Kampen för demokrati i Kambodja

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig på vilket sätt regeringen avser att stödja demokratikampen i Kambodja och skydda människorättsförsvararna i landet.

Situationen för mänskliga rättigheter i Kambodja är oroande och har varit det under en längre tid. Att yttrandefriheten, mötesfriheten och föreningsfriheten undergrävs och att oppositionen hindras från att ställa upp i val är tydliga exempel på detta. Jag är enig med Åsa Eriksson om att det visar på en bekymmersam utveckling. Jag vill passa på att upplysa Åsa Eriksson om att det var den dåvarande socialdemokratiska regeringen som beslutade att stänga ambassaden i Phnom Penh.

Sveriges bilaterala strategi för bistånd till Kambodja avslutas vid årsskiftet. Samtidigt finns fortsatt möjligheter att stödja insatser för just demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer även i länder med vilka Sverige inte bedriver bilateralt utvecklingssamarbete. Detta gäller givetvis också för Kambodja.

Regeringen fortsätter sitt engagemang för mänskliga rättigheter i Kambodja genom EU och andra multilaterala organisationer såsom FN och utvecklingsbankerna. EU har också ökat sitt anslag för lokala organisationer som arbetar för att stärka mänskliga rättigheter och har även fördömt utvecklingen i Kambodja genom ett flertal uttalanden. Sverige står fullt och fast bakom dessa uttalanden.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag har sett fram emot den här debatten - det är synd att man måste vänta länge i kammaren för att få diskutera biståndspolitik, men det är bara att gilla läget.

Fru talman! Förra året var ungdomarna i Mother Nature Cambodia här i riksdagen eftersom de var några av förra årets Right Livelihood-pristagare. De var på möte här i riksdagen, och vi diskuterade utmaningarna i Kambodja. Vi frågade vad vi kan göra för dem, och de bad om en enda sak: att Sverige som nation skulle stå upp för dem och deras kamp för sina och andras mänskliga rättigheter och inte vara tysta när regimen tystar dem.

Nu sitter samma ungdomar fängslade i kambodjanska fängelser för att de med fredliga - och i en demokrati helt lagliga - metoder försökt skydda naturen och sina landsmän mot skövling, föroreningar, fördrivning och utsugning. Det smärtar mig något våldsamt, och jag skäms över att som svensk tvingas erkänna att mitt land inte lyfter ett finger för att hjälpa dem och andra människorättskämpar i deras kamp för demokrati och mänskliga rättigheter i Kambodja.

Fru talman! Kambodja har sedan valet 2018 i praktiken varit en enpartistat. Det största oppositionspartiet CNRP förbjöds året innan, och dess efterträdare Candlelight Party diskvalificerades inför parlamentsvalet förra året. Det styrande partiet, CPP, har i praktiken alltså varit ensam kandidat. Efter valet överlät Hun Sen, som har suttit som premiärminister i 33 år, posten till sin son, general Hun Manet. Kambodja är med andra ord en auktoritärt styrd enpartistat där regeringschefskapet dessutom går i arv.

Regimen har under en följd av år brutit mot FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Det är väl dokumenterat av ett flertal organisationer.

Övergreppen gäller främst yttrandefriheten, föreningsfriheten och församlingsfriheten. Oberoende medier existerar inte längre. Journalister och fackföreningsrepresentanter fängslas, och fredliga demonstrationer upplöses med våld.

Fru talman! För knappt ett år sedan, i januari, debatterade jag det här ämnet med förre biståndsministern Forssell efter att regeringen utan förvarning och med mycket kort varsel avslutade allt stöd till Kambodja nu vid årsskiftet. Efter det har läget förvärrats ytterligare. Låt mig ge några exempel.

Ett åtal som har väckts mot MR-organisationen Equitable Cambodia har tvingat dess ordförande i exil. Den fackliga organisationen Central står under misstanke för påhittade brott och har svårt att bedriva sin verksamhet. Sedan juli månad har 60 personer, mest ungdomar, frihetsberövats för att de demonstrerat mot en gränsreglering. Bara de senaste dagarna har två journalister hamnat i det ökända Takmaofängelset för att de skrivit artiklar.

