Jobben i Sverige

Fru talman! Anette Åkesson har ställt tre frågor till mig. Den första är om det är mitt ställningstagande att de framgångar Sverige nu har är en följd av S-MP-regeringens politik och vilka konkreta förslag jag i så fall vill hänvisa till. Den andra frågan gäller vilka förslag jag och regeringen avser att presentera framöver för att åtgärda problem som Sverige nu står inför, och den sista hur jag avser att verka för att inte bara få investeringar utan även en tillväxt av arbetstillfällen.

Sedan valet har sysselsättningen ökat med 150 000 personer, varav 96 000 i privat sektor, och arbetslösheten har minskat till under 7 procent. Ungdomsarbetslösheten är i dag lägre än på 13 år. Regeringen arbetar utifrån målet att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU 2020. Regeringens politik för fler jobb består av insatser inom flera områden, en aktiv närings- och arbetsmarknadspolitik, ökad kompetens samt investeringar i infrastruktur och bostäder. Satsningar på välfärden är också en viktig del i arbetet för ökad sysselsättning.

En aktiv näringspolitik innebär att regeringen investerar i förbättrade villkor för företag och i ett förstärkt näringslivsklimat, så att fler företag kan skapa, växa och exportera. Regeringen har bland annat stöpt om det statliga riskkapitalet för att skapa bättre finansieringsmöjligheter för företag i utvecklingsskeden. Genom en rad initiativ har utlåningen från Almi Företagspartner AB kunnat öka kraftigt under de senaste åren. 2015 lanserade Almi tillväxtlånet till innovativa företag och utlåningen ökade med 1 miljard kronor 2015 jämfört med 2014. Almis utlåning fortsatte också att öka under 2016.

Regeringen har även antagit strategier med åtgärder för smart industri och ökad export. Inom arbetet med exportstrategin har regeringen bland annat lanserat regionala exportcentra som ger små och medelstora företag "en dörr in" till de offentliga aktörernas exportstöd. Regeringen har även säkerställt att företagsportalen verksamt.se nu ger vägledning också för företag som vill ta sig till nya marknader.

Regeringen arbetar även för att stötta svensk industris utveckling. I ett bredare perspektiv ser vi nu ett trendbrott med ökade investeringar och fler företag som väljer att flytta hem produktion till Sverige. Teknikföretagen rapporterar även att man under 2015 anställde fler personer i Sverige än i omvärlden. Regeringen har presenterat en första handlingsplan med 45 konkreta åtgärder för att främja denna utveckling.

För att förenkla för företagare arbetar regeringen bland annat med att ta till vara digitaliseringens möjligheter. Målet för förenklingsarbetet är att Sverige ska vara digitalt, transparent och innovationsfrämjande för ett enklare och konkurrenskraftigt företagande. Som ett exempel kan nämnas den överenskommelse som regeringen slutit med Sveriges Kommuner och Landsting om att samarbeta för ett enklare restaurangföretagande med hjälp av nya nationella digitala lösningar. Under våren kommer regeringen att presentera en digitaliseringsstrategi som syftar till att stödja näringslivet och samhällsutvecklingen.

Tudelningen på svensk arbetsmarknad har ökat under en lång period, och det finns fortsatt stora utmaningar med att pressa ned arbetslösheten i traditionellt utsatta grupper. För att särskilt gynna till exempel nyanlända och långtidsarbetslösa har regeringen bland annat utvidgat RUT-avdraget, lämnat uppdrag om moderna beredskapsjobb och utvidgat extratjänsterna. Genom Tillväxtverket satsar regeringen på fler matchningsaktörer och internt i Regeringskansliet pågår en översyn av anställningsstöden för att göra dessa mer träffsäkra och effektiva.

Det är bra att det går bra för Sverige just nu, för det skapar jobb. Det är också min övertygelse att ett skifte från nedskärningar till kloka investeringar i kompetens, bostäder och infrastruktur bidrar till att stärka det svenska näringslivet. Det leder till ännu fler jobb. Att pressa tillbaka arbetslösheten är fortsatt en av regeringens viktigaste frågor.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka närings- och innovationsministern för det långa svaret. Tyvärr verkar frågorna delvis antingen ha missförståtts eller också bekräftas de farhågor som jag gett uttryck för i min interpellation men även i tidigare frågor. Sverige går bra, men hur kan den nuvarande regeringen ta åt sig äran av det? Det är i själva verket Alliansens politik - och självklart även konjunkturen - som får genomslag och är orsaken till det. Regeringen snarare motarbetar företagen och jobben.

Bara för att ge några exempel ur det svar vi just hörde som visar vad jag menar: Almis tillväxtlån är ett samarbete med Europeiska investeringsfondens ramverk för forskning och innovation, det som kallas Horizon 2020, från början av år 2014. Så visst är det bra att svenska småföretag kan finansiera innovationer, men det är knappast Socialdemokraternas eller Miljöpartiets förtjänst.

