Jobbklyftan mellan inrikes- och utrikesfödda

Herr talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig om jag avser att vidta nya åtgärder för att minska jobbklyftan mellan inrikes- och utrikesfödda. Han har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra arbetsmarknaden och stärka integrationen.

Trots en stark utveckling på arbetsmarknaden med över 200 000 fler i arbete sedan regeringen tillträdde, en ungdomsarbetslöshet som är den lägsta sedan 2003 och en sysselsättningsgrad för utrikes födda som är den högsta sedan mätningens början finns det givetvis mer att göra för att fler ska lämna arbetslöshet för arbete och för att arbetsgivare ska hitta den arbetskraft de söker.

I budgetpropositionen för 2018 satsar regeringen på att stärka insatserna inom arbetsmarknad och nyanländas etablering. Ett nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet träder i kraft den 1 januari 2018. Det nya regelverket stärker Arbetsförmedlingens möjligheter att ge rätt insatser utifrån individens behov samtidigt som kraven på individen tydliggörs. Den förra regeringen införde en rättighet för nyanlända att få del av insatser för etablering. Denna regering tillför en skyldighet att delta. I den svenska modellen står rättigheter och skyldigheter i balans, lika för alla.

Samtidigt införs en utbildningsplikt för nyanlända. Alla som kan jobba ska jobba, men den som behöver utbildning för att kunna komma i arbete ska ta del av utbildning. För att långsiktigt komma till rätta med den tudelade arbetsmarknaden är det avgörande att fler skaffar sig den utbildning som krävs för att de ska kunna ta de lediga jobben. Regeringen skärper därför också kraven på alla arbetslösa som bedöms vara i behov av utbildning att söka och ta del av reguljär utbildning. Detta gäller all utbildning som kan bedrivas inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.

Möjligheten till en subventionerad anställning utgör en viktig väg till jobb för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. De olika subventionerade anställningarna har dock uppfattats som komplicerade, svåröverskådliga och sammantaget inte tillräckligt kraftfulla. Regeringen avser därför att reformera systemet för de subventionerade anställningarna. Ett flertal anställningsstöd slås samman till ett enhetligt, mer kraftfullt stöd - introduktionsjobb. Det kommer att leda till ett enklare system som bedöms skapa förutsättningar för att fler ska kunna få en subventionerad anställning.

Alldeles för få utrikes födda kvinnor deltar på arbetsmarknaden. Att fler utrikes födda kvinnor ställer sig till arbetsmarknadens förfogande och får en egen försörjning är en högt prioriterad fråga för regeringen. För att kunna sluta sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är det en förutsättning att fler utrikes födda kvinnor kommer i sysselsättning.

I budgetpropositionen presenterar regeringen en rad insatser för att främja att fler utrikes födda kvinnor deltar på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om insatser för att öka kvinnors företagande, ytterligare främjandemedel till Delegationen för unga och nyanlända till arbete samt resurser till studieförbunden för uppsökande och motiverande insatser särskilt riktade till utrikes födda kvinnor.

Herr talman! Jag tackar Ylva Johansson för svaret på mina interpellationer.

Frågan rör återigen hur vi ska försöka förbättra arbetsmarknaden, försöka förbättra tillträdet till arbetsmarknaden samt stärka integrationen för de personer som har kommit till vårt land. Det handlar om att minska den stora jobbklyfta som vi ser mellan inrikes och utrikes födda och som givetvis ökade ytterligare efter flyktingkrisen 2015-2016. Alla effekter har vi väl inte heller sett fullt ut än, med tanke på att en hel del personer ännu befinner sig i etableringsfasen.

Regeringen hade hög svansföring inför valet 2014, med ett gäng större satsningar. Den riktigt stora var traineejobben, som man utlovade 32 000 av. Det blev det liksom ingenting med; det var några personer som fick traineejobb, men det blev en hög kostnad. Traineejobben har nu avvecklats, och jag tycker att det var ett klokt förslag. Även om det var ett av de viktigaste vallöftena är det ju bra att regeringen, när detta visar sig inte fungera, sväljer stoltheten och faktiskt skrotar projektet.

