Jämställdhet inom e-sport
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 112 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
Svar på interpellationer
Fru talman! Michael Rubbestad har frågat mig om vad jag och regeringen avser att göra för att förbättra situationen för kvinnor inom specifikt e-sport och spelbranschen. Inledningsvis bör det betonas att spelvärlden har en betydelsefull plats i samhället och är en viktig del av det civila samhället. Den väcker ett stort intresse och engagemang och organiserar och samlar många, såväl unga som vuxna.
När det gäller situationen för kvinnor som arbetar inom spelbranschen har arbetsgivarna ett särskilt ansvar att arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Arbetsgivarna inom området har enligt diskrimineringslagen bland annat en utrednings- och åtgärdsskyldighet ifall de får information om att någon känner sig trakasserad eller sexuellt trakasserad på arbetsplatsen.
Utöver arbetsgivaransvaret bör jämställdhet också vara en självklar angelägenhet för de företag och andra typer av organisationer som är verksamma inom området, såsom arrangörer och föreningar. Organisationer som representerar både män och kvinnor har potential att nå nya målgrupper och samtidigt bredda intresset för spelkulturen.
Regeringen bevakar rapporteringen och ser positivt på de initiativ som har tagits av aktörer inom spelområdet. Föreningen Female Legends, som samlar tjejer och icke-binära som sysslar med spel, har exempelvis uppmärksammats under hösten för att man har tagit fram en rapport med handfasta tips för ökad inkludering. Rapporten vänder sig i huvudsak till anhöriga men också till aktörer inom spelvärlden.
Statistik från branschorganisationen Dataspelsbranschen visar även att antalet anställda kvinnor inom området mer än fördubblats under de senaste fem åren. Kvinnor är fortsatt underrepresenterade i spelbranschen, men utvecklingen går i rätt riktning samtidigt som branschen uppvisat en förmåga att ta initiativ.
Min förhoppning är att branschen tillsammans med övriga aktörer inom spelvärlden fortsätter att driva frågan och inte viker undan inför att ta ytterligare krafttag. Jämställdhetsarbetet kräver långsiktighet och engagemang över tid.
Anf. 113 Michael Rubbestad (SD)
Fru talman! Tack, kulturministern, för svaret! Det är mycket glädjande att höra att kulturministern delar min uppfattning att spelvärlden och esport är en viktig del av det civila samhället.
E-sport är ett samlingsbegrepp för spel och tävlingar som utförs på datorer, spelkonsoler, telefoner och surfplattor i en virtuell miljö där personerna spelar olika sorters digitala spel på egen hand, i lag eller mot varandra. Tävlingarna kan spelas via internet eller lokala nätverk, vid LAN-träffar eller med spelare som samsas vid samma dator eller konsol.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Faktum är att 80 procent av Sveriges befolkning spelar digitala spel i någon form, och e-sport omfattar så mycket mer än den stereotypa bilden av en ungdom som dricker läsk och käkar chips framför sin dator. Candy Crush Saga, Wordfeud, Quizkampen och Angry Birds är e-sport på precis samma vis som exempelvis Counter-Strike, Fortnite, Battlefield och Minecraft. Flera av dessa spel har sitt ursprung i Sverige. Faktum är att svensk e-sport omsätter mer pengar än hela den svenska åkerinäringen.
Utifrån aspekten delaktighet kan e-sport alltså egentligen ses som en av de mest inkluderande och jämställda sporter som finns att tillgå, i teorin. Nästan alla som vill kan delta på lika villkor oavsett ålder, kön, flertalet funktionsvariationer, språk och social status. Självklart behövs kanske tillgång till en dator eller liknande, men det kan någonstans jämföras med andra typer av sporter där man alltid behöver en viss typ av utrustning för att kunna vara med.
