Islamistiska aktörer i demokratijubileum

Fru talman! har frågat mig vilka initiativ jag tar för att säkerställa att regeringens satsningar gällande demokratijubileet i fråga och regeringens politik i övrigt inte bidrar till att gynna islamistiska samhällsaktörer som falskeligen utger sig för att ha en demokratisk agenda.

Låt mig börja med att slå fast att regeringen tar utmaningen från våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska yttringar på största allvar. Offentliga bidragsmedel ska endast gå till organisationer och verksamheter som agerar i förenlighet med samhällets grundläggande demokratiska värderingar, så som de formuleras i grundlagen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter.

Med anledning av detta pågår också ett arbete för att säkerställa att den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer utgår ifrån demokratiska värderingar. År 2018 tillsatte regeringen en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas. Regeringen avser att återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt förtydligat, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen.

Fru talman! När det gäller regeringens uppmärksammande av demokratins 100-årsjubileum har en särskild kommitté, Demokratin 100 år, tillsatts. Kommitténs uppgift är att genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati och genomföra en rad olika aktiviteter i hela landet. En av dessa aktiviteter är Deklaration för en stark demokrati som Jonas Andersson i Linghem tar upp i sin fråga.

Demokratideklarationen från kommittén Demokratin 100 år har undertecknats av cirka 170 myndigheter, kommuner, regioner, organisationer, föreningar, stiftelser och företag som därmed ställer sig bakom ett antal viktiga demokratiska strävanden och principer. Förenade Islamiska Föreningar i Sverige, FIFS, som är en av undertecknarna, är en riksorganisation för 52 muslimska församlingar runt om i Sverige. FIFS grundades 1974 och är en statsbidragsberättigad organisation.

Alla aktörer som undertecknar deklarationen tar ställning för människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer och tar avstånd från diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism.

Vidare åtar sig alla aktörer som undertecknar deklarationen att bidra till att demokratin står sig stark genom att verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet, arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin, och bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.

Fru talman! Att skriva under demokratideklarationen ska ses som ett frivilligt åtagande av respektive aktör. Deklarationen är inget juridiskt bindande avtal, och det finns inte någon särskild finansiering eller ekonomiskt stöd kopplade till undertecknandet. Mot denna bakgrund anser jag inte att ett undertecknande av demokratikommitténs deklaration bidrar till att legitimera islamism eller någon annan politisk inriktning.

Fru talman! Till att börja med vill jag tacka Amanda Lind för svaret på interpellationen.

Vi kan konstatera att det i år är 100 år sedan både män och kvinnor fick rösta i val till riksdagen för första gången. Det är en historisk och betydelsefull händelse i svensk historia på alla sätt. Att detta uppmärksammas på olika sätt i landet är helt i sin ordning. Riksdagen uppmärksammar det, och regeringen uppmärksammar det. Jag ser det därför i grunden som helt rimligt att regeringen har genomfört olika satsningar med anledning av demokratijubileet.

Man har tillsatt kommittén Demokratin 100 år med uppdrag att 2018-2021 planera, samordna och genomföra insatser för att stärka demokratin.

Som Amanda Lind nämnde har man under rubriken Vår demokrati - värd att värna varje dag samlat insatser på området. I detta ingår att få olika samhällsaktörer att skriva under ett slags deklaration för en stark demokrati, där undertecknande aktörer ansluter sig till ett antal värderingar som man kopplar till en stark demokrati. Aktörer som har skrivit under lyfts sedan fram på en hemsida som har Regeringskansliet som avsändare.

Fru talman! Detta skulle kunna vara okontroversiellt så långt. Men som nyhetskanalen Riks har rapporterat om är en av aktörerna som lyfts fram på hemsidan en organisation som har kopplingar till islamism. Det handlar om Förenade Islamiska Föreningar i Sverige och framför allt dess ordförande. Ordföranden och hans förening som lyfts fram på hemsidan, som Regeringskansliet står bakom, har kopplingar till islamism. Detta har SVT Nyheter Stockholm rapporterat om ganska ordentligt för ett antal år sedan, närmare bestämt under maj 2016. Det handlar om att ordföranden har hyllat Turkiets president Erdogan. Det handlar om att ordföranden har jobbat för Frihets- och rättvisepartiet i Egypten, en typ av islamistiskt parti med kopplingar till Muslimska brödraskapet. Det handlar också om att ordföranden uttrycker gillande för islamism i allmänhet och Muslimska brödraskapet i synnerhet. Han har fångats på bild med olika islamistiska symboler och så vidare.

