Jobbskatteavdrag för äldre

Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka drivkrafterna så att fler väljer att arbeta efter 65 års ålder.

Som jag svarade Lotta Finstorp på en liknande fråga för ungefär en månad sedan samt har svarat Helena Bouveng på liknande frågor vid ett flertal tidigare tillfällen är det viktigt att skapa goda förutsättningar för äldre att arbeta längre.

För att få fler äldre att arbeta måste arbetsmiljön förbättras och den arbetsrelaterade ohälsan förebyggas. För att stärka skyddet för arbetstagare och bidra till goda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv har regeringen kraftigt stärkt resurserna inom arbetsmiljöpolitiken. Den arbetsmiljöstrategi som regeringen har tagit fram innebär en påtagligt höjd ambitionsnivå inom arbetsmiljöarbetet. Regeringen har även uppdragit åt utredningen om trygghet och utveckling i anställningen vad gäller arbetstider och ledighet att analysera hur arbetsmiljön kan förbättras för att göra det möjligt att arbeta heltid i ett helt yrkesliv. I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen dessutom att en myndighet för arbetsmiljökunskap inrättas för att bättre ta till vara kunskaperna från forskningen i det praktiska arbetsmiljöarbetet.

För att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren i kommunsektorn behövs ökade resurser. Regeringens satsningar på välfärden innebär betydande resurser som möjliggör för kommunerna och landstingen att stärka vården, skolan och omsorgen. Sådana investeringar i välfärden har stor betydelse även för arbetsmiljön - inte minst i många kvinnodominerade branscher, som kännetecknas av större problem med ohälsa än andra branscher.

De ekonomiska drivkrafterna för att fortsätta att arbeta efter 65 år är starka. Arbetande äldre är skattemässigt gynnade, både på inkomstskattesidan och på arbetsgivarsidan. Pensionssystemets utformning innebär dessutom att den som jobbar längre och går i pension senare får en högre årlig pension.

Fru talman! Den svenska ekonomin går på högvarv. Det är glädjande. Samtidigt står vi inför stora utmaningar. För att möta utmaningarna på bästa sätt krävs det att man antar dem när tiderna är goda, för det lär komma tider som inte är riktigt lika gynnsamma.

För att möta utmaningarna krävs det en politik där jobb och företagande lönar sig och man får in människor på arbetsmarknaden. Att öka drivkraften att gå från bidrag till arbete är en nyckelfråga.

Men, fru talman, det handlar inte bara om att få in människor på arbetsmarknaden. Det handlar också om att få fler att vilja arbeta kvar även efter 65 års ålder. I hela västvärlden lever vi allt längre, vilket innebär att allt fler i arbetsför ålder måste försörja allt fler om den vedertagna pensionsåldern förblir 65 år. Jag tror att finansministern och jag är överens om att detta inte är hållbart om vi vill behålla den välfärd som vi har i dag. Det krävs helt enkelt att fler jobbar högre upp i åldrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vår före detta statsminister konstaterade just detta lät reaktionerna inte vänta på sig. Bland andra Socialdemokraternas talesperson i pensionsfrågor Tomas Eneroth, numera statsråd i den rödgröna regeringen, gick snabbt ut i medierna och anklagade statsminister Fredrik Reinfeldt för att peka finger.

I dag, några år senare, kan jag bara konstatera att Annika Strandhäll har kommit fram till samma sak och att en eventuell höjning av pensionsåldern kommer att kunna komma till stånd under denna mandatperiod.

Fru talman! Vi delar regeringens uppfattning om att sänka skatterna för pensionärerna. I Alliansen sänkte vi skatten för pensionärerna fem gånger. Det gör vi nu också. Däremot delar inte den rödgröna regeringen vår uppfattning om att sänka skatten ytterligare för dem som väljer att jobba högre upp i åldrarna.

Min fråga till finansministern är därför: Anser inte finansministern att det är viktigt att fler väljer att arbeta högre upp i åldrarna, att lägre skatter leder till att fler väljer att stanna kvar på arbetsmarknaden och att detta är helt avgörande om vi vill behålla den välfärd vi så gärna vill ha? Vad väljer finansministern - morötter eller piskor?

