Jämställdhet

Fru talman! Jenny Petersson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att stärka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och vilken bedömning jag har gjort i fråga om konsekvenserna för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden av den oro som ett eventuellt vinstförbud för med sig, inte minst för kvinnliga företagare inom välfärdssektorn.

Först vill jag påpeka att dessa frågor rör politikområden som andra statsråd ansvarar för.

När det gäller åtgärder för att stärka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden avser regeringen att inom kort lägga fram lagförslag om att reservera ytterligare en månad inom föräldrapenningen för vardera föräldern. Regeringen tog regeringsbeslut om det i går.

Detta kommer sannolikt att leda till en jämnare fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete mellan kvinnor och män. På denna punkt tar mammor i dag ett betydligt större ansvar än pappor, inte minst för omsorgen om barn, vilket försvagar kvinnors ställning på arbetsmarknaden.

Kvinnors längre frånvaroperioder och högre grad av deltidsarbete riskerar i sin tur att forma arbetsgivares förväntningar till kvinnors nackdel.

Sammantaget får detta negativa konsekvenser för deras löneutveckling, karriärmöjligheter och livsinkomster.

Vidare kommer regeringen att lägga fram lagförslag om att avskaffa det kommunala vårdnadsbidraget, som inte har gynnat en jämnare könsfördelning av hem- och omsorgsarbete.

Regeringen har föreslagit att från och med i år höja och permanenta stödet till kommuner som erbjuder omsorg för barn på kvällar, nätter och helger.

Regeringen har även gett centrala myndigheter på området, såsom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, tydligare jämställdhetsuppdrag.

Incitament till deltagande på arbetsmarknaden påverkas givetvis av arbetsvillkor överlag. Regeringen avser att lämna förslag till förändringar i diskrimineringslagen angående bland annat lönekartläggning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer också att beakta eventuella förslag från Delegationen för jämställdhet i arbetslivet, som kommer i slutet av denna månad.

När det gäller min bedömning av konsekvenserna av ett eventuellt vinstförbud i välfärdssektorn för kvinnors arbetsmarknadsdeltagande vill jag betona att det för regeringen är viktigt att fler företag drivs av kvinnor.

Som Vårdföretagarna visade i en rapport förra året är kvinnor inom vård och omsorg klart underrepresenterade som företagsledare i förhållande till den kraftiga majoritet de utgör av de anställda.

Under våren har regeringen beslutat om nya stödförordningar för regionalstöden i syfte att bland annat nå fler kvinnor och branscher med många kvinnor, såsom kultur och hälso- och sjukvård.

Som civilministern och jag själv har framhållit med anledning av liknande interpellationer och frågor de senaste månaderna kan arbetet för ekonomisk jämställdhet och lika förutsättningar i näringslivet emellertid inte begränsas till frågan om kvinnors företagande i skattefinansierade välfärdsverksamheter. Dessa verksamheter är i första hand till för brukarna, av vilka många också är kvinnor.

Vi ska värna valfriheten och mångfalden av aktörer men vill samtidigt säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo.

Utredningen om reglering av offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster beräknas i november 2016 lämna förslag till hur ett sådant system kan utformas.

Fru talman! Jag har som sagt frågat statsrådet Åsa Regnér vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka kvinnors deltagande på arbetslösheten och vad ministern anser om den oro ett eventuellt vinstförbud skapar för många, inte minst för kvinnliga företagare inom välfärdssektorn.

Som statsrådet sa är det även många kvinnor som arbetar inom denna sektor, och många brukare är kvinnor. Det är dock en viktig fråga även för män, så diskussionen handlar inte bara om kvinnor.

I mitt första inlägg ska jag uppehålla mig vid första frågan, alltså vad regeringen gör för att öka kvinnors sysselsättningsgrad och deltagande på arbetsmarknaden.

Jämställdhetspolitikens mål ska ju genomsyra allt, och statsrådet har ansvar för detta mål. För den som inte är insatt kan jag berätta att målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv.

Det finns fyra delmål. Det första är jämn fördelning av makt och inflytande. Det andra är ekonomisk jämställdhet. Det tredje är jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Det fjärde är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Jag tänkte uppehålla mig vid de två första delmålen. Det är som sagt statsrådets Åsa Regnérs ansvar att detta genomsyrar regeringens arbete.