Jag vill därför fråga statsrådet Dousa vad hans regering har gjort och avser att göra för att stötta de kambodjaner som med risk för sina egna och andras liv fortsätter sin enträgna kamp för grundläggande mänskliga rättigheter.

Fru talman! Sveriges engagemang för och försvar av demokrati och mänskliga rättigheter är starkt. Det har också utgjort en grundbult i Sveriges långvariga bilaterala utvecklingssamarbete med Kambodja.

Under många år har Sverige arbetat för att Kambodja ska utvecklas till ett mer demokratiskt samhälle. Tyvärr har vi, som Åsa Eriksson var inne på, inte sett att utvecklingen har gått i den riktning som vi har velat. Tvärtom har utvecklingen fortsatt att gå i fel riktning.

De civila och politiska rättigheterna i Kambodja har under en lång period inskränkts steg för steg. Mötesfrihet, yttrandefrihet och föreningsfrihet - tre hörnstenar i ett demokratiskt samhälle - har undergrävts. Journalister och medieorganisationer har blivit alltmer begränsade. Oppositionella har fått allt svårare att utöva sina demokratiska rättigheter när lagar och rättsväsen använts mot dem. Civilsamhället har tvingats att navigera i ett ständigt minskande utrymme för självständig handling.

I lägen där vi ser att mänskliga rättigheter och demokratiska principer hotas måste vi fråga oss: Hur kan vi verka för en förändring och en förbättring? Vilka verktyg och strategier har vi för att främja en utveckling i riktning mot demokrati och mänskliga rättigheter i ett land som Kambodja?

Sverige var under lång tid en av de största givarna av bilateralt bistånd till Kambodja. Vi har genom åren arbetat med människorättsförsvarare och partnerorganisationer som verkar för demokrati. Vi har investerat i projekt som syftar till att stärka demokratiska institutioner, främja mänskliga rättigheter och förbättra levnadsvillkoren för landets medborgare. Men trots vårt långa och idoga engagemang har utvecklingen i Kambodja inte gått i den riktning vi strävat efter.

Regeringen är av den bestämda uppfattningen att det svenska bilaterala utvecklingsbiståndet ska användas där insatserna har störst effekt, där engagemanget gör mest skillnad och där varje investerad skattekrona ger den bästa utdelningen i termer av långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär en konsolidering av våra insatser och att vi omprövar stöd som vi arbetat länge med.

Detta är ett av skälen till att vi tog det svåra men noga övervägda beslutet att fasa ut det bilaterala biståndet till Kambodja. Det betyder dock inte att vi överger människorättsförsvarare eller frihets- och demokratikämpar i landet. Vårt stöd för frihet och mänskliga rättigheter i Kambodja går vidare i andra spår och genom andra strategier. Genom våra internationella samarbeten finns det fortfarande möjlighet att stödja insatser för att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Kambodja.

Vårt arbete inom EU och multilaterala organisationer blir därför ännu viktigare. Sverige har alltid varit en röst för mänskliga rättigheter i internationella forum. Vårt arbete för att stärka de demokratiska fri- och rättigheterna i Kambodja är inget undantag.

Fru talman! Det övergår faktiskt mitt förstånd hur någon med uppdraget att vara biståndsminister kan vara så passiv och blasé när grundläggande mänskliga värden ständigt kränks.

Statsrådets resonemang om att utvecklingen går i fel riktning och att vi därför inte ska ha bilateralt bistånd betyder att oskyldiga människor som lever under auktoritärt styre ska lämnas åt sitt öde. Socialdemokraterna tycker precis tvärtom: Det är då de behöver oss som mest. Vi ska kunna vara en strimma av hopp och finnas där och hjälpa dem i kampen för att uppnå demokrati och mänskliga rättigheter. Jag förstår verkligen inte hur statsrådet resonerar.