Vi vet att Ylva Johansson kommer att ha en rad argument som visar att arbetsmarknaden går bra, att det är högkonjunktur och så vidare. Men det hjälper ju föga för de människor som jag talade om i den tidigare debatten, alltså alla de personer som befinner sig i utanförskap och långt ifrån arbete - eller som kanske aldrig haft ett jobb - och som för varje dag som går hamnar allt längre ifrån ett arbete. Dessutom får de för varje dag som går fler kompisar genom att allt fler personer hamnar i detta utanförskap. Alla är inte utrikesfödda, och alla är inte nyanlända, men en väldigt stor del är det.

Nu har vi överenskommelser mellan Alliansen och regeringen kring en del migrationsfrågor. Vi har givetvis tryckt på för en hel del skärpningar, och det tror jag är klokt. Jag tror att utbildningsplikt för nyanlända är klokt. Jag tror att den reform regeringen vill genomföra kan vara bra, men det är svårt att veta var den landar eftersom man uppenbarligen inte har fått svar från fackligt håll ännu.

När det gäller fackligt håll har ministern en väsentligt mycket närmare relation och tätare band genom facklig-politisk samverkan än vad vi moderater har. Det vi kan konstatera är att en rad LO-förbund har sagt att de inte vill vara med i den nya jobbreformen, och därför vidhåller vi fortsatt våra inträdesjobb som en möjlig ny, alternativ anställningsform - utifrån att det är så viktigt. Vi har dock inte med LO-förbunden i vår politiska ledning, så vi har inte den direktkontakten. Det kunde dock vara intressant att få höra någonting mer där.

I övrigt tycker jag mig nämligen inte se speciellt många konkreta förslag från vare sig arbetsmarknadsministern eller andra ministrar om hur och i så fall när man avser att genomföra tydliga åtgärder för att minska jobbklyftan mellan utrikes och inrikes födda och hur man ska förbättra och stärka integrationen. Det är ju nyckeln för att vi ska kunna dels ta ett bra ansvar gällande mottagande av flyktingar, dels säkerställa att folk får vara med och bidra till och bygga den svenska välfärden.

Herr talman! Låt mig först komma med några klargöranden.

Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda minskar. Det har minskat stadigt under många års tid, och det fortsätter det att göra. Sysselsättningsgraden för alla grupper ökar, men den ökar snabbare för utrikes födda kvinnor och utrikes födda män än för inrikes födda. Gapet minskar alltså.

Antalet människor som lever i det Moderaterna brukar kalla "utanförskap", det vill säga de som är beroende av försäkringar eller bidrag för sin försörjning, är på en historiskt låg nivå. Det var länge sedan det var så få personer, helårsekvivalenter, som var beroende av någon annan försörjning än arbete. Den utvecklingen har alltså gått i helt rätt riktning.

Jag vill gärna säga att utmaningen när det gäller de många nyanlända på arbetsmarknaden knappast kan överskattas. Det är en mycket stor utmaning. Även om utvecklingen nu går åt rätt håll när det gäller sysselsättningsgraden finns det anledning att vara orolig och vidta fler åtgärder för att klara de utmaningar vi har framför oss och är mitt uppe i.

En av de viktiga utmaningarna handlar om väntetider. I dag har vi väntetider på i snitt uppemot 15 månader för att få sin ansökan behandlad, det vill säga få veta om man får ett uppehållstillstånd eller inte. Sedan har vi i genomsnitt sex månaders väntetid innan man blir placerad i en kommun, och vi har i genomsnitt fyra månaders väntetid innan man kan påbörja sfi eller skriva in sig hos Arbetsförmedlingen och få sin etableringsplan. Detta är farligt. Jag tror att det är jättefarligt att gå så lång tid i passivitet utan att aktiva åtgärder vidtas. Det är en av de viktiga sakerna att komma till rätta med.

Andra saker man måste göra när man har så pass stora utmaningar på arbetsmarknaden är att vidta strukturreformer. Det har regeringen gjort, och vi utesluter inte att det kan behövas fler strukturreformer. En viktig sådan är att alla kommuner i dag måste ta emot nyanlända - så var det ju inte tidigare - och att vi fördelar utifrån de förutsättningar som finns på arbetsmarknaden och utifrån de nyanlända som kommunerna har tagit emot tidigare. Det är en mycket viktig strukturreform, vilket också internationella jämförelser visar.

Vi har gjort strukturförändringar i föräldraförsäkringen, som riskerade att bli en kvinnofälla. Vi har avskaffat vårdnadsbidraget och gjort förändringar i föräldraförsäkringen så att man får kortare tid hemma med de barn man har med sig när man kommer till Sverige, alltså redan födda barn, än man får med ett nyfött barn.

