Järnvägen Borås-Göteborg

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Cecilie Tenfjord Toftby har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skynda på processen kring järnvägen Göteborg-Borås så att inte för mycket utveckling i berörda kommuner stannar av och för att konflikt med riksintressen inte ska fördröja järnvägsprojektet under lång tid.

Till skillnad från Moderaterna har regeringen som ambition inte bara att bygga en ny järnväg mellan Göteborg och Borås utan också att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. För att minimera osäkerheter i planeringen av de nya stambanorna hade regeringen önskat en bred politisk diskussion om finansieringen av de nya stambanorna, men Moderaterna har tackat nej till att delta, trots en bred uppslutning kring en utbyggnad bland kommuner, regioner och en stor del av näringslivet.

Trafikverket har i uppdrag att lämna uppgifter för de områden som Trafikverket bedömer är av riksintresse när det gäller kommunikationer. Allteftersom Trafikverkets planeringsarbete för nya infrastrukturobjekt fortgår går det att minska utbredningen av de områden som behöver omfattas av ett utpekande för riksintresse. Planeringsarbetet klargör successivt förutsättningarna såväl för framtida transportinfrastruktur som för annan planering.

I tillåtlighetsprövningen av den nya stambanedelen Göteborg-Borås kommer regeringen att ta ställning till lokaliseringen av järnvägen. Jag som minister kan och får inte uttala mig om vilka bedömningar som myndigheter eller regeringen kan komma att göra i ett framtida enskilt ärende.

Fru talman! I över 20 år har ny järnväg mellan Borås och Göteborg planerats. Turerna har varit många, bakslagen likaså. Borås, Göteborg och de mellanliggande kommunerna har flera gånger haft samråd med Trafikverket och regeringen. Alliansregeringen planerade för byggstart 2020, men efter valförlusten 2014 grusades dessa planer - trots att Magdalena Andersson efter ett besök i Västsverige under valrörelsen 2014 lovade en skyndsam utbyggnad.

Sträckningen Borås-Göteborg är högt trafikerad, och en väl fungerande infrastruktur är viktig för en sammanhållen arbetsmarknadsregion. I dag väljs tåget bort på grund av en föråldrad infrastruktur och för få avgångar. Detta är dåligt inte bara för dem som pendlar utan även för miljön. Besvikelsen hos dem som hoppats få se en ny, modern järnväg i närtid är stor. Men, fru talman, planerna finns ju kvar, och med dem även hoppet.

Under tiden uppstår andra och för kommunernas utveckling stora problem. Flera olika korridorer för den nya järnvägssträckan är inritade, och Trafikverket kan eller vill i dagsläget inte utesluta några. I dessa potentiella korridorer sker ingen utveckling. Inga nya bostäder byggs. Ingen stadsutveckling sker. Människor som redan bor i området är oroliga och rädda för att de ska tvingas överge sina hem. De ständiga bakslagen och regeringens brutna löften lägger en våt filt över enorma områden. Detta är inte hållbart. Denna process har redan pågått för länge, och den får inte förlängas ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Infrastrukturminister Tomas Eneroth svarar inte på den fråga jag ställde utan försöker i stället skylla ifrån sig och gömma sig bakom självklarheter om vad han som minister inte får eller kan göra: "Jag som minister kan och får inte uttala mig om vilka bedömningar som myndigheter eller regeringen kan komma att göra i ett framtida enskilt ärende." Jag vill inte, fru talman, veta vad infrastrukturminister Tomas Eneroth inte kan göra. Jag, boråsarna, göteborgarna, Landvetterborna, Bollebygdsborna och alla övriga som väntar på en byggstart vill veta vad ministern faktiskt avser att göra.

Därför, fru talman, omformulerar jag nu frågan något och hoppas på ett bättre svar: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att driva på processen kring järnvägen så att inte för mycket utveckling i berörda kommuner stannar av, för att konflikt med riksintressen inte ska fördröja järnvägsprojektet under lång tid och för att arbetspendlarna ska få ett bättre alternativ än bilen? Skillnaden från den ursprungliga frågan, fru talman är enbart att jag bytt ut orden "skynda på" mot "driva på".