Fru talman! Statsrådet har helt rätt: Sverige har givit bistånd till Kambodja sedan 1979. Fram till förra julen var Sverige ett högt respekterat land bland både lokala och internationella organisationer, men det ryktet har denna SD-styrda regering effektivt förstört.

Biståndet till civilsamhället, som främst har gått till FN-organ och organisationer som arbetar med just demokrati, mänskliga rättigheter, antikorruption och fria medier, har varit en viktig motkraft till den kambodjanska regimen. Effekterna av det svenska biståndet märks i samhället. Det finns en ökad medvetenhet om vilka rättigheter man borde ha. Människor vågar höja sina röster trots förtrycket; Mother Nature Cambodia är ett tydligt exempel på detta. Det har, mot alla odds, faktiskt spridits en demokratisk kultur i samhället. Men nu, med regeringens indragna bilaterala bistånd, hotas tyvärr det spirande hoppet.

Fru talman! Den kambodjanska regimen planerar nu att införa en terrorlista där alla som protesterar mot det auktoritära styret riskerar att hamna. Detta kommer att strypa hela MR-arbetet, befarar vi. Har den svenska regeringen protesterat mot det?

Statsrådet säger att detta inte betyder att man överger MR-försvarare, utan man arbetar inom EU och andra multilaterala organisationer. Hur då, undrar jag. Jag har inte hört någonting om det. Har den svenska regeringen till exempel ifrågasatt varför Världsbanken inte har svarat på de kambodjanska CSO:ernas vädjan om "do no harm" när Världsbanken stöder företag och myndigheter som i realiteten främjar brott mot arbetsrätten?

Fru talman! När Sverige drar in biståndet och tyst ser på medan regimen metodiskt krymper den redan minimala friheten öppnar man dessutom ännu större möjligheter till kinesiskt inflytande i Kambodja. Detta är en pusselbit i den strategi som de auktoritära stormakterna Ryssland och Kina har för att öka sitt globala inflytande och utmana väst.

Kambodjas ekonomi har de senaste åren vuxit med ungefär 7 procent, mycket beroende på kinesiska lån och gåvor. Kinesiskägda företag sysselsätter ungefär 1 miljon arbetare, och Kina har blivit Kambodjas största handelspartner. Bland annat är det Beijing som har bekostat regeringsbyggnaden i Phnom Penh. Kina har tillgång till hamnar och utnyttjar sitt inflytande över Kambodja i olika internationella forum - till exempel har Kambodja röstat för Kina och mot Filippinerna i omröstningar.

Jag tror att statsrådet är medveten om de stora investeringar som Kina gör. Frågan är om statsrådet verkligen tycker att det är värt att betala priset för det indragna svenska demokratibiståndet, nämligen att man i praktiken rullar ut röda mattan för Kina.

Fru talman! Åsa Eriksson frågade hur det går med arbetet inom EU-kretsen för att stötta människorättsförsvarare i Kambodja. EU har varit tydligt i sin kritik mot den kambodjanska regeringens inskränkningar av de mänskliga rättigheterna. Sverige är en stark förespråkare för EU:s engagemang i frågan. Genom gemensamma uttalanden, inklusive i FN:s råd för mänskliga rättigheter, har EU markerat sin oro för utvecklingen i Kambodja och påpekat vikten av en förändring.

En av de mest konkreta åtgärder som EU har vidtagit är beslutet att delvis dra tillbaka Kambodjas förmåner inom ramen för Everything but Arms, som tillåter tullfri export till EU från vissa utvecklingsländer. Genom att tillfälligt ta bort handelsförmåner skickar EU en stark signal till den kambodjanska regeringen om att dess inskränkningar och kränkningar av mänskliga rättigheter inte sker utan konsekvenser.

Sverige har därför stöttat beslutet. Det är ett viktigt verktyg för att sätta press på regeringen att respektera demokratiska rättigheter.

Förutom att sätta press på landets regering har EU också ökat sitt ekonomiska stöd till lokala organisationer i Kambodja som arbetar med att främja mänskliga rättigheter och stärka demokratiska processer. Sverige har varit en deltagare i utvecklingen av denna strategi och hoppas att hävstången som kommer genom EU:s omfattning ökar förutsättningarna för att mest effektivt nå ut till de delar av samhället som är i störst behov av stöd.

