Jobb för dem som saknar högre utbildning

Herr talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för personer med lägre utbildning och ringa arbetslivserfarenhet att komma i jobb.

Utvecklingen i svensk ekonomi är mycket stark, och efterfrågan på arbetskraft är god. Den starka efterfrågan på arbetskraft kan komma att gynna även personer som står långt från arbetsmarknaden. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 120 000 personer. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar.

Regeringen för en aktiv arbetsmarknadspolitik och bedömer att det är viktigt att hitta nya vägar till jobb för dem med relativt sett låga kvalifikationer.

Regeringen har infört traineejobb och extratjänster för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och för att möta behoven av personal i många av välfärdens verksamheter. Regeringen avser att utveckla extratjänsterna genom en förstärkning så att de omfattar arbete på 100 procent i stället för 75 procent samt genom att höja handledarstödet de tre första månaderna. Regeringen avser även att vidga målgruppen till att omfatta nyanlända och bredda möjligheterna att använda extratjänsterna till fler områden. Efter dialog med regeringen har SKL och Kommunal kommit överens om formerna för hur extratjänsterna ska användas.

För att nystartsjobben ska bli mer träffsäkra och effektiva avser regeringen att rikta dem tydligare mot dem som står längst från arbetsmarknaden genom att sänka subventionen för personer som har varit arbetslösa i mindre än två år samt korta de maximala stödperioderna. Regeringen avser samtidigt att öka subventionen i nystartsjobb för personer som varit arbetslösa i mer än tre år och för nyanlända, för att stärka deras möjligheter till inträde och etablering på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Staten ska ta sitt ansvar och skapa jobb som i dag inte utförs i de statliga myndigheterna. Dessa jobb ska ha goda arbetsvillkor. Moderna beredskapsjobb i staten införs successivt från och med 2017 och ska sysselsätta minst 5 000 personer 2020.

Vi behöver fler vägar in på arbetsmarknaden för personer med kort utbildning. Men vi har också stor brist på kompetens inom flera yrken, och de bristerna behöver åtgärdas. Utbildningssystemet behöver därför ha förmåga att möta personer med omfattande utbildningsbehov och rusta dem med de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden.

För att stärka människors jobbchanser och förbättra matchningen på arbetsmarknaden har regeringen inlett ett nytt kunskapslyft med en satsning som fullt utbyggd omfattar ca 70 000 platser. En del av denna satsning är fler utbildningsplatser inom yrkesvux och lärlingsutbildning för vuxna, lärlingsvux. Regeringen föreslår en utbyggnad av yrkesvux, till 21 750 platser 2017 och en utbyggnad av lärlingsvux till ca 2 600 platser 2017. Regeringen avser också att återkomma med ett förslag om ett nytt studiestöd, kallat studiestartstödet. Stödet syftar till att fler arbetslösa med kort utbildning och stora behov av utbildning ska kunna studera på grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Personer med kort tidigare utbildning har olika förutsättningar och behov, och insatserna behöver därför individanpassas så att de blir träffsäkra och effektiva.

Herr talman! Jag tackar arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson för svaret på min interpellation.

I svaret hör vi en uppenbart nöjd minister stå i talarstolen, och det har vi gjort även i tidigare debatter. Hon är mycket nöjd. Det oroar. Det går förvisso bra för Sverige, och det är vi alla glada för. Det är bra att det går bra för Sverige; det hoppas jag att alla i kammaren tycker. Men det går bra på många sätt. Det går bra för många av våra invånare i Sverige också. Vi befinner oss i en högkonjunktur. Då skapas det jobb, och fler får arbete.

Samtidigt ser vi det nya utanförskapet växa fram. Vi har 130 områden i vårt land som är så kallade utanförskapsområden. Det är områden där mindre än 50 procent, alltså mindre än hälften, av invånarna arbetar och där bidragsberoendet är stort. Närmare 1 miljon människor riskerar att hamna i det nya utanförskapet - enligt regeringen själv. Arbetslösheten förväntas också vända uppåt i slutet av mandatperioden. Det oroar, herr talman.