E-sporten har således alla förutsättningar att vara jämställd, kanske till och med bättre förutsättningar än någon annan idrott. Men så är inte fallet, utan snarare är jämställdheten ett stort problem inom e-sport. Och här menar jag att en regering har ett ganska stort ansvar.
Mobbning, näthat och trakasserier är ett stort problem på internet och i sociala medier, tyvärr även inom e-sport. Tyvärr drabbar detta väldigt ofta just kvinnliga spelare. Precis som det är helt oacceptabelt i såväl sociala medier som samhället i stort är det såklart helt oacceptabelt även inom e-sport. Det var med anledning av detta som jag ställde denna interpellation om jämställdhet inom e-sport till kulturministern.
De senaste regeringarna, Löfven 1, 2 och 3, har uttalat sagt att de är så kallat feministiska regeringar. Jag antar att även Anderssons regering är det, även om Miljöpartiet inte är med längre.
I min interpellation avslutar jag med frågan: "Vad avser ministern och regeringen att göra för att förbättra situationen för kvinnor inom specifikt e-sport och spelbranschen?" I det svar jag har fått av kulturministern hänvisas bland annat till arbetsgivaransvaret och de rapporter som har tagits fram, exempelvis av Female Legends. Ministern avslutar med en förhoppning om att branschen och aktörer inom spelvärlden fortsätter att driva frågan och ta krafttag.
Någonstans är detta vad andra aktörer gör, så min fråga kanske inte riktigt besvaras. Jag undrar på nytt vad den feministiska regeringen och ministern specifikt avser att göra för att förbättra jämställdheten inom esport.
Anf. 114 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
Fru talman! Det gläder mig personligen att Michael Rubbestad frågar vad jag och regeringen avser att göra för att förbättra situationen för kvinnor inom specifikt e-sport och spelbranschen, eftersom just den frågan ligger mig varmt om hjärtat. Det är något som jag personligen har jobbat med i olika sammanhang.
Som exempel vill jag nämna att jag en vecka innan jag fick frågan om att bli kulturminister spelade in en podd. Den fråga som vi nu diskuterar tyckte jag var så viktig att en av de inbjudna till podden var just Lillie Klefelt, grundare av föreningen Female Legends, och det handlade om rapporten Gå tillbaka till köket - varför finns det inga tjejer i e-sport? och om näthatet mot unga tjejer inom e-sport. Jag hoppas att jag med den bakgrunden har kunnat visa för Michael Rubbestad hur viktigt jag personligen tycker att detta är.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad har då regeringen gjort? Ja, även här har det gjorts mycket. Först och främst är det en självklarhet för regeringen att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att etablera sig inom en specifik bransch eller att odla ett visst intresse. Detta betonas inte minst i de jämställdhetspolitiska målen, som slår fast att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Regeringen arbetar aktivt med målen och följer jämställdheten inom de olika politikområdena. Regeringen ser allvarligt på alla former av trakasserier och hat i den digitala miljön och har därför också tagit initiativ till en rad satsningar för att stävja denna problematik, bland annat genom särskilda informationsinsatser om näthat samt kunskapsinhämtning. Regeringen ser att fler insatser behöver göras, men det bör även understrykas att varje enskild individ som befinner sig i den digitala miljön också tar ett ansvar. Näthat är allas ansvar.
Spelvärlden utgörs, precis som Michael sa, av en bred uppsättning verksamheter. I november 2021 fattade regeringen exempelvis beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till en samlad nationell strategi för de kulturella och kreativa näringarna. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2022.
Regeringen har därtill i regleringsbrevet för Konstnärsnämnden 2022 avsatt 32 miljoner för Kulturbryggan, en verksamhet vid myndigheten som fördelar bidrag till nyskapande kulturprojekt, där projekt inom spelområdet kan beviljas stöd. Regeringen har också engagerat Svenska Filminstitutet i EU-programmet Kreativa Europa. Genom det delprogram som Filminstitutet arbetar med kan aktörer inom spelvärlden söka stöd. Sedan 2013 har ett tiotal aktörer från spelområdet fått del av stödet.
