Kameraövervakning av svenska fiskefartyg

Fru talman! Johan Hultberg har frågat om jag och regeringen avser att gå vidare med Havs- och vattenmyndighetens förslag och införa kameraövervakning av svenska fiskefartyg, om det finns andra yrkesgrupper inom de areella näringarna som statsrådet och regeringen överväger att kameraövervaka i syfte att kontrollera regelefterlevnad samt om jag eller regeringen har planer på att vidta några åtgärder som stärker konkurrenskraften för svenskt yrkesfiske och underlättar generations- och ägarskiften.

Det övergripande målet för regeringens livsmedelsstrategi är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att fastställa fiskemöjligheter på långsiktigt hållbara nivåer är en förutsättning för en lönsam och konkurrenskraftig fiske- och beredningsnäring på lång sikt.

En ökad konkurrenskraft och lönsamhet i svenskt yrkesfiske, som underlättar generations- och ägarskiften, kräver ett helhetsperspektiv. Det krävs riktade åtgärder gentemot många av de miljöutmaningar som finns för att bestånden ska återhämta sig till hållbara nivåer som kan säkra framtiden för yrkes- och fritidsfisket. Regeringen har därför satsat ytterligare 240 miljoner kronor årligen 2020-2022 för att framför allt stärka arbetet med insatser mot övergödning i syfte att förbättra miljösituationen i havet och därmed förbättra livsmiljöerna för fiskbestånden i Östersjön.

Regeringen är väl medveten om att många svenska yrkesfiskare är engagerade i att bidra till en bättre miljö i våra hav och har särskilt möjliggjort att HaV kan bidra med medel under 2020 för att underlätta yrkesfiskets delaktighet i projekt och åtgärder som avser att förbättra fiskbeståndens status och livsmiljö.

Landningsskyldigheten är ett exempel på en åtgärd som syftar till att undvika slöseri med de marina biologiska resurserna samt att främja ett hållbart nyttjande och därigenom fiskets ekonomiska bärkraft. En hög efterlevnad av landningsskyldigheten kräver ett effektivt kontrollsystem. Internationellt och inom flera medlemsstater har försök med kamerabevakning genomförts. I en del länder är kamerabevakning också en fullt införd kontrollmetod för vissa fiskerier.

Trots landningsskyldighet redovisar Havs- och vattenmyndigheten att det finns starka indikationer på att omfattande mängder fisk fortfarande kastas överbord, vilket är ett stort slöseri eftersom fisken dör. Regeringen har därför uppdragit åt Havs- och vattenmyndigheten att föreslå hur ett försök med kamerabevakning av fiskefartyg kan genomföras i enlighet med den sakpolitiska överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Även riksdagen har tidigare efterfrågat försöksverksamhet med denna kontrollmetod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringskansliet har tagit emot och analyserar för närvarande myndighetens uppdragsredovisning. Myndighetens utgångspunkt är att deltagande i försöket bör baseras på frivillighet. Enligt myndigheten är det en tydlig lärdom från tidigare försök med kamerabevakningssystem att chanserna till ett lyckat försök ökar med acceptans från fisket.

Kamerateknik utvecklas i dag inom många områden och införs inom flera sektorer för olika ändamål som datainsamling, kontroll eller produktivitet. Det är viktigt att tekniken används ändamålsenligt och bidrar till kostnadseffektivitet.

Enligt Havs- och vattenmyndigheten är användning av begreppen kamerabevakning och kamerabevakningssystem något missvisande. De elektroniska system som används för att kontrollera fartygens aktivitet till havs består av kameror och sensorer. Exempel på sensorer är temperatursensorer, sensorer som anger när sorteringsband startar, vinschsensorer och gps+, det vill säga positionsangivelse.

För att stärka yrkesfiskets konkurrenskraft har regeringen stärkt finansieringen av åtgärder inom ramen för havs- och fiskeriprogrammet för att möjliggöra investeringar och företagsutveckling för yrkesfiskeföretagen inom handlingsplanen för livsmedelsstrategin, som beslutades i december förra året. I det lite mer långsiktiga perspektivet pågår arbetet med en strategi för framtidens fiske och arbetet med att utforma det svenska programmet för Europeiska havs- och fiskerifondens nästa programperiod 2021-2027. Programmet kommer att vara ett av de viktigaste finansiella verktygen för att hantera fiskerinäringens framtida utveckling.

