Investeringsstöd för trygghetsboende

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Lotta Finstorp har frågat bostads-, stadsutvecklings- och it-ministern om investeringsstödet för trygghetsboende kommer tillbaka samt om regeringen har utvärderat effekten av stödet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Äldrepolitiken ska skapa förutsättningar för jämlikhet, delaktighet och trygghet och stimulera att äldre kvinnor och män kan leva ett aktivt och gott liv efter arbetslivets slut. För att kunna göra det är tillgången till ändamålsenliga bostäder för äldre en viktig fråga. Regeringen har som målsättning att det ska byggas minst 250 000 nya bostäder till 2020 och har aviserat en satsning för att stimulera bostadsbyggandet. En del i detta kommer att vara ett nytt och mer effektivt stöd till byggande av äldrebostäder. Regeringen avser att återkomma om utformningen av stödet.

Utöver detta pågår det en utredning om en förbättrad bostadssituation för äldre, som den 1 oktober 2015 ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar och underlättar äldres bostadssituation. Syftet med utredningen är att kunna tillgodose äldres bostadsbehov på den ordinarie bostadsmarknaden i alla delar av landet.

Investeringsstödet och dess effekter har utvärderats av Boverket 2013. Utvärderingen visar att närmare 90 procent av dem som beviljats stöd för nybyggnad av trygghetsbostäder ansåg att stödet hade stor eller avgörande betydelse för tillkomsten av bostäderna. Samtidigt visar utvärderingen att det även har tillkommit ett stort antal trygghetsbostäder utan hjälp av investeringsstödet.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Trygghetsboende är, som jag ser det, en del av bostadspolitiken. Det var därför jag ställde interpellationen till bostadsministern. Att bostäderna är tillgängliga för och anpassade till äldre och funktionsnedsatta kan jämföras med att vi bygger specifika ungdomsbostäder som är anpassade till unga. Därför tycker jag att detta är en bostadspolitisk fråga snarare än en äldrepolitisk.

De olika termerna för olika boendeformer är ganska trassliga för alla, även för oss politiker och inte minst för dem som står i begrepp att förändra sitt boende och kanske funderar på att sälja villan eller den alltför stora lägenheten.

Trygghetsboende är till för pensionärer som är för friska för äldreboende men som vill ha mer trygghet och social samvaro än vad de kan få i sitt nuvarande hem. Termen trygghetsboende kom till 2008 - den är fortfarande ny. Utbudet är fortfarande begränsat, även om jag kommer att nämna exempel som är oerhört goda.

Fler och fler servicehus omvandlas i dag till trygghetsboenden. Det som är bra med trygghetsboende är att det inte krävs något biståndsbeslut. Det är dessutom en väldigt bra form för den kommunala ekonomin. Man hyr eller köper sin bostad på eget initiativ. Till skillnad från hur det är i ett särskilt boende ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Däremot är det ett krav att bostäderna ska vara funktionellt utformade och att boendet ska ha gemensamhetslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation. Och det ska finnas personal, en bovärd eller bovärdinna på angivna tider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns något som har varit oerhört bra med trygghetsboenden. På många håll i landet är byggnationen ganska marginell. Det byggs inte mycket. Jag kommer från Flen, mitt i Sörmland. Det är en kommun där det byggs väldigt lite, men vi har begåvats med två trygghetsboenden - det andra står snart färdigt.

Jag tycker att detta också framgår väldigt väl i svaret från ministern:

"Investeringsstödet och dess effekter har utvärderats av Boverket 2013. Utvärderingen visar att närmare 90 procent av dem som beviljats stöd för nybyggnad av trygghetsbostäder ansåg att stödet hade stor eller avgörande betydelse för tillkomsten av bostäderna. Samtidigt visar utvärderingen att det även har tillkommit ett stort antal trygghetsbostäder utan hjälp av investeringsstödet."

