It i undervisningen

Fru talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att alla elever i Sverige ska få chansen att ta del av it i undervisningen samt för att Statens skolinspektions granskning av it i undervisningen ska tas på allvar. Det är mycket viktigt att eleverna i de svenska skolorna har moderna och bra lärverktyg och kan använda dem på ett sätt som stöder lärandet. Det är därför som det i skollagen framgår att alla elever ska ha gratis tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. I de nya läroplanerna och i ämnes- och kursplaner har dessutom it skrivits fram på ett tydligare sätt, och det framgår nu att eleverna ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Jag vill dock betona att det är upp till lärarna att bestämma hur undervisningen ska läggas upp, det vill säga vilka metoder och material som ska användas så att de nationella målen och kunskapskraven uppnås. Skolinspektionens granskning visar att skolledningens roll är viktig när det gäller om och hur it används i undervisningen. Det krävs ett gott pedagogiskt ledarskap och en strategi för hur it och andra lärverktyg bör användas i undervisningen. Sedan måste även lärarna ha kunskap i hur it kan användas. Rektor och huvudmannen svarar för lärarnas kompetensutveckling. Beträffande Skolinspektionens kvalitetsgranskningar är dessa nedslag i skolverksamheten där man tittar på olika identifierade frågeområden. Myndigheten sprider resultatet av sina granskningar brett och på olika sätt, bland annat via sin webbplats, nyhetsbrev och seminarier, så att granskningsresultat når huvudmän och rektorer. I det fall Skolinspektionen i sina granskningar upptäcker att skolförfattningarna inte följs kan Skolinspektionen inleda ett tillsynsärende som i sin tur kan leda till att huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. När det gäller it-användningen i undervisningen har dessutom Statens skolverk regeringens uppdrag att kontinuerligt följa upp barns, elevers och lärares it-användning och it-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Regeringen följer utvecklingen på området genom detta uppdrag som Skolverket redovisar regelbundet till Regeringskansliet I övrigt konstaterar jag att detta är en fråga för huvudmännen.

Fru talman! Det finns flera skäl att förstärka arbetet med it i skolan. Ett skäl är det pedagogiska. It är ett mycket bra verktyg för att bedriva undervisning. It stöder de flesta ämnen och lärosituationer. Ett annat skäl handlar om skolans uppdrag att rusta eleverna för framtiden, som medborgare som arbetstagare eller som arbetsgivare. Kravet på att behärska it är väldigt stort redan i dag, och det kommer att vara en självklarhet i framtiden. Det är viktigt att skolan hjälper till att överbrygga de digitala klyftor som finns och kompensera för att elever har olika förutsättningar utifrån sina olika hemförhållanden. Sverige är ett av världens mest teknikutvecklade länder och ska så förbli. Därför måste vi fortsätta att överbrygga klyftor och se till så att Sverige är en framstående it-nation. Det är alltså oroande att Sverige halkar efter jämfört med andra länder när det gäller utvecklandet av lärande med stöd med digital teknik. Tillgången till it ökar, men det är också stor skillnad mellan skolorna. Det hänger ofta på att det finns någon it-nörd bland lärarna, en entusiast som drar med de andra. Det är naturligtvis jättebra att det finns sådana, men om det inte finns någon sådan på en skola halkar den skolan efter. Vi vill att vi ska ha en modern skola i hela Sverige för alla elever. Elevernas it-tillgång är ju en viktig del i arbetet med att se till att vi fortsätter att ha en modern skola. Staten har ett ansvar, och vi tycker att det ska tydliggöras genom en nationell it-strategi för skolan. Det skulle stärka Sverige som kunskapsnation. Samtidigt hör vi om bristerna. Utbildningsradion säger att det är en absurd brist. It-ministern säger att det bara är fläckvis digitalt inom skolan, och Skolinspektionen säger att det är oroande att alla inte har tillgång. Utbildningsradion säger också att bara var fjärde lärare har tillgång till dator i skolan. Därför har staten ett ansvar. Det går naturligtvis att, som utbildningsministern gör, säga att det är skolans och kommunernas eget ansvar, men det finns också politiska signaler som till exempel utbildningsministern kan ge för att visa på hur viktigt det här är när vi ska gå in i framtiden, bejaka utvecklingen och vara det moderna land som vi alltid tycker att vi har varit. Då är den digitala tekniken oerhört viktig. Jag ser den digitala klyftan som ett stort problem. Klyftor har alltid funnits i skolan, och skolan har alltid haft i uppdrag att överbrygga dem, även om skolan oftast inte har klarat det särskilt bra. Det gör man inte nu heller. Hur ska skolan klara den digitala klyftan i framtiden om utbildningsministern inte ger rätt signaler?

