Kärnkraft och brytning av uran i Sverige

Herr talman! Patrik Björk har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att stoppa alla möjligheter för uranbrytning i Skaraborg och Sverige. Göran Persson har frågat mig om jag grundar mitt agerande på att det finns energipolitiska skäl eller klimatpolitiskt utrymme för den ökade användning av naturgas som regeringen öppnat för, när man säger att naturgas ska användas i en omställningsperiod. Vidare har Göran Persson frågat mig vad Skåne och Sverige har att vinna på en utvinning av fossila bränslen, samt hur jag ställer mig till att kommunerna har vetorätt mot såväl prospektering som provborrning av naturgas. Eftersom båda interpellationerna berör samma område väljer jag att besvara dem i ett sammanhang. Prospektering och utvinning av mineral regleras genom minerallagen och av flera andra lagar, däribland miljöbalken. De energiutvinnande mineral som interpellanterna tar upp hanteras på sådant sätt. Utöver dessa regleringar omges uran dessutom av ett särskilt regelverk, vilket bland annat innebär att uran kan brytas endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta. Minerallagen bygger på att regeringen och riksdagen har ansett att det är ett angeläget allmänt intresse att på ett ansvarsfullt sätt ta till vara våra mineralresurser. Ett förbud mot prospektering av ett visst mineral skulle innebära svårigheter för prospektering efter andra mineral som omfattas av minerallagen och därmed urholka lagstiftningens syfte. Det är ett angeläget allmänt intresse att det finns regelverk som skapar goda villkor för näringar samt främjar jobb, företagsamhet och investeringar samtidigt som miljön värnas. Att den lokala dialogen med markägare och kommuner fungerar på ett tillfredsställande sätt är viktigt när det gäller prospektering och utvinning av mineral, något som också minerallagen föreskriver. Jag följer kontinuerligt utvecklingen av minerallagens tillämpning, men har för närvarande ingen avsikt att lägga fram förslag om ändring av lagen. I alliansöverenskommelsen om den framtida energipolitiken ligger tyngdpunkten på förnybar energi och energieffektivisering och därmed också ett minskat beroende av fossila bränslen.

Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret. Jag måste nog tyvärr, herr talman, få påpeka att jag tycker att näringsministern smiter undan lite grann. Det har näringsministern gjort varenda gång den här frågan har varit uppe, när det gäller att bygga ny kärnkraft eller att bryta uran i Sverige. Jag hade velat diskutera den här frågan med ministern före den stora omröstningen, som vi hade här i riksdagen, men då smet ministern undan. Trots att hon befann sig i kammaren ville hon inte svara på det här förrän efteråt, det vill säga i dag. Och när hon nu svarar på det slår hon ihop det med en interpellation om naturgasutvinning. Det är också, tycker jag, lite märkligt. Det är faktiskt ett ganska viktigt budskap till alla oroliga skaraborgare, till exempel, och alla andra runt om i landet, att näringsministern inte ser det här som någon särskilt viktig fråga, utan den kan man baka ihop med vilken annan fråga som helst. Uranbrytning är inte någon speciell fråga. Det är ingen allvarlig fråga. På det sättet försöker hon smita undan. Jag vill uppmärksamma kammaren på att det är på det här sättet. När jag nu har fått ur mig det ska jag gå till själva svaret. Det är väldigt många människor här i Sverige som känner en stor oro för konsekvenserna av den nya syn på kärnkraft och på uranbrytning som regeringen står för. Det är viktigt att poängtera detta. Jag får många frågor från oroliga människor, bland annat i mitt hemlän Skaraborg, men naturligtvis också från människor i resten av landet. Hemma, där jag kommer ifrån, kan man fortfarande se resterna av den uranbrytning som vi faktiskt pratar om. Det är alltså inte bara någon sorts hjärnspöke, utan det finns där. Och nu när regeringen har fått igenom sitt förslag om att bygga ny kärnkraft i Sverige är det bara en tidsfråga innan kravet på att återta brytning av uran i Skaraborg är en realitet. Den 25 mars hade riksdagen möjlighet att stärka det lokala och regionala inflytandet för att förhindra uranbrytning. Det röstades tyvärr ned av den borgerliga majoriteten. Den 17 juni antog högeralliansens majoritet här i riksdagen på den centerpartistiska näringsministerns initiativ ett förslag om att bygga tio nya kärnreaktorer i Sverige. Statsministern har uttalat sig för uranbrytning i Sverige. Näringsministern har vacklat lite fram och tillbaka. Allt detta sammantaget gör att oron växer i Skaraborg och på andra ställen i landet där det kan bli aktuellt med uranbrytning. Det här kan man inte vifta bort, och det här kan man inte smita undan om man är vice statsminister och näringsminister. Kommer den här typen av stora viktiga frågor som ett resultat av den nya politik som näringsministern företräder har medborgarna rätt att kräva svar på sina frågor. Då är det faktiskt otillständigt att inte svara på dem och att smita undan på det sätt som näringsministern gör. Ett annat stort bekymmer i hela den här debatten är att näringsministern, såsom centerpartistisk partiordförande, försöker sitta på två stolar samtidigt. Hon försöker säga att den nya politiken inte kommer att leda till någon förändring och att den nya politiken inte kommer att leda till några nya förutsättningar. Den nya ståndpunkt som näringsministern har intagit, den nya positiva inställningen till kärnkraft och uranbrytning, skulle då inte leda till någon förändring. Om det skulle vara sant, att den nya politik hon företräder inte leder till någon förändring, skulle vice statsministern och näringsministern vara en väldigt svag politiker. Nu finns det tyvärr skäl att tro att den oro som finns ute i landet är befogad, för den nya politik som näringsministern står för kommer att leda till nya förutsättningar. Och det kommer att ställas krav på att få svar på frågor som vi har ställt här i dag.

