internationella arbetet, forskning och utveckling samt successivt öka säkerhetsstandarderna. Det är viktigt också när det gäller energibranschen.

Regeringen ska självklart ta de initiativ som behövs för att kärnkraften inte ska utgöra en riskfaktor vare sig nu eller i framtiden, vilket jag sade inledningsvis i debatten.

Exakt vilka standarder det kan bli fråga om i framtiden kan jag naturligtvis inte svara på nu därför att det kan komma ny kunskap, ny forskning eller - Gud förbjude - ske nya olyckor som gör att vi blir varse ytterligare risker med kärnkraftsenergin. Det är så man har byggt upp mycket av de säkerhetsstandarder som finns i dag, inte minst med pågående implementeringsarbete för säkerhetsstandarder utifrån kunskapsläget efter Fukushima 2011. Det är oerhört viktigt att vi i Sverige tar arbetet på fullaste allvar, och det tänker åtminstone regeringen göra. Det vill jag vara tydlig med.

Svaret på Jörgen Warborns konkreta fråga om ytterligare säkerhetskrav kommer att ställas än de som redan ställs på kärnkraftsägarna i dag är att jag tror att det kommer att bli så. Det finns redan några som du har poängterat och som jag redogjorde för i mitt interpellationssvar som ligger i den så kallade pipelinen. Allt finns naturligtvis inte redan i en process mellan Strålsäkerhetsmyndigheten och kärnkraftsbolagen utan det handlar om en skärpning av regelverket. Det ska inte råda något tvivel om att vi ska ha de högsta och bästa säkerhetsstandarderna på de svenska kärnkraftverken.

Ledamoten är naturligtvis välkommen att återkomma med en interpellation till statsrådet Ibrahim Baylan. Vi har ändå olika ansvarsområden inom regeringen. Men om vi här ska ett utbyte av en större debatt om energipolitiken handlar det om vilken framtidsutsikt som finns för ett energislag som kärnkraften där även säkerhetsperspektivet kommer in. Bedömningen från Miljöpartiets sida är tydlig, nämligen att med säkerhetskraven och de samhällskostnader som är hopkopplade med kärnkraften kommer de svenska allt äldre reaktorerna att också i framtiden att behöva stängas. Det handlar om att stängningen sker under ordnade former. De oordnade formerna har vi sett i världen, till exempel i Japan. Den här regeringen kommer att medverka till att det inte tullas på säkerhetskraven utan att de ständigt höjs i takt med att ny kunskap kommer fram.

Fru talman! Energifrågan är komplex, men bara för att en fråga är svår får man inte skjuta den på framtiden. Det skapar bara ännu mer osäkerhet.

Alliansens energiöverenskommelse bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU gör. Det handlar om att politiken ska försöka förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och en trygghet i energiförsörjningen. För att åstadkomma detta ser vi behov av att det ska fortsätta att finnas vattenkraft, att vi bygger ut den förnybara energin och att det kommer att finnas kärnkraft under överskådlig tid.

Regeringen har uppenbarligen en annan politik och sätter därmed jobben på spel. Sedan 2006 går 340 000 fler människor till arbetet. Denna utveckling riskerar att brytas på grund av regeringens politik, inte minst på energiområdet. Det är därför det är så viktigt att reda ut den osäkerhet som råder.

Jag noterar att statsrådet i sitt första inlägg beskrev de internationella överenskommelser som Sverige har att förhålla sig till. Jag vill passa på att fästa uppmärksamheten på att IAEA är tydligt med vikten av en oberoende strålsäkerhetsmyndighet. IAEA:s regelverk stipulerar vidare att säkerhetskrav inte ska användas för att på ett orättfärdigt sätt begränsa användandet av kärnkraft. Den naturliga frågan till statsrådet blir om hon fortfarande är övertygad om att minst två reaktorer kommer att stängas under mandatperioden och om regeringen har för avsikt att öka säkerhetskraven i syfte att så ska ske.

Fru talman! Den osäkerhet som råder på energiområdet kan vi vara ense om. Den råder därför att de svenska partierna, ledamöterna i kammaren och tidigare regering i Regeringskansliet under de gångna åren inte har levererat långsiktiga spelregler för aktörerna på energimarknaden. Det är högst olyckligt. Det vore bra och väsentligt att veta för alla aktörerna, som är beroende av tillgång till säker energi, vill planera för framtiden, för att skapa jobb och ge trygghet åt hushållen och behöver investera i ny energi i Sverige. Det är ett sådant skifte vi står inför. Jag hoppas att vi har en gemensam bild av detta.

Vilka aktörer är det då som ska behöva se det här? Ja, det är alla de som kan gå ut och investera.

Hur skapar vi de långsiktiga spelreglerna? Jo, vi tror att vi gör det genom att underlätta dialogen om vad som är en framtida energiförsörjning i Sverige, och göra det brett mellan partierna och mellan politikerna. Därför kommer energiministern att bjuda in till energisamtal i en energikommission för att påbörja sådana samtal.

Jag tycker att det är väldigt olyckligt om man i denna kammare står och förespeglar att den stora osäkerheten kommer därför att det nu äntligen finns en regering som vill bjuda in till sådana samtal och föra en sådan dialog brett, när osäkerheten egentligen handlar om de långsiktiga spelreglerna på energimarknaden.