Samtidigt som arbetslösheten sjunker ser vi allt fler som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Men Ylva Johansson är nöjd. Svansföringen är mycket hög - målet är att ha EU:s lägsta ungdomsarbetslöshet år 2020. Jag tycker att det är bra med ambitioner, och jag tycker att det är bra med högt satta mål. Men jag tror också att det är bra med realism. Problemet med detta mål är ju att ingen seriös bedömare tror på det. Kvar står Ylva Johansson, Mikael Damberg och Stefan Löfven. De är i grunden de enda man hör försvara detta mål.

När bortåt 1 miljon människor riskerar att hamna i det nya utanförskapet måste saker hända. Man måste lägga fram förslag som leder till fler jobb. I valrörelsen lovade Ylva Johansson och Stefan Löfven 32 000 traineejobb och 20 000 extratjänster. Och vad bidde det? Jo, det bidde en tumme, som man säger i den gamla sagan. Det blev 179 traineejobb av de 32 000 utlovade, och det blev ungefär 1 000 extratjänster av de 20 000 utlovade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt har man gjort det dyrare att anställa unga. Hade man infört andra delar som ledde till att fler fick arbete hade det varit en sak, men nu höjer man kostnaderna för att anställa och lovar åtgärder som i grunden inte levererar någonting. Man lovar 5 000 statliga beredskapsjobb, och frågan är om man levererar där. Det återstår att se. Om vi har 1 miljon personer i utanförskap, och om 5 000 i statliga beredskapsjobb är lösningen, har vi ett litet problem kvar.

Samtidigt har regeringen försvagat RUT-avdraget. Genom Alliansens krav i migrationsöverenskommelsen breddades det i sektorer, men man försvagar det i ekonomin. Vi föreslår en tredubbling. Vi har en lång rad konkreta åtgärder för hur jobben ska bli fler. Det säger dock Socialdemokraterna och Ylva Johansson nej till.

Vi har också en låg andel enkla jobb i Sverige. Det innebär inte att de är lätta, men de kräver inte höga kvalifikationer. Det skulle regeringen fixa - man skulle skapa fler. Det har Mikael Damberg sagt, och det har Ylva Johansson sagt. Men då kommer det socialdemokratiska fackförbundet LO och säger nej, för de här jobben är inte tillräckligt fina och inte tillräckligt bra.

Hur blir det med de enkla jobben, Ylva Johansson? Är det Mikael Damberg, du och Stefan Löfven som bestämmer det, eller är det LO och Karl-Petter Thorwaldsson som driver regeringen framför sig?

Herr talman! Ett problem i sammanhanget, som jag ser det, är att det inte bara handlar om själva sakfrågan. Det känns som att man hela tiden försöker föra diskussionen till vissa politiska lösningar, och det brukar ofta landa i skattesänkningar och låglönesatsningar. Den inriktningen i politiken har ju provats under åtta år. Det fungerade faktiskt inte, och då är det dags att prova någonting nytt.

Det är klart att det är omöjligt att sia om vad som kommer att hända i framtiden. Hittills under dessa två år har det faktiskt gått åt rätt håll. Men vi kan titta historiskt, för där vet vi ju vad som hände med olika politiska inriktningar. Vi socialdemokrater hade ett kunskapslyft som handlade om att människor skulle komplettera sin utbildning. Många var arbetslösa, men det var även människor som redan hade ett jobb och som kände att de ville komplettera gymnasieutbildningen.

Vi blev utskrattade. Detta skulle inte lösa problemen på arbetsmarknaden. Det gjorde dock väldigt stor skillnad; man kan se hur vi halverade arbetslösheten under den perioden. De arbetslösa som gick Kunskapslyftet hade större chans att få jobb. Det var nämligen arbetskraftsbrist inom en del sektorer, på samma sätt som det är i dag. En del som hade haft ett jobb tidigare bestämde sig för att byta jobb. En del kompletterade sin utbildning ytterligare och gick vidare till högskola, och många av dem fick såklart jobb senare.

Vi har nu ett nytt kunskapslyft, precis som vi hade förut när vi hade för hög arbetslöshet. Historien har visat att den bästa ingången är att rusta för framtiden. Jag tror inte att vi kommer att behöva mindre kunskap i framtiden - snarare mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot är det inte så enkelt som att det bara handlar om högre utbildning. Det handlar inte bara om högskolenivå. Jag har själv besökt ett intressant projekt i Malmö, nämligen hotellprojektet. Det har byggt på att nyanlända så snabbt som möjligt ska kunna jobba på hotell. Många av dem som var med i projektet hade erfarenhet av att jobba på hotell i sina hemländer. En del hade aldrig jobbat på hotell men skulle gärna vilja göra det.