Därutöver kan föreningar som exempelvis samlar barn och ungdomar få stöd inom ramen för ungdomspolitiken.
Anf. 115 Michael Rubbestad (SD)
Fru talman! Det är glädjande att vi faktiskt kan vara lite överens i den här kammaren ibland. Man måste inte alltid vara osams om allt. Vi är helt klart överens om målet. Sedan kanske vi har lite olika vägar dit, men det är så det fungerar i politiken. Jag hoppas att vi kan ha fortsatta intressanta diskussioner om detta.
E-sporten har satt Sverige på kartan och bidrar med alltifrån arbetstillfällen till skatteintäkter, men den betraktas trots detta inte som en formell kulturform, till skillnad från exempelvis film och musik. När e-sporten inte erkänns som en officiell idrott och kulturform innebär detta ett antal problem och utmaningar.
Eftersom e-sport inte klassas som en officiell idrott hos Riksidrottsförbundet saknar mindre och lokala e-sportföreningar möjligheter att söka ekonomiska medel därifrån för sin verksamhet. I dagsläget är verksamheten alltså helt beroende av eget kapital och sponsorpengar. Genom att öppna för möjligheten att likt övriga föreningar ansöka om ekonomiska medel från Riksidrottsförbundet skulle e-sporten ges likvärdiga förutsättningar att utvecklas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I det tjugotal länder runt om i världen där e-sport är klassad som kultur och erkänd som en officiell idrott ser vi att det varit positivt för jämställdheten och till kvinnors fördel. Faktum är att ett återkommande argument i dessa länder är att just hjälpen ovanifrån är avgörande för att komma vidare med jämställdhetsarbetet. I dag vågar många svenska föreningar inte agera i situationer där de borde agera, av rädsla för att kanske förlora medlemmar eller sponsorer och därmed riskera att förlora hela föreningen. Då låter de det i stället vara. Det finns ett mörkertal som jag tyvärr tror är ganska stort, och det hämmar också utvecklingen.
Många av de aspekter som berör jämställdheten skulle sannolikt kunna lösas om e-sport klassas som en officiell idrott av Riksidrottsförbundet och som en formell kulturform av Kulturrådet. Bidrag kan då sökas av lokala e-sportföreningar för att de ska kunna bedriva sin verksamhet på samma villkor som till exempel den lokala schackklubben.
Spel och dobbel inom e-sport skulle då kontrolleras i samma utsträckning som spel på fotboll och hockey. Stora svenska e-sportevent kan lättare ta emot utländska tävlande, eftersom de inte blir beroende av turist- eller arbetsvisum för att kunna delta. I dag kan nämligen inte en utländsk e-sportare ansöka om visering på samma vis som exempelvis en basketspelare.
Våren 2021 behandlade riksdagen Sverigedemokraternas yrkande om att utövare av e-sport ska likställas med andra idrottare. Tyvärr avslogs det av bland andra Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som satt i regeringen då. Men efter att flera stora e-sportevent till följd av detta beslut tvingats ställa in eller flytta utomlands uppstod en kritikstorm, vilket ledde till att inrikesminister Mikael Damberg, Socialdemokraterna, och den dåvarande kultur- och demokratiministern Amanda Lind, Miljöpartiet, gjorde ett undantag och tillfälligt erkände utländska e-sportare som elitidrottare.
Det är väldigt glädjande att regeringen tänkte om och i stället valde att följa Sverigedemokraternas förslag. Men undantaget gjordes bara tillfälligt. Vi sverigedemokrater menar att undantaget ska permanentas och att utländska e-sportare bör likställas med elitidrottare.
Jag undrar därför hur vår nya kulturminister och regeringen Andersson ser på förslaget om att erkänna e-sport som officiell idrott och kultur, om inte annat för jämställdhetens skull.