Låt mig backa bandet lite. Det har gjorts historiska satsningar på jämställdhetsområdet. Kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärktes under Alliansens tid vid regeringsmakten. Det är ett arbete som vi i Alliansen fick förtroende att fortsätta med. I vår budget ville vi fortsätta att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden, bland annat i vårt jobbmål med över 5 miljoner i jobb 2020. Där ingår en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hörde inget i svaret om vad regeringen eller statsrådet vill göra för att öka kvinnors sysselsättningsgrad.

Det är mycket fint prat från regeringen på detta område, men när Socialdemokraterna sist satt vid makten gick det åt fel håll. Lönegapet minskade inte. Det gjorde det, om än i små steg, under Alliansens tid. Under Socialdemokraternas sista fyra år vid makten skedde ingen förändring.

I svaret och i regeringens retorik är det fint prat, men jag ser inga konkreta åtgärder för att öka kvinnors sysselsättningsgrad på arbetsmarknaden och skapa fler jobb för kvinnor. Det är snarare tvärtom, vilket min andra fråga berör.

Fru talman! Låt mig välkomna Jenny Petersson tillbaka till riksdagen och jämställdhetsdebatten. Jag blir dock lite konfunderad. Har Jenny Petersson inte läst vårt budgetförslag som ni röstade ned i höstas?

Vill man satsa på kvinnor i arbetslivet gör man precis som regeringen gör, och vår jämställdhetsminister kommer säkert att ta upp fler saker. Det handlar om satsningar på bättre arbetsmiljö och på att få fler människor att jobba i välfärdssektorn. Regeringen lade fram satsningar på 2 miljarder, som ni röstade ned.

Många undersköterskor som jag har pratat med säger att de mer än väl hade behövt fler arbetskamrater, både ur ett arbetsmiljöperspektiv och för att orka jobba heltid. Vi har lovat att vi ska komma tillbaka till detta med heltid.

Er regering lade pengar på jämställdheten, Jenny Petersson, men under er tid tog ni bort mycket annat som var bra för kvinnor. Ni tog bort och förändrade regelbundna lönekartläggningar i mindre företag, något som vi vet hade gynnat rättvisa löner för kvinnor.

Ni försämrade pengarna och möjligheterna för att ha en bra välfärd, men ni var duktiga på att tillsätta en mängd utredningar. Det har jag kritiserat många gånger här i kammaren. Utredningarna kommer säkert att vara bra, men vi visste redan mycket om vad som behövde göras. Bristen var att man inte gjorde något.

Att nu komma och säga till en nytillträdd regering, som verkligen har feminism i blodet och framför allt har en agenda för ett jämställt arbetsliv, är att gå lite för långt.

Fru talman! Jag uppmanar både Jenny Petersson och hennes partikamrater att läsa igenom våra förslag som föll men också titta på VÅP:en och den budget som har lagts fram och som ska beslutas om.

Det handlar om att kvinnor både ska kunna få bra arbetsvillkor och, framför allt, vara på arbetsmarknaden på precis samma villkor som män.

Det handlar också om att vi ska ha en bra gemensam välfärd där vi har en barnomsorg av hög kvalitet. Det har man inte satsat på något nämnvärt under de tidigare åtta åren, utan barngrupperna har blivit större. Att orka, kunna och vilja jobba heltid och slippa bli sjuka är en jätteviktig fråga för många kvinnor, och det gäller både dem som jobbar där och mammorna och papporna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Äldreomsorgen måste också fungera. Det är oerhört viktigt för att veta om man kan vara kvar på jobbet. Vi vet att mer än 100 000 kvinnor lämnar jobbet bara för att de inte litar på den omsorg vi har.

Våra satsningar kommer att öka möjligheterna för kvinnor att jobba mer och få en bättre inkomst och framför allt en bättre arbetsmiljö.

Fru talman! Jag tackar Jenny Petersson och Ann-Christin Ahlberg.

Jämställdhet på arbetsmarknaden är verkligen en fråga som engagerar mig mycket. Jag skulle vilja säga att den är grunden både för min feminism och för mitt politiska engagemang över huvud taget.

Att kvinnor och män har möjlighet att försörja sig på samma villkor, fatta beslut om sitt eget liv, inte vara beroende av sin partner eller av staten för sin försörjning eller på annat sätt beroende av någon så att man inte själv kan fatta beslut om sitt liv är grunden för jämställdheten.

Det var självklart för mig att bli socialdemokrat, eftersom Socialdemokraterna har drivit dessa frågor konstant.