Herr talman! Jag får tacka för svaret från näringsministern, även om jag kan instämma med Patrik Björck: Jag hade gärna tagit den här debatten om naturgasen som ett ärende. Jag kan också nämna att jag inte ger mig in i urandebatten, utan jag vill hålla mig till min interpellation om naturgasen, även om jag givetvis tycker att även uran är ett intressant ämne som det finns mycket att reflektera över. Bakgrunden till min interpellation om naturgasen och naturgasprospektering och provborrning är det som har hänt i Skåne, på Österlen. Energiföretaget Shell har gått in med en ansökan och även genomfört prospektering och provborrningar i tre kommuner i Skåne. Det har varit en enorm opinion lokalt. Såväl politiker som invånare och andra, kanske mer utomstående, har reagerat starkt på den här beslutsordningen. När man har fått tillståndet har det skett överklaganden. Men man har genomfört prospektering och provborrning trots att överklagandena inte har beaktats. I efterhand har det väl kommit fram att man fått tillstånd, men det hade kunnat vara åt andra hållet, att man inte hade fått det. Det är en beslutsordning som jag tycker är något underlig och som också har föranlett en av frågorna till näringsministern, nämligen om kommunen inte ännu mer kraftfullt skulle kunna ha exempelvis vetorätt även när det gäller utvinning av naturgas. Herr talman! Det här är också en fråga som berör såväl närings- som miljöaspekter. Här har det varit motioner och frågor och interpellationer som just berör och tangerar såväl näringsaspekterna som miljöaspekterna. Och nätverket Heaven or Shell, som de heter, har agerat och informerat allmänheten om vad som händer på det här området. Det handlar om både miljöaspekter och näringsaspekter. Jag hade då en fråga till näringsministern. När det gäller både motioner, skriftlig fråga och den här interpellationen ges det entydiga svaret att näringsministern ska ha den här dialogen. Hon tycker att det är viktigt med dialogen mellan markägare och kommuner, att det ska fungera på ett tillfredsställande sätt, och näringsministern ska själv kontinuerligt kunna följa utvecklingen. Då är det, som sagt, intressant att följa det. Hur har näringsministern följt den här frågan? Den har nu pågått en tid. Hur har du personligen kunnat engagera dig mot bakgrund av att även dina egna partikamrater i Skåne har reagerat? I de tre kommuner där provborrningar och prospektering har skett är man på båda sidor överens om att någonting är tokigt. Man känner sig maktlös gentemot såväl det här företaget som den ordning som finns. Man känner sig orolig över att ens egen mark och kulturmiljö behandlas på det här viset. Jag undrar därför: Hur har näringsministern kunnat följa det här personligen? Är det inte dags att ge kommunerna mer makt att kunna agera på sin egen hemmaplan?

Herr talman! Jag ska tala lite om uranprospektering. Det är inte så att uranet ligger sorterat för sig självt i berggrunden. Det är blandat med en massa andra utvinnbara metaller som vi vill ha. Det är ingen tvekan om att det skulle vara ett allvarligt hot mot den svenska gruvnäringen, med bortåt 5 000 anställda, om vi genomförde ett förbud mot prospektering. Det är dessutom så, i ljuset av den föregående debatten, att gruvnäringen ofta finns i bygder där vi väl behöver de här arbetstillfällena. Om man nu tycker att det ska vara förbjudet att leta tycker jag också att man ska tala om hur det praktiskt ska gå till. Ska man sluta leta direkt om man nu hittar uran? Eller ska man inte leta efter uran? Ska man hålla för öronen och säga: Det man inte vet har man inte ont av. Nej, jag tycker att vi har en ordning som fungerar. Vi har ett mycket starkt veto, och det är något som jag tycker att ledamoten ska ta med sig hem till Skaraborg. Jag tycker att han ska säga: Vi har ett starkt veto. Det är dessutom ett starkt veto som Centerpartiet värnar. Socialdemokraterna säger: Det här begriper vi bäst i Stockholm. Låt oss besluta det här. Sedan ska jag ställa en fråga till Patrik Björck: Ska man tolka ditt inlägg som så att den svenska kärnkraften kommer att vara avvecklad om fem år? En femtedel av det bränsle vi har i våra reaktorer byts varje år för att hålla driften uppe. Eftersom Patrik Björck vill avveckla kärnkraften tycker han väl att man ska avstå nästa gång det ska bytas bränsle i en reaktor. Då är det rätt läge för avveckling. Jag tolkar det som att innan femårsperioden är över kommer den svenska kärnkraften att vara avvecklad. Det vore en korrekt och hederlig hållning från Patrik Björck.