Regeringen har tydliggjort att Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets pågående strategi för framtidens fiske och vattenbruk ska utgå från en ekosystemansats och bidra till en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja. I strategins genomförande ska kompetensförsörjning, diversifiering och lönsamhet ingå, vilka alla är viktiga delar för att uppnå en konkurrenskraftig sektor som kan underlätta generations- och ägarskiften.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Inom politiken är vi ofta överens om mål och visioner. Vi träter däremot ofta om vägen dit. När det gäller framtiden för svenskt yrkesfiske hoppas jag verkligen att vi är överens - att vi brett, över parti- och blockgränserna, vill se ett livskraftigt yrkesfiske som utvecklas, inte avvecklas.

Men, fru talman, jag ska vara ärlig: Jag tvivlar faktiskt på att riksdagens alla åtta partier verkligen vill se ett konkurrenskraftigt fiske. Mitt tvivel rör inte minst regeringens två partier, för vad är det för signaler som regeringen skickar till den tyvärr krympande kåren av yrkesfiskare?

I den senaste regeringsförklaringen fanns inte ett ord från statsminister Löfven om att han och regeringen vill stärka yrkesfisket och inte ett enda uppskattande ord om det fina arbete som den svenska kåren av yrkesfiskare gör för att utveckla mer skonsamma och selektiva fiskeredskap. Den enda konkreta åtgärd som statsministern i sin senaste regeringsförklaring nämnde i fråga om fisket handlade om kontroll och förbud. Mer kontroll och fler förbud - det är statsministerns och regeringens besked till de svenska yrkesfiskarna. Detta, fru talman, är inte signaler som jag tror skapar framtidstro inom svenskt fiske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Större framtidstro får man knappast heller om man läser det så kallade 73-punktsprogrammet som januaripartierna, det vill säga Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna, gemensamt har förhandlat fram. Inte heller där finns ett uppskattande ord om svenskt yrkesfiske eller någon uttryckt vilja att minska regelkrånglet eller på annat sätt stärka konkurrenskraften för fisket. De besked som ges till yrkesfisket är i stället att det ska införas dels ett generellt stopp för bottentrålning i skyddade områden, dels kameraövervakning av fiskefartyg.

När det gäller januaripartiernas planer på att införa ett generellt stopp för bottentrålning i skyddade områden har jag och ministern tidigare haft en debatt om den frågan här i kammaren. Då lyfte jag vilka förödande konsekvenser ett sådant generellt förbud skulle kunna få. Väldigt mycket av skaldjursfisket i Sverige bedrivs i skyddade områden, men det bedrivs på ett hållbart sätt, med just skonsamma och selektiva redskap.

Införs ett generellt stopp i till exempel Kosterhavets nationalpark är det slut för stora delar av yrkesfisket i norra Bohuslän. Det skulle också vara ett dråpslag mot den framgångsrika lokala samverkansmodell som har vuxit fram där.

Fru talman! Den här interpellationen, som jag nu har ställt och som vi nu debatterar, handlar specifikt och närmast om kameraövervakning av fisket. Januaripartierna har kommit överens om att införa kameraövervakning i syfte att förbättra regelefterlevnaden av utkastförbudet. Syftet är gott. Det är klart att vi ska ha en god regelefterlevnad. Men jag tycker inte att det är en proportionerlig åtgärd. Målet helgar inte alltid medlen. Däremot skickar det en allvarlig signal till svenskt yrkesfiske om att man snarare misstror än uppskattar kåren.

I min interpellation ställde jag tre frågor. Det var uppenbarligen åtminstone en fråga för mycket. Den ena fick jag nämligen inte svar på över huvud taget. Därför upprepar jag den till ministern: Finns det några andra yrkesgrupper som ministern överväger att kameraövervaka i syfte att kontrollera regelefterlevnad?

Fru talman! Tack, Johan Hultberg, för interpellationen!

Det här är en viktig fråga som förtjänar att vi har seriösa debatter om. Det är dock lite sorgligt att Johan Hultbergs intention faller lite platt. Jag tycker att man läser besked från regeringen lite som fan läser Bibeln och gör egna tolkningar av det som sagts eller inte har sagts.

Jag konstaterar också att av de sex minuter som Johan Hultberg hade på sig för att redogöra för sina synpunkter om just kameraövervakning, som var det interpellationen handlade om, användes 53 sekunder åt det. I övrigt behövde det fyllas ut med någonting annat. Det är lite signifikativt. Man försöker skapa en konflikt som till stor del faktiskt inte finns. Jag har stor respekt för att det är oppositionens både roll och rätt. Men jag tycker inte att det tjänar frågan särskilt väl.

