JAS

Fru talman! Stig Henriksson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att svenska skattebetalare inte ska behöva betala Brasiliens inköp av JAS-plan från Saab.

Gripenaffären med Brasilien har ett ordervärde i storleksklassen 40 miljarder svenska kronor och är därmed troligen den största svenska exportaffären genom tiderna. Därtill öppnar affären vägen för ett långsiktigt strategiskt samarbete med Brasilien.

I samband med Brasiliens anskaffning av 36 stycken nästa generations JAS Gripen med vapen och sensorer har kreditavtal slutits mellan köparen och Aktiebolaget Svensk Exportkredit.

AB Svensk Exportkredit, SEK, är ett statligt ägt bolag som har i uppdrag att på kommersiella och hållbara grunder bedriva kreditverksamhet i syfte att främja svensk exportnäring genom att erbjuda finansieringslösningar som direkt eller indirekt främjar svensk export.

Bolaget erbjuder exportkrediter och administrerar på regeringens uppdrag även systemet med statsstödda krediter som ges till en i förväg utställd referensränta, kallad CIRR. Villkoren för CIRR-krediterna regleras i OECD:s arrangemang för offentligt understödda exportkrediter, som är införlivat i EU-rätten.

SEK har under ett stort antal år genererat vinst och lämnat en årlig utdelning till den statliga ägaren.

Jag avser inte att vidta några åtgärder i enlighet med vad Stig Henriksson efterfrågar.

Fru talman! Tack för svaret, herr minister!

Jag har alltså frågat statsrådet Damberg om han ämnar vidta några åtgärder för att svenska skattebetalare inte ska behöva betala Brasiliens inköp av JAS-plan från Saab.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vadan denna fråga? Jo, bakgrunden är alltså att Brasilien lånar nära 40 miljarder kronor från Svensk Exportkredit. Förutom prislappen på planen uppges Brasilien låna ytterligare 245 miljoner dollar till vapensystemen. Det vill säga att ytterst är det den svenska staten som lånar ut billiga pengar för att Brasilien ska kunna köpa vapen någonstans i världen. Israel, Tyskland och Sydafrika har nämnts som tänkbara leverantörer.

Enligt uppgift har räntan på huvudlånet förhandlats ned till 2,19 procent. Räntan på det mindre lånet på ca 2 miljarder sattes till 3,56 procent. Lånen löper på hela 25 år.

Samtidigt kan vi läsa att Moodys ser över Brasiliens kreditbetyg och säger att landet riskerar att nedgraderas till skräpstatus. Redan i september sänkte Standard & Poors Brasiliens kreditbetyg till den nivån. När detta skrevs låg räntan på en tioårig statsobligation på 16,1 procent.

Baksidan av detta för Brasilien så gynnsamma lån är att det är svenska skattebetalare som i praktiken finansierar en inte föraktlig del av Saabs JAS-affär. Detta menar Vänsterpartiet är orimligt.

Förutom risken för en statsbankrutt är det ju också så att lånet ytterst innebär ett slags penningplacering. Det innebär att över 40 miljarder av svenska folkets pengar placeras på ett väldigt oförmånligt sätt. Skillnaden mot den ränta som Brasilien får betala redan för tioåriga statsobligationer är ca 12,5 procent, och det är ett 25-årslån vi talar om här. På 40 miljarder blir det ju, försiktigt uttryckt, en slant.

Statsrådets svar är alltså att han inte ämnar vidta några åtgärder, och det är väl i sammanhanget inget som förvånar, med tanke på det regelverk som finns när det gäller statsråds gärningar. Men tycker Mikael Damberg verkligen att det är rimligt med ett sådant här affärsupplägg?

Fru talman! Tack, Stig Henriksson, för frågan! Frågan har egentligen två dimensioner. Den första dimensionen gäller JAS-affären i sig. Det är en av Sveriges genom tiderna största exportaffärer. Den omfattar inte bara 36 exemplar av ett stridsflygplan med tillhörande utrustning, utan den bedöms också skapa 1 000 jobb i produktion och utveckling i Linköpingsregionen. Till det ska läggas att den också skapar mycket jobb på den brasilianska sidan också. Det är klart att det är en otroligt viktig affär för svensk industri och för svenskt försvar, eftersom det svenska försvaret är beroende av att vi kan exportera krigsmateriel för att i viss mån hålla nere kostnaden för den krigsmateriel vi själva behöver för vår försvars- och säkerhetspolitik.

Den ena delen av frågan är alltså om det skulle vara särskilt problematiskt med exportkrediter till just JAS-affären. Det kan vara en diskussion.

