Jämställda löner

Herr talman! Sanne Lennström har frågat mig vilka politiska åtgärder jag avser att genomföra för att minska lönegapet och öka den ekonomiska jämställdheten i Sverige.

Jag välkomnar ledamotens engagemang i frågan - ett engagemang jag delar. Frågan om ekonomisk jämställdhet är prioriterad av regeringen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har trendmässigt minskat under två decennier. Låt mig samtidigt konstatera att det stämmer att löneskillnaden mellan kvinnor och män var oförändrad mellan 2021 och 2022.

Enligt Medlingsinstitutet är den huvudsakliga förklaringen till löneskillnaden mellan kvinnor och män att de arbetar i olika yrken och sektorer. Av SCB:s statistik framgår att endast 4 av de 30 vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Denna könsuppdelning på arbetsmarknaden kan främst förklaras av att kvinnor och män i hög grad väljer olika utbildning.

Skillnaderna i de samlade löneinkomsterna påverkas även av att det är betydligt vanligare att kvinnor arbetar deltid och är föräldralediga samt att de tar större ansvar för hem- och omsorgsarbetet.

Arbetsmarknadens parter har huvudansvaret för lönebildningen. Regeringen värnar den svenska lönebildningsmodellen och har stort förtroende för att parterna tar sitt ansvar utan politisk inblandning.

Ett verktyg för att synliggöra osakliga löneskillnader är arbetet med lönekartläggning. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser med bland annat krav på alla arbetsgivare att årligen göra en lönekartläggning i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att diskrimineringslagen följs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis kan jag berätta att regeringen det senaste året har tagit initiativ till en lång rad olika uppdrag i syfte att främja ekonomisk jämställdhet. Det handlar om allt från distansarbete efter covid-19-pandemin, kvinnors etablering på arbetsmarknaden och jämställdhet på bostadsmarknaden till analys av livsinkomster. Regeringen har även gett ett uppdrag till Tillväxtverket som, bland annat tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten, ska ta fram förslag på insatser i syfte att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap, ägande och företagande.

Herr talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret och för dagens debatt om jämställda löner.

Inledningsvis vill jag säga att jag delar statsrådets bild av att arbetsmarknadens parter såklart har huvudansvaret för lönebildningen. Det är vår svenska modell, och den är, precis som statsrådet säger, värd att värna. Det innebär dock inte att politiken eller regeringen för den delen kan abdikera från sitt ansvar vad gäller jämställda löner. Det finns en hel del olika politiska åtgärder som kan genomföras inom ramen för den svenska modellen. Jag tänkte nämna några av dessa lite senare här i dag.

I min fråga till statsrådet nämnde jag Lön hela dagen, som har släppt sin årliga rapport. Den visar att kvinnor arbetar gratis 48 minuter varje dag, i jämförelse med män. Kvinnor jobbar alltså med betalning fram till klockan 16.12 medan männen får betalt hela vägen fram till 17.00. Detta är nedslående, men mest nedslående är att klockan inte tickar. Den har stannat. Lönegapet mellan könen har slutat minska för att i stället stå stilla.

Den här frågan är oerhört viktigt eftersom jämställd ekonomi handlar om rättvisa och frihet men framför allt eftersom det handlar om kvinnors egenmakt.

Utan en rimlig inkomst blir det exempelvis svårare att ta sig ur en våldsam relation. Man har inte råd med den kostnad som det kan innebära att flytta, ordna ny bostad, köpa möbler och så vidare, så man stannar. I slutändan kan det också innebära en sämre pension. Det är tyvärr ingen slump att majoriteten av dem som räknas till fattigpensionärer i vårt land i dag är kvinnor. Denna utveckling måste få ett slut.

Herr talman! Vi skulle kunna stå här i talarstolen länge och endast belysa hur allvarligt detta problem är, men vi behöver använda tiden till något viktigare, nämligen hur vi kommer framåt.

Lön hela dagen har en kravlista på fyra punkter som skulle göra stor skillnad för landets kvinnor, nämligen samma möjlighet till heltidsarbete och trygga anställningsformer, att även strukturella löneskillnader synliggörs och åtgärdas, jämställd föräldraförsäkring samt ökad tillsyn och skärpta sanktioner kopplat till kravet på lönekartläggning.

Min fråga till statsrådet här i dag var: Vilka politiska åtgärder avser statsrådet att genomföra för att minska lönegapet och öka den ekonomiska jämställdheten i Sverige? Här finns alltså fyra konkreta åtgärder som även forskare och arbetsmarknadens parter har tryckt hårt på, inte minst den tredje punkten: jämställd föräldraförsäkring.