Herr talman! Det är viktigt att diskutera gruvnäringens betydelse för Sveriges tillväxt. Tack vare den prospekteringslagstiftning som infördes under den förra borgerliga regeringen har vi nu ett guldläge för gruv- och mineralverksamheten. Jag hade möte med näringsministrarna från Barentsregionen för inte så länge sedan. Då tittade vi på norra Sverige, norra Finland, Ryssland och Norge för att se vilka resurser som finns. Råvarufrågan är en av de största frågorna vi har internationellt - tillsammans med energifrågan. Här står Socialdemokraterna som traditionellt har hyllat basindustrin och säger: Vi ska inte ha detta. Vi ska försvåra för gruvnäringen att utvecklas i Sverige. Vi ska inte leta efter mer mineraler. Det värsta är att ni bara gör det populistiskt. Ni står ju inte för det ni tycker, precis som Jan Andersson beskrev. Ni ska också fortsätta att ha kärnkraft. Ni har sett till att vi har det starka beroendet av kärnkraften. Ni är ansvariga för den politiken. Det Centerpartiet och regeringen gör är att klara omställningen till något annat och nytt som ni inte klarade av. Vi har tredubblat utbyggnaden av vindkraften. Bioenergin har äntligen gått om oljan i energisystemet. Vi har tre gånger mer biogas nu i våra system. Vi ställer om till mer etanol. Allt detta har skett under denna regeringsperiod. Vi driver en långsiktigt hållbar energipolitik som ger såväl svensk basindustri som de företag som ska investera i det förnybara långsiktiga villkor. Det är i detta perspektiv man också ska se naturgasen. Det är först när vi får något annat som vi kan fasa ut det fossila. Det är precis det vi gör. Vi behöver minska beroendet av både kärnkraft och vattenkraft; det visar vinterns övningar. Det ni säger är bara populism. Ena gången är ni emot uranbrytning. Nästa gång är ni för kärnkraft. Tredje gången är ni för gruvbrytning. Fjärde gången är ni emot gruvbrytning. Allt beror på vilken debatt ni deltar i. När det gäller minerallagen och den borrning som sker i Skåne håller jag med om att lagstiftningen ska följas och att de som borrar ska vara ödmjuka i sitt förhållningssätt till lokalbefolkningen. Jag är helt överens med interpellanten om det. Jag har talat med bergmästaren. Vi har haft en bra dialog om hur vi ska kunna förbättra kontakten. Hur kan vi skapa en ökad trygghet för markägare, lokalbefolkning, kommunpolitiker och andra visavi de företag som gör provborrningar? Det är en viktig synpunkt. Nu byter vi bergmästare, men jag kommer att ha samma dialog med henne när hon tillträder. Ska vi utvinna mineraler och annat måste lokalbefolkningen känna att det sker på ett hållbart sätt och att man är med i processen och vet vad som händer. I lagstiftningen är det tydlig angivet vad som ska gälla - med arbetsplaner, samråd med mera. Detta ska följas. Det är därför jag säger som jag gör. Jag följer lagstiftningen hela tiden. Det är samma sak när det gäller uranbrytning och annat. Det är självklart att de stränga miljökraven spelar roll. Det är därför vi inte har haft någon uranbrytning under alla år. Förekomsten av uran är liten, och det är tuffa miljökrav. Det är som Jan Andersson sade: Så länge Centerpartiet är med och styr i kommunerna kan man nog se framför sig att det inte blir någon uranbrytning. Värre är det med Socialdemokraterna. Ni tillstyrkte ju uranbrytning i Skaraborg en gång i tiden. Där är man därför lite osäker på vad som sker i slutändan.