Anf. 116 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
Fru talman! Jag är också mycket positiv till att vi är eniga om vikten av e-sport och spelbranschen för Sverige, även om vägen, hur vi vill nå målet, ibland kan te sig olika.
Mycket arbete kvarstår för jämställdheten i samhället, inte minst inom spelvärlden. Precis som jag sa tidigare har antalet kvinnor i branschen dock fördubblats under de senaste fem åren, och det är positivt.
Jämställdhetsintegrering i kombination med särskilda jämställdhetspolitiska åtgärder är regeringens huvudsakliga strategi för att uppnå målen för jämställdhetspolitiken. Regeringen fattade i oktober 2020 beslut om en ny programperiod för jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter. Programmet sträcker sig fram till och med 2025, och de deltagande myndigheterna ska enligt beslutet stärka arbetet med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. De ska därtill även samverka med relevanta aktörer för att öka jämställdheten i samhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Inom de politikområden som finns under Kulturdepartementet medverkar också bland annat Statens kulturråd och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, vars arbete departementet följer under programperioden.
Jag vill också säga något kort om vad regeringen gör när det gäller hot och hat på nätet, eftersom detta också är en stor och viktig fråga inom e-sporten och spelbranschen. Regeringen ser allvarligt på hot och hat på nätet och arbetar aktivt med frågan. Under 2021 har regeringen bland annat gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genomföra en omfattande informationsinsats om näthat i syfte att öka förståelsen för vilka typer av hot och hat som går att polisanmäla och vilka typer av stöd som finns att få.
Regeringen har också tidigare gett Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i uppdrag att analysera förekomsten och omfattningen av kränkande språk mot kvinnor i svenska digitala miljöer. Resultatet av uppdraget redovisades för en kort tid sedan och visade att män respektive kvinnor drabbas av kränkningar i likartad utsträckning men att innehållet skiljer sig åt, och mot kvinnor är det mycket hårdare. Regeringen behöver därför fortsätta arbetet mot hot och hat på nätet.
På EU-nivå pågår det också intensivt arbete med att titta på de digitala plattformarnas ansvar. Där kommer vi att återkomma under våren, eftersom det är ett pågående arbete framåt.
Anf. 117 Michael Rubbestad (SD)
Fru talman! Jämställdhet innefattar mycket mer än att kvinnor inom e-sporten ska behandlas korrekt och erhålla likvärdiga förutsättningar. En riktigt jämställd e-sport innebär att alla kan vara med oavsett ålder, kön, bakgrund och funktionsnedsättningar.
Eftersom det inte ser så ljust ut - jag tycker inte riktigt att jag fick något svar på just frågan huruvida vi ska klassa e-sport som en officiell idrott och kulturform - skulle jag vilja skicka med kulturministern några förslag som hon kan ta med sig i sitt fortsatta arbete.
Aktörer inom e-sport som på något vis beviljas stöd och ekonomiskt bidrag måste aktivt verka för ökad jämställdhet, mot diskriminering och för en nolltolerans mot trakasserier.
Myndigheten för delaktighet arbetar för att alla ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället. Sverigedemokraterna menar att det även borde inkludera e-sporten och att myndigheten ska ges i uppdrag att utreda hur man kan inkludera funktionsnedsatta inom e-sport.
Låt e-sportföreningar ansöka om ekonomiska medel från Riksidrottsförbundet, och ge e-sporten likvärdiga förutsättningar att utvecklas trots att de inte är klassade som officiell idrott!