De har infört och genomdrivit oerhört viktiga reformer som särbeskattning, socialförsäkringar som utgår från individen och inte familjen, förskolor och maxtaxa i förskolan samt sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa. Dessa är väldigt relevanta i sammanhanget och gör att kvinnor liksom män kan planera sina liv på alla möjliga sätt, till exempel när och om man ska bli förälder, med vem och så vidare.

Jag är väldigt stolt över denna historia, och jag anser att det beslut som vi fattade i går om att vika ytterligare en månad i föräldraförsäkringen är en naturlig följd av den. Man utgår från att kvinnor liksom män ska förvärvsarbeta och dela lika på det obetalda arbetet för att få ett jämställt liv.

Det har vi inte i dag. Under Alliansens tid togs det små steg, som vi hörde nyss här. Jag är glad för de steg som tas, men det har gått oerhört långsamt.

I dag jobbar kvinnor till hälften i privat sektor och till hälften i offentlig, medan män dominerar mest i privat sektor. Kvinnor har alltid jobbat i privat sektor i Sverige. De har jobbat inom handel, restaurangbranschen och fastighetsbranschen. Tyvärr har detta i sig inte lett till minskade löneskillnader eller till att kvinnor fått ett jätteinflytande på chefspositioner.

Det har det heller inte gjort genom att man har öppnat mer för företagande i välfärdssektorn. De allra flesta chefer inom den sektorn är män, trots att det är kvinnor som förvärvsarbetar där. Icke desto mindre är det bra med företagande i den branschen. Det vill vi inte stoppa. Vi är för valfrihet, men vi vill att det ska vara seriösa företag. Vi är för kvalitet och att man använder skattebetalarnas pengar till det som var tänkt.

Vad vi ytterligare vill göra från regeringens sida är att satsa på arbetsmiljöfrågor, investera i barnomsorg på obekväm arbetstid, bidra till att införa rätt till heltid i kommuner och landsting och öka bemanningen i äldreomsorgen. Vi hörde just om 7 miljarder under resten av mandatperioden.

Om andelen kvinnor i bolagsstyrelser inte uppgår till 40 procent 2016 vill vi lagstifta om kvotering. Vi vill öka båda föräldrarnas uttag i föräldraförsäkringen så att det blir jämnare, och därför fattade vi gårdagens viktiga beslut. Vi vill lägga fram en handlingsplan för jämställda löner, och vi vill att lönekartläggningar ska genomföras varje år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är några exempel på vad vi vill göra, och jag har flera.

Fru talman! Jag får återkomma i mitt tredje inlägg till fråga nr 2 om vinstförbudet så att vi får ägna mer tid åt kvinnors ställning på arbetsmarknaden, hur vi får fler som jobbar heltid och hur vi får löneskillnaderna att minska.

Mycket har gjorts, men min fråga handlar om framtiden. Jag nämnde lite om Alliansen, för det brukar bli lite pajkastning om att det inte har skett något. Jag tycker att historiska satsningar har gjorts av såväl Folkpartiet som Socialdemokraterna och Alliansen för att stärka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

Men min fråga handlade om vad som händer framöver. Det är ni som har ansvaret, Åsa Regnér. Du är ansvarig minister för de jämställdhetspolitiska målen. Vad händer framöver?

Vi nämnde lönekartläggningar - absolut! Det får inte finnas några oskäliga eller osakliga löneskillnader i dag. Vad gör ministern för att se till att dessa försvinner? Lönekartläggningar är ett sätt att nå dit, men vad gör man om skillnader ändå finns? Det gör det uppenbarligen - det är vi båda medvetna om.

Ser man över sanktionerna? Ser man över att lönekartläggningar ska ske oftare? När man har gjort en lönekartläggning och ser att det brister måste man ha åtgärder. Det är snarare där insatser måste göras. Vad gör ministern på detta område när det gäller till exempel lönekartläggningar?

Kvinnors ohälsotal är högre än mäns, och fler kvinnor tvingas lämna arbetslivet i förtid på grund av ohälsa. Här behövs förebyggande insatser via Arbetsmiljöverket för att kartlägga skillnaderna mellan kvinnor och män. Det handlar snarare om den typen av insatser, inte om att gömma, dölja eller ta bort bortre gränser.

Jag sa att Socialdemokraternas jämställdhetspolitik inte levererar i praktiken. Under Socialdemokraternas senaste fyra år vid makten minskade andelen kvinnor som arbetar. Vad gör statsrådet för att det inte ska hända igen?