Statsrådet nämnde att en del i de ojämställda lönerna kan härledas till att kvinnor tar ett större ansvar för hem och barn. Under ett seminarium här i riksdagen fick arbetsmarknadens parter frågan om vilken enskild förändring som skulle göra störst skillnad för kvinnors löner. De svarade samstämmigt: en mer jämställd föräldraförsäkring eller ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Papporna tar ut ungefär 12-13 procent av den totala föräldraledigheten, om man räknar in både betald och obetald föräldraledighet. Vi hade nyligen en forskningsföreläsning i socialutskottet där det blev tydligt att uttaget är ojämställt även när det gäller vab, vård av barn. Här behövs åtgärder, som jag hoppas att statsrådet Brandberg och kanske även statsrådet Tenje kan se på tillsammans, för Sveriges kvinnor förtjänar bättre.

Jag tackar för redogörelsen för vilka projekt som regeringen planerar, men det är egentligen bara en av lösningarna som snuddar vid Lön hela dagen-nätverkets önskemål. Därför kvarstår min fråga: Vilka ytterligare åtgärder avser statsrådet att genomföra i närtid för att skapa mer jämställda löner kopplat till Lön hela dagen-nätverkets krav?

Herr talman! Jag är en av de riksdagsledamöter som tar emot och träffar flest gymnasieklasser. En av de absolut vanligaste frågor jag får är: Vad tjänar ni? Det är i sig inget konstigt, för det är klart att det är spännande att veta vad vi politiker i hjärtat av svensk demokrati tjänar. Men sedan kommer vi till det sorgliga, för det är inte helt ovanligt att jag efter att jag har svarat också får frågan om alla tjänar lika mycket. Det man vill veta är om vi kvinnliga politiker tjänar lika mycket som manliga politiker.

Jag känner genuin sorg när framför allt unga flickor blir förvånade när jag svarar ja, att vi har exakt samma arvode. Det jag möter är alltså unga flickor som 2024 fortfarande tar för givet att kvinnor är mindre värda på arbetsmarknaden och att vi inte tjänar lika mycket. Det sorgliga här är att detta är en sanning i många yrken.

Lönegapet mellan könen är fortfarande en verklighet i dagens Sverige, trots årtionden av kamp för jämställdhet. Kvinnor tjänar i genomsnitt fortfarande mindre än män för samma arbete, och skillnaderna förstärks av faktorer som kön, etnicitet och funktionsnedsättning. Detta är inte bara orättvist, utan det är också ineffektivt och negativt för ekonomin som helhet.

När kvinnor inte får lika mycket betalt som män för likvärdigt arbete underminerar det deras ekonomiska självständighet och möjligheter till ekonomiskt välbefinnande. Det påverkar också vår möjlighet att spara till pensionen, vår möjlighet att köpa bostad och vår möjlighet att investera i vår egen framtid och våra barns framtid. Precis som interpellanten Sanne Lennström nämnde påverkar det också vår möjlighet att lämna destruktiva förhållanden.

Detta är därför inte bara en fråga om individuell rättvisa, utan det är en fråga om hela samhällets välfärd och tillväxt. Men lönegapet är dessvärre bara en del av ett större problem när det gäller ekonomisk ojämlikhet mellan könen. Kvinnor är dessutom överrepresenterade inom låglöneyrken och deltidsarbete. Vi har sämre möjligheter till karriärutveckling och ekonomiskt framåtskridande. Det är ett slöseri med mänskliga resurser, och det är en förlust för vår ekonomi och för kvinnor som helhet.

Kvinnor har också, precis som statsrådet nämnde, högre utbildning än män men trots detta lägre löner. Eftersom lön utgör den största delen av kvinnors och mäns inkomster har detta stor betydelse för kvinnors liv och för den ekonomiska jämställdheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga till statsrådet, på samma tema som den tidigare talaren hade, är därför: Hur ser statsrådet på det ojämna uttaget av föräldraförsäkringen, som många menar är en av orsakerna till ojämställda löner?

Herr talman! Först vill jag bara bekräfta interpellantens påstående. Självfallet har regeringen, inte bara parterna, ett ansvar när det gäller att se över hur vi kan minska vårt lönegap.