Den andra diskussionen är om vi alls ska ha exportkrediter som staten garanterar. Ska vi jobba med finansieringsmöjligheter för svenska företag som gör exportaffärer? Vi har två statliga organisationer som hjälper till med detta, och det betyder otroligt mycket för svensk exportindustri. De utgår från det internationella regelverk som finns angående CIRR-krediter. Tycker Vänsterpartiet att alla sådana exportkrediter är felaktiga? Ska inte heller Ericsson få ta del av dem? Ska inte mindre och medelstora företag få del av dem när de vill in på en marknad som kan vara lite knepig? Där kan man inte veta exakt hur alla risker ser ut, och svenska banker kanske inte fullt ut vågar garantera affären. Ska vi då sluta ge sådana garantier? Det innebär ju ett risktagande för svenska skattebetalare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu kan vi säga att de här organisationerna har varit framgångsrika. Ser man över ett antal år finner man att de de facto har lämnat ett överskott till staten, och då har vi ändå inte räknat in de effekter det innebär att vi får exportera mer från Sverige och får in mer skatteintäkter därigenom.

Den principiella frågan är alltså om vi över huvud taget ska jobba med exportkrediter, enligt det internationella regelverk som finns. Den frågan tycker jag att Vänsterpartiet också bör reda ut. Jag tycker att detta är jätteviktigt, inte minst i ljuset av förra finanskrisen. Sverige gick ju hyggligt igenom förra finanskrisen tack vare starka statsfinanser och att vi höll ordning på ekonomin, men också tack vare dessa garantisystem. De gjorde att svenska företag kunde upprätthålla handeln med stora delar av världen, som hade svårt att finansiera affärer just då. Det hade slagit stenhårt mot svensk ekonomi och svenska jobb om vi inte hade haft detta system.

Sedan tycker jag att vi ska ha ett svenskt försvar som är starkt och klarar av att möta de oroligheter som vi nu är mitt uppe i. En del av detta är att vi ska stå upp för en viss svensk export av krigsmateriel som är reglerad. JAS-projektet är en del av detta och av den försvars- och säkerhetspolitik som jag står för och som regeringen står bakom.

Fru talman! Det är klart att man kan göra detta till en stor fråga om vi över huvud taget ska hålla på med exportkrediter, men det är inte detta min interpellation handlar om. Det var inte min fråga, och mitt svar är heller inte att vi ska sluta med exportkrediter.

Här talar vi dock om ett 25-årigt lån om 40 miljarder till en räntesats som skiljer sig enormt från vad Brasilien får ge ut för sina statsobligationer.

Mikael Damberg tog upp att det finns flera dimensioner i detta. Det kan vara intressant att bredda diskussionen också. Affären innebär, precis som statsrådet påpekar, en tekniköverföring och ett tätt samarbete med den brasilianska flygplanstillverkaren Embraer. Inte heller detta är helt okontroversiellt, för att uttrycka det försiktigt. Embraer är djupt indraget i en omfattande korruptionsutredning i miljardklassen. Flygplanstillverkaren utreds av myndigheter i USA för mutor i Argentina och Dominikanska republiken. Nu startar även Brasiliens korruptionsenhet en utredning mot Embraer. Detta är alltså det storföretag som är Saabs strategiska partner när det gäller tillverkningen av nya Gripen och internationell försäljning.

Precis i dagarna rapporterades det att den förre brasilianske presidentens son också är indragen i en mututredning, då det visat sig att han tagit emot 5,2 miljoner från Saablobbyisten Mauro Marcondes företag. Åklagarmyndighetens korruptionsenhet leder även den utredningen.

Detta visar något av problematiken, om vi nu ska se fler dimensioner. För att citera vad vår käre statsminister har sagt i ett annat sammanhang: Jag tycker inte det här är okej.

Jag skulle vilja fråga Mikael Damberg om han tycker att det är okej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag delar Stig Henrikssons uppfattning att det är otroligt viktigt att svenska företag respekterar lagar och regler och inte dras in i olika muthärvor, för det försvagar inte bara de företagens ställning internationellt, utan det försämrar ryktet för Sverige och för svenska företag på globala marknader. Är det något jag har mött när jag jobbat med främjandefrågor de senaste åren så är det att svenska företag slår sig för bröstet och säljer mycket på hållbarhetsarbete. Det handlar om att man är långsiktig - man är en kund att lita på, att man är duktig på att leverera, att man är innovativ, att man håller det man lovar och att man gör rätt för sig. Därför är det aldrig trevligt när svenska bolag hamnar i utredningar av olika slag.

Nu är det inte helt ovanligt att det sker utredningar av olika företag i länder som har problem. Brasilien har både ekonomiska problem och en del politiska problem som är ganska allvarliga just nu. Samtidigt är det, tror jag, fortfarande den sjunde största ekonomin i världen - nu tog jag detta ur huvudet, så jag hoppas att jag inte säger fel.