Herr talman! Jan Andersson tycker att vi behöver uranbrytning för arbetstillfällena. Det är sådana uttalanden som gör svenska folket oroligt. Kommer kärnkraften att vara avvecklad om fem år, frågar Jan Andersson. Han förutsätter tydligen att han kommer att förlora valet och att vi får makt att bestämma; det ligger implicit i frågan. Mitt svar är: Nej, den kommer inte att vara avvecklad inom fem år. Men vi startar inte en utbyggnad som bygger oss fast i hundra år; det är skillnaden. Det är om vi bygger fast oss i ett kärnkraftsberoende i ytterligare hundra år, vilket Jan Andersson och näringsministern vill, som frågan om uranbrytning i Sverige blir aktuell. Även näringsministern var inne på att uranbrytningen har betydelse för Sveriges tillväxt. Det är denna typ av uttalanden som skrämmer upp folk som bor där man kan drabbas av brytningen. Men - och det är viktigt att komma ihåg - det skapar också en optimism hos dem som vill bryta uran. De hör nämligen vad näringsministern och den centerpartistiske riksdagsledamoten säger. Det innebär att vi har fått allt fler undersökningstillstånd för uran beviljade. De ökade från 22 tillstånd 2006 till 58 tillstånd 2007. Ökningen beror enligt SGU på kraftig prishöjning på uran. Att regeringen öppnat för uranbrytning är givetvis också en viktig aspekt i detta. Socialdemokraternas mycket tydliga nej till uranbrytning har bytts mot den nya hållningen som näringsministern företräder, alltså ett ja. Industrin hör vad som sägs i denna kammare, industrin hör vad vår statsminister säger och industrin hör vad näringsministern säger. Det har gått från ett tydligt nej under den socialdemokratiska regeringen till ett tydligt ja under högeralliansen där Centerpartiet ingår. I en artikel som är publicerad i en internationell tidskrift för gruvbranschen, Nordic Steel & Mining Review, går man igenom alla olika mineralslag och ser hur det ser ut för guld, järn, koppar, zink och vad mer man kan hitta i vår berggrund. Om uran står det: "Several companies are involved in exploration for uranium. The Swedish prime minister has expressed support for the mining of uranium as Sweden has about 50% nuclear power. The Swedish parliament voted against forbidding prospecting for uranium in March 2010." Den internationella gruvindustrin ser alltså en framtid för uranbrytning i Sverige. Man ser att statsministern och den nuvarande majoriteten är välvilligt inställd till det. Det är detta folk vill ha svar på. Det är i detta vi kommer att jaga Maud Olofsson och regeringen. De olika centerpartistiska företrädarna i landet kommer att sno sig som metmaskar på kroken och vrida sig än hit, än dit för att förneka resultatet av den nya politiken för kärnkraft och uranbrytning som Maud Olofsson och regeringen står för. Vi kommer dock att fortsätta att ställa frågor och krav. Vi kommer också att vara tydliga med att en socialdemokratiskt ledd regering kommer att säga nej till uranbrytning.

Herr talman! Vi återgår till naturgasen. I mitt förra inlägg sade jag att man är överens över partigränserna om att reagera samstämmigt i de kommuner där man har varit och gjort en prospektering. Jag talar inte om utvinning utan om prospektering och provborrning. Man är överens i kommunerna om att man inte vill ha detta, men man känner sig maktlös eftersom man inte har vetorätt när det gäller naturgasprospektering. Vi var inne på prospektering och provborrning. Redan i det här tidiga skedet känner man sig orolig för vad som kommer att hända i framtiden. Det väcker frågor om vad som kan hända i det här området med tanke på besökare, kulturmiljö och annat. Det nämndes tidigare hur viktigt det är att kommunen har beslutanderätt. Det borde man ha även när det gäller naturgas. I klimatpropositionen från 2009 tar man inte helt bort möjligheten till expansion av naturgas utan betonar att den kan ha betydelse. Jag vet inte om det har påverkat Shells agerande, men man kan ha sett någon positiv signal om att man kan tänka sig en utvinning av naturgas. Från den rödgröna sidan har vi sagt absolut nej till en storskalig fossilutvinning i Sverige. Det är ingen framkomlig väg, även om mitt inlägg inte handlade om utvinningen utan om prospekteringen och provborrningen. Herr talman! Något som också är uppseendeväckande är att man, när man nu har kommit till den tredje kommunen och börjat med prospektering och provborrning, plötsligt drar sig ur. Tidigare protester och reaktioner från såväl kommunpolitiker som oroliga invånare i närområdena har inte hjälpt. Nu har man satt i gång verksamheten men drar sig plötsligt ur och säger att det nog inte är rätt område att vara i och att det är ganska nära bebyggelse. Det är ju den oron vi kände från början. Vi såg en fara i detta. Man har gjort människor irriterade. De känner sig maktlösa, ledsna, förbannade och utlämnade. Vi vet inte hur det går med verksamheten på de båda andra ställen där man har provborrat. Just här drar man sig ur. Man hade kunnat mota Olle i grind på ett bättre sätt. På min fråga svarade näringsministern att hon följer dialogen med markägare och kommun och även har haft kontakt med Bergsstaten. Det känns som om det inte räcker. Jag frågade också om den lokala kontakten eftersom stora delar av Skåne har reagerat. Det handlar ju inte bara om den kommun där det börjar, utan även om närliggande kommuner där prospektering pågår. Man måste ha kontakt även med närliggande kommuner och följa ärendet för att stärka kommunernas roll i detta. Jag kan bara konstatera att näringsministern håller sig till sitt tidigare svar och inte utvidgar det till att ha en vidare kontakt trots att vi vet att partikamrater - både mina och Maud Olofssons - har reagerat. Det hade varit på sin plats att ta en personlig kontakt.