De läste därför sfi, det vill säga svenska för invandrare, kopplat till hotellkunskap. Det innebar att de lärde sig svenska snabbare, eftersom de hade en stark motivation för att snabbt komma i jobb. Det innebar också att de snabbare kunde börja jobba, för de ord de lärde sig på svenska var speciellt inriktade mot hotelljobb. Man slog alltså två flugor i en smäll; det var snabb sfi, och deltagarna kom snabbt i jobb.

Det var också så att de allra flesta kom i jobb. De fick praktik på hotell runt om i Malmöområdet, och de allra flesta fick stanna kvar och jobba där. Det gick väldigt snabbt från att de kom till Sverige till att de kom ut i jobb. Man såg också att det kunde vara en stor tillgång att de hade ytterligare ett språk. När det till exempel var en rysk delegation på besök på ett hotell sprang man ut i köket och hämtade kocken som var ryss och kunde prata ryska. Det kunde alltså verkligen berika verksamheten.

Detta är bara ett av många projekt. I Malmö har man gått vidare inom till exempel restaurangnäringen, där vi också ser arbetskraftsbrist. Det har hittills varit väldigt positivt och framgångsrikt. Vi har precis startat någonting nytt som handlar om att man blir anställd på ett företag och får utbildning. Man får lön och utbildning, och man blandar praktik och teori. Man är anställd i två till tre år.

Dessa nya sätt att hjälpa folk så att de både lär sig svenska snabbare och kommer i jobb snabbare tycker jag är väldigt spännande. Det är inte alls så att vi bara satsar på högre utbildning, men någon form av utbildning behöver de flesta för att komma i arbete.

Herr talman! Det är en viktig debatt vi för här i dag. Det handlar om jobben, och det handlar om framtiden. Det handlar om framtiden för många hundratusentals människor. Ska de någonsin kunna få ett jobb eller inte? Det är det vi diskuterar.

Det är väl bra att vi får höra av Ylva Johansson om alla satsningar regeringen tänker göra. Det är nya åtgärder - kunskapslyft, extratjänster och traineejobb - och man för en aktiv arbetsmarknadspolitik, säger Ylva Johansson. Men i verkligheten just nu är allt detta ett fiasko. Det är faktiskt en tickande bomb som håller på att krevera under 2017 och 2018. Regeringen säger själv att den räknar med nära 1 miljon människor i utanförskap år 2020. Då går det ju inte att vara nöjd. Antalet inskrivna som har varit utan jobb i 6, 12 eller 24 månader har ökat sedan Ylva Johansson blev minister.

Då måste vi ju titta på vad regeringen säger sig vilja göra. Ja, det är en hel kader av åtgärder med ett antal platser hit och dit. Men vi är mitt i mandatperioden nu, och under den första halvan av mandatperioden har ingenting av detta lyckats. Varför inte? Det är ett misslyckande från regeringens sida. Samtidigt står man och tar åt sig äran för alla de jobb som har vuxit till tack vare att vi har gått in i en högkonjunktur. Högkonjunkturen började redan 2013-2014. Jobben växte till även under alliansregeringens sista år. Det är inget nytt som har tillkommit, utan det är en konjunkturfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen saknar också en plan för integrationen. Det finns ingen särskild plan för hur alla dessa människor ska komma i jobb. Att hitta ett antal platser i utbildningar räcker inte. Som jag sa tidigare finns det inga särskilda propositioner om jobb.

När de egna expertorganen, som Konjunkturinstitutet, bedömer att regeringens politik har en negativ effekt på framväxten av nya jobb är det kris.

Traineejobben har misslyckats. Extratjänsterna har misslyckats. Vad är det som säger att kunskapslyft och allt det som räknas upp i svaret till Christian Holm Barenfeld skulle komma att lyckas? Det är en ren gissning. Ingenting av det vi har sett har lyckats.

Man har lovat en stor mängd tjänster, jobb och utbildningsplatser som inte har blivit verklighet. Under tiden växer kön på Arbetsförmedlingen av lågutbildade människor som söker jobb. Vad är regeringens svar på det problemet?