Flera studier visar att datorspelande och e-sport ger förbättrat minne, förbättrad kognitiv förmåga och ökad förmåga att resonera och lösa problem samt ökad perception. För äldre personer kan e-sporten bidra till att behålla mental hälsa. Att spela onlinespel är även ett sätt för äldre att slippa ensamhet och i stället träffa nya vänner och umgås online. Det finns alltid någon att prata med och umgås med. Eftersom en majoritet av dem som utövar e-sport är ungdomar finns det även en annan aspekt att beakta: en ökad och förbättrad dialog över generationer. E-sport kan ses som generationsöverskridande där yngre och äldre kan mötas och umgås på lika villkor. Regeringen bör därför utreda hur fler äldre kan uppmuntras att engagera sig i e-sport.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min talartid börjar ta slut. Jag vill tacka för en mycket trevlig debatt. Det är glädjande att höra att vi ändå drar åt samma håll. Som du säger kan vägarna te sig lite olika, men vi har samma mål. Jag hoppas att vi kan nå målet tillsammans på ett eller annat vis.
Anf. 118 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
Fru talman! Som ett litet tillägg i mitt slutanförande vill jag påminna om att under det senaste riksidrottsmötet, som arrangerades i maj 2021, röstade en majoritet för ett avslag på E-sportförbundets ansökan när det gäller just att detta skulle betraktas som en sport. Även en ansökan som inkommit från E-sportförbundet avslogs i samband med detta möte. Det säger jag som ett litet tillägg, som svar på Michaels fråga.
Jag vill tacka för att denna debatt har initierats. Det är glädjande att jämställdhetsfrågan berörs och lyfts fram här i riksdagen. Det är den typ av fråga som kräver engagemang från alla håll och kanter. Det är först när det finns ett brett engagemang som vi kan uppnå en omvälvande förändring.
Med det sagt hoppas jag att branschen uppmärksammar den diskussion som har förts här men också att de tar till sig de rapporter som har kommit under hösten.
Som tidigare har betonats vill regeringen se krafttag och ett engagemang som sträcker sig över tid. Jämställdheten ska prägla hela samhället, och inga sektorer eller delar av samhället ska ses som undantagna.
Avslutningsvis vill jag betona värdet av spelande som aktivitet. I en tid där skärmtid blivit ett etablerat begrepp är det lätt att se ned på den typ av spel som sker framför en skärm. Många spel kan exempelvis bidra till att utveckla det strategiska eller logiska tänkandet. Att alla ska ha möjlighet att ta del av de värden som denna aktivitet kan föra med sig är därmed en självklarhet och en anledning till att jämställhet inom området är så viktig.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Interpellation 2021/22:175 Jämställdhet inom e-sport
av Michael Rubbestad (SD)
till Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
I september 2021 rapporterades om att stora kvinnliga e-sportstjärnor, exempelvis svenska Julia ”Juliano” Kiran, lämnar Counter-Strike-scenen (CS) för att det inte finns några turneringar som lämpar sig för tjejer. Samtidigt slår fackförbundet Sveriges Ingenjörer larm om att flertalet kvinnliga spelutvecklare under en längre tid upplevt sig diskriminerade och kränkta inom spelbranschen.
I oktober rapporteras återigen om bristen på mångfald inom e-sport i samband med en turnering i CS:GO som går av stapeln i Avicii arena i Stockholm.
E-sport har alla förutsättningar att vara en av de mest inkluderande och jämställda sporter som finns att tillgå. Nästan alla som önskar kan delta på lika villkor oavsett ålder, kön, flertalet funktionsvariationer, språk och social status. Självklart behövs tillgång till exempelvis en dator, vilket dock kan likställas med andra sporter där man som utövare behöver tillgång till specifik utrustning.
Trots detta är mobbning, näthat och trakasserier ett stort problem, särskilt på internet och i sociala medier, vilket tyvärr oftare drabbar kvinnliga spelare och aktörer inom branschen. Precis som det är helt oacceptabelt i sociala medier och i samhället i stort är det lika oacceptabelt inom e-sport.
Med anledning av detta önskar jag fråga kulturminister Jeanette Gustafsdotter:
Vad avser ministern och regeringen att göra för att förbättra situationen för kvinnor inom specifikt e-sport och spelbranschen?