Herr talman! Patrik Björck säger att jag har hänvisat till arbetstillfällen som ett argument för att bryta uran. Det är nästan oförskämt att misstolka ett inlägg på det sättet. Jag pratar om 5 000 arbetstillfällen i gruvnäringen. Patrik Björck vet att vi inte har 5 000 anställda inom uranbrytningen eftersom vi inte har någon uranbrytning i Sverige i dag. Det är 5 000 anställda i hela sektorn. Det är en oerhört viktig sektor som naturligtvis hotas om vi inskränker kunskapen om vilka mineraler som finns i vår berggrund. Patrik Björck säger att socialdemokratin inte vill bygga fast sig i kärnkraften. I dagsläget kommer mellan 40 och 50 procent av elen från kärnkraft. Det vet väl Patrik Björck, annars rekommenderar jag Patrik Björck att titta hur det ser ut på Energimyndighetens hemsida. Kärnkraften ska inte avvecklas. Vi laddar på som vanligt och bryter bränsle. Det är ju också ett intressant svar. Patrik Björck säger att han ämnar fortsätta att ställa frågor. Fortsätt gärna att ställa frågor, men försök också ge ett svar på frågan hur det praktiskt ska gå till att begränsa prospekteringen. Är det när man hittar uran? Ska man inte få analysera efter uran? Hur ska ett sådant stopp gå till i praktiken? För övrigt konstaterar jag att Centerpartiet värnar det kommunala självstyret och det kommunala vetot när det gäller de här frågorna.

Herr talman! Jag hade verkligen inte tänkt gå upp i den här debatten, men när man drar in både det ena och det andra - inte minst energiöverenskommelsen - måste jag göra några kommentarer. Maud Olofsson säger att vi socialdemokrater är populistiska. Om man får tro den centerpartistiska miljöministern ska man i princip inte bygga några nya kärnkraftverk - inte enligt Sven Bergström heller. Enligt inläggen från Folkpartiet ska man bygga tio nya kärnkraftverk. Det ska byggas tio nya kärnkraftverk, så jag undrar vem som är populistisk och vänder kappan efter vinden. Det är nog ingen annan än Maud Olofsson själv som väljer att tolka sina egna beslut, men inte i förhållande till hur andra i regeringen tolkar de besluten. Man tolkar dem ungefär som man tycker att den egna opinionsvinden hanteras. Minerallagen är en komplicerad lagstiftning - där ger jag näringsministern helt rätt. Det är komplicerat att säga att ett mineral ska uteslutas helt och hållet vid prospektering. I det avseendet har näringsministern rätt. Det innebär ju inte att man ska ge tillåtelse till detta. Om nu regeringen säger att vi ska bygga nya kärnkraftverk vore det intressant att veta var man ska ta uranet. Ska vi fortsätta att importera uran från andra länder och låta dem stå för miljökonsekvenserna? Ska vi bara köpa och inte ta ansvar för några konsekvenser? Det skulle jag gärna vilja veta. Menar Maud Olofsson att vi, i och med att vi tillåter kärnkraft, måste kunna bryta uran i Sverige? Det är det som frågan gäller nu. Det handlar om när man ska ändra energipolitiken i Sverige. Ska Sverige fortsätta att göra som alltid, nämligen få den goda elen från kärnkraften men inte stå för det smutsiga arbetet bakom och som är det stora problemet med kärnkraft? Säkert har Socialdemokraterna fattat en del felaktiga beslut i historien. Om vi går tillbaka till 70-talet hittar vi säkert beslut som man kan fundera över om de var så kloka. Då måste motsvarande fråga ställas till Maud Olofsson: Är Maud Olofsson alltid stolt över varje beslut som Centerpartiet har fattat? Vårt parti startade 1889. Jag vet att Centerpartiet är några år yngre, men jag tror inte att Maud Olofsson på allvar kan säga att varje beslut som Centerpartiet har fattat under sina snart hundra år som parti är sådant som man i dag är stolt över. Det finns beslut som socialdemokratin har fattat som inte har varit bra, men vi försöker återställa det så småningom.

Herr talman! Inte heller jag hade tänkt delta i denna debatt. Men när man får höra vissa saker från talarstolen kan man nog inte undvika att ge sig in denna debatt. I sitt anförande försöker näringsministern landa på båda fötterna genom att försöka säga att man är mot kärnkraft och mot uranbrytning samtidigt som man inte vill förbjuda uranbrytning. Dessutom vill man bygga ny kärnkraft i Sverige. Det är ett ohållbart resonemang. Det tror jag att vem som helst förstår. Jag håller med Börje Vestlund om att allting i Socialdemokraternas historia inte är lysande. Frågan är hur många centerpartister som kommer att vara stolta över det beslut som fattades i kammaren om att bygga ny kärnkraft. I näringsministerns svar står det att i alliansöverenskommelsen om den framtida energipolitiken ligger tyngdpunkten på förnybar energi och därmed också ett minskat beroende av fossila bränslen. Om man nu ska bygga tio nya reaktorer kommer behovet av uran att öka. Jag har därför en fråga till näringsministern. Uran är en fossil energikälla. Har näringsministern någon annan uppfattning än vad jag har i den frågan? När det gäller uranbrytning kan jag säga att Skifferoljebolaget har flera undersökningstillstånd i Närke, alltså i min valkrets, i Kvarntorp. Då kan man som näringsministern säga att det är populistiskt att vara orolig över uranbrytning. Jag tycker att det är en befogad rädsla. Varje dag när man rör sig runt Kumla och Kvarntorp ser man beviset på tidigare dumheter. Man har Kvarntorpshögen som många nu kan besöka i lugn och ro. Men den är också ett bevis på en miljöskandal som tidigare kommunpolitiker och staten får ta på sig. Då tycker jag att man ska lära av historien. Det är därför som många är oroade. När det gäller prospekteringsveto är det många som vill stoppa prospektering av uran därför att även den åstadkommer skador. Men nu är man också orolig med anledning av kovändningen kring kärnkraften. Efterfrågan på uran kommer att öka, priset på uran kommer att öka, och intresset för den svenska möjligheten att bryta uran kommer att öka. Att då ställa det mot brytning av järnmalm i Norrbotten är inte ett smart sätt att resonera. Vi som har besökt LKAB:s gruva och sett den verksamhet som pågår där tycker naturligtvis att den är viktig. Men jag förbehåller mig ändå rätten att säga att jag ogillar brytning av uran. Det tror jag att man kan göra i alla fall. Min fråga till näringsministern är: Anser näringsministern att uran är en fossil energikälla, och förstår hon inte den oro som många känner nu när Centerpartiet har vänt i frågan och är för kärnkraft? Vi är rädda för att uranbrytning kan bli verklighet även i Närke.