Det skulle jag vilja kommentera. Först och främst är detta anmärkningsvärt. Om 90 procent av dem som har fått stödet och som byggt trygghetsboenden anser att det var stödet som gjorde att man byggde är det väldigt dålig politik att upphöra med stödet - det upphörde den sista december.

Detta har lagt en våt filt över hela byggnationen av trygghetsboenden. Byggherrar och fastighetsförvaltare är i vänteläge, för de vet inte vad ni kommer att komma med. Byggnation som skulle ha påbörjats har stannat av.

Det är 90 procent som anser att byggandet kom igång tack vare det här stödet. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man inte lät det fortsätta. Varför fortsatte man inte? Detta är väl en av de få framgångsrika politiska reformer som har gjort ett tydligt avtryck i bostadspolitiken och i äldrepolitiken. Min fråga är: Varför rullar man inte på när det har varit en sådan succé?

Fru talman! Vi i regeringen har aviserat att vi vill öka bostadsbyggandet - 250 000 bostäder fram till år 2020. Den totala satsningen på 6,7 miljarder per år består av en stimulanssatsning på 3,2 miljarder. Inom ramen för den kommer även en satsning på äldreboenden att ske. Inom ramen för denna vill vi ge stimulans till kommuner för ett ökat byggande, en effektivare handläggning, en energieffektivisering av miljonprogrammen och också äldrebostäder.

Vi tror att den satsningen kommer att vara väldigt viktig. Vi kommer också att motta en utredning om trygghetsboenden för att se vilka förslag som kan finnas ytterligare.

Dessutom måste jag säga en sak: I går lade Moderaterna fram sin budgetmotion. I den pratar man ganska mycket om att bostadssubventioner är ett ineffektivt och kostsamt verktyg för att öka byggandet, som riskerar att öka pristrycket i bostadssektorn. Men det gäller då inte här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När det handlar om trygghetsboenden är det inte så konstigt att subvention stimulerar till byggnation. Där finns det nämligen gemensamhetsytor. Kostnaden för dem skulle annars ligga på hyran, och då skulle väldigt få vanliga pensionärer ha råd att bo där. Den hyran skulle nämligen bli väldigt hög.

Det handlar inte om att subventionera vanliga bostäder utan specifik riktning mot en viss grupp. Jag tycker att det är fel att göra det när det gäller ungdomsbostäder också. Men nu håller vi oss till trygghetsboenden. Då blir det väldigt effektivt. För att man skulle kunna få de här bidragen, stimulansmedlen, för trygghetsboende krävdes det att man skulle ha gemensamhetsytor och dessutom personal.

Det är klart att det krävs stimulansmedel för att det ska bli intressant för en kommunal eller privat hyresvärd eller fastighetsägare att bygga de här bostäderna.

Tack vare stimulansmedel har byggnationer, som jag sa tidigare, kommit igång i orter och län där det inte byggs så mycket som i Stockholm, till exempel. Jag nämnde min kommun Flen, där vi faktiskt snart har två trygghetsboenden.

Det finns en demografisk utmaning i många kommuner. Vi måste helt enkelt få till en bra och positiv flyttkarusell. Äldre människor kan sälja villor och lägenheter och sedan flytta in i detta trygghetsboende innan de kanske måste bo i ett särskilt boende. Det är en sorts mellanboende. Det är otroligt populärt bland dem som har flyttat in.

Jag har besökt det som är färdigt i min kommun Flen. Men jag har också besökt en privat fastighetsägare i Umeå, som jag gärna rekommenderar för ministern. Den fastighetsägaren håller nu på att starta sitt tredje bygge och undrar också: Hur kommer det att bli med detta? Det fanns 108 lägenheter i det trygghetsboende som jag besökte.

Det är kö till dessa trygghetsboenden. Människor har frigjort villor. Man kan ju sälja sin villa och lägenhet och flytta till ett trygghetsboende. Det är precis den flyttkarusell som vi behöver i Sverige. Det är därför jag säger att trygghetsboenden är en viktig del i den bostadspolitiska debatten och i reformarbetet.