Fru talman! Jag konstaterar att ministern återigen försöker så tvivel om Moderaternas linje i fråga om satsningar på järnvägen i Sverige. Låt mig då vara väldigt tydlig: Under alliansåren gjorde vi rekordstora satsningar på järnvägen för att rusta den efter decennier av misskötsel från tidigare Sregering. Och sedan vi lämnade regeringsmakten 2014 har vi moderater i varje budget satsat lika mycket som regeringen eller mer på järnvägen.

När det gäller nya stambanor har vi, som min riksdagskollega Cecilie Tenfjord Toftby redan nämnt, tydligt sagt att vi föredrar en traditionell järnväg för snabbtåg framför de mycket dyra höghastighetsbanorna, helt enkelt för att få maximal nytta per satsad krona. Höghastighetstågen skulle när de står klara 2045 ha kostat kanske 400 miljarder kronor, och projektet har sågats av såväl ledande forskare som Riksrevisionen och Europeiska revisionsrätten.

Fru talman! Jag hade en debatt med ministern om ny järnväg mellan Göteborg och Borås för ett par veckor sedan. Även då diskuterade vi situationen för alla de människor som drabbas av den stora och långt utdragna osäkerheten kring vad som ska hända med järnvägsbygget och var järnvägen ska dras.

Redan 2012 beslutade alliansregeringen att bygga en ny järnväg för traditionella snabbtåg mellan Göteborg och Borås, med planerad byggstart 2019. Det gällde den viktiga sträckan Mölnlycke-Bollebygd med station på Landvetter flygplats. Pengar avsattes i budgeten 2014. Med denna nya delsträcka skulle den sämsta delen av spåren mellan Västsveriges två största städer ersättas med en helt ny järnväg. Restiden skulle kortas ordentligt, regional pendling skulle underlättas och Göteborg och Borås skulle få direkt tågförbindelse till Landvetter flygplats.

Tyvärr blev det inte så. Efter regeringsskiftet 2014 ändrades allt. Först gick det tre år när inget alls hände. År 2017 drog sedan regeringen tillbaka det tidigare beslutet från 2012 och de pengar alliansregeringen hade satt av. Därefter återförde man pengarna några år senare och kallade det för en satsning, och då sattes byggstarten till 2023. Nu talas om byggstart tidigast 2025-27.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trafikverket tvingades börja om från början igen med en helt ny förstudie och nya samråd. Nu utreder man ett antal tänkbara dragningar av den nya järnvägen, vilket som sagt lägger en våt filt över stora delar av Härryda, Bollebygds och Borås kommuner. Kommunerna vågar inte detaljplanera eller ens bevilja byggnadslov för bostäder inom de aktuella områdena. Flera av de sträckor som utreds passerar rakt igenom byar och samhällen, vilket kommer att kräva inlösen av bostäder.

Eftersom man arbetar med tre olika korridorer samtidigt berörs väldigt många människor av Trafikverkets begränsningar. Många tvingas helt i onödan gå i åratal och oroa sig för inlösning av sina hem och hindras från att utveckla sina fastigheter. Fastigheterna i korridorerna är också i princip osäljbara. Oklarheten kring om Trafikverket avser att bygga vanlig, traditionell järnväg eller höghastighetståg som kräver bredare järnvägskorridorer bidrar också till att onödigt stora markområden spärras i avvaktan på beslut.

Jag frågade ministern förra gången när slutligt besked från regeringen kommer angående val av järnvägskorridor och byggteknik. Något tydligt svar fick jag tyvärr inte. Ministern kunde inte ens lova besked före valet 2022. Jag tycker att detta är mycket respektlöst mot de berörda markägarna och kommunerna.

Fru talman! Jag frågade också ministern hur snabbt tågen kommer att kunna köra på den planerade bana som regeringen kallar höghastighetsjärnväg. Jag fick bara ett undanglidande svar. Jag följde då upp detta med en skriftlig fråga och fick svar förra veckan. Det var återigen ett icke-svar. Ministern svarade bara att Trafikverket framöver ska redovisa vilka hastigheter systemet kan dimensioneras för.