Fru talman! Jag delar uppfattningen att it i skolan har två syften. Det ena är naturligtvis att hjälpa till i undervisningen. Då är det ett pedagogiskt hjälpmedel bland andra. Det andra är att se till att alla elever får lära sig it-användning. Väldigt många, säkert huvuddelen, har i dag tillgång till it utanför skolan, men alla har det inte, och det är det som interpellanten kallar för digitala klyftor. Jag delar uppfattningen att det är skolans uppdrag att hjälpa till att överbrygga dem. Jag menar att vi flyttar fram positionerna högst avsevärt. Den nya läroplanen, de nya kursplanerna och de nya ämnesplanerna är väldigt tydliga med att användningen av digitala verktyg - it, datorer - ingår i skolans uppdrag. Jag har inte fått någon rapport om att någon skola bryter mot det uppdraget. Om interpellanten har det är det väl bra om det redovisas vilka de i så fall är, för då bryter de mot läroplanen. Men jag har inte fått någon sådan rapport. Däremot går det alltid att bli bättre. Det ska vi sträva efter på det här området också. Jag tycker att det är viktigt att ta del av de faktaunderlag som finns. Ett mycket viktigt sådant är den stora PISA-studien om digital läsning som kom för ett och ett halvt år sedan och som var en stor jämförelse mellan OECD-länderna när det gäller it-användning i skolan. Där konstaterade man om Sverige att Sverige är mycket tekniskt framstående. Problemet ligger i användningen av it och datorer i skolan. Då handlar det inte om den tekniska användningen utan om att eleverna inte är tillräckligt källkritiska. Det är där problemet ligger, enligt PISA-studien. Man går in på nätet och läser något, och så tror man på det utan att ifrågasätta det. Jag har ju noterat även tidigare att interpellanten är aktiv i den här frågan, och jag vill varna för att det blir en alltför teknikfokuserad debatt. Jag tror nämligen inte riktigt att det är där skon klämmer. I varje fall ger inte PISA-studien något stöd för det. Det handlar i stället om att elever, till exempel i ämnet historia, går in och försöker läsa något på nätet. Om man då inte själv kan historia eller om man inte har lärare som är duktiga i historia kommer det inte att spela någon roll att man har it, för man kan bli missledd av det som står på nätet. När det gäller orsakerna till andra världskriget och Förintelsen finns det många aktörer som nu har ett intresse av att vinkla bilder ur sitt perspektiv. Det gäller kanske inte vikingatiden, men 1900-talets historia, det vill säga den moderna historien och även rader av andra ämnen, exempelvis klimatfrågan och så vidare. Jag tror alltså att vi måste förstå att när det gäller it-användningen går det inte att koppla från skolans övriga kunskapsuppdrag. Om elever och lärare är kunniga kommer man att kunna använda all den information som finns på nätet. Man kan gå in på nätet, hämta hem information och värdera den på ett helt annat sätt än man måste göra med de läroböcker som en skola köper in, för där har naturligtvis lärarna och skolan själv ytterst ett ansvar för att de är objektiva, allsidiga och av god kvalitet. Men det är ju ingen som har det ansvaret för allt som läggs ut på nätet. Det är det PISA pekar på. Det är den delen vi i första hand måste förbättra i Sverige, inte att köpa in ännu mer ny teknik som man inte vet hur man ska använda. Det är inte där bristen finns, även om man ständigt måste göra även detta eftersom tekniken utvecklas hela tiden. Det är den biten jag är bekymrad över - att källkritiken hos eleverna inför allt som finns på nätet inte är tillräckligt utvecklad, och det är en del av skolans ordinarie kunskapsuppdrag. Jag delar alltså interpellantens utgångspunkter, men när vi funderar på vad vi ska göra måste vi rimligen utgå från de internationella studier som finns på området och inte från något som man bara tycker verkar intressant.