Andelen kvinnor som jobbar heltid minskade också. Vad gör statsrådet för att det inte ska upprepas? Som Ann-Christin Ahlberg och Åsa Regnér talade om har Socialdemokraterna pratat om rätt till heltid ända sedan 2001. Det har inte hänt någonting. Och lönegapet minskade som sagt inte under Socialdemokraternas senaste tolv år vid makten.

Jag har en fråga. Mycket som är bra har absolut gjorts. Men vad gör man för att säkerställa att vi inte ska backa bandet igen? Ni har ju ansvaret och möjligheten att göra förändringar på detta område.

Herr talman! Jag måste få tala om att jag är stolt över att vår jämställdhetsminister Åsa Regnér kommer till debatten om den interpellation som Jenny Petersson har ställt till just jämställdhetsministern. Det är nämligen så här: Jag har vid många tillfällen ställt ungefär liknande frågor - inte precis i fråga om innehållet men om kvinnor i arbetslivet - till en före detta jämställdhetsminister. Men hon kom aldrig, oavsett om det var två olika ministrar under ert regeringsinnehav. I dag kommer dock jämställdhetsministern, trots att det inte är enbart hennes ansvarsområde. Det tycker jag att Åsa Regnér ska ha en eloge för, för jag tycker att frågorna hör hemma på båda ställena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan hålla med Jenny Petersson om detta med heltider. Utifrån min bakgrund vet jag att vi socialdemokrater har kämpat mycket ihop med de fackliga organisationerna för att lösa detta med heltider. Ska vi inte försöka lösa det lokalt som arbetsgivare, som vi politiker ofta är? Oavsett om man är moderat, Jenny Petersson, eller socialdemokrat har man ett arbetsmiljöansvar. Där har vi nu satt ned foten för att vi genom SKL ska försöka få igenom detta genom kollektivavtal. Det är nog absolut det bästa.

Men återigen: Den viktigaste satsningen för att kvinnor ska kunna få en egen försörjning är att vi har en bra välfärd som kvinnor litar på. Det är vad man verkligen har sett i både ord och handling men också sett när man läser våra budgetförslag, att vi faktiskt satsar pengar på det. Kvinnoforskningen kontra arbetslivet måste bli bättre, och det fortsätter vi att vilja utveckla.

Herr talman! Tack, Jenny Petersson och Ann-Christin Ahlberg!

Jenny Petersson! Först säger du att vi ska tala om nu, och sedan går du tolv år tillbaka i tiden för att hitta tillräckligt många fel. Jag håller med om att det är viktigt att uppehålla sig vid här och nu, och det finns väldigt mycket att ta tag i.

Jag, som också är ansvarig för äldrefrågorna, blir ganska skakad när jag kommer in och ser att kvinnors andel av pensioner i genomsnitt är bara drygt 60 procent av mäns pensioner. Det beror naturligtvis på ett ojämställt arbetsliv och ett ojämställt liv.

Det din regering införde och stod för under åtta år var ett vårdnadsbidrag som innebär att staten betalade för att vuxna människor, kvinnor, som dessutom har betydligt högre utbildning än män i genomsnitt, skulle kunna hålla sig borta från arbetsmarknaden under de mest produktiva åren. Det tycker jag säger ganska mycket.

Därför är jag jätteglad över att vi nu har tagit beslut om att vika ytterligare en månad i föräldraförsäkringen.

Jenny Petersson frågar också om lönekartläggning. Jag håller verkligen med om att löneskillnaderna är helt oacceptabla. Man måste göra mycket för att rå på dem. Dessvärre tog ni bort kravet på årlig kartläggning av löner. Det vill vi återinföra, för det är ett effektivt medel för att se löneskillnader. Jag har själv varit chef för organisationer där man gör sådana lönekartläggningar. Det blir väldigt tydligt huruvida man tänker traditionellt eller objektivt om löneskillnader.

Diskrimineringslagen måste man helt enkelt leva upp till, och man ska kunna svara på frågor om man blir granskad i förhållande till den. Vi har en diskrimineringsombudsman som har till uppgift att göra det.