Herr talman! Medlingsinstitutet har en viktig roll när det gäller att sätta ljuset på lönegapet och vad som faktiskt ligger bakom det. Medlingsinstitutet har fått i uppdrag att göra jämställdhetsanalyser av löneinkomster och även andra inkomster som påverkar individens disponibla inkomster under livet.

I uppdraget har bland annat ingått att se på hur inkomstskillnader ser ut på olika delar av arbetsmarknaden och hur inkomstgapet ser ut för olika grupper i befolkningen, exempelvis efter ålder, födelseregion och utrikes föddas vistelsetid i Sverige. Detta tycker jag är viktigt. När vi pratar om lönegapet i Sverige pratar vi ofta om en procentsats som såklart är ett genomsnitt för Sverige, men om vi tittar på vårt land ser vi att situationen ser väldigt olika ut i olika delar av landet.

Jag menar att vi här särskilt måste sätta ljuset på de grupper i befolkningen där vi ser att problemet är som störst, och en av dessa grupper är våra utrikes födda kvinnor. Här ser vi ett lönegap som vi kan hantera. Vi kan vidta åtgärder för att minska lönegapet om vi ser till att denna grupp kommer närmare arbetsmarknaden och kommer in där och får möjligheter att vara en fullvärdig del av vårt samhälle. Här ser vi att det finns mycket jobb kvar att göra.

Regeringen gör många insatser inom integrationsområdet, men vi har också vissa specifika insatser som riktar sig just till kvinnorna. Exempelvis har vi nu en förordning om statsbidrag för kvinnors och flickors organisering i våra utsatta områden - ett statsbidrag som jag hoppas ska ge civilsamhället bättre förutsättningar att få denna grupp att komma närmare och bli en större del av vårt samhälle.

Herr talman! Jag tycker att frågan om löneskillnader är viktig, men när jag pratar om ekonomisk jämställdhet tycker jag bättre om att använda termen livsekonomi. Löneskillnader är en del av livsekonomin, men absolut inte hela. Vi måste prata mycket mer om sparande, vi måste prata om ägande, vi måste prata om livsinkomster och vi måste prata om hur exempelvis föräldraförsäkringen och sjukskrivningar påverkar våra pensioner och vår inkomst under hela livet.

När det gäller just föräldraförsäkringen har regeringen vidtagit en åtgärd. Vi genomför nu en reform där vi vill ha fler dubbeldagar som båda föräldrarna kan ta ut och också att man ska kunna överlåta föräldradagar till en större personkrets. Detta är en viktig åtgärd för exempelvis de ensamstående föräldrar som kämpar med att få vardagen att gå ihop.

Vi kommer såklart att fortsätta att på olika sätt se vilka åtgärder vi från regeringen kan vidta för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sverige är fortfarande inte jämställt. Vi ligger långt fram på flera plan, men kvinnor har fortfarande lägre löner, sämre möjligheter att utvecklas i arbetet och en sämre arbetsmiljö än män.

Statsrådet nämner föräldraförsäkringen som ett av verktygen som vi kan jobba med här, och både jag och interpellanten Anna Wallentheim lyfter också fram den.

Men jag blir lite beklämd när just frågan om att överlåta dagar inom föräldraförsäkringen tas upp. Det kan nämligen precis som statsrådet nämner vara en bra reform för ensamstående för att kunna lösa livspusslet och komma tillbaka till ett arbete snabbare. Därför gick vi socialdemokrater med på just den biten. Men det är också en reform som öppnar för en massiv välfärdskriminalitet, vilket till exempel Ekobrottsmyndigheten påpekade. Det är därför väldigt viktigt när man genomför sådana reformer att man också ser brett till vilka effekter som reformer kan få. För om detta gynnar gängkriminaliteten kommer vi tillbaka till den tidigare interpellationsdebatten. Det är alltså väldigt viktigt att man ser till hela pusslet om man nu ska lägga till bitar gällande jämställda löner också.

Vi socialdemokrater tycker att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Det tycker vi eftersom jämställdhet, tillväxt och jobb hänger ihop. All kompetens ska tas till vara på arbetsmarknaden. Där är vi inte i dag. Den utvecklingen har, som vi tidigare har nämnt, rent av avstannat. Därför tog jag initiativet till denna debatt i dag.