Trots detta fortsätter ministern att hävda att regeringen tänker bygga banor för höghastighetståg. Då kan man tycka att han åtminstone borde ha en tanke kring hur snabbt man ska kunna köra på de här banorna. Jag upprepar därför min fråga till ministern på ett annat sätt: Hur snabbt anser ministern att man minst måste kunna köra ett tåg för att det ska kunna kallas höghastighetståg? Det kan väl inte vara så svårt att svara på för en infrastrukturminister.

Fru talman! Jag uppskattar verkligen engagemanget hos både Cecilie Tenfjord Toftby och Jan Ericson. Svaret till Jan Ericson på den sista frågan är enkelt: Jag tror att definitionen på höghastighetståg brukar vara 250 kilometer i timmen eller mer, så då vet vi det.

Låt mig sedan bara replikera genom att citera en finansminister som vi hade under den tid då Moderaterna styrde det här landet, Anders Borg. Jag väljer att ta två citat från Anders Borg: Vägar är fem gånger viktigare än järnvägar. Det andra citatet lyder: Vi har överinvesterat i järnvägar.

Jag tycker att de två citaten på ett alldeles utmärkt sätt belyser den borgerliga, moderatledda regeringens insatser för det svenska järnvägssystemet och det djupa engagemang som då uppenbarligen fanns för utbyggnad av järnvägssystemet. Tvärtom var det här man lyfte ut Norrbotniabanan och såg till att den inte byggdes. Tänk vilken betydelse det skulle ha haft för hela Norrlandskusten med Northvolts etablering och beskedet som vi har fått i dag om stål utan kol i Boden och för den delen LKAB:s investeringar och Hybrit. Tänk om man inte hade varit så ivrig att lyfta undan järnvägsprojekt i infrastrukturplaneringen. Det hade haft en otrolig betydelse inte bara för Norrland och dem som bor i Luleå och Skellefteå utan för hela Sveriges tillväxt och för förutsättningarna att lyfta över mer gods och mer persontrafik på klimatsmarta transporter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På samma sätt var det under den tiden då Alliansen styrde. Det satsades inte på infrastruktur, för annat var viktigare. Det var först 2018 som vi lyfte in Göteborg-Borås i nationell plan och gav uppdraget till Trafikverket att ta fram planeringen för hela den sträckan eftersom det är en viktig del i byggandet av nya stambanor.

Låt mig sedan gå till den fråga som Cecilie Tenfjord Toftby har. Den tycker jag är viktig. Hur hanterar vi riksintressena? Den frågan är svår, för det är en målkonflikt. Vi har valt att från regeringens sida ge i uppdrag till Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket att tillsammans med Boverket, som blir samordnande myndighet, göra en översyn av sina respektive anspråk på områdena av riksintresse. Där ska man se över och precisera kriterierna för vilka av områdena som ska anses vara av riksintresse, utvärdera om de nuvarande anspråken på områdena av riksintresse motsvarar de kriterier som tas fram och ta ställning till om dessa anspråk behöver förändras. Sammantaget ska översynen leda till en kraftig minskning av såväl antalet anspråk på områden av riksintresse som dessa områdens samlade areala utbredning.

Jag tror att det är oerhört viktigt, för jag tror att alla som följer den här debatten förstår att det inte ligger något särskilt intresse i att under en längre tid se till mark inte kan tillhandahållas för bostadsbyggande eller annan samhällsviktig planering. Därför ligger det också i Trafikverkets uppdrag att så skyndsamt man kan smalna av korridorerna för att precisera sträckningar och inte skapa en osäkerhet vare sig för individer eller för den delen för kommuner och regioner.

Det här har varit en utmaning under väldigt många år. Jag tillhör en regering som nu tar tag i det och ger detta uppdrag och ser till att vi nu skapar en ökad tydlighet så att vi kan minska både byggtiderna och planeringstiderna och den osäkerhet det innebär. Sverige behöver mer järnväg, och vi har under den här tiden lanserat den största järnvägssatsningen i modern tid. Det sker under den här regeringens ledning.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet Tomas Eneroth för att han redogjorde för hur riksintressen utreds. Det är bra. Nu är det så att just den här debatten handlar om ett speciellt område, nämligen området mellan Borås och Göteborg och järnvägsutbyggnaden där. Återigen försöker Tomas Eneroth att lägga skulden och ansvaret för att ingenting händer på någon annan, i det här fallet Moderaterna.