Fru talman! När man frågar de äldre själva varför de väljer att gå i pension svarar de ofta att de har nått 65 års ålder. Men den orsak de oftast uppger är den egna hälsan - att de inte orkar jobba längre. Att ta itu med de problem som människor själva säger är de problem som gör att de inte arbetar längre handlar därför om att jobba med arbetsmiljön.

Här skiljer sig regeringen tydligt från hur det var när Moderaterna styrde i Regeringskansliet. Vi har gjort omfattande satsningar på arbetsmiljön. Vi har en tydlig strategi för att förstärka arbetsmiljön. Vi inrättar nu också en myndighet för att kunna arbeta med arbetsmiljön. För att vi ska kunna jobba längre krävs det ett mer aktivt arbetsmiljöarbete än vi haft tidigare.

Självklart är det så att i takt med att vi blir äldre behöver vi också arbeta längre. Men då handlar det om att möjliggöra för människor att göra det.

Ska det vara skattemässigt gynnat att jobba när man är äldre? Det är det redan i dag. Det är skattemässigt gynnat både på inkomstsidan och på arbetsgivarsidan. Därutöver finns det tydliga drivkrafter i pensionssystemet för att arbeta längre. Det är min bedömning att vi har tydliga ekonomiska drivkrafter i dag och att de stimulerar fler människor till att arbeta längre.

Det är bra att Moderaterna ställer upp på regeringens sänkning av skatten för pensionärer. Vi socialdemokrater tycker att det är orättfärdigt att pensionärer betalar högre skatt än löntagare vid samma inkomst. Jag noterar dock att Moderaterna samtidigt föreslår att den klyftan ska öka genom att det införs ett sjätte jobbskatteavdrag. Med moderat politik skulle pensionärer därmed även fortsättningsvis de facto betala högre skatt än löntagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror inte att de pensionärer som får sänkt skatt har något emot att de pensionärer som väljer det jobbar högre upp i arbetsför ålder. Tvärtom tror jag att man inser att det är bra för den egna pensionen.

Att varannan kvinna upplever sin 80-årsdag är oerhört glädjande. Senast jag och finansministern debatterade denna fråga hyllade vi faktiskt våra mödrar. Vi ser också att många orkar och vill stanna kvar i yrkeslivet efter 65. Detta har inte minst hjälpt kvinnor.

Mellan åren 2006 och 2015 ökade sysselsättningen i gruppen 65-74 år med hela 6,6 procent. Statistik från Eurostat visar att Sverige hade den snabbast växande sysselsättningsgraden i just denna åldersgrupp.

Den positiva utvecklingen förklaras till stora delar av alliansregeringens skattelättnader för äldre. Det förstärkta jobbskatteavdraget för dem som fyllt 65 gjorde det helt enkelt mer lönsamt för äldre att vara kvar några år till, på heltid eller deltid.

Vi moderater vill fortsätta med den lyckade linjen att förstärka de förhöjda jobbskatteavdragen för äldre ytterligare, och vi vill att de ska börja gälla redan vid 64 års ålder. Utvärderingar av det nuvarande jobbskatteavdraget för äldre visar på betydande jobbeffekter av reformen, och en förstärkning torde ge ännu bättre resultat när det gäller att få fler arbetade timmar även efter 65-årsdagen.

Fru talman! De kommande åren har vi stora pensionsavgångar, både i välfärden och i den privata sektorn. Samtidigt finns det en stor efterfrågan på kompetenta, erfarna medarbetare.

I en tidigare interpellationsdebatt i samma fråga, som finansministern hade med min kollega Lotta Finstorp, anförde finansministern att det var viktigt att få in unga på arbetsmarknaden. Visst är det så, men det är kanske i grund och botten därför jag ställt denna interpellation. De unga lär ju inte kunna ersätta de erfarna läkare, sjuksköterskor och lärare som många gånger, i stora delar av landet, löser den utbildnings- och kompetensbrist som faktiskt råder. Detta har jag många vittnesmål om, inte minst i min hemkommun Vetlanda.