Liknande ser det ut med företagsportalen verksamt.se som rent faktiskt startades upp 2012, det vill säga mitt under den förra mandatperioden. Och att ta åt sig äran för ett utvidgat RUT-avdrag för att gynna nyanlända eller långtidsarbetslösa är lite väl magstarkt. Det utvidgade RUT-avdraget är en del av uppgörelsen från hösten 2015 mellan Alliansen och regeringen. Utifrån hur regeringen principiellt har ställt sig till RUT-avdragen är det väl lätt för alla att förstå att det utvidgade RUT-avdraget var ett inspel som kom från Alliansen.

När näringsministern i sitt svar noga framhåller att teknikföretagen under 2015 anger att de anställer fler personer i Sverige än i omvärlden blir man faktiskt lite nyfiken, särskilt med tanke på att näringsministern framhåller att svenska företag plockar hem investeringar. Vad betyder en relativ siffra? Den kan betyda att det kanske inte har anställts en enda person i omvärlden och säger just ingenting.

Nu tror jag ju inte att S-MP-regeringen inte har ambitioner på området, men det är ju inte samma sak som att man själv har bidragit till den goda utveckling som Sverige har för närvarande.

För att komma tillbaka till frågorna: Sverige går bra men det är alltså inte på grund av regeringens agerande. Ser vi mer på framtiden verkar det tyvärr inte heller som att regeringen har några svar på hur man ska hantera de konkreta problem som Sverige står inför. Det gäller utflyttning av jobb, ökande inkomstklyftor, en större tudelning på arbetsmarknaden och att Sverige tappar fart inom digitaliseringen jämfört med andra länder.

Varför ägnar man sig inte mer åt dem? Och slutligen: Ökade investeringar är positivt, men det betyder inte per automatik fler jobb i Sverige. Jag måste därför fråga: Är inte närings- och innovationsministern det minsta oroad över att statliga SAS flyttar ut jobb och att även företag i en framtidsbransch som Spotify gör detsamma?

Sedan interpellationen skrevs har Nordea informerat om att de, beroende på om resolutionsavgiften höjs, eventuellt lämnar Sverige. Ser inte Mikael Damberg det som en tydlig signal om att förutsättningarna i Sverige försämras för företagen och att det kommer innebära ett hot mot svenska jobb och därmed även ett hot mot finansieringen av välfärden?

Fru talman! Hela min poäng med svaret var att visa vad regeringen har gjort på viktiga områden, vilket har utvecklat svenskt näringsliv och skapat fler jobb i vårt land.

Den förra regeringen sa att om man genomförde ganska stora delvis ofinansierade skattesänkningar skulle det leda till en väldigt god jobbutveckling på svensk arbetsmarknad, vilket vi inte såg. Inte minst slösades väldigt mycket pengar på sänkta arbetsgivaravgifter för unga, vilket nog inte något av de borgerliga partierna har kvar som krav i dag, och det kan jag förstå. Det gav inte den effekten, det kostade väldigt mycket pengar och det var ett slöseri med skattepengar som inte fick ned ungdomsarbetslösheten.

Vi har i stället riktat insatser på de ungdomar som har problem. Vi är nu på väg att införa en 90-dagarsgaranti för ungdomar för att de inte ska gå arbetslösa så länge. Nu har vi den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år i Sverige. Det är klart att det får effekt när man väljer vad som ska prioriteras. Från en prioritering som nästan alltid handlade om skattesänkningar under den borgerliga tiden vågar man nu investera i utbildningspolitik och i 70 000 nya utbildningsplatser. Det är kanske det största tillväxthindret för företagen runt om i Sverige i dag, att de inte hittar rätt arbetskraft.

Vi har investerat i bostadsbyggande. Förra året var planeringstakten 63 000 bostäder. Det är nästan som i miljonprogrammets dagar. Regeringen har en del i detta. Den andra delen är kommunala majoriteter runt om i Sverige som har satt fokus på att öka bostadsbyggandet i vårt land. Det är ett samspel som sker i hela Sverige för att öka bostadsbyggandet.

Vi kan titta på infrastruktursatsningarna. Underhållet av järnvägen har gått upp med 40 procent för att tågen ska börja gå i tid, vilket är bra för näringslivet. Alla investeringar gör att tillväxten kan hållas igång. Vi har dessutom stora satsningar på export.

Hur kan man mäta om det finns ett förtroende och om detta är bra eller dåligt? Industriinvesteringarna förra året slutade på 65 miljarder kronor. Det är det högsta sedan före finanskrisen i Sverige. Företag väljer att göra industriinvesteringar i Sverige för att de tror på utvecklingen i vårt land.