Om man får till många fler av den här sortens boenden i kommunerna och i länen kan man frigöra villor och lägenheter för att på så sätt få bostäder till människor som kommer inflyttande. När man får en större familj behöver man kanske ha en villa i stället för den lägenhet man har haft.

Men nu är det alldeles passivt. Det är ett vänteläge. Det finns många fastighetsintressenter som vill bygga trygghetsboenden. Men de vet inte om de vågar göra det. Det är viktigt att regeringen kommer med ett besked väldigt snart.

Jag undrar: Varför ska man utreda detta när Boverket har gjort en utvärdering av reformen 2013 och funnit att 90 procent av dem som beviljats stödet inte hade byggt trygghetsboenden utan stödet? Varför utreda igen? Vad är det ni inte vet utifrån Boverkets utvärdering?

Fru talman! Jag håller med om att frågan om äldres boenden är väldigt viktig. Det är en fråga som ofta kommer upp när jag träffar pensionärsorganisationer och äldre på äldreboenden ute i landet. Det är också väldigt viktigt att stimulera så att det finns boenden som äldre har råd med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en rad strukturfrågor som bland annat handlar om de pensioner vi har och det faktum att det finns stora skillnader i inkomster bland äldre. Kvinnor har till exempel bara drygt 60 procent av mäns pensioner, vilket påverkar deras möjlighet när det gäller bostäder.

Därför har vi i regeringen sagt att vi ska återkomma med stimulans också när det gäller äldreboenden.

Dessutom kommer vi att ta emot en utredning som handlar om den boendeform som finns mellan detta - innan man blir biståndsbedömd och behöver bo på äldreboende - för att se hur detta ytterligare kan stimuleras. Det har helt enkelt byggts väldigt lite, och det finns inte tillräckligt mycket hyresrätter som människor har råd att betala för.

Vi har dock, tycker vi, ett bra paket med stimulans till byggande som vi kommer att sätta igång med och som vi har stora förhoppningar med. Där kommer äldreboenden att ingå.

Fru talman! Jag får fortfarande inte riktigt svar på frågan varför man måste utreda igen. För varje månad som går nu håller man upp spaden i luften i stället för att sätta ned den i jorden och fortsätta att bygga trygghetsboenden.

Den mellanform som ministern talar om är precis detta. Det handlar om mellanformen när man bor i den egna villan eller den alltför stora lägenheten och vill komma till ett boende som är enklare att sköta och hantera och där det finns gemensamhetsutrymmen. Så kan man vara en aktiv pensionär när man är årsrik, som Barbro Westerholm så väl uttrycker det.

Det finns också en samhällsekonomisk del för kommunerna. Detta är en kostnadseffektiv lösning. Det vi har sett i de trygghetsboenden som finns är att man dessutom skjuter upp tiden för när man behöver ha hemtjänst. Man behåller det friska mycket längre. Man bor kanske också på lagom många kvadratmeter i stället för att sitta kvar i sin villa. Det särskilda boendet blir nästa steg, efter trygghetsboendet.

Detta är alltså en bra sak för kommunerna avseende just hemtjänst och särskilt boende, som ju kostar en hel del för kommunerna om vi nu ska prata i pengar när det gäller de äldre.

Därför är jag förvånad över att man inte lät denna framgångsrika subvention fortsätta. Boverket visar att 90 procent säger att de aldrig skulle ha byggt något trygghetsboende utan subventionen. Därmed skulle den flyttkarusellen ha stannat upp eftersom det skulle ha blivit färre villor och lägenheter lediga för dem som är i behov och befinner sig i de åldersgrupper där man kanske behöver bo på ett större utrymme, i större lägenheter eller större villor.

Därför är min vädjan: Sätt fart snart, och ta fram subventionen igen!

Fru talman! Som jag har sagt har vi satt igång, och vi har redan aviserat att vi återkommer i budgetpropositionen med förslag om hur man kan stärka stimulanssatsningar till detta. Vi jobbar vidare med denna angelägna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.