Ylva Johansson brukar påpeka att arbetsmarknadspolitiken ska bedömas efter resultaten. Jag är den första att erkänna att detta inte är lätt, men vad gör regeringen? Resultatet är ju 179 traineejobb och strax över tusen extratjänster. Det är resultatet - resten är ingenting som har med regeringens politik att göra.

Det gör att vi blir oroliga för framtiden. Antalet arbetslösa växer i de grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är en tickande bomb. Det krävs mycket kraftiga åtgärder. Det handlar inte om ett antal platser hit eller dit eller om löften om nya jobb som heter olika saker. Riktiga jobb är lösningen på framtidens utmaningar, och här har Sverige lång väg att gå.

Herr talman! Jag kände att jag behövde gå in i denna diskussion efter att ha hört Katarina Brännström säga att regeringen inte har någon politik för integration.

Jag kanske inte ska använda Magnus Manhammars exempel vad gäller folkbildare - jag är själv folkbildare och har jobbat som ombudsman på ABF. Det är väldigt olyckligt att Moderaterna inte har följt diskussionen under det senaste halvåret.

Före Almedalsveckan presenterade statsminister Stefan Löfven och statsrådet Ibrahim Baylan - som har fått ett utökat ansvar vad gäller integrationsarbetet och att bryta segregationen - ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation. Där pekar man tydligt på vikten av att människor i våra förorter eller i socialt utsatta områden får jobb. Man pekar på vikten av att de rustas för att klara av att ta de jobb som finns, det vill säga att de blir anställbara.

Vi måste se till att knäcka långtidsarbetslösheten, och vi behöver också lyfta skolorna och elevernas skolresultat. Precis som Hillevi Larsson påpekade är grundskolan och gymnasieskolan av väldigt stor betydelse när man ska skaffa jobb.

Men det handlar också om att stärka samhällsservicen och minska den trångboddhet som råder i många områden. Vi ska även stödja civilsamhället och arbeta för demokratiska värderingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har presenterat ett batteri av åtgärder för att komma åt segregationen. Vi gör bedömningen att det finns segregation och att vi har socialt utsatta områden, men vi har också en plan för hur vi ska arbeta för att kunna ändra detta.

Det är viktigt att ha politisk vilja och att ha ett program för hur man ska tackla de stora utmaningar som vi står inför.

Jag tror att det är viktigt att vi tar till oss detta. Jag tror också att man bör fundera på det här med en tickande bomb. Det känns som att man på Moderaternas partikansli har tagit fram ett nytt angreppssätt och ett nytt sätt att definiera problemen.

En tickande bomb? Vi har styrt det här landet i två år, men vi fick ärva långtidsarbetslöshet, segregation och utanförskap. Det räcker inte med att åka till Husby och ta en selfie och tro att man kan bryta segregationen. Segregationen har de facto funnits där de senaste 20 åren, men den cementerades under de åtta år som borgarna styrde detta land och allt handlade om att sänka skatten och ingenting annat.

Herr talman! Debatten spretar åt flera olika håll.

Vi för en ekonomisk politik. Vi gör investeringar i infrastruktur och bostadsbyggande. Vi satsar rekordstora resurser på att bygga ut välfärden. Det privata näringslivet svarar med rekordstora investeringar i det privata näringslivet och nya jobb i både privat och offentlig verksamhet.

Vi har 100 000 lediga jobb på arbetsmarknaden, vilket är all-time-high. Betyder det att alla problem är lösta? Nej, men när Moderaterna säger att ingen vill anställa eller att det går dåligt för Sverige är det faktiskt inte sant. Det är många som vill anställa. Problemet i dag är att många arbetsgivare inte får tag i personer med rätt kompetens för de lediga jobben.

I det konjunkturläge vi just nu har skulle det vara alldeles galet att stimulera med breda, ofinansierade skattesänkningar. Det skulle kunna vara motiverat i ett läge med en lågkonjunktur, men i dagens konjunkturläge vore det en totalt felaktig politik. Nu är det satsningar på utbildning som gäller.

Många gånger kan arbetsgivaren dock inte vänta på att personen ska bli utbildad. Då är det en kombination av utbildning och arbete som gäller. Hillevi Larsson beskrev väldigt bra hur man måste jobba i varje bransch och hos varje arbetsgivare för att hitta lösningar. Ibland kan utbildningen ske på jobbet, ibland kan den ske i kombination med reguljär utbildning - allt för att man ska hitta vägar framåt där arbetsgivare får tag i personer med rätt kompetens och där arbetslösa kan få jobb.