Dessutom har arbetsmarknadsministern gett ett uppdrag till Medlingsinstitutet att titta på lönebildningen ur ett könsperspektiv. Vi har också gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta mot könsuppdelning på arbetsmarknaden. Det var för övrigt något som ni tog bort. Dessutom har BVC och Försäkringskassan fått i uppdrag att informera föräldrar om vad ett mycket ojämnt uttag av föräldraförsäkringen senare kan innebära i termer av ekonomi, så att de åtminstone vet om det. Det var också något som ni inte tyckte var bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tror att allt detta tillsammans med samtal med parterna är mycket viktigt. Samtidigt måste vi jobba för att heltid blir norm. Det är viktigt att förskolor och skolor fungerar bra, så att föräldrar känner att de är trygga där barnen är. Vi satsar 2 miljarder på förskola och skolor. Vi satsar under mandatperioden 7 miljarder på äldreomsorg, ett område där många kvinnor förvärvsarbetar. Jag skulle önska att det var flera män. Jag hoppas att vi kan se till att fler män konkurrerar om dessa framtidsjobb, men det är just nu en mycket kvinnodominerad bransch.

Vi vill också försöka ta steg för att begränsa visstidsanställningarna och jobba aktivt med alla de här frågorna samtidigt för att satsa på kvinnors arbetsliv och arbetsmiljö.

Herr talman! Jag har några reflektioner innan jag kommer in på min andra fråga, som inte har behandlats över huvud taget under interpellationsdebatten.

Ann-Christin Ahlberg talade om bra välfärd för kvinnor att lita på och att det är viktigare för jämställdhet. Jag tycker absolut att det är viktigt. Jag har inte nämnt detta att kunna leva på sin lön och stå på sina egna ben. Jag tycker att det är den viktigaste jämställdhetsfrågan, att man oavsett kön tjänar så mycket att man kan stå på egna ben.

Något som inte har lyfts upp tidigare är jobbskatteavdraget. Fler kvinnor har kunnat leva på sin lön tack vare det. Ett vårdbiträde har fått en hel extra månadslön, och det tycker jag är jättebra.

Men åter till här och nu och framåt. Jag går över till sista frågan. Varför vill ni i regeringen och Åsa Regnér försvåra för kvinnors företagande inom välfärden? Den uppgörelse som regeringen har gjort med Vänsterpartiet om att kraftigt begränsa möjligheterna att driva företag inom välfärdssektorn är ett hårt slag mot brukare och de äldres valfrihet och självbestämmande. Det är även ett slag mot enskilda aktörer inom välfärdssektorn, inom den bransch där många kvinnor arbetar men också är chefer. Det är inte heller bra för kvalitetsutvecklingen.

Uppgörelsen slår hårt mot kvinnor som brukare, anställda och chefer.

Herr talman! Tack, Jenny Petersson, för interpellationsdebatten och tack, Ann-Christin Ahlberg, för inlägg!

Vi vill inte försvåra för företagande inom den här branschen. Vi vill att det ska vara seriösa företag som finns där. Vi vill ha kvalitet när det över huvud taget gäller de tjänster som utförs i välfärdssektorn för våra gemensamma skattepengar. Vi vill också att man återinvesterar i de här företagen, så att de har bra tjänster att erbjuda dem som har rätt att få dem inom till exempel äldreomsorgen.

Vi är för valfrihet men vill att det ska vara seriöst och att det ska vara ett kvalitetsarbete som görs.

Däremot vill jag återigen påpeka att det inte skulle vara första gången i världshistorien som kvinnor får starta företag eller kan jobba i privat sektor. Det har kvinnor alltid gjort. Hälften av kvinnorna i Sverige jobbar inom privat sektor, till exempel inom handel, enormt konkurrensutsatt - det är själva grejen - eller inom restaurang eller fastighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har inte lett till vare sig högre löner, bättre arbetstider eller mer inflytande. Det har det inte heller gjort genom detta företagande. Det är bra ändå. Men det har inte lett till en fantastisk jämställdhet, utan dessa frågor handlar om kön och hur kvinnors och mäns liv ser ut, förväntningar på kvinnor och män och värderingar av kvinnors och mäns arbete. Därför måste vi jobba med dessa frågor också.

Det är toppen att kvinnor och män finns i både privat och offentlig sektor. Att kvinnor i större utsträckning startar företag inom privat sektor är mycket bra, men det löser inte automatiskt de problem som vi just har talat om i denna debatt. Det handlar om många fler insatser.

Jag ser fram emot många fler debatter om dessa frågor eftersom de verkligen är avgörande för framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.