Eftersom statsrådet målar ganska brett kring var man kan rusta för bättre löner och bättre livsinkomster tänker jag att det är svårt att inte tala om kvinnors löner utan att komma in på den sjukvårdskris som vi också ser i dag i Sverige. De pengar som regeringen tillför till landets regioner är inte i närheten av att förhindra de massuppsägningar och nedskärningar som vi står inför. Nedskärningarna kommer att göra att vissa, inte minst kvinnor som är ett dominerande kön inom denna bransch, blir uppsagda och att andra kan få färre kollegor. Arbetsbördan kan öka, och det kan göra att man behöver gå ned i tid eller i värsta fall går in i väggen och blir sjukskriven och därmed får en minskad inkomst. Man kanske också ser sig om efter ett annat jobb med en mer rimlig arbetsbörda. Allt detta kan ge kvinnor sämre livsinkomster, som statsrådet nämner, och minska friheten och den ekonomiska egenmakt som kvinnor faktiskt har.

Politik handlar, som tidigare har nämnts, om prioriteringar, och det går inte att prioritera avskaffad plastpåseskatt och lyx-rot samtidigt som man vägrar att införa en bankskatt. Denna typ av prioriteringar kommer i slutändan inte att leda till en bättre välfärd, en bättre sjukvård eller jämställda löner.

Precis som interpellanten Anna Wallentheim nämnde tidigare tjänar alla på ett mer jämställt samhälle. Därför engagerar vi oss i debatten här i dag.

Min fråga denna gång till statsrådet blir: Instämmer statsrådet i att Sveriges sjukvårdskris just nu är ett allvarligt hot mot kvinnors möjligheter till rimliga löner och en rimlig inkomst?

Herr talman! Jag vill börja med att peka på det viktiga som statsrådet nämnde, nämligen att vi också måste fokusera på utrikes födda kvinnor. Men då är det otroligt tråkigt att vi har en regering som slår undan benen på folkbildningen, som är en så otroligt viktig del för att utrikes födda kvinnor ska kunna komma in på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Sverige och i hela västvärlden ser vi dessutom just nu en ökad hemmafrutrend, där unga kvinnor drömmer om eller uppmanar varandra att bli moderna hemmafruar. Jag hör också killar nämna att kvinnor i sina biografier på dejtningssidor allt oftare önskar män som är ekonomiskt oberoende, så att de kan vara hemma och ta hand om hus och barn. Detta kan såklart ses som en motståndskraft mot samhällets höga krav. Det är krav som många kvinnor ser som omöjliga att uppnå och som i stället leder till utmattning eller otydliga förväntningar och som gör att de drömmer om någonting annat.

Men vi kan aldrig acceptera ett samhälle där unga kvinnor är beredda att ge upp makten eller de ekonomiska rättigheterna för att man inte har lyckats skapa ett jämställt samhälle. Kvinnor i Sverige har redan i dag mindre ekonomiska resurser än män, vilket också innebär att de har mindre makt att forma samhället och sina egna liv. Och en stor andel kvinnor i Sverige är fortfarande ekonomiskt beroende av en man för att kunna leva sitt liv.

I vårt starka samhälle står vi socialdemokrater upp för allas lika rättigheter, oavsett om du är man, kvinna, pojke eller flicka. Ett jämställt samhälle är ett tryggare samhälle. Vi behöver därför fortsätta att arbeta för att förbättra jämställdheten, så att kvinnor varken har lägre lön än män eller sämre möjligheter att utvecklas.

För mig som socialdemokrat är det därför enkelt. Jämlikheten och jämställdheten måste öka, inte minska. Och jag ser därför fram emot verkliga förslag här i riksdagen.

Herr talman! Jag tänkte ta upp frågan om livsinkomster, som jag berörde i mitt tidigare anförande. Interpellanten nämnde att Sverige ligger långt fram i jämställdhetsarbetet. Och det är korrekt inom vissa områden. Men när vi tittar just på livsinkomsterna och tittar på alla delar av den ekonomiska jämställdheten har Sverige en stor läxa att göra. Vi ser nämligen att den ekonomiska ojämställdheten börjar redan i blöjåldern. Det finns forskning som visar att föräldrar sparar mer pengar till sina söner än till sina döttrar. Redan där påbörjas den ekonomiska ojämställdheten. Sedan följer denna ojämställdhet med genom livet. Vi pratar, som sagt, om löneskillnader här, men vi måste också se att alla inte är löntagare i vårt land.