De unga som i dag står utanför arbetsmarknaden lär inte konkurrera om samma jobb. Är det då inte viktigt att öka incitamenten för att få fler utbildade, erfarna och kompetenta människor att välja att stanna kvar på arbetsmarknaden för att underlätta för kommunerna ute i landet att säkerställa att rätt kompetens finns att tillgå i skolan, i äldreomsorgen och på våra sjukhus? Äldres kompetens bör tas till vara och inte slängas bort.

Om fler väljer att stanna kvar på arbetsmarknaden efter 65 lär det inte hindra unga att komma in på arbetsmarknaden med dagens kompetensbrist.

Fru talman! Nej, verkligen inte! Jag ser absolut ingen motsättning mellan att ungdomar ska in på arbetsmarknaden och att äldre ska ha goda möjligheter att stanna kvar. Båda frågorna är viktiga att arbeta med. Självklart är det viktigt att fler äldre kan jobba kvar längre, och det är också viktigt att fler ungdomar har möjlighet inte minst att etablera sig permanent på arbetsmarknaden tidigare än de gör i dag eftersom det ofta är en förutsättning för att kunna skaffa en bostad, till exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det är viktigt att fler äldre har möjlighet att arbete längre, och det är därför regeringen också tar itu med det som äldre själva säger är orsaken till att de inte arbetar längre, nämligen att deras egen hälsa gör att de inte orkar. Givet att det är detta som människor säger är det stora problemet är det också det som regeringen arbetar med att ta tag i via våra omfattande arbetsmiljösatsningar.

Det regeringen gör är att försöka ta itu med det som faktiskt är problemet, och det tycks vara arbetsmiljön.

Fru talman! Det var skönt att höra att finansministern inte ser några motsättningar mellan att äldre jobbar kvar och att unga kommer in på arbetsmarknaden.

Jag tror att finansministern och jag är överens om att det är viktigt att fler människor väljer att jobba kvar även efter 65. Jag håller med finansministern om att det inte bara är ekonomiska incitament som styr. Vi moderater tror, som ni, på en bra arbetsmiljö. Vi är också tydliga med att det måste finnas möjligheter att ställa om till ett nytt arbetsliv och en ny karriär även senare i livet för att vilja, orka och kunna stanna kvar på arbetsmarknaden.

Men, finansministern, vi kan inte bortse från att skatter faktiskt styr beteende. Det vi vill ha mer av beskattar vi lägre, och det vi vill ha mindre av beskattar vi högre. Jag vill att fler ska stanna kvar på arbetsmarknaden efter 65. Det är bra för den enskilda, för Sverige och för välfärden. Och, finansministern, de tar ju inga jobb från unga personer utan erfarenhet och utbildning.

Så varför säger finansministern nej till ökade drivkrafter för att äldre ska stanna kvar längre på arbetsmarknaden? Varför inte använda morot i stället för piska? Varför inte uppskatta i stället för att beskatta?

Fru talman! Som vanligt när man talar med en moderat återkommer samma lösning. Oavsett vilken fråga vi diskuterar finns det en lösning: sänkta skatter.

Men sänkta skatter är inte svaret på allt. Om problemet är dålig arbetsmiljö är sänkta skatter inte svaret. Tvärtom kan de skatteintäkter vi får in möjliggöra för fler att jobba längre. När vi inte längre genomför Moderaternas skattesänkarpolitik har vi i stället resurser till välfärden så att fler orkar jobba kvar till 65.

När vi kan öka resurserna till förskolan, skolan, sjukvården och äldreomsorgen möjliggör vi för fler att jobba. Det kan förbättra arbetsmiljön för dem, ofta kvinnor, som jobbar i dessa sektorer, men det möjliggör också för kvinnor att arbeta och arbeta heltid. När man vet att det är hög kvalitet i barnomsorgen och på fritis, i äldreomsorgen och i hemtjänsten kan fler kvinnor arbeta heltid. Just höjd kvalitet i äldreomsorgen och hemtjänsten är också något som möjliggör för äldre kvinnor att orka jobba kvar och jobba heltid.

När problemet är arbetsmiljön är sänkta skatter inte svaret. Ibland finns det andra svar än sänkta skatter, Helena Bouveng.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.