När det gäller att försöka säkerställa bra konkurrensfördelar för vårt yrkesfiske tror jag att vi i grunden är ganska överens. Det är också min bild utifrån de samtal jag har haft med miljö- och jordbruksutskottet om bland annat de utmaningar vi har när det gäller bestånden. Många bestånd, inte minst torsken, delvis också sillen, är svårt utmanade av dåliga havsmiljöer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har fattat en rad olika beslut. Det har handlat om en hållning gentemot EU om att ha kvoter som är på en rimlig nivå för att säkerställa långsiktigt hållbara fiskekvoter. Vi har gett i uppdrag till myndigheter att utreda och förbereda för licensjakt på gråsäl, eftersom det är en utmaning i sammanhanget. Vi har inte minst gett i uppdrag att utreda på vilket sätt man kan jobba med att skapa bättre havsmiljöer.

I den här budgeten tog vi ett stort beslut om att tillföra 240 miljoner kronor till det anslaget. Det öppnar också, genom tydliga skrivningar, upp för att yrkesfisket ska kunna ta del av de pengarna genom miljöskapande syften.

Utöver det jobbar vi vidare med frågor om exempelvis kameraövervakning. Det är en fråga som Sverige inte bara hanterar självt, utan det är precis som de andra frågorna kopplat till det arbete vi gör på EU-nivå. Också där bereds och processas den här frågan. Flera länder gör redan försök, och en del länder har som sagt kontinuerligt infört det i sina system för vissa fiskegrupper. Det finns anledning att tro att det kommer att komma sådana skarpa förslag på EU-nivå.

Att i det läget säga att det är oproportionerligt att i Sverige föreslå och på frivillig basis jobba fram förslag på försöksverksamhet tycker jag är oseriöst av ledamoten. Jag skulle gärna vilja få tillbaka förslag på vad som skulle vara proportionerligt i sammanhanget. Ledamoten tror kanske att det inte kommer att komma några skarpa förslag på EU-nivå och att vi i Sverige inte behöver förbereda oss eller våra svenska fiskare för ett sådant scenario. Men jag tycker att grunden i förslaget, att man gör det på frivillig basis, är ohyggligt viktig.

Vi bereder just nu det förslag som Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram. Dialog pågår med aktörer inom branschen för att hitta inom vilka segment det ska ske och för att hitta företag som är villiga att testa.

I nästa inlägg återkommer jag gärna till hur man jobbar med digitalisering och kameraövervakning i andra sektorer.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag vill i all välmening upplysa om att ledamöterna aldrig har mer än fyra minuter på sig för sina interpellationsinlägg.)

Fru talman! Jag kanske talade så fort att det upplevdes som sex eller sju minuter, vad vet jag.

Fru talman! Skämt åsido är jag genuint bekymrad över utvecklingen för svenskt yrkesfiske. Det kom nyligen en rapport från Agrifood där man har gått igenom hur det ser ut inom svenskt fiske. Man har tittat på lönsamheten i branschen, på skillnaden i lönsamhet mellan de olika fiskeområdena i Sverige och på lönsamheten inom de olika formerna av fiske som bedrivs, det vill säga om man använder sig av aktiva eller passiva redskap och så vidare.

Rapporten är delvis ganska dyster läsning. Antalet fiskefartyg fortsätter att bli allt färre. Under den period som man studerat i rapporten var minskningen omkring 24 procent totalt. Hemma på västkusten, som jag kommer från, var minskningen över 28 procent. Det gör mig bekymrad över konkurrenskraften för svenskt yrkesfiske, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är också bekymrad över de politiska signaler som kommer. Nu tyckte ministern att min tolkning av regeringens besked och signaler var som när fan läser Bibeln. Men jag refererar bara till vad statsministern de facto har sagt i regeringsförklaringen och till vad som de facto står i januariöverenskommelsen. Det står ingenting om några regelförenklingar. Det står ingenting om hur man vill stärka konkurrenskraften. Det konkreta som finns i regeringsförklaringen och i januariöverenskommelsen är mer kontroll och förbud. Det gör mig bekymrad, vad gäller både signalvärdet och i sak.

Förbudet mot bottentrålning i skyddade områden leder fel. Jag tycker att vi i Sverige har ett fiske som tar stort ansvar och som redan bedriver ett hållbart fiske. Det finns också ett stort engagemang inom kåren för att gå längre och fortsätta utvecklingsarbetet.