Vi hör Moderaterna prata om utanförskapsområden. Jag följde Moderaternas presskonferens för någon vecka sedan. Där presenterade man hur utanförskapsområdena under Moderaternas tid i regeringen hade vuxit och blivit oerhört många fler. Detta är beklagligt. Det är ett allvarligt problem att vi har stora klyftor i Sverige och att de klyftorna ökade kraftigt under den borgerliga regeringstiden. Detta är ett stort hinder för Sveriges styrka och tillväxt, och det är en av de saker som vi behöver åtgärda.

Herr talman! Jag vill korrigera några saker som har sagts i debatten. Det är inte så att RUT-tjänsterna minskar. Tvärtom: RUT-avdragen ökar, vilket syns i budgeten. Det är en ökad utgift som syns på skatten när man gör RUT-avdrag. Det är alltså en sektor som växer, tvärtemot vad vi har fått höra här i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte heller sant att arbetslösheten ökar bland utrikes födda. Tvärtom har vi en ökad sysselsättningsgrad bland utrikes födda. Arbetslösheten sjunker generellt, och så även i den gruppen.

Vi ser att antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen tydligt minskar utan etableringsuppdraget, inte minst de som har varit inskrivna länge. Men vad händer när vi lägger till dem som skrivs in i etableringsuppdraget? De är också inskrivna på Arbetsförmedlingen, vilket är helt rätt - de ska vara inskrivna på Arbetsförmedlingen. Med det sätt vi har att mäta de 24 månader man är inskriven i etableringsuppdraget hinner man dock bli långtidsarbetslös, som vi definierar det i fråga om inskrivningar, redan efter halva tiden.

Som jag ser det är det inget misslyckande att det tar 24 månader att etablera sig på arbetsmarknaden. Men jag ser det som ett misslyckande att vi inte lyckas hitta en plats på arbetsmarknaden åt fler människor inom den tvåårsperioden. Många lämnar etableringsuppdraget och går vidare till arbetslöshet. Det är därför vi behöver lägga om politiken.

Herr talman! Det var många kommentarer här, från ministern och - i vanlig ordning - från Hillevi Larsson med flera.

Jag vill vara tydlig med att jag i början av mitt förra inlägg sa att det på många sätt går bra för Sverige. Det går bra för många i Sverige. Problemet är att de som står långt ifrån arbetsmarknaden står allt längre bort ifrån den, och där står regeringen handfallen.

Det är delvis lågkonjunktur i riksdagens arbetsmarknadsutskott. Det kommer väldigt få förslag från ansvarig minister.

Det kan föreslås vissa skattesänkningar, och de kan vara bra. Vad Ylva Johansson inte säger är att regeringen väljer att behålla Alliansens största skattesänkning, nämligen den skattesänkning som såg till att den som arbetar och har en inkomst får behålla mer pengar i plånboken. För dem med lägst inkomster och medelinkomster innebar det ungefär en extra månadslön per år. Men det är inte bara det, utan det är också den åtgärd som bedöms vara den mest effektiva åtgärden av alla åtgärder för att skapa fler jobb.

Vi kan också konstatera att Alliansens nystartsjobb skapade fler nya jobb under det första året än vad Ylva Johanssons samlade satsningar har gjort än så länge.

Kom ihåg de 179 av de 32 000 utlovade traineejobben! Jag kommer själv från Värmland. Där har, om jag har rätt siffror, två värmlänningar fått del av Ylva Johanssons satsning på traineejobb. Av de 20 000 extratjänsterna har det blivit 1 000.

Man försämrar inte RUT, säger Ylva Johansson. Men man drar ned skatteavdraget från 50 000 till 25 000 per år. På grund av att Alliansen satte press på regeringen och gjorde en migrationsöverenskommelse breddades RUT-avdraget till att omfatta fler sektorer. Och vi kan vara ärliga med att det inte var ett önskemål och något som drevs av regeringen och Ylva Johansson. Det var något som Alliansen drev.