De har inte haft ett lika stort förtroende för Sveriges industriutveckling sedan före finanskrisen. Det här är ett bra tecken för Sverige, och det räddar jobb för framtiden och skapar fler jobb i vårt land. De utländska direktinvesteringarna ökar från 52 till 168 miljarder. Omvärlden tror på Sverige, men det gör inte Moderaterna.

Jag tycker att det är bättre att läsa av direktinvesteringar som ett tecken på förtroende och utveckling. Jag vänder mig verkligen emot den bild som målas upp där man underförstått ifrågasätter huruvida investeringar leder till fler jobb. Investeringar i Sverige leder på sikt alltid till fler jobb. Uteblivna investeringar i Sverige leder till förlorade jobb. Denna insikt måste man ha.

Vi måste ligga längst fram med den nya tekniken när det gäller rationalisering, automatisering och digitalisering, annars kommer det att kosta jobb för Sverige i framtiden. Vi ser nu att de privata företagen har skapat nästan 100 000 nya jobb i Sverige på två år. Låt oss verka för att en sådan utveckling fortsätter framöver.

Herr talman! Vi moderater tror absolut på Sverige. Självklart behövs vissa justeringar av de reformer som genomfördes. Men även Socialdemokraterna och Miljöpartiet har fortsatt med Alliansens politik. De har exempelvis bibehållit de jobbskatteavdrag som har bidragit till högre skatteintäkter till kommuner och landsting och därmed till välfärden. När det gäller bostäder vet de flesta att det tar ungefär fem och ett halvt år från att man beslutar om ett projekt till dess att byggandet startar. Det är alltså matematiskt enkelt att se när dagens rekordbyggande påbörjades.

Att jobben automatiseras blir dock alltmer synligt i samhället. Numera är det en vanlig syn i mataffären eller på flygplatsen. Det är inte enbart i industrin som robotar är vanliga.

Med en befolkningsutveckling där allt färre arbetar och ska försörja allt fler är det toppen om man kan hitta bra lösningar för att få jobb utfört och att produktiviteten samtidigt ökar. Vi ser dock allt tydligare att faktiska jobb försvinner. Vissa jobb försvinner inte lika synligt; exempelvis skrivs många tidningsartiklar numera av datorer.

Detta är därför en fråga som förtjänar att diskuteras mer, inte minst politiskt. Man ska inte tro att det med automatik betyder att samma antal jobb kommer att återuppstå här när företag som tidigare har flyttat ut jobb nu åter investerar i Sverige. Det är att stoppa huvudet i sanden.

I går kom Teknikföretagen med information om arbetskraftskostnaderna inom tillverkningsindustrin. Sverige ligger högst i Europa och har högre tillväxttakt. Det betyder att jobben relativt sett är dyrare i Sverige än i grannländerna och att de blir allt dyrare. I höstas konstaterade Unionen i sin rapport Jobbflytt över gränserna att jobben fortsätter lämna Sverige. Det handlar inte bara om jobb inom industri och tillverkning utan även om typiska tjänstemannajobb.

Det är oroande att regeringen inte verkar ta detta på allvar utan fortsätter riskera svenska jobb genom diverse försämringar för företagen. På samma sätt verkar man vara inspirerad av Don Quijote och hittar på problem som man låtsas ta tag i. Att lägga skattepengar på att utreda vinstbegränsning inom välfärden är ett gott exempel. Vilket konkret samhällsproblem löser det? I stället borde man fundera på hur de faktiska samhällsproblemen ska tacklas. Sverige går bra, men det är tack vare omständigheter som regeringen inte råder över.

Det finns dock en massa utmaningar att ta tag i. Även regeringen borde vara bekymrad över de ökande inkomstklyftorna, en allt större tudelning på arbetsmarknaden och att vi tappar fart jämfört med andra länder inom digitaliseringen. Det sistnämnda och de allt högre arbetskraftskostnaderna påverkar konkurrenskraften för näringslivet, och detta ligger inom Mikael Dambergs område.

Ökade investeringar i automatisering är ett konkret och rationellt sätt för företagen att få ned arbetskraftskostnaderna. Produktiviteten ökar också eftersom maskiner kan jobba dygnet runt, inte är sjuka och inte vabbar. Men det ställer oss inför nya utmaningar eftersom vår välfärd bygger på skatteintäkter, och dessa är i Sverige i hög grad kopplade till arbete. Att regeringen inte verkar bry sig om detta eller att namnkunniga bolag flyttar ut jobb borde oroa alla. Varför ägnar sig regeringen inte åt dessa utmaningar?