Herr talman! Det är klart att jag förstår den oron. Centerpartiet var det enda parti som såg till att uranbrytningen stoppades. Socialdemokraterna var för det. Det var därför som den påbörjades i Skaraborg. Ni har en otroligt dålig track record. Vad vi försöker göra är att vara hederliga när det gäller vad minerallagstiftningen handlar om. Om man prospekterar kan man inte skilja ut uran. Det är precis det som vi försöker förklara. Ni låtsas som att det är möjligt. Uran finns i alla dessa mineraler. Det enda som kommer att hända om ni säger att man ska förbjuda prospektering är att man kommer att mörka att man letar efter uran. Det är det enda som kommer att hända. Ni kommer inte att kunna förhindra att man hittar uran om man jobbar med prospektering. Det är det vi säger. Om ni menar allvar med det ni säger kommer ni att hota gruvnäringen. Det är det som kommer att hända. Vi ändrade prospekteringslagstiftningen under den förra borgerliga regeringens tid. Det har lett till att LKAB, Boliden och alla de andra gruvbolagen nu växer så det knakar runt om i Sverige. Det är anledningen. Ni är bara populister. Ni kommer att åka runt och säga att ni är emot uranbrytning. Men i själva verket inser ni också att denna minerallagstiftning och denna prospekteringslagstiftning har varit till stort gagn för Sverige. Dessutom är det så att ni inte alls tänker avveckla kärnkraften. Det är bara lögn. Ni står här och låtsas som att ni är emot den. Men sanningen är att ni inte har någon energipolitik som gör det möjligt därför att ni inte är ense om hur ni ska klara av det förnybara. Jag hade en diskussion med Peter Eriksson för några veckor sedan. Han tycker inte att vi ska ha elcertifikatssystem. Det är det enda verksamma verktyget för att åstadkomma omställningen. Vi har sagt att det ska vara 50 procent förnybart. Vi har 25 terawattimmar när det gäller elcertifikat. Peter Eriksson säger att vi ska ha feed in-system i stället. Hela er energipolitik har brakat samman, och ni har ingenting. Det gör också att ni inte är trovärdiga när ni säger att ni ska avveckla kärnkraften, för om ni inte är beredda att ta till de styrmedel som leder till det förnybara kommer ni inte att klara av att avveckla kärnkraften. När ni träffar svensk basindustri kan jag lova att ni inte säger ett pip om att ni ska avveckla kärnkraften, utan det säger ni här när det passar. Ni åker runt och har helt olika budskap beroende på vilken mottagargrupp som ni har. När det gäller naturgas är vi helt överens. Den kommer inte att ha någon stor betydelse i vår energiförsörjning. Vi kommer inte att behöva den. Men det är intressant att höra att ni lyfter fram detta som ett problem, alltså det parti som tillät oljeborrning i Östersjön. Jag yrkade avslag på detta häromåret därför att jag inte vill ha någon oljeborrning. Jag använde då exakt de argument som nu framförs på grund av det som just nu händer i USA. Jag ville inte riskera sådana miljöskador i Östersjön. Men detta tog ni beslut om under er regeringstid. Detta är en populism som är helt makalös. Jag tror att det är viktigt att vi håller oss till att ha en strikt minerallagstiftning. Där håller jag med om att vi måste följa den lagstiftningen med det samråd som krävs, med de arbetsplaner som krävs och med den starka miljölagstiftningen. Det måste vi vara strikta med. Ja, jag har en dialog. Det är klart att mina partikamrater pratar med mig om detta. Men jag tycker att det är bergmästaren på den ansvariga myndigheten som ska upprätthålla de lagar som vi har stiftat och som ska se till att de företag som prospekterar och gör denna provbrytning följer vår lagstiftning. Här finns det anledning för oss att verkligen vara tydliga mot dessa företag, för människor ska inte behöva vara oroliga. Jag kommer att se till att våra myndigheter följer upp att det som står i lagstiftningen och lagstiftningens intentioner följs.