Vi gör förändringar av yrkesutbildningen - vi gör yrkespaket för de många som i ett första steg inte kommer att klara sig igenom en hel yrkesutbildning i gymnasieskolan. Vi gör också förändringar i etableringsreformen, som jag berättade i mitt interpellationssvar. Och jag tror att fler reformer kommer att behövas.

Vi har nyligen fått Arbetsförmedlingens rapport, som säger att ungdomsarbetslösheten har halverats och att man nu klarar 90-dagarsgarantin. Det är mycket välkommet. Ett viktigt skäl till att det har varit möjligt att uppnå den här framgången är att vi har valt att samarbeta med kommunerna. Vi kan också se att de ungdomar som varken arbetar eller studerar har blivit färre. Det är bra. Det finns ännu mer att göra på detta område, men där har vi visat framgång.

Nu står vi mitt uppe i utmaningen med de nyanlända. Också där kommer kommunerna att vara viktiga. Men jag tror att det är nästan omöjligt att klara uppgiften utan att samarbeta med arbetsmarknadens parter. Därför är jag så glad att parterna nu på ett mycket konstruktivt sätt och ovanligt snabbt har kommit fram till en principöverenskommelse och att man nu vill förhandla med regeringen. Jag ska i mitt nästa inlägg tala mer om den saken.

Herr talman! Jag ska börja med det som är bra och även göra en liten historisk exposé och fortsätta att kolla lite bakåt, som inte bara Ylva Johansson utan en stor del av regeringens ministrar gärna gör när det gäller de tidigare två mandatperioderna, och möjligtvis hänvisa till mandatperioder dessförinnan. Det är givetvis skillnader. Det är högkonjunktur nu, det var finanskris då. Men jag delar ministerns analys att Migrationsverkets långa handläggningstider är oroande, besvärande och en enorm utmaning.

Jag förstår också att det, givet den stora tillströmning som har varit, inte är helt enkelt för vare sig Migrationsverket eller regeringen, men det kräver att man agerar. Det var nämligen så, om vi ska fortsätta den historiska exposén, att när Alliansen tillträdde var handläggningstiderna också alldeles för långa. Ansökningarna var alldeles för omfattande och alldeles för byråkratiska, och då hade vi helt andra nivåer. Men sedan kom det en moderat migrationsminister, och handläggningstiderna mer än halverades utan att antalet ansökningar för den sakens skull minskade. Det handlar ju också om hur man agerar, så där hoppas jag att regeringen kommer att leverera mer. Sedan kan man även reglera vad man får göra under tiden och så vidare.

Det är en rad insatser som nu har gjorts och som ministern redogjorde för. Som ministern är väl medveten om var vi i förhandlingarna mellan regeringen och allianspartierna överens om vissa frågor, medan vi möjligtvis tyckte lite mindre bra om andra frågor än de som vi drev. Där hittade vi en kompromiss. Det är viktigt för oss även i opposition att, när det ges möjlighet, ta ansvar för det som är vårt lands bästa och för att säkerställa att integrationen stärks och utanförskapet minskar.

Det är bra att ungdomsarbetslösheten sjunker. Högkonjunkturen är ju en mycket viktig del i detta. I socialdemokratiska Aftonbladet i går var man relativt tydlig med att allt kanske inte är regeringens förtjänst.

Däremot tror jag att samarbetet med kommunerna är viktigt. Jag tror att varje regering ska ha ett bra samarbete med våra kommuner, för man kan göra väldigt mycket ute i landets kommuner.

Jag tycker också att det är bra om arbetsmarknadens parter kan komma överens, ta ansvar och visa att man vill komma framåt. Vi är jätteglada från Moderaternas sida, - och jag är helt övertygad om att mina alliansvänner är lika glada - om arbetsmarknadens parter tar tag i förslagen om de inträdesjobb som vi vill ha för att sänka trösklarna för den som står långt ifrån arbetsmarknaden. Där har arbetsgivarsidan och delar av arbetstagarsidan visat en tydlig vilja. Det är dessvärre ett antal viktiga fackföreningar på LO-sidan som uppenbarligen inte är så intresserade - ett antal av de fackförbund där vi vet att väldigt många av de som brukar benämnas enklare jobben finns. Då går givetvis en stor del av poängen, även om man träffar en överenskommelse, om intet.