Vi föreslår nu en tredubbling av regeringens förslag om 25 000 till 75 000, just för att RUT-avdraget gjorde en svart marknad vit och skapade många nya företag, och det var många som fick sitt första arbete. En stor del av dessa arbeten klassificeras som enkla jobb, som den här interpellationen handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har ju sagt att de enkla jobben ska bli fler. Det socialdemokratiska fackförbundet LO, som har makt i Socialdemokraterna, säger nej. Min fråga till ministern är därför: Kommer det att levereras fler enkla jobb? Är det Ylva Johansson, Mikael Damberg och Stefan Löfven med kollegor som bestämmer över regeringen, eller ska vi låta LO och KarlPetter Thorwaldsson sätta agendan för regeringen? Det är min konkreta fråga, för vad gör regeringen för att de enkla jobben ska bli fler?

Herr talman! Man får väl börja med att tala om vad man menar med enkla jobb. Vi socialdemokrater har ingenting emot att människor arbetar med sådant som kräver en kortare utbildning, absolut inte, däremot om det handlar om lönesänkningar. Det blir ju problematiskt om de arbetar heltid och inte kan försörja sig på sin lön. Talet om att det ska löna sig att arbeta gäller ju inte i så fall. Det kan innebära att man får söka försörjningsstöd när man har ett heltidsjobb. Den vägen tror jag leder åt alldeles fel håll.

Vi kan titta på hur det ser ut i till exempel USA. Där finns det människor som tvingas att ha två till tre jobb och som jobbar nästan dygnet runt, året runt. De har väldigt lång arbetstid men väldigt låga löner. De kan leva i fattigdom trots att de jobbar hela tiden. Frågan är: Är det i den riktningen vi vill gå? Jag tror inte det. Det är ingen framgångsväg, utan målet måste självklart vara full sysselsättning men också att människor ska ha en lön som går att leva på.

Har vi väl börjat gå i en riktning mot lägre löner leder det åt fel håll. Ska vi då också ha marknadshyror blir det ännu svårare. Man måste kunna betala sin hyra och man måste kunna försörja sig på sitt arbete.

Däremot är det självklart så att man inte behöver ha jättelång utbildning för en del jobb. Ylva Johansson har ju själv redovisat extratjänster, som tidigare kallades plusjobb, vilka förstärker välfärden. Extratjänsterna kan vara att man går ut med äldre eller att man är rastvakt på en skola. De ska inte ersätta befintliga tjänster - vi behöver tvärtom ha fler befintliga tjänster - men det handlar om tjänster där man kan utföra andra arbetsuppgifter. Men man ska ha en avtalsenlig lön. De flesta behöver också utbildning för att få jobb. Det tål att upprepas.

Herr talman! Ylva Johansson säger att det är all-time-high när det gäller efterfrågan på jobb. Det är det säkert också, och det är jättebra. Men de jobb som nu tillkommer är ju alldeles för få för dem som saknar utbildning och som står långt från arbetsmarknaden. Det är väl det vi ska fokusera på här i dag, inte på det som går bra, på människor som får jobb inom ett par månader. Det är liksom inget stort problem.

Arbetslösheten har faktiskt ökat på ett år, Ylva Johansson, bland dem som är utrikes födda. Det är ingen jätteökning i procent, men antalet är stort. Den har ökat från 21,4 procent till 21,6 procent. Det är ett faktum, så det tycker jag att vi ska förhålla oss till.

Antalet arbetslösa ungdomar med låg utbildning har bara minskat med 500 på två år. Det är en väldigt stor grupp som är en jätteutmaning, likaså utrikes födda kvinnor, som Ylva Johansson också framhåller att det går bra för. Sysselsättningsgraden för dem var förra året 63,4 procent jämfört med över 85 procent för inrikes födda kvinnor. Det är ju ett jätteglapp! Det är dessa som har svårast att få jobb som vi är oroliga för, då det saknas tillräckliga reformer och insatser från regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av alla dem som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen har andelen arbetslösa ungdomar med låg utbildning ökat från 24 procent till 32 procent. Det är en jätteutmaning.

Vad är det då som har hänt? Jo, det är ett antal traineejobb och några extratjänster. Det är facit av regeringens första två år vid makten. Man satsade jättemycket på utbildningskontrakt, men det har inte blivit mer än 1 500.

Varför ska vi tro på att de enorma satsningar på reformer som nu nämns här ska bli lyckade när ingenting hittills har lyckats? Därav vår oro, Ylva Johansson.