Det arbete som regeringen nu gör med att stötta utvecklingen av nya och mer skonsamma redskap och fångstmetoder är bra. Det är ett arbete som påbörjades av Alliansen. Det är bra att det kan ske långsiktigt. Men det behövs också konkreta åtgärder för att stärka konkurrenskraften.

När jag träffar fiskare får jag höra att de upplever att de möts just av ständig misstro, från politiken och tyvärr också från myndigheter. Glädjen i yrket kvävs i mångt och mycket, inte bara av syrefria bottnar utan också av regelkrångel och byråkrati.

Jag har själv varit ute med några fiskare och kan konstatera vilket enormt regelverk de ska leva upp till, hur mycket uppgifter som ska dokumenteras och som det ständigt ska föras loggbok över. Om fiskaren då gör fel kommer det sanktionsavgifter. Om vi ska få bättre regelefterlevnad tror jag att det till stor del handlar om att jobba tillsammans med kåren och att skapa dialog.

Jag tycker inte att kameraövervakning är ett proportionerligt redskap att ta till. Jag tycker framför allt inte att Sverige som så många gånger förr ska gå före och överimplementera kontroller och regelverk. Om den här typen av åtgärder kommer måste det åtminstone bara ske gemensamt, tillsammans och lika över unionen.

Fru talman! Jag skulle vilja ha mer av konkreta åtgärder för att stärka konkurrenskraften. Jag tror att det hade varit bra med exempelvis en regelförenklingskommission. Jag tror att det hade varit bra om regeringen återkom med en konkret handlingsplan för att underlätta för generations- och ägarskiften och för att göra det enklare att ta klivet in i yrket och bli fiskare. Vi ser tyvärr att yrkesfiskarna blir färre, att fartygen blir färre och att de som fiskar har allt högre medelålder. Framtiden för svenskt fiske ser alltså inte särskilt ljus ut om det inte blir en förändring i svensk politik.

Fru talman! Tack, Johan Hultberg, för konstruktiva förslag! Jag tar gärna och alltid debatten om hur vi konstruktivt stärker de gröna näringarna, som ligger inom mitt ansvarsområde.

Vad gäller fisket specifikt finns det utan tvekan väldigt stora utmaningar. Den största handlar om att man behöver säkerställa att det finns långsiktigt hållbara bestånd. Jag upplever att det finns en bred enighet om detta i dag, både i Sverige och i EU. Men det får såklart konsekvenser, framför allt för dem som finns i näringarna. Det är därför viktigt att jobba med åtgärder på både kort och lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det behövs åtgärder för att hantera att man inte får fiska de volymer som man hade tänkt alternativt inte får fiska alls. Vi har för första gången aktiverat stillaståendestöd inom ramen för EU:s fiskeprogram i Sverige. Vi tittar också på om vi behöver vidta andra kortsiktiga åtgärder för att säkerställa att fiskeribranschen överlever det väldigt tuffa läge som finns på många hålla i Sverige i dag.

Därtill behöver man givetvis jobba långsiktigt. Det handlar exempelvis om att utveckla selektiva verktyg, som ledamoten tog upp. Vi skjuter till mer pengar för att fortsätta detta arbete, som jag tror är väldigt viktigt.

Det handlar också om att se att fisket är en del av livsmedelsstrategin. Vi talar om livsmedel. De fyra prioriterade områden som togs fram i handlingsplan 2, vilken presenterades strax före jul, omfattar självklart också fisket. De prioriterade områdena är regelförenkling, kompetensförsörjning, forskning och innovation samt export. Export är i detta läge möjligen något mer långsökt vad gäller fisket. Men regelförenkling och kompetensförsörjning är ytterst relevant och angeläget. Här finns också exempel på fisket och dess näring kopplat till detta.

Jag tror att man skulle kunna vinna väldigt mycket genom att exempelvis testa piloter på området, eftersom det ändå är en liten och begränsad bransch. Det kan ske under förutsättning att det finns en dialog med näringen. Jag delar interpellantens synpunkt att allt man kan göra i dialog med näringen kommer att ha mycket bättre förutsättningar att både snabbt få fotfäste och kunna accelerera för att komma till nytta för bransch och konsumenter.