Fru talman! Först lät utbildningsministern ganska nöjd och tyckte att det här nog löser sig. Men sedan kom utbildningsministern in på vikten av källkritik, vilket vi har diskuterat tidigare i den här kammaren. Jag tycker att det är bra. Det är jätteviktigt att lärarna och eleverna är källkritiska. Därför skulle det vara väldigt bra att ta fram detta i en nationell it-strategi för skolan. Om nu Jan Björklund säger att problemet inte är tekniken, för det har vi sett till på annat sätt och den tekniska utvecklingen är bra i Sverige och så vidare - även det varierar har i alla fall jag märkt över landet - utan problemet är källkritiken, varför då inte göra en nationell it-strategi för skolan där källkritik är en väldigt stor del så att lärare tar till sig det och ser till att det kommer med i undervisningen? Det är jätteviktigt med källkritik. Tidigare har eleverna lärt sig att allt inte är sant som står i tidningen. Nu måste man lära sig att inte allt som står på nätet är sant. Dessutom får man så väldigt mycket mer information. Det är ju det som är så bra med it, att vi kan ta del av hela världen. Men det finns också sådana nackdelar, eftersom det finns vissa som vill vinkla. Om man bara läser en eller två tidningar kan ju det gå an. Då klarar man av att vara källkritisk, men får man väldigt mycket över sig är det ännu viktigare att man lär sig källkritik. Nu har jag utbildningsminister Jan Björklund framför mig. Varför kan han inte peka med hela handen, som jag tycker att han gör ibland, och säga att när nu it blir en så stor del i skolan och it är ett så bra undervisningsverktyg så måste även källkritiken få en väldigt stor del? Det vore väl alldeles utmärkt att lägga in det i en nationell it-strategi.

Fru talman! Jag är inte säker på att interpellationen förstår begreppet källkritik. Källkritik är inte att man ska ifrågasätta så mycket som möjligt i största allmänhet. Man kan förstås i en it-strategi tala om för eleverna att inte allt som står på nätet är sant. Men poängen är ju att om man ska kunna utöva källkritik i verkligheten så måste man ha tillräckligt med egna kunskaper för att själv kunna värdera vad som är sant och inte sant. Om allting som fanns på nätet inte vore sant, då hade det inte varit någon idé att ha it i skolan. En hel del är ju sant också. Eleverna måste kunna skilja på det som är sant och inte sant. För att kunna göra det måste man själv ha goda ämneskunskaper. Det är inte it-kunskaper man behöver, det är ämneskunskaper man behöver. Om det är någon som har intresse av att påstå att Förintelsen inte existerade eller att den är överdriven och skriver det på en hemsida som eleverna går in och tittar på är ju enda sättet för dem att förstå att detta är fel att de själva har goda historiekunskaper. Det är det som är källkritik, att man själv kan mycket om olika saker. Det är då man kan utöva källkritik. Det räcker inte att säga till eleverna: Men ni ska inte tro på det som står på nätet. Då är det ju ingen idé att använda det. Det är klart att en hel del av det som finns där också är sant och riktigt. Det är ju att kunna värdera och skilja det ena från det andra som är källkritik. Där har vi en nationell läroplan. Vi har ämnesplaner i vartenda ämne som är utarbetade under flera års tid och som precis är antagna. Jag har inte uppfattat att det i huvudsak finns någon kritik mot dem från riksdagens partier. Jag har inget emot att man antar ytterligare en strategi, men lärarna och skolorna kommer att ha det, jag lovar. Det är liksom inte ytterligare papper de behöver. Vi kan anta hur många papper som helst i regering och riksdag, men det är inte det de efterlyser, jag lovar. Det finns tydliga uppdrag. Det finns läroplaner och ämnesplaner där målet är ämneskunskaper men där det är angivet att man ska använda digitala verktyg. Vi kan skriva det på ytterligare en massa papper. Jag är inte prestigefylld, jag kan göra det. Tre papper till, vi kan kalla dem vad som helst. Men det kommer inte att ändra någonting mer än att lärarna upplever att det blir ännu mer papper. De här papperen finns redan. Det som Monica Green vill att vi ska skriva ett särskilt papper om finns redan i läroplanen. Det finns redan där, och Skolinspektionen granskar det. Sedan är Monica Green upprörd över att det är olika mellan kommunerna. Tänk att det sade jag för 20 år sedan. Så här kommer det att bli när ni kommunaliserar skolan. Det kommer att bli olika i olika kommuner. Så fort det är någonting som är olika står det en socialdemokrat - i dag är det Monica Green - i talarstolen och säger: Det här borde utbildningsministern styra upp. Det borde vara lika. Monica Green är engagerad därför att hon är talesman i just it-frågor. Därför vill hon att det ska vara just it som ska styras upp. Nästa dag är det någon annan socialdemokrat som anser att det är något annat som ska styras upp. Varför kommunaliserade ni skolan, Monica Green? Kan du inte berätta det för de tv-tittare som följer debatten. Om ni vill att allt ska vara lika, varför kommunaliserade ni skolan?