Påståendet om att vi inte vill bygga ny järnväg är fel. Om Tomas Eneroth hade tagit del av Moderaternas beslut från arbetsstämman 2017 hade han vetat det. Där hade statsrådet kunnat läsa om att vi behöver underhålla det vi har. I protokollet står det: Samtidigt ser vi att det på många håll är trångt på spåren, och därför behöver järnvägen byggas ut med nya spår och ny kapacitet. På så sätt kan vi stärka förutsättningarna för det regionala pendlandet, det långväga resandet och industrins behov av pålitliga godstransporter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I samma protokoll hade statsrådet också kunnat läsa: Varje skattekrona ska användas där den gör mest nytta. Samhällsekonomisk lönsamhet och effektivitet ska tillsammans med framtida kapacitetsbehov styra valet av investeringar i infrastruktur.

Statsrådet Eneroth har rätt i sitt påstående om att vi inte ställer oss bakom utbyggnaden av höghastighetsjärnväg. Att bygga höghastighetsjärnväg är inte samhällsekonomiskt klokt. Det är inte att använda skattekronorna där de gör mest nytta.

Även om hoppet fortfarande finns kvar om en ny järnvägsförbindelse mellan Borås och Göteborg märks det tyvärr att antalet ständigt ökar som tappar tron på att den rödgröna regeringen kommer att leverera.

Statsrådet sa något annat i sitt svar som jag faktiskt håller med om, nämligen att det fortfarande finns en bred uppslutning kring en utbyggnad av järnvägen mellan Göteborg och Borås bland kommuner, regioner och en stor del av näringslivet. Senast i går sa mitt moderata oppositionsråd i Borås, Anette Carlsson: Det absolut viktigaste för oss är att få en järnväg som binder ihop arbetsmarknaden Borås-Göteborg. Vi måste underlätta för arbetspendlarna.

Jag förstår att den rödgröna regeringen har grandiosa planer på höghastighetsjärnväg ut i Europa, men någon gång måste vi börja bygga, annars blir det enbart luftslott. Börja bygga nu, skulle jag vilja säga, men det kan man ju inte göra. Men förhala i alla fall inte processen ytterligare! Se till att hålla Magdalena Anderssons vallöfte från 2014, även om det nu är 2021 och man kan säga att det är lite väl sent.

Fru talman! Återigen frågar jag infrastrukturministern: Var gör infrastrukturminister Eneroth för att uppfylla finansminister Magdalena Anderssons vallöfte från 2014? Hur avser infrastrukturminister Eneroth att driva på i frågan? Jag förväntar mig att höra något annat än enbart referat från pågående utredningar om riksintressen.

Fru talman! För det första: Under alliansåren satsade vi mycket mer pengar än vad den tidigare regeringen hade gjort för att läka det eftersatta underhållet av den dåvarande järnvägen. För det andra: Vi tog beslut om att bygga sträckan Göteborg-Borås. Det har inte hänt någonting. För det tredje: Det är inte vi moderater som ska lösa regeringens problem med finansieringen av höghastighetståg. Det är faktiskt Tomas Eneroth som har det ansvaret som minister och inte vi moderater.

Fru talman! Jag vill lyfta fram en annan fråga som jag berörde i min tidigare interpellation, och det gäller det här med stationslägen. Om man bygger en järnväg och vill att många ska ta tåget är det ganska bra med stationer. Trafikverket har nu uppenbarligen fått i uppgift att banta kostnaderna för järnvägsbygget och bygget av höghastighetståg eftersom regeringen inte kan finansiera kostnaden med dagens beräknade prislapp.