Samma organisation och ordförande lyfts alltså fram nu på en hemsida som Regeringskansliet står bakom.

Jag tycker att det är extremt anmärkningsvärt att regeringens demokratipolitik leder fram till detta. När vi ska fira den svenska demokratin kommer det islamister.

Jag tycker att det är lika anmärkningsvärt att Amanda Lind tar så lätt på detta. Jag har ställt en skriftlig fråga på samma tema till ministern. Då framhölls det snarare att undertecknandet nog skulle kunna ses som någonting positivt.

Jag undrar därför om Amanda Lind inte ser en risk för att islamistiska aktörer utnyttjar denna naivitet från det offentliga Sverige - att man här ser att man har en chans att legitimera sig själva genom att förekomma i dessa sammanhang med Regeringskansliet som avsändare.

(forts.)

Fru talman! Som jag underströk i mitt interpellationssvar tar regeringen utmaningen från både våldsbejakande extremism och olika antidemokratiska yttringar på största allvar, oavsett om detta kommer från islamistiska miljöer, högerextrema miljöer eller vissa vänsterextrema miljöer. I regeringens demokratistrategi lyfter vi fram antidemokratiska aktörer som en av tre allvarliga utmaningar mot den svenska demokratin i dag.

Sedan vill jag understryka att jag inte anser det lämpligt att i en interpellationsdebatt och för mig som statsråd diskutera enskilda personer och vad de eventuellt gjort eller inte gjort. Jag vill också påpeka att den generella principen för statens bidragsgivning till organisationer i det civila samhället, även trossamfund, är att expertmyndigheter ansvarar för att pröva om en ansökande organisation uppfyller de villkor som gäller för respektive stöd.

I fallet med statens stöd till trossamfund är det Myndigheten för stöd till trossamfund som ansvarar för prövningen. Ett av de kriterier som gäller är att trossamfundet ska bidra till att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar. Den verksamhet som Förenade Islamiska Föreningar i Sverige bedriver har alltså av myndigheten bedömts uppfylla detta krav. Det är den organisation som sedan också har undertecknat demokratideklarationen från kommittén Demokratin 100 år.

Fru talman! Med det sagt är jag som demokratiminister oroad över att antidemokratiska aktörer flyttar fram sina positioner i Sverige och många andra länder. De här aktörerna eller miljöerna använder olika typer av repressiva metoder, näthat, desinformation, propaganda, våld och hot om våld för att på olika sätt skrämma eller tysta personer och få dem att underkasta sig deras extremistiska ideologier. Den extrema retoriken från de här grupperna bidrar till att förflytta debatten och normalisera intolerans och extremism i det offentliga samtalet.

Fru talman! Jag har tidigare här i riksdagens talarstol varit inne på den viktiga principen att offentliga bidragsmedel endast ska gå till organisationer och verksamheter som uppfyller samhällets grundläggande demokratiska värderingar i enlighet med både grundlagen och de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Det är just av den anledningen som regeringen 2018 tillsatte en utredning för att se över demokrativillkoren i samband med bidragsgivningen. Enligt det tilläggsuppdrag vi gav för en tid sedan ska den särskilda utredaren också analysera om det bör inrättas en stödfunktion för fördjupade granskningar av om organisationer uppfyller demokrativillkoren. Det är min och regeringens avsikt att återkomma innan mandatperiodens slut med ett förslag om ett nytt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen.

Fru talman! Det viktiga demokratijubileet, som Jonas Andersson lyfter fram, innefattar olika viktiga delar. Demokratideklarationen är en sak - det handlar om att få ett brett engagemang kring demokratistärkande insatser från civilsamhälle, organisationer och företag. En annan viktig del i det långsiktiga förebyggande arbetet mot olika typer av antidemokratiska aktörer är att stärka befolkningens kunskaper och förmåga till ett aktivt medborgarskap. Här har regeringen slutit en överenskommelse med SKR som innebär att vi ska stärka arbetet på den kommunala och regionala nivån för att öka kunskapen hos befolkningen om det demokratiska styrelseskicket och dess principer. Detta är extra viktigt just hos personer och grupper som står långt ifrån demokratin i dag.

Fru talman! Jag tackar Amanda Lind för svaret.