Fru talman! Politik är att vilja. Om man vill någonting kan man det, även som utbildningsminister, och ska inte gömma sig bakom kommunerna. Vill man att det ska vara mer likvärdigt med it i skolan och att lärarna ska ta sig an det pedagogiska hjälpmedel som it faktiskt är kan man se till att det blir mer likvärdigt. Det kan till och med en utbildningsminister göra. Politik är att vilja. Vill utbildningsministern se till att vi blir mer källkritiska på nätet? Jag märker ju att utbildningsministern försöker förlöjliga det här med källkritik och säger att allt som står på nätet inte är sant, att eleverna måste lära sig att det finns sanning också. Utbildningsministern tror att de först måste läsa det i en bok - det låter ju så i alla fall - och sedan kan de gå ut på nätet. Grejen med it i skolan är att man faktiskt kan lära sig via den digitala tekniken. Man kan faktiskt gå den genvägen. Man kan lära sig mycket mer och snabbare. Det går enklare att göra det via it. Man får den teoretiska kunskapen genom it-teknik. Det går att göra, men man måste naturligtvis också vara källkritisk. När vi fick upp Sverige högst på listan i världen som it-nation var det av tre skäl. Det var hem-pc-reformen, det var de kommunala it-strategipengarna och det var ITIS, det vill säga It i skolan. Jag håller med om att It i skolan sedan skulle ha utvecklats och förbättrats, men det var ett stort steg att lärare faktiskt inte var rädda för tekniken, att lärare inte kände att de kunde mindre än eleverna. Därför var ITIS väldigt bra. Men nu måste det till något ännu mer. Det behövs en nationell it-strategi för skolan. Jag hoppas att den här debatten har landat i att vi är överens om det, ministern.

Fru talman! Att Sverige blev ledande som it-nation berodde på att Sverige var bland de första att avreglera telekomsektorn i början av 90-talet. Den reformen var Socialdemokraterna starkt emot. Det var den avgörande orsaken till it-bubblan i Sverige tio år senare. Den sprack tyvärr sedan, men den gjorde att vi under lång tid var ledande och gör att vi fortfarande är ledande. Vi är en tekniknation i grunden och en välutvecklad nation. Men avregleringen av telekomsektorn var det som verkligen satte fart på detta. Jag tror inte att Monica Green ska gå omkring och tro att det var något särskilt utvecklingsprojekt som var beslutat av regeringen som gjorde att Sverige blev en it-nation, även om det inte motverkade syftet. Men det var absolut inte det som var avgörande. Jag var själv ansvarig för skolväsendet i Sveriges största kommun under de här åren. Vi satsade mycket på tekniken. Det görs fortfarande, och det görs i de flesta kommuner. Man ska dock akta sig för att tro att vi först har en skola som har ett undervisningsuppdrag, sedan ska it vara någonting vid sidan av. Jag tror att det vore väldigt olyckligt. Att man har en läroplan för skolans uppdrag och sedan ska ha särskilda it-dokument vid sidan av tror jag är fel tänkt. Det finns ingen prestige i det, om det är så att det finns ett starkt önskemål kan jag skriva ytterligare strategier för skolan. Jag lovar det. Det är inte det. Om Monica Green pratar med några lärare i sitt eget parti och de säger att det är mer strategier de vill ha, berätta gärna för mig när hon har mött de lärarna. Jag har aldrig mött dem. Jag har aldrig mött de där lärarna som efterlyser ytterligare statliga strategier. De vill bli lämnade i lugn och ro för att i fred arbeta med läroplanerna, där it är ett mycket viktigt verktyg för att nå framåt. Jag håller med om att det finns många saker som inte är likvärdiga i svensk skola och att en av orsakerna, precis som interpellanten säger, är kommunaliseringen. Låt oss åtgärda det då, Monica Green.