Herr talman! För att använda Jan Anderssons språkbruk kan jag säga att det inte bara är oförskämt utan näst intill korkat att påstå att ett nej till uranbrytning skulle hota jobben inom svensk gruvnäring. Jan Andersson fortsätter dessutom med att ljuga här i talarstolen genom att säga att vi har förespråkat ett stopp för prospektering. Så är det inte alls. Vad vi har sagt i reservation 2 i näringsutskottets betänkande 14 är: "När det gäller frågan om uranprospektering anser vi - i likhet med flera motionärer från partier på båda sidor om blockgränsen - att det lokala och regionala inflytandet måste stärkas." Det var motionärer bland annat från Centerpartiet. Det är den frågan som vi har drivit. Vi har inte sagt stopp för prospektering. Det är både korkat och oförskämt att säga det. När det gäller vad detta handlar om och vem som har sagt vad är det spännande att höra vad näringsministern sade i en tidigare interpellationsdebatt om statligt stöd till ny kärnkraft. Hon sade att "kärnkraften kommer under överskådlig tid att förbli en viktig del av svensk elproduktion". Det är alltså den centerpartiska partiordförandens, näringsministerns, uppfattning att man med denna nya inriktning ska fortsätta att bygga ut kärnkraften i Sverige. Man anser också att det är marknaden som ska styra och inte politiken. Det är industrin som ska ta ansvar för denna utbyggnad, sade näringsministern i svaret, och staten ska genom Vattenfall bygga och äga ny kärnkraft. Det säger också den centerpartistiska riksdagsledamoten. Vattenfall kommer att tillåtas bygga och äga nya kärnkraftsreaktorer. Det sägs i interpellationssvaret: "Vad gäller frågan om huruvida Vattenfall kommer tillåtas bygga nya kärnkraftsreaktorer är det enkla svaret att med det nya kostnadsansvaret är regelverket detsamma för all kärnkraftsindustri." Det är den nya politiken, den nya kärnkraftsvänliga politiken, från Centerpartiets sida som skapar den stora oron. Man bygger den framtida energiförsörjningen på hundra års sikt på en massiv utbyggnad av svenska kärnkraftverk. Det är detta som skapar oron, och det är därför som frågor om uranbrytning ställs. Där har näringsministern inte gett några tydliga svar i dag, och oron kommer att fortsätta växa ute i landet.

Herr talman! Det skulle vara intressant att ge mig in i den andra delen av den pågående interpellationsdebatten, den som handlar om uranets roll. Min del behandlar naturgasen. Man blir lite kluven när det gäller svaren. Vi hade behövt ha två debatter. Jag kan konstatera att svaret från näringsministern blir att man i stort sett är nöjd med den ordning som är nu och att man kan hålla dialogen på ett något så när plan. Jag är inte riktigt säker på att så är fallet, men vi kanske kan göra en utvärdering av detta. Man kanske kan ta till sig detta på Näringsdepartementet och även Miljödepartementet, ha en samordning och diskutera hur just detta ärende har handlagts när det gäller prospektering och provborrning av naturgas i Skåne. Då har vi i varje fall kommit en bit på vägen. Det är helt klart att dialogen mellan aktörerna - länsstyrelserna, Bergsstaten, kommuner och invånare - behöver förbättras. Det känns så. Jag tar den oro som finns i mitt närområde på allvar. Jag vill inte gå in i lagstiftningen för hur det ser ut, om det är miljöbalken eller minerallagen, för det kan nog vara så att det behövs en justering i båda. Detta är också en viktig demokratifråga där folk organiserar sig, och vi har valda kommunpolitiker som känner sig maktlösa. De är valda av invånarna i sitt närområde och vill känna att de kan påverka ett så viktigt och övergripande framtida scenario. Man känner en oro. Jag kan även rekommendera de kommuner som är involverade att själva också skriva och påpeka händelseförloppet till kanske såväl Näringsdepartementet som Miljödepartementet. Skriv in och berätta vad som har hänt! Till sist: Den 7 augusti har nätverket Heaven or Shell en folkfest dit säkert även näringsministern är välkommen. Där kan man ta till sig både Gullan Bornemark, Leonard Cohen-tolkningar och Grus i dojjan för att få inblick. Det är på Österlen. Välkommen!