Det handlar om att en organisation framhålls på en hemsida som Regeringskansliet står bakom med namn och bild i ett sammanhang som framställs som mycket positivt och viktigt för Sverige och för vår demokrati, nämligen att vi firar 100 år av demokrati. Dessutom har det ställts olika krav för att man ska få skriva på demokratideklarationen. Givetvis är inte det här någonting som är neutralt laddat, men jag tycker att Amanda Linds interpellationssvar gav sken av att det är ganska neutralt.

Jag menar att detta tvärtom bidrar till att stärka och legitimera de aktörer som finns med och som ges utrymme på hemsidan med hjälp av kommitténs arbete i det här fallet. Jag tycker faktiskt att det är lite anmärkningsvärt att Amanda Lind inte kan tillstå att det finns ett problem i detta. Det här är inte neutralt. Det är i ett väldigt positivt sammanhang man lyfter fram den här aktören.

Jag menar att regeringens och kommitténs arbete, som har lett fram till detta islamisthaveri, är någonting som snarare vanhedrar Sverige och den svenska demokratin. Det här är ju pinsamt. Vi kan inte fira den svenska demokratin med islamister.

I sitt interpellationssvar nämnde Amanda Lind för övrigt att det rör sig om en statsbidragsberättigad organisation. Hon upprepade detta i sitt andra anförande. Som jag ser det gör det bara problemet större. Då har vi alltså en organisation med kopplingar till islamism som även får statsbidrag. Jag anser att det inte gör någonting bättre utan snarare värre.

Fru talman! En särskilt anmärkningsvärd detalj i detta haveri, vilket jag ser det som, gäller Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. När MUCF 2018 fattade beslut om att avslå Sveriges Unga Muslimers ansökan om statsbidrag använde man sig av uttalanden från den person som det handlar om och som är ordförande för Förenade Islamiska Föreningar i Sverige för att peka på att Sveriges Unga Muslimer hade brutit mot demokratins idéer. Det var underlaget till det beslutet. Nu ser vi alltså att man i stället lyfter fram samma person när man ska fira demokratin efter att en annan myndighet sagt att det här bryter mot demokratin. Kan det bli tydligare än så att regeringens politik innebär dubbla budskap och inkonsekvens kring islamism? Ser inte Amanda Lind att det finns ett problem här och att det kan underminera demokratin?

Fru talman! Även jag kan understryka - igen - att jag inte anser det lämpligt att i en interpellationsdebatt i Sveriges riksdag diskutera enskilda personer och vad de eventuellt gjort och inte gjort. Jag vill också understryka att jag inte ser det som min roll som statsråd att gå in i enskilda bedömningar av vilka organisationer som ska berättigas statsbidrag eller inte eller av vilka organisationer en självständig kommitté ska välja att erbjuda att skriva under en deklaration. Det anser jag inte vara min roll som statsråd, och jag vill ställa frågan om Jonas Andersson menar att jag ska göra det.

Det jag valde att lyfta fram i mitt andra inlägg var hur regeringen och jag tar frågan om antidemokratiska och extremistiska miljöer på allra största allvar. Hela vårt arbete med att se över demokrativillkoren syftar ju till att säkra det demokratiska civilsamhället och dess legitimitet och möjligheter att verka. Det handlar om civilsamhällesorganisationer, trossamfund, studieförbund och andra delar av vårt civilsamhälle.

Den processen håller man på med nu. Vi har tagit emot utredningarnas förslag på hur ett utvecklat och långsiktigt demokrativillkor ska kunna se ut. Vi har också nu ett arbete för att hantera frågorna om sekretess, så att det går att tillämpa demokrativillkoret i praktiken. Vi har dessutom tagit in synpunkterna från Säpo om att passa på att även utreda frågan om en särskild stärkt kompetensfunktion; det kan vara fråga om svåra bedömningar när beslut ska fattas av myndigheter eller av bidragsgivande organisationer i myndigheternas ställe.

Jag är väldigt mån om att man kan fatta de här besluten professionellt utifrån den kunskap som behövs och utifrån ett demokrativillkor som stöttar myndigheterna när de ska fatta besluten. Regeringen har på olika sätt stärkt myndigheternas kompetens och kunskap genom att ge mer stöd till att genomföra granskningar av de bidrag man har delat ut och genom att stötta på olika sätt. Jag vill återigen understryka för kammaren att det här är ett väldigt viktigt arbete. Det är ingenting jag tar lätt på.