Självklart ska även kvinnor kunna driva företag på samma villkor som män. Här har vi en situation i dag där mindre än 1 procent av riskkapitalet går till företag som ägs av kvinnor. Sett i en internationell kontext kan jag säga att jag skäms. Om vi tittar på statistik i Sverige över företag som har minst en anställd och tittar på hur stor andel av dessa företag som drivs av kvinnor ser vi att vi placerar oss näst sämst i EU, efter Malta. Det är, herr talman, inte acceptabelt att vi i Sverige, som har en självbild av att vara så bra på jämställdhet, är så dåliga i denna del av den ekonomiska jämställdheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För mig visar detta att vi har tittat för smalt på frågan om ekonomisk jämställdhet. Självklart ska vi prata om löneskillnader - vi ska inte sluta att göra det - men vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt och se att vi måste göra särskilda satsningar just på andra delar av den ekonomiska jämställdheten där vi är pinsamt dåliga i Sverige.

Från regeringens sida har vi gett Tillväxtverket ett uppdrag att se över vilka åtgärder vi kan vidta för att främja kvinnors företagande eftersom vi ser att det är en viktig frihetsreform för kvinnor och den ekonomiska jämställdheten, som vi behöver ta på allvar.

Vi behöver också såklart adressera och hantera de trender som vi ser. Den hemmafrutrend som vi ser växa sig starkare nämndes, den som vissa kallar en soft girl-trend. Det är klart att varje människa ska få göra sina livsval, och det ska inte regeringen lägga sig i. Men om vi skiftar fokus och pratar om livsinkomster kan vi sätta lampan på vilka konsekvenser denna typ av beslut får för människor. När man fattar beslut om hur man vill leva sitt liv ska man därför göra det på ett informerat sätt, så att man vet hur det exempelvis påverkar pensionen om man väljer att leva som hemmafru och hur det påverkar möjligheterna att lämna den relation som man lever i om man inte längre vill vara kvar i den, vilket i princip är omöjligt om man är ekonomiskt beroende av förövaren.

Det är detta helhetsgrepp vi behöver ta om jämställdhetspolitiken - se alla delar av livsinkomsterna och också bedriva ett omfattande informationsarbete, så att människor i vårt land kan fatta informerade beslut om sin livsekonomi.

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för hennes engagemang i frågan. Jag känner engagemanget, och det ger ändå en del hopp inför framtiden.

För lite mer än ett år sedan stod statsrådet och jag här och debatterade exakt detta ämne, alltså jämställda löner. Statsrådet hänvisade då till att hon endast hade suttit i några månader. I dag har hon suttit lite längre, och min förhoppning är att vi inte åter står här i talarstolarna om ett år med ännu en nedslående rapport om att de jämställda lönerna har fått ännu en backlash - att de har backat eller avstannat.

Det finns nämligen många förslag som kan förhindra en sådan utveckling, och jag hoppas att statsrådet verkligen tar till sig dessa förslag och överväger dem för att kunna göra skillnad på riktigt. Jag tror inte att man kan komma åt detta problem med enbart rapporter, kartläggningar och information som ska leda till informerade val. Det är absolut en del av det hela, men jag tror också att man behöver titta på konkreta politiska åtgärder som verkligen gör skillnad i den här frågan.

Med det vill jag tacka så mycket för dagens debatt.

Herr talman! Självklart är det nedslående att se att den positiva utveckling som vi har haft gällande lönegapet har stannat av. Vi måste dock se detta i kontexten att vi befinner oss i en ekonomiskt väldigt svår period, vilket gäller både Sverige och vår omvärld. Vi befinner oss också i en situation där vi har haft en pandemi som påverkade samhället på många olika sätt.

Regeringen har fokuserat väldigt mycket på att hantera den ekonomiska krisen för att se till att alla människor i vårt land har mer pengar i plånboken. Jag tycker att Socialdemokraternas samarbetspartner har en syn på den ekonomiska krisen som är anmärkningsvärd, och den gör mig bekymrad. Vi kunde bara häromdagen läsa i tidningen att Miljöpartiet vill stoppa den ekonomiska tillväxten, och Vänsterpartiet har i alla fall tidigare lagt fram budgetar som vore rena inflationsbrasor och som skulle göra att de pengar människor har i sina plånböcker i princip tappade allt värde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allt detta måste vi såklart också adressera när vi pratar om den ekonomiska jämställdheten. Vi behöver nämligen ha tillväxt i landet, och vi behöver se till att vi dämpar inflationen så att de pengar som människor har i sina plånböcker faktiskt fortsätter att vara värda någonting.

Med det sagt vill jag tacka för debatten. Jag fortsätter gärna att debattera frågan fler gånger, och jag hoppas att vi trots det ekonomiska läge vi har ska kunna hitta åtgärder framåt för att minska löneskillnaderna och öka den ekonomiska jämställdheten generellt i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.