Sverige bedriver också en multilateral politik. Genom vårt arbete i bland annat FN, olika utvecklingsbanker och andra internationella finansiella institutioner och engagemang använder vi vårt inflytande för att stödja mänskliga rättigheter. Det gäller naturligtvis också för Kambodja.

Ett viktigt forum är FN:s Universal Periodic Review, där varje land granskas utifrån sin situation gällande mänskliga rättigheter. Under den senaste granskningen av Kambodja gav Sverige ett antal rekommendationer till landets regering, bland annat rörande yttrandefrihet, arbetsrätt och fackliga rättigheter samt skyddet för hbtqi+-personers rättigheter.

Genom att vara en del av de multilaterala organisationerna kan vi verka för långsiktiga förändringar samtidigt som vi skapar ett internationellt tryck på regeringen i Kambodja att leva upp till sina åtaganden enligt internationella människorättskonventioner.

Fru talman! Tack, statsrådet, för den utförliga beskrivningen av vad EU har gjort! Jag är fullt medveten om det; jag har själv drivit på för att EBA skulle dras in, och det gjordes under den socialdemokratiskt ledda regeringen som tryckte på.

Statsrådets svar är dock kliniskt fritt från vad den svenska moderatledda regeringen har gjort för att trycka på och försvara demokratikämparna i Kambodja och stå upp mot den auktoritära regimen. Jag kommer att återkomma med fler debatter för att höra vad den svenska moderatledda regeringen gör, för jag kommer inte att ge mig. Jag kommer alltid att stå upp och kämpa för demokrati och mänskliga rättigheter i Kambodja, och det förväntar jag mig att den som är biståndsminister i Sveriges regering också gör. Det är vi skyldiga ungdomarna i Mother Nature Cambodia och alla andra som kämpar för sina grundläggande friheter i Kambodja.

Fru talman! Under hösten kommer representanter för MR-organisationer i Kambodja till Sverige. Jag undrar vad statsrådet tycker att jag ska hälsa dem. Kanske är det så att statsrådet själv vill träffa dem? Jag hjälper gärna till att sätta upp ett möte, för jag tror att de hemskt gärna skulle vilja framföra sina synpunkter på regeringens biståndsstrategi och indragna bistånd, vilket gör att till exempel organisationen LICADHO som har verkat i mer än 30 år och bara under förra året hjälpte 32 000 MR-försvarare i Kambodja med olika typer av rättshjälp nu kraftigt måste minska sin verksamhet.

Vad vill statsrådet att jag ska säga till dem och andra MR-organisationer i Sverige när de undrar vilken typ av stöd den svenska regeringen tänker ge dem och andra demokratikämpar i Kambodja i framtiden?

Fru talman! Jag tycker att ett svar som Åsa Eriksson kan ge till människorättsaktivister i Kambodja är att Sverige kommer att fortsätta vara en stark röst för mänskliga rättigheter i Kambodja.

Även om det bilaterala samarbetet avvecklas finns det, som jag har varit inne på, andra strategier både på regional nivå och på tematiska nivåer som innebär att regeringen kan fortsätta att stödja arbetet för frihet och mänskliga rättigheter mot totalitära regimer även i Kambodja. Vårt arbete för demokrati är en långsiktig insats. Genom vårt engagemang inom EU och andra organisationer kommer vi att fortsätta bidra till kampen för de grundläggande rättigheterna för alla kambodjanska medborgare.

Avslutningsvis vill jag återigen understryka att Sveriges åtagande för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter är orubbligt. Vi kommer att fortsätta att stå upp för dessa värderingar även i tider av motgångar som vi ser just i Kambodja, och vi kommer att göra det där våra insatser gör störst skillnad.

Vårt engagemang för Kambodja är en del av en bredare vision för en värld där alla människor har rätt till frihet, rättvisa och respekt för sina grundläggande mänskliga rättigheter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.