Från svenskt perspektiv är det viktigt att eventuella juridiska processer i Brasilien mot brasilianska företag reds ut, och om det finns oklarheter måste man få reda på det. Men långsiktigt ser Sverige en enorm möjlighet i ett strategiskt partnerskap med Brasilien, som är en viktig marknad och ett mycket stort land.

Detta är en kommersiell affär mellan Saab och brasilianska staten. Där ligger själva affären. Sedan har SEK, enligt det internationella regelverk som finns, gått in och garanterat krediter för att möjliggöra affären.

Jag tycker att detta är en bra ordning, och det är viktigt att vi har kontroll, att vi övervakar och att vi gör saker och ting på ett korrekt sätt. Men i grunden tror jag att detta är en viktig affär som kommer att öppna för strategiska partnerskap på fler områden än bara när det gäller försvarsmateriel. Jag ser det som en stor fördel med det här arbetet att det inte bara handlar om en flygplansaffär, utan den brasilianska regeringen har sagt att man ser detta som ett strategiskt partnerskap som man vill bygga vidare på och att man ser andra möjligheter till samarbeten av industriell karaktär mellan Sverige och Brasilien. Det tror jag skulle ha stor betydelse.

Om det finns oklarheter när det gäller brasilianska bolag och deras agerande ska det naturligtvis både granskas och gås igenom. Skulle det finnas någon länk till Saab förväntar jag mig att också Saab välkomnar en sådan granskning.

Fru talman! Vi kan ta upp ytterligare en dimension i den här diskussionen. Jag är norrbottning. Här i kammaren har tidigare min partikamrat Birger Lahti ställt frågor om statens i hans tycke lite passiva hållning när det gäller gruvan i Kaunisvaara. Där handlar det om 500-600 jobb i Norrbottens inland, vilket kanske motsvarar minst 1 000 jobb i en mer expansiv region. Gruvjobb har också den goda egenskapen att de inte flyttar utomlands så lätt, medan till exempel samarbetet med den brasilianska flygplanstillverkaren handlar delvis om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror inte att Birger Lahti var helt nöjd med ministerns svar om gruvan i Kaunisvaara. Jag citerar ur riksdagsprotokollet: "Regeringen utgår från att bolaget gör sitt yttersta och hoppas att de ska lyckas med detta arbete."

Om man jämför med det enorma engagemang som inte bara Saab utan också Sveriges olika regeringar, svenska staten etcetera har visat för att ro i land JAS-affären känns skillnaden väldigt stor.

Mina frågor kvarstår. Är det verkligen rimligt att vi lånar ut 40 miljarder för köp av vapensystem från tredje land till sådana villkor på 25 år om man jämför med vad det till exempel skulle ha krävts för att rädda gruvan i Kaunisvaara?

Fru talman! Vi har verkligen tagit ut svängarna i debatten, men jag tycker att det är ganska roligt.

För det första är det viktigt att se att vi ska ha exportkrediter. Det är otroligt viktigt för vår exportindustri och för jobben i Sverige. Det är en av de största exportaffärer som jag har varit med om och kanske får vara med om. Därför tycker jag att den är principiellt riktig.

Det är SEK som gör bedömningen av om man ska gå in i affären eller inte och på vilka villkor. Detta tycker jag att de ska ha mandat att avgöra, givet att svenska exportintäkter och exportintressen är involverade.

Det finns andra länder som bidrar i affären. Sverige tillverkar inte alla delar av JAS-planet. Sverige tillverkar heller inte alla stridsmedel eller sensorer som finns på planet. För att ett stridsflygplan ska kunna flyga, agera och fylla den funktion som ett stridsflygplan ska göra kommer vi att vara beroende av import av andra länders materiel eller verksamheter. Det innefattas i hela affären, och då ska det prövas enligt den strikta svenska exportlagstiftningen. Det ingår alltså i hela paketet för stridsflygplanet, och svenska strikta regler ska därför gälla.

När det gäller Kaunisvaara är mitt största intresse och viktigaste uppdrag just nu - om vi tittar på basnäringarna och inte minst gruvorna - att se till att LKAB, som är ett viktigt statligt bolag som nu brottas med både låga malmpriser och stora kostnader för samhällsomvandlingen, klarar sig långsiktigt och är ett starkt bolag inte bara nu utan om fem eller tio år.

LKAB måste titta på både vad man gör nu strategiskt och om det finns samarbeten man kan ha med andra gruvor, till exempel Kaunisvaara, men det måste bygga på insikten att LKAB fattar strategiskt viktiga och rätt beslut. Om LKAB skulle hamna i problem skulle det inte bara drabba Kiruna och Norrbotten utan hela den svenska basindustrin.

Mitt absolut viktigaste uppdrag är att se till att LKAB klarar sig igenom denna svåra situation och är starkt under lång tid framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.