Herr talman! Jag tror att vi alla är överens om att vi har utmaningar och att de behöver hanteras. Ylva Johansson med flera har presenterat ett batteri av åtgärder för att hantera dessa utmaningar på arbetsmarknaden.

Det är olika förutsättningar för olika grupper. Därför gör regeringen enorma satsningar för att möta de olika gruppernas behov.

Jag är glad över Arbetsförmedlingens pressmeddelande i dag, som visar på en fortsatt minskning av arbetslösheten bland unga. Det tror jag är viktigt att titta på.

Vi har nu den lägsta ungdomsarbetslösheten på åtta år. Det går bra för ungdomar, och det ska vi vara glada och stolta över. Men vi är inte riktigt nöjda. Vi har väldigt många unga som fortfarande befinner sig utanför arbetsmarknaden. Framför allt handlar det om att skapa förutsättningar för dem att få en bra utbildning. Det handlar också om att öka deras anställbarhet så att de kan ta de jobb som finns på arbetsmarknaden.

Därför tror inte jag och vårt parti att låga löner eller så kallade enkla jobb är lösningen för att öka dessa ungdomars möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vi tror på utbildning och på att skapa andra förutsättningar, så att de här ungdomarna får en chans att komma ut på arbetsmarknaden och få en lön att leva på. Sverige och vi kommer aldrig att tjäna på att ungdomarna blir fattigare eller får sämre villkor på arbetsmarknaden och enklare kan bli avskedade från sina arbeten.

Herr talman! Katarina Brännström är så upprörd över detta att vi ska utbilda och tycker att vi i stället borde se till att de människor som inte har utbildning ska kunna få så kallade enkla jobb utan utbildning. Jag tror att vi behöver båda delarna.

Varför är det då så viktigt med utbildning? Jo, därför att vi i dag har 100 000 lediga jobb. Alla dessa kräver inte kvalificerad utbildning eller yrkesutbildning, men många gör det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi inte utbildar arbetslösa för dessa jobb kommer arbetsgivaren att stå kvar med sina tomma platser. Då bryter vi högkonjunkturen, och vi kommer att få en sämre ekonomisk utveckling än vad vi annars skulle ha haft. Företag kommer att tvingas tacka nej till order, och välfärden kommer inte att kunna upprätthålla kvaliteten. Det för också med sig brister i den övriga ekonomin.

Utbildning är tvåsidigt. Å ena sidan handlar det om att individen ska kunna få jobbet, å andra sidan handlar det om att arbetsgivaren ska få en person som kan göra jobbet.

Därför är dessa frågor inte utbytbara mot varandra.

Jag lyssnade noga, Christian Holm Barenfeld, och tolkar det som att Moderaterna tycker att regeringen för en klok ekonomisk politik. Du är dock kritisk till att inte fler ungdomar med gymnasieutbildning är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan i stället i reguljär utbildning. Det var ungefär så du sa: Den ekonomiska politiken är bra, men det är ett problem att det är så få traineejobb.

Då står vi varandra ganska nära, utom att jag inte tycker att ungdomar ska vara i arbetsmarknadspolitiska åtgärder om de har möjlighet att få ett arbete utan stöd från samhället. Det tycker jag är bättre.

Men de ungdomar som behöver stöd ska givetvis få det. Därför behöver vi göra om, för ungdomar med gymnasiekompetens är inte längre en grupp med hög arbetslöshet.

Jag får frågan om hur vi ser på enkla jobb, och jag ska försöka svara seriöst på den. Min och regeringens uppfattning är att vi behöver fler jobb som blir instegsjobb för dem som har låga kvalifikationer och som inte i tillräcklig utsträckning kan konkurrera om de jobb som finns reguljärt på arbetsmarknaden i dag. Det är personer med kort utbildning eller med liten eller ingen arbetslivserfarenhet.

Därför behövs det fler jobb med låga kvalifikationskrav som blir ett steg in på arbetsmarknaden för dessa personer. Det handlar inte om en sorts jobb utan säkert flera sorters jobb.

Christian Holm Barenfeld lyfter ofta fram RUT-jobb, och det är möjligt att det är en väg in. En hel del tyder på det.

Vi gör nu förändringar av nystartsjobben, vilket kraftigt påverkar lönekostnaden för dem som står långt från arbetsmarknaden. Vi bygger ut och förändrar systemet med extratjänster. Här har vi nu ett avtal mellan parterna om villkoren för detta. Vi tittar på att införa matchningsanställningar eller något i linje med de matchningsanställningar som är föreslagna av utredningen, och vi skapar moderna beredskapsjobb.