Jag tar inte lätt på olika typer av extremistiska miljöer som tar plats i sociala medier och försöker att utöva påtryckningar genom hot på olika sätt. Jag tar heller inte lätt på hur man vill påverka enskilda personer i sin omgivning.

Här är det väldigt viktigt att vi fortsätter det demokratistärkande arbetet att stärka varje människa i Sverige. Det handlar om varje människas möjlighet att vara en aktiv del av vår demokrati och göra sin röst hörd på valdagen men också mellan valen.

Arbetet med medie- och informationskunnighet är också extremt viktigt i det här sammanhanget. Det handlar om att man kan utöva både källkritik och också källtillit när det gäller vilka källor som är trovärdiga eller inte.

Fru talman! Det demokratistärkande arbetet är extremt viktigt. Oavsett vad det antidemokratiska och extremistiska hotet kommer ifrån är det någonting som vi i Sveriges regering och här i riksdagen måste fortsätta att bekämpa med kraft.

Med det sagt, fru talman, är det inte min roll som statsråd att överpröva enskilda fall som olika myndigheter fattar beslut om. Vi ska också hålla oss för goda för att ta upp enskilda personer i debatten här i kammaren.

Fru talman! Det är viktigt att sätta frågan i interpellationen i ett sammanhang. Det handlar inte om några enskilda fall, Amanda Lind. Det börjar nu bli väldigt många enskilda fall i er politik.

Det finns en röd tråd i regeringens politik där islamism tyvärr hela tiden är ett återkommande tema. Jag måste tyvärr säga så, för det är så. Det är statsbidrag för folkbildning som fortsatt går till islamistiska studieförbundet Ibn Rushd genom Folkbildningsrådet. Det är myndigheter som Statens medieråd som samarbetar med islamistiska Ibn Rushd när det gäller medie- och informationskunnighet i det svenska samhället. Det är framlyftande av islamistiska aktörer i ett viktigt svenskt demokratijubileum, som i det fall som vi diskuterar nu.

Allt detta stärker och legitimerar islamistiska krafter i flera led. Det är ett mönster. Samtidigt upprepar Amanda Lind och regeringen nu att man jobbar med att ta fram nya skarpare demokrativillkor när statsbidrag ska delas ut till organisationer i civilsamhället.

Då undrar jag, och jag tror att många därute gör det: Hur ska någon kunna tro på att regeringen lyckas med att införa nya skarpare demokrativillkor med någon som helst effekt i praktiken när man samtidigt inte ens klarar av att fira 100 år av svensk demokrati utan att få med islamister?

Fru talman! Låt mig återigen påminna om att det trossamfund som Jonas Andersson ifrågasätter är en statsbidragsberättigad organisation. Det innebär att den av statens expertmyndighet bland annat bedöms leva upp till kravet att bidra till att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar.

Här har jag ett stort förtroende för att statliga myndigheter både utför sina uppgifter på ett sakligt och korrekt sätt och att de också tar ansvar för att om sakförhållandena ändras också omprövar sina bedömningar.

Fru talman! Här vill jag vara tydlig. Skulle det visa sig att någon aktör har undertecknat deklarationen samtidigt som den i sin verksamhet bryter mot de principer som den har ställt sig bakom - människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna, rättsstatens principer etcetera - är jag den första som anser att det såklart måste lyftas fram i ljuset.

Jag vill också påminna om att ett undertecknande av demokratideklarationen är ett frivilligt åtagande av respektive aktör. Deklarationen är ett juridiskt bindande avtal. Det finns ingen särskild finansiering eller ekonomiskt stöd kopplat till undertecknandet.

Fru talman! Jag vill tacka Jonas Andersson för en intressant debatt. Även om den svenska demokratin står inför utmaningar som vi på olika sätt jobbar för att möta står den i grunden stark.

En av vår demokratis styrkor är just vår långtgående yttrandefrihet. Här tycker jag att Jonas Andersson genom sin interpellation har satt fingret på den viktiga frågan att staten måste visa att den står upp för de demokratiska principerna och också kommunicerar det tydligt mot det omgivande samhället.

Sedan har jag här i debatten gett många exempel på de insatser som regeringen genomför för att stärka kunskapen om det demokratiska styrelseskicket, säkerställa ett tydligt demokrativillkor och också vårt arbete för att motverka olika former av våldsbejakande extremism och hatbrott. Det är väldigt viktigt. Det är också min starka förhoppning att få ett brett stöd här i riksdagen för att fortsätta det arbetet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.