Herr talman! Jag blir mer orolig över denna interpellationsdebatt än jag kunde ana i början. Vi verkar ha en diskussion om huruvida produktivitet och effektivitet i svensk industri är viktigt inför framtiden eller inte. Om Sverige inte är det mest produktiva landet och om vi inte jobbar med digitalisering och effektivisering av produktion kommer vi att få många färre jobb här.

Att ligga längst fram vad gäller teknisk utveckling är A och O för ett litet, exportberoende land. Jag är inte rädd för vare sig robotar eller ny teknik, utan jag är rädd för gamla robotar och gammal teknik. Detta skifte måste man orka med, och detta ligger bakom regeringens strategi Smart industri. Det handlar om hur vi ökar omställningstakten och hur vi digitaliserar ännu snabbare.

Varför har vi tappat takt vad gäller framför allt digitaliseringen? Digitalisering av offentlig förvaltning är det område där vi har tappat mest under de senaste tio åren. Hur var det nu? Vilka satt i regeringsställning i Sverige under åtta år och hade ansvar för den offentliga förvaltningen? Vi ledde ju ligan för digitalisering av offentlig sektor för 10-15 år sedan. Det gör vi inte längre. Vi tappade fart.

Vi har bestämt oss för att öka takten igen, och därför kommer vi att presentera en digitaliseringsstrategi för samhället. På mitt område handlar det inte minst om digitalisering av små och medelstora företag och om att framöver öka effektiviteten i produktionen. Detta är otroligt viktiga frågor och utgör hela basen för strategin Smart industri. Det här är inte ett nollsummespel. Om Sverige ligger längst fram i den tekniska utvecklingen kommer vi att kunna skapa fler jobb och fler exportjobb här.

Det rör sig inte om exakt lika många jobb i industrin som fanns för 20 år sedan. Det har jag aldrig påstått. Men det kan leda till fler jobb i Sverige. Hela digitaliseringen öppnar ett nytt fönster för att nyindustrialisera Sverige. Uppenbarligen har vi olika uppfattning om det här. Detta är dock basen för svensk ekonomi och utgör 77 procent av svensk export. Det är alltså otroligt viktigt att man inte säger att detta är oväsentligt eller att det skulle kunna vara farligt att jobba med produktivitet och effektivisering inom svensk industri. Det här är själva basen för ett framgångsrikt jobbskapande för framtiden.

Herr talman! Självklart är produktiviteten viktig. Den är ju en del i hur vi kan utarbeta svensk konkurrenskraft. Men dit hör ju också arbetskraftskostnaden.

När jag ställde mina tidigare frågor blev jag först förvånad och sedan bekymrad över svaren. Att inneha regeringsställning innebär ett ansvar för Sverige, inte bara just nu utan även inför framtiden. Man kan inte låtsas som om man inte ser de utmaningar vi står inför utan bara felaktigt, som jag har visat, ta åt sig äran för att det just nu går bra. Man kan inte heller hitta på problem som man låtsas lösa eller nöja sig med att säga rätt saker utan att leverera några konkreta förslag för att åtgärda det hela. Detta är svagt.

Det håller inte att hävda att man förbättrar villkoren för företagen när man presenterar det ena utifrån företagsperspektiv usla förslaget efter det andra medan man totalt ignorerar att företag fortsätter flytta ut jobb ur Sverige. Det är inte ansvarsfullt. Vi finansierar vår välfärd främst via arbete. Vi står inför en befolkningsutveckling och en digitalisering som i hög grad påverkar denna finansiering. Då måste regeringen ta samhällsutvecklingen och utflyttningen av jobb på allvar.

Herr talman! Vi kommer att fortsätta jobba för en stark exportindustri och en smart industri i Sverige som lockar den traditionella industrin att göra rekordinvesteringar här. Det har inte investerats lika mycket sedan finanskrisen som nu. Vi ser även att de utländska direktinvesteringarna i Sverige ökar kraftfullt. Detta är ett tecken på att man tror på utvecklingen i Sverige, vilket är positivt.

Regeringen gör även andra insatser. Det som bromsar eller riskerar att bromsa tillväxten är kompetensförsörjning, eftersatt underhåll av infrastruktur och för lågt bostadsbyggande. På alla dessa områden gör regeringen stora, kraftfulla insatser. Det handlar om utbildning med 70 000 utbildningsplatser. Vidare handlar det om 10 permanenta välfärdsmiljarder, en 40-procentig ökning av järnvägsunderhållet och 6 miljarder för bättre och fler hyreslägenheter.

Vi gör stora investeringar för att hålla igång tillväxten i Sverige. Den är investeringsledd. Moderaternas politik innebär en investeringsbroms. De har besparingar på bostadspolitiken, välfärdspolitiken och infrastrukturen. Att bromsa tillväxten för Sverige framöver tror jag är fel väg att gå.

Överläggningen var härmed avslutad.