Vi kommer säkert att behöva göra mer för att personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ska komma in på sitt första jobb.

Jag säger dock nej till en utveckling där enkla jobb blir en växande del av svensk ekonomi. Jag tror att det är en återvändsgränd för Sverige. Vi kommer inte att kunna konkurrera kraftfullt och framgångsrikt i en global konkurrens om vi satsar på en allt större andel jobb med låga kvalifikationskrav som ett egenvärde. Jag ser inte att det är en väg framåt.

Låt mig säga igen: Den som vill ha lägre löner får välja en annan regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Bara så att det inte råder några tvivel: Jag "endorsade" inte regeringens politik, och jag tycker inte att den är tillräckligt ansvarsfull. Däremot sa jag att det var ansvarsfullt och klokt att bevara jobbskatteavdragen, som alliansregeringen införde, för att de skapade fler jobb och gav mer i plånboken till vanligt folk med låga och medelhöga inkomster. Det är bra.

Det är inte helt enkelt att få en klar bild av vad Socialdemokraterna och regeringen vill.

Normalt sett brukar det vara svårt att veta, utifrån att det kan låta olika från Socialdemokraterna och Miljöpartiet och att Vänsterpartiet därefter kommer och säger något helt annat och att det är där man måste förankra det.

Men i detta läge svarar Ylva Johansson till slut lite om de enkla jobben medan Hillevi Larsson tydligt säger att hon inte vill ha dem eftersom de är dåliga och ger lägre löner, och Serkan Köse kallar dem "så kallade enkla jobb". LO vill inte heller ha dem, och vi är alla medvetna om LO:s inflytande på Socialdemokraterna, inte minst när det gäller arbetsmarknadspolitiken.

Vi har kommande utmaningar. Det är inga smågrejer. Just nu väntar 143 000 personer på besked från Migrationsverket om uppehållstillstånd. Inom några år kommer vi att ha ca 300 000 anknytningsärenden. Till det ska läggas alla dem som redan i dag befinner sig i Arbetsförmedlingens register, både svenskfödda och nyanlända. Hälften av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har grundskoleutbildning eller lägre.

Vi kommer inte att snabbt kunna göra alla dem till civilingenjörer, läkare eller civilekonomer, utan vi behöver snabbare och enklare steg in. Här är enkla jobb en del. Det står inte i konflikt med att vi satsar på spetskompetens och annat för att utveckla Sverige.

Det är bra om regeringen levererar och inte bara pratar.

Herr talman! Utmaningarna är stora, men de är möjliga att hantera. Några viktiga nycklar är fokus på jobb från första dagen, tidiga insatser, utbildning och träning i svenska redan från dag ett för nyanlända, nya möjligheter till utbildning och flera olika typer av möjligheter till utbildning för alla dem som på olika sätt behöver det för att kunna få ett jobb.

Herr talman! Det finns en blind fläck hos Moderaterna. Det är de vanliga LO-jobben, som kräver en yrkesutbildning. Christian Holm Barenfeld säger att alla inte kan bli civilingenjörer och läkare och alltså behövs jobb utan kvalifikationskrav. Men det finns ett stort spann däremellan, Christian Holm Barenfeld. Vi har jättestort behov av undersköterskor, byggnadsarbetare, elektriker, kranförare, fordonsmekaniker, bussförare och kockar.

En lång rad vanliga LO-yrken kräver utbildning och specialiserad kompetens, men de kräver inte jättelång utbildning. Det är här regeringen satsar. Vi vill utbilda personer som kan ta jobben där det är stor efterfrågan. Här är det mycket realistiskt att kunna utbilda personer, även den som har kort skolbakgrund.

Vi har självklart stora utmaningar, men när vi talar om de enkla jobben vore det bra om Moderaterna såg bjälken i sitt eget öga. När ni styrde införde ni vårdnadsbidrag. Att vara förälder och på heltid ta hand om barn är inget enkelt jobb, men det är ett jobb med låga kvalifikationskrav. Det blev en riktig kvinnofälla, framför allt för kvinnor med låg eller kort utbildningsbakgrund och utrikes födda. Den fällan har vi tagit bort. Nu är det fokus på jobb på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.