Det handlar också att tänka på att det hela är bredare än bara fisket, om vi nu har fiskeri och fiskerinäring som exempel. Det finns ju även en beredningsindustri liksom en besöksnäringsindustri, som till stora delar hänger ihop med att man på olika håll har ett fungerande fiske. Inte minst kustfisket är i sammanhanget väldigt viktigt. Det kan även gälla skaldjur om vi talar om västkusten, när man besöker orter där. Det hela hänger ihop med kulturen i typiska kuststäder.

Frågan är väldigt bred. Därför försöker vi ta ett helhetsgrepp. Vi har gett berörda myndigheter - HaV och Jordbruksverket - i uppdrag att ta fram en maritim strategi som sträcker sig över tid. De ska se på hur man säkrar näringen i ett kort perspektiv men också vad som krävs för att säkerställa att näringarna finns även i framtiden och för framtida generationer. Detta är ett pågående arbete.

Alla konstruktiva inspel, både från näringen och från politiken, är väldigt välkomna.

Fru talman! Jag är glad över rätt mycket av det som ministern sa i det senaste inlägget, inte minst att man måste se fisket i ett större perspektiv. För mig som bohuslänning är yrkesfisket en av våra basnäringar. Det går hand i hand med en annan, framväxande basnäring, som i dessa dagar har en extremt tuff situation. Jag talar om besöksnäringen. Vad vore Smögenbryggan, Smögen och Strömstad utan räkorna? Skaldjuren är en del av vår identitet och utgör en viktig del av vårt varumärke Bohuslän som får människor att vallfärda dit på somrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I många av de små fiskesamhällena utmed kusten närmar man sig en kritisk nivå. Allt färre företag och fiskare ska dela på kostnaden för den infrastruktur som måste upprätthållas. Det kan handla om transporter till auktioner och annat. Detta är bekymmersamt.

Jag vill verkligen inskärpa allvaret i detta så att vi försöker vända utvecklingen av svenskt fiske. Jag tror att det i detta sammanhang faktiskt behövs lite symbolpolitik - positiv sådan - som visar att vi tror på svenskt fiske och att vi vill att det ska finnas kvar. Det måste visa att vi vill att fisket ska utvecklas och inte avvecklas.

Precis som ministern sa finns det bestånd som det är kritiskt för. Det är svårt att bedriva ett ordentligt fiske på dem. Men vad exempelvis gäller skaldjuren fiskar vi inte ens upp den kvot av havskräfta som vi har. Därför är det bekymmersamt när regeringen och januaripartierna lägger fram ett förslag som allvarligt skulle hota skaldjursfisket på bohus- och västkusten. Detta är ju ett fiske som bedrivs på hållbara bestånd med alltmer selektiva och skonsamma verktyg.

Jag hoppas att ministern går från ord till handling och är beredd att i dialog med branschen titta på hur reglerna kan bli färre och enklare, hur skattetrycket kanske kan minska och hur konkurrenskraften i stort kan stärkas.

Fru talman! Tack, Johan Hultberg, för en bra debatt!

Jag håller med om mycket av det som sas i det senaste inlägget. Det finns i botten en stor samstämmighet om mycket av detta.

Jag tror att vi gemensamt - både politiken och branschen - har ett behov av att säkerställa att vi har rätt verktyg men också att det finns en legitimitet för frågorna.

När det gäller kameraövervakning, som interpellationen handlade om, är min utgångspunkt att det är viktigt att vi förbereder oss för att det är något som kommer. Antingen får vi det lagt på oss i form av ett EU-direktiv och får börja utifrån det, eller så tittar vi på hur vi kan anpassa kameraövervakning utifrån svenska förhållanden. Vi kan göra det genom att testa piloter och försök på frivillig basis med segment som är lämpliga för det i Sverige. Nyckelord är så här långt "på frivillig basis". Detta är ingångsvärdet. Jag tycker inte att detta är ett oproportionerligt sätt att hantera frågan.

Därtill är det ohyggligt viktigt att vi också hjälps åt att kommunicera de verktyg som vi får på plats. Förutom de 240 miljoner som nu skjuts till HaV gör man en förändring i förordningen och öppnar för att yrkesfisket ska kunna ta del i återställande miljöåtgärder, ingå i forskningsprojekt och annat. Detta är viktigt i ett kort perspektiv, för att i någon mening hålla en krisande bransch under armarna - hålla den flytande - samtidigt som man bidrar till att skapa goda förutsättningar för branschens överlevnad på sikt.

Det här är en viktig bransch. Här finns mycket att göra. Vi behöver vara beredda att jobba både kortsiktigt och långsiktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.