En av de besparingar som Trafikverket arbetar med är att styra eller flytta stationslägen. Då ska man veta, som Cecilie Tenfjord Toftby sa nyss, att Västra Götalandsregionen och berörda kommuner har framhållit att det absolut viktigaste med en ny järnväg mellan Göteborg och Borås är regional pendling och att ansluta Landvetter flygplats så att man kan ta tåget dit från Göteborg och Borås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu talar man från Trafikverket öppet om att stryka stationsläget på Landvetter flygplats och flytta ut stationen i Borås från centrum till utkanten av stan. Då vill jag fråga infrastrukturministern om han tycker att det är rimligt att bygga en fruktansvärt dyr järnväg och knappt ha några stationer där människor kan stiga av och på tåget, att stationen i den stora staden Borås placeras utanför centrum och att regionens nyligen tillbyggda flygplats inte ansluts till den nya järnvägen.

Är det verkligen så regeringen anser att man gynnar ett mer miljövänligt tågresande? Och är det verkligen så regeringen tror att man ska kunna få ekonomi i det här? Och som sagt: När kan vi förvänta oss ett slutligt besked från regeringen om järnväg Göteborg-Borås?

Fru talman! Tack till båda debattörerna för engagemanget!

Låt mig först ställa frågan till Cecilie Tenfjord Toftby som hävdar att påståendena är fel: Citerar jag tidigare finansminister Anders Borg fel när han säger att han hellre satsar mer resurser på vägar och tycker att det är onödigt att investera i järnvägar? Jag tror att de citaten var rätt, och de sammanfattar ändå ganska väl hur lite engagemang som alliansregeringen under moderat ledning hade för satsningar på järnväg. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi inser det. Vi måste stärka kapaciteten i det svenska järnvägssystemet och vi måste se till att öka den.

När jag åkte det miljonte tåget för ungefär ett och ett halvt år sedan gjorde jag det för att manifestera att det aldrig har gått så mycket tåg på den svenska järnvägen men att vi snart slår i kapacitetstaket och därför måste bygga mer kapacitet. Det var skälet till att vi lade in just Göteborg-Borås som en viktig del och beslutade i den nationella planen att det ska byggas. Det är därför Trafikverket nu har i arbete att ta fram underlag för förutsättningarna för genomförandet av Göteborg-Borås. Vi satsar också resurser - 100 miljarder mer.

Jag konstaterar att det finns ett starkt engagemang, inte bara i regionen utan också hos näringslivet och andra aktörer, för att fullfölja bygget mellan Göteborg och Borås, men inte bara där. Det ska också fortsätta och knyta an till Jönköping. Vilken betydelse har inte det för hela den arbetsmarknadsregionen?

Det är så jag tycker att vi ska se satsningar på infrastruktur. Det är att se till att vidga arbetsmarknadsregionerna. Den betydelsen kommer det att få när man bygger, inte bara i Borås utan även i Norrköping, i Linköping, i Hässleholm eller i andra orter längs bygget av nya stambanor.

För dem som följer debatten kan det vara intressant att veta att det ändå var under alliansregeringen som man påbörjade projektet. Men sedan har Moderaterna dessvärre hoppat av och säger att de inte vill satsa på byggandet av nya stambanor.

Om vi ska klara klimatkraven måste vi nu göra investeringar som innebär att vi kan lägga över mer persontrafik och mer godstrafik på just järnväg, på klimatsmarta alternativ. Men inte minst i början av mandatperioden märkte vi att Moderaterna i stället valde att föreslå sänkta klimatanslag. Dessutom gjorde de en viktig prioritering när det gäller att sänka bensinpriset.

Är det på det sättet man tar människors oro över klimatförändringarna på allvar? Är det på det sättet man lyssnar på världens samlade forskning när det gäller klimatomställningen och vilka insatser som behöver göras?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har ambitionen att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Vi genomför större satsningar är någonsin på att Sverige ska kunna ställa om i hela landet. Vi gör den största järnvägssatsningen i modern tid och lägger mer resurser, redan i nuvarande nationell plan 100 miljarder kronor mer, än den borgerliga regeringen gjorde på mer infrastruktur.

Det gör vi för att man måste gå från ord till handling och se till att det byggs. Det kommer att skapa jobb. Det kommer att skapa tillväxt och framtidstro. Jag tror att det är oerhört mycket viktigare än de skattesänkningar som Moderaterna i vanlig ordning väljer att prioritera.