Herr talman! Moderaterna har tagit ansvar i migrationsöverenskommelsen, ett väldigt viktigt samarbete som vi har haft också med övriga partier bakom migrationsöverenskommelsen.

Jag välkomnar Christian Holm Barenfelds konstruktiva attityd här i debatten, för precis som Christian Holm Barenfeld säger står vi inför väldigt stora utmaningar. Vi gör alla gott i att försöka samverka kring det som är bra för Sverige - jag tror att de politiska skillnaderna ändå kommer att framgå tydligt för väljarna - och tillsammans gör det som är nödvändigt för att klara av de stora utmaningar vi står inför.

En av dem handlar om fler vägar in på arbetsmarknaden. Där har parterna träffat en principöverenskommelse, och som jag sa är jag väldigt glad för den. Jag tycker att den har kommit långt, och de har jobbat snabbare än vad jag hade förväntat mig. De har på ett konstruktivt sätt mött varandras viktiga krav. Nu vill de förhandla med regeringen, och det är jag som är utsedd att vara den från regeringens sida som de ska förhandla med. Jag kommer att träffa arbetsmarknadens parter en första gång nu på fredag och dra igång detta arbete. Det kommer att vara ett omfattande arbete också inom Regeringskansliet.

Jag ska inte spekulera i vad vi till slut landar i. Men jag kan säga så mycket som att det absolut är min förhoppning och tro att vi kommer att kunna landa i något som blir acceptabelt för alla inblandade parter och att de nya etableringsanställningarna därmed ska kunna bli verklighet. Jag tror att det kommer att vara en viktig pusselbit för att klara av de många nya vägar in på arbetsmarknaden som är nödvändiga för att klara de många nyanlända som söker jobb men också för att klara de stora kompetensbehov som finns i dag på arbetsmarknaden.

Herr talman! Jag tackar för inlägget. Som Ylva Johansson säger försöker jag att i den politik jag driver vara så konstruktiv som möjligt och, för att hänvisa till tidigare inlägg, givetvis också ha en ärlig avsikt med det hela. Det är därför vi uppskattar att vi i de frågor där vi hittar lösningar kan träffa överenskommelser där vi kan ta ansvar för att stärka incitamenten för att fler ska kunna komma i arbete, sänka trösklar på arbetsmarknaden och så vidare. Det är därför vi lägger fram en lång rad förslag, även vid sidan av dem som vi är överens om.

Vi tycker inte att det är bra att höja skatt på arbete, för det gör att det blir mindre attraktivt att arbeta. Skillnaden mellan att arbeta och inte arbeta, i kombination med bidragshöjningar, blir då mindre. När man höjer skatter på företagande är också risken mycket stor för att det påverkar arbetsmarknaden negativt, även om vi just nu har en högkonjunktur. Men, som sagt, högkonjunkturer varar inte för evigt.

Därför är vi tydliga med att vi vill ha sänkt skatt på arbete och sänkta trösklar på arbetsmarknaden. Därtill behövs de enkla jobben, jobb som man ofta kan få som sitt första jobb, jobb som har låga kvalifikationskrav men möjligtvis inte alltid är lätta att utföra. De kräver talang men har låga förkunskapskrav. Många sådana jobb finns till exempel i RUT-branschen. Där är jag glad att Alliansen lyckades få igenom vissa förstärkningar i migrationsöverenskommelsen, men vi vet att den i belopp har försvagats under mandatperioden. Vi föreslår en tredubbling. Vi föreslår inträdesjobb. Vi föreslår utbildningsplikt, vilket är en bra del som kommer med nu. Vi vill också ha ett bidragstak.

Allt detta är för att öka incitamenten för att jobben ska bli fler och utanförskapet minska.

Tack för den här debatten!

Herr talman! Bara en korrigering: De skatteresurser som går till RUT-tjänster har ökat och fortsätter att öka. Efterfrågan är större och ökar hela tiden, så vi satsar alltmer skattepengar på att subventionera den typen av tjänster.

Herr talman! Jag vill tacka för en konstruktiv debatt. Jag är säker på ett Christian Holm Barenfeld och jag kommer att återkomma till den här debatten flera gånger, för de här utmaningarna kommer att kvarstå på arbetsmarknaden, även om vi lyckas med många av de saker som vi hoppas på att lyckas med. Jag hoppas också på ett konstruktivt samarbete om de många viktiga reformer som behöver göras på det här området.

Överläggningen var härmed avslutad.