Hur får vi aktörer att göra stora investeringar, antingen som energikonsumenter eller som möjliga producenter? Vi kan se att det i allt större utsträckning ibland är samma sak. Allt fler i den svenska processindustrin är till exempel både energiproducent och konsument. Vi ser att det finns möjlighet till fler skiften på energimarknaden på detta sätt.

Vi behöver titta i kristallkulan också som politiker för att se vilka möjliga förutsättningar vi kan ge. Om man då kommer till sådana energisamtal med öppna ögon och tittar på vad som ligger på bordet tror jag att vi alla kan börja med att konstatera att vi har ett antal äldre kärnkraftsreaktorer i Sverige som kommer att behöva stänga av flera skäl, till exempel för att de är gamla.

Annars kan jag ställa den retoriska frågan: Hur länge tycker du att vi har säker kärnkraft i Sverige med befintliga reaktorer? Där har vi en mycket viktig säkerhetsfråga, som vi är skyldiga svenska folket att vara tydliga med. Säkerhetskraven på de svenska kärnkraftverken är ingenting som vi ska tulla på. Det är någonting som hela tiden måste utvecklas utifrån de kunskaper som vi får internationellt och utifrån de erfarenheter som myndigheten har. Det avser regeringen också att göra.

Tittar man sedan i kristallkulan och ser vilka energislag Sverige har stor möjlighet att bygga upp under överskådlig tid och leverera ut till det svenska samhället har vi en otrolig potential i möjligheter till förnybar energi. Men i fråga om alla ledtider, processer och inte minst ekonomin för nya kärnkraftsreaktorer, som jag antar är något av den här debattens kärna och det ledamoten vill komma fram till, ser prognoserna betydligt mörkare ut.

Därför har våra partier gjort lite olika ställningstaganden om vilken roll vi tror att kärnkraften har i det kommande svenska energisystemet.

Fru talman! Vi ska naturligtvis ha höga säkerhetskrav på våra reaktorer. Det är inte tu tal om det. IAEA beskriver detta på ett bra sätt.

Statsrådet ställde en retorisk fråga till mig runt säkerhetskraven på de svenska kärnkraftverken. Jag har fullt förtroende för SSM och det arbete som man gör där. Det är egentligen en del av min frågeställning. Jag tycker att det är experten, professionen, som ska komma med de här initiativen, och så ska vi i politiken sedan ta ställning till detta.

Frågeställningen var snarare runt det initiativ som tas från Miljöpartiet och Socialdemokraterna i energiöverenskommelsen och vidare i regeringsförklaringen, om man vänder lite grann på processen.

Syftet med interpellationen var att bringa klarhet i regeringens energipolitik. Energiöverenskommelsen har ju, som sagt, ställt fler frågor än svar. Detta skapar en osäkerhet, och den osäkerheten gäller alla som jobbar i energibranschen och inte minst dem som jobbar inom kärnkraften.

I min valkrets i Halland är det ca 1 600 anställda vid Ringhals kärnkraftverk och utöver det ca 1 000 konsulter och underentreprenörer, och det är klart att de känner en oro. Men osäkerheten har spridit sig även utanför kärnkraftslänen. De signaler som regeringen skickar skapar en osäkerhet hos företag i hela Sverige.

Alliansregeringen var tydlig med att den svenska konkurrenskraften var en viktig del av energipolitiken. Jobben i de energiintensiva branscherna skulle bli fler. I dag ser vi att vi har en politik som riskerar att leda till att jobbtillväxten bryts, och i värsta fall försvinner jobben i takt med att andra länders konkurrerande företag stärker sin konkurrenskraft och därmed tar marknadsandelar.

Jag hoppades att denna interpellation skulle bidra något till att öka tydligheten. Jag inser att det blir fler frågor och fler debatter, och jag ser fram emot dem. Jag vill tacka statsrådet för denna debatt.

Fru talman! Jag vill också tacka för debatten. De konkreta frågor som ledamoten ställde har jag försökt besvara. Exakt vilka processer och vilka initiativ som kommer att behövas i framtiden i fråga om rimliga, legitima och viktiga säkerhetskrav på den svenska kärnkraften kan jag naturligtvis inte redovisa för lång tid framöver. Det här är ju någonting vi måste vara vaksamma på att det kan komma ny kunskap om. Men jag redogjorde för de pågående processerna i interpellationssvaret, och jag hoppas att ledamoten då känner sig lite säkrare på vilka processer som är på gång.

Jag återkommer naturligtvis gärna till kammaren om det finns fler frågor om vad vi gör när det gäller specifikt säkerheten i de svenska kärnkraftsreaktorerna. Vi har en väldigt stor och viktig uppgift i att följa de allt äldre reaktorernas säkerhetsstandard. Det är en uppgift som ligger på myndigheten, som jag, precis som ledamoten, har ett absolut förtroende för. Men som ansvariga politiker måste vi också se att det finns ett rimligt regelverk i basen. Vi måste ständigt ha ett relevant regelverk som myndigheten kan efterfölja för att säkerställa att vi i Sverige har höga och relevanta säkerhetskrav på de svenska kärnkraftverken.

När det sedan gäller frågan vad hög säkerhet i svenska kärnkraftverk kommer att leda till i form av nya val inom energipolitikens område återkommer vi säkert många gånger i debatter. Jag hoppas att ledamoten när det gäller de här specifika frågorna fick de svar som går att få.

Överläggningen var härmed avslutad.