Fru talman! Infrastrukturminister Tomas Eneroth citerade den tidigare finansministern, Anders Borg. Jag citerade Moderaternas arbetsstämmobeslut från 2017. Det är faktiskt det senaste kortet som gäller. Och även finansministrar, i alla fall i vårt parti, måste följa stämmobeslut.

Vad gäller Eneroths påstående om regeringens satsningar kan jag berätta att Moderaterna satsar lika mycket i vårt budgetförslag som regeringen gör i sin budget.

Nu har vi ett flertal gånger hört hur infrastrukturminister Tomas Eneroth försöker skuldbelägga Moderaterna för att finansminister Magdalena Anderssons vallöfte från 2014 inte har infriats. Alliansregeringen fattade faktiskt beslut om järnvägen Göteborg-Borås. Byggstart skulle vara 2019. År 2017 valde den rödgröna regeringen att stryka det. Sedan flyttade man tillbaka det och kallade det för en satsning.

Fru talman! Senast jag kollade var det fortfarande S och MP som bildat regering, inte Moderaterna. Det blir därför något krystat att skylla brist på handlingsförmåga på ett oppositionsparti. Det var ni som bad om väljarnas förtroende för att bilda regering, Tomas Eneroth. Då har väljarna också rätt att vänta sig att ni lägger fram förslag på hur ni ska finansiera era vallöften.

Vilka förslag har regeringen på hur era grandiosa planer ska finansieras? Där lever vi i ovisshet. Det blir också märkligt när det gäller just järnvägsförbindelsen Borås-Göteborg att ingenting kan hända om inte oppositionspartiet Moderaterna är med.

Fru talman! Vi tar gärna över makten i Sverige. Det vore nog den bästa lösningen, inte bara för att äntligen få igång bygget av järnvägen mellan Borås och Göteborg utan även för alla andra olösta samhällsutmaningar som Sverige står inför. Men fram tills dess är det regeringens ansvar att presentera lösningarna.

Fru talman! Tack, Cecilie Tenfjord Toftby!

Jag är övertygad om att ledamoten har ett starkt engagemang för Göteborg-Borås. Det är viktigt. För den som följer debatten kan det vara viktigt att veta varför. Det är en av Sveriges mest trafikerade sträckor. Där går ett undermåligt tåg i alldeles för låg hastighet samtidigt som väg 40 är helt överbelamrad med lastbilar, bussar och andra fordon. Det är alltså nödvändigt att göra investeringar. Det har man vetat länge.

Jag vill citera Anders Borg, som ändå på den tiden ansvarade för politiken och de investeringar som den moderatledda regeringen gjorde: Vägar är fem gånger viktigare än järnvägar. Vi har överinvesterat i järnvägar. Det var den doktrinen som gjorde att det inte satsades tillräckligt. Det var Moderaternas prioriteringar som gjorde att man satte skattesänkningar före investeringar. Det är det som gör att vi under lång tid har konstaterat att det har underinvesterats i både vägar och järnvägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När Cecilie Tenfjord Toftby nu läser högt ur Moderaternas stämmobeslut från 2017 tycker jag att det symboliserar precis vad som händer med Moderaterna när de hamnar i opposition. Då väcks intresset för infrastruktur, men inte när de har makten. Det är lätt att i opposition lägga fram förslag om mer resurser. Men när de väl har möjligheten väljer de återigen att prioritera det som ligger Moderaterna närmast: skattesänkningar. Det handlar om sänkt fordonsskatt eller sänkt bensinskatt, som var det senaste förslaget, och sänkta klimatanslag.

Sverige måste klara klimatutmaningen. Vi måste vara ett land som har orken och kraften att investera. Det signalerade vi tydligt redan 2014. År 2018 lade vi fram en nationell plan med 100 miljarder mer i investeringar i infrastruktur, den största järnvägssatsningen någonsin.

Vi fortsätter det. Göteborg-Borås kommer att vara en viktig del. Men jag vill gärna att vi fortsätter, till Jönköping, Linköping och Hässleholm. Jag vill att vi bygger Norrbotniabanan och att vi får Sydostlänken på plats. Det är så vi ser till att klara klimatkraven. Det är så vi ser till att stärka konkurrenskraften och skapa jobb i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.