Herr talman! Vad Maud Olofsson vet mycket! Hon vet vad vi socialdemokrater säger till industrin när vi möter den. Jag kan berätta en hemlighet för Maud Olofsson: Vi brukar inte alls säga att vi ska fortsätta med kärnkraft i all oändlig tid, som regeringen säger. Vi säger precis samma sak när vi möter industrin som vi säger i kammaren, nämligen att vi ska avveckla kärnkraften så fort vi kan få fram nya, klimatsmarta alternativ till den. Skälet till att det i dag växer så det knakar i den svenska gruvnäringen är bland annat den minerallag vi har i dag - den minerallag vi lade fast i denna kammare under förra mandatperioden. Dessutom har det viss betydelse att man öppnar gamla, nedlagda gruvor för att världsmarknadspriserna på mineraler har ökat. Det är de stora skälen. Vi har heller aldrig sagt nej till prospektering av uran. Vi har sagt nej till att man ska få bryta uran. Jag måste säga att näringsministern har rätt när det gäller att säga nej till prospektering av uran. Det skulle inte fungera, för då skulle man förmodligen inte hitta de andra metallerna heller. Det är dock ingen av Socialdemokraterna som har påstått att vi ska säga nej till prospektering. Vi har sagt nej till brytning av uran, och det är en mycket viktig skillnad i sammanhanget, herr talman. Slutligen: Maud Olofsson är livrädd just för att vi har en sammanhållen energipolitik. Vi har ett tydligt alternativ, och det blir Maud Olofsson livrädd av.

Herr talman! Jag ska inte ta upp mer tid än nödvändigt, men jag bad näringsministern om svar på två frågor. Uran är en fossil energikälla. Om man bestämmer sig för att bygga tio nya reaktorer ökar behovet av den fossila energikällan. Har näringsministern någon annan uppfattning om uran som fossil energikälla än den jag har? I näringsministerns svar till Patrik Björck står det att man minskar beroendet av fossila bränslen, och jag skulle vilja veta: Kan det stämma om man nu vill bygga tio nya reaktorer? Näringsministern hänvisar till att hon kommer att följa den starka miljölagen och de viktiga frågorna kring denna, hur man hanterar tillstånd och så vidare. Jag kan för kammaren påpeka att det är denna regering som har godkänt byggandet av en gasledning utanför Gotland, med hänvisning till den miljöprövning som gjorts där. Det var ingen hit hos miljövännerna, kan jag säga. Jag tror inte att någon riktigt känner att man är bekväm med den frågan. De rödgröna var helt överens där, på samma sätt som när det gäller kärnkraften. Vi ska fasa ut kärnkraften i den takt vi kan ersätta den med förnybar energi utan att äventyra basindustrin och energipriserna. Herr talman! Jag skulle vilja att näringsministern svarade på frågan om uran enligt henne är en fossil energikälla eller inte. När det gäller den oro som finns i Närke, Skaraborg och så vidare kring uranbrytning, utifrån att näringsministern har öppnat upp för att bygga ny kärnkraft, vill jag bara påpeka att det inte handlar om populism utan om en befogad oro. Jag tror att det är viktigt att de folkvalda talar för de människor ute på landet som inte har möjlighet att stå här i kammaren. Vi kan redovisa denna oro. Jag hoppas få svar på frågorna!

Herr talman! Jag tycker att det är alldeles utmärkt att Eva-Lena Jansson och fler gör sig till tolkar för människors oro, men ni är ohederliga. Det är det som är problemet. Ni säger nämligen en sak här i kammaren och något helt annat därute. Ni säger att ni ska avveckla kärnkraften, men det tänker ni inte göra. Ni kan inte ens ange när. Som jag sade har ni ingen samlad energipolitik, för ni har ingenting i stället. Ni är inte överens om elcertifikaten. Peter Eriksson har stått i talarstolen i Sveriges riksdags kammare och sagt att han vill ha feed in-system i stället. Då vet man inte om man får något förnybart. Man vet inte om man når 50-procentsmålet, och då kommer ni att tvingas ha kärnkraften kvar. Det vill ni dock inte berätta för era väljare, för ni vill leva populistiskt. Vi är faktiskt överens när det gäller minerallagstiftningen. Det är bara det att det i ditt partis egen motion står att "det ökade intresset för uranprospektering bör föranleda ändringar i minerallagen" och att "markägarens roll bör stärkas vad gäller att tillåta prospektering och bearbetning". Det står i en motion: "Därför borde ingen prospektering ske, och det vore rimligt att kommunerna redan vid provborrning fick möjlighet att stoppa försök att kartlägga vad som finns under kommunens yta." Ni vill ju förhindra prospektering. Ni kommer inte att kunna skilja ut uranet. Jag är ledsen, men så ser berggrunden faktiskt ut. Det ni i praktiken gör är att ni förhindrar prospektering av andra mineraler, och därmed hotar ni också svensk gruvnäring. Berätta det! Ni är inte beredda att ha en aktiv energipolitik. Det slår ut basindustrin, och det slår ut jobben på landsbygden. Ni är inte beredda att ha en energipolitik som leder till att vi faktiskt klarar denna omställning. Den politik ni för kommer alltså att förhindra en ekonomisk utveckling på landsbygden. Det kommer att hindra företags utveckling och möjligheten att se till att vi lyfter landsbygden framöver. Jag kommer att följa denna minerallagstiftning, precis som jag har gjort förut. Jag kommer att vara noga med att miljölagstiftningen följs, för det är viktigt för människor som bor och lever i trakter där utvinning och olika delar av gruvverksamhet och annat kommer att ske.