Inställda mässors inverkan på jobb och tillväxt

Fru talman! Hans Rothenberg har frågat näringsministern om han avser att vara pådrivande för att mässverksamheten i Sverige i närtid ska kunna återstarta och om han avser att inleda dialog med mässbranschens företrädare för att konstruktivt finna former för en snar återstart.

Interpellationen har överlämnats till mig.

Vi befinner oss för närvarande mitt i en pandemi, och faran är långt ifrån över. Regeringen är medveten om att det nya coronavirusets spridning har inneburit omfattande svårigheter och utmaningar för stora delar av samhället. Många branscher, företag och företagare har drabbats ekonomiskt till följd av det nya viruset.

Arbetet med att hjälpa företag pågår kontinuerligt, och regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stödja näringslivet i syfte att dämpa de ekonomiska effekterna av coronaviruset. Regeringen har bland annat presenterat åtgärder som innefattar lån, kreditgarantier, sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter, korttidspermittering för att minska lönekostnader samt hyresstöd och omställningsstöd för att hjälpa företag.

Förordningen om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar innebär att det tills vidare inte får hållas några sådana arrangemang med fler än 50 deltagare. Syftet med förordningen är att motverka spridningen av det virus som orsakar covid-19.

Folkhälsomyndigheten bedömer att 50-gränsen har varit och fortfarande är ett viktigt verktyg i kampen mot covid-19. Som jag tidigare angett, bland annat i svar på riksdagsfrågor, kommer förordningen att finnas kvar så länge den behövs.

Jag delar uppfattningen att det är viktigt att förbudet inte i onödan träffar verksamheter som kan bedrivas på ett smittskyddssäkert sätt.

Inom Regeringskansliet har det därför tagits fram en promemoria med förslag på lättnader. Förslagen i promemorian innebär att förordningens förbud inte ska gälla för vissa sammankomster och tillställningar med sittande deltagare och inte heller för sammankomster och tillställningar som hålls på sådana serveringsställen som omfattas av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Promemorian har skickats ut på remiss, och remisstiden gick ut den 27 augusti 2020. Regeringen kommer att ta i beaktande de synpunkter som har lämnats under remitteringen och återkomma i frågan så snart som möjligt.

Som jag tidigare angett, bland annat i svar på riksdagsfrågor, avser regeringen vidare att inleda ett arbete med att ta fram en ny mer träffsäker reglering för smittskyddsåtgärder. Det är uppenbart att det behövs en lagstiftning som på ett bättre sätt kan reglera situationer där vissa sammankomster behöver begränsas för att förhindra smittspridning. En utredning kommer att tillsättas för att se över lagstiftningen.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

I denna debatt diskuterar vi något som jag skulle vilja säga är en motor för Sveriges näringsliv, en motor som har fått hack i maskineriet.

Till följd av de restriktioner som följer av coronaviruset är arrangemang med fler än 50 deltagare inte tillåtna. Dock är det stor skillnad mellan olika sorters möten, där fotbollsmatcher, nöjesfält och mässarrangemang bedöms utifrån en helt annan mall än till exempel varuhus och köpcentrum.

Mässarrangemang är ytterst viktiga för stora delar av näringslivet och genererar affärer för mångmiljardbelopp för de utställande företagen - stora och framför allt små. En mässa har dock en helt annan karaktär än en annan sorts publikarrangemang. Alla deltagare anländer inte samtidigt, och de står eller sitter inte tillsammans utan rör sig över stora områden. Arrangören kan också göra det möjligt att styra besökarflöden över tid. Till sitt upplägg är alltså en mässa betydligt mer likt ett köpcentrum än en festival.

Mässarrangörer har mycket goda möjligheter att till fyllest säkra arrangemangen då det finns metoder att genomföra mässor på ett säkert sätt som uppfyller myndigheternas krav på social distansering.

Om mässverksamheten i Sverige kan övergå till verksamhet, i stället för nu rådande förlamning, öppnas möjligheter för de tiotusentals mindre företag vars överlevnad till stor del är beroende av affärer som genereras på mässor.

Jag har frågat om ministern avser att vara pådrivande. Jag har förstått att det är något som ministern gärna vill vara men att han avvaktar utredningen. Och dialog med mässbranschens företrädare utgår jag från att man har.

Fru talman! Mässor är en för Sverige livsviktig bransch, och den håller just nu på att gå under. Man sitter med anläggningar som man inte kan betala räntor på, och man har noll i kassaflöde. Man behöver ett preliminärt datum nu för ett öppnande. Detta beror på att det är långa ledtider. Till skillnad från vid uppstart av en fotbollsturnering eller ett varuhus är det ledtider på kanske upp till sex månader för mässverksamheter. Det är därför som ett preliminärdatum nu är så viktigt.

I Düsseldorf i Tyskland har mässan Caravan Salon precis avslutats. Den genomfördes med restriktioner för att vara covid-19-säker. Rapporterna därifrån har varit mycket positiva när det gäller denna omstart. Och i Finland har Kauhava Air Show nyligen genomförts. Sverige är snart det enda land i Europa som inte har öppnat upp för mässor trots att det finns testade rutiner för att minska riskerna för virusspridning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige borde kunna följa Tysklands och Danmarks exempel och likställa mässor med köpcentrum. Detta skulle öppna för att få igång mässorna under säkra förhållanden igen. Många företag och deras anställda påverkas om mässorna försvinner. Det handlar om arrangörer, monterbyggare, materialleverantörer, ljud och ljus plus alla utställande företag.

Flera branschföretag inom mässverksamhet har gått i konkurs eller lagt ned. Störst förlorare är dock utställande företag och besökare som tappar en viktig marknadskanal. Europa öppnar upp, och snart är det bara Sverige kvar.

Jag vill betona, fru talman, att mässor är en synnerligen viktig del av Sveriges näringsliv och bidrar till ökade intäkter för resebranschen, detaljhandeln, transportbranschen och inte minst hotell- och restaurangnäringen. Mässverksamheten är en motor för många andra näringar, och det är därför detta är så angeläget.

Jag skulle vilja fråga ministern: Finns det inte en viss logik i att jämställa en mässa med ett köpcentrum?

Fru talman! Tack, Hans Rothenberg, för en angelägen interpellation. Vi är i ett läge där flera sektorer av näringslivet drabbas hårdare än andra av de begränsningar som vi nu har infört i Sverige och som vi fortfarande lever med. Mässverksamheten är direkt utsatt för reglering och får därmed stora ekonomiska följder genom den reglering som vi har infört.

Jag förstår att det finns ologiskheter i lagstiftningen - jag är den första att erkänna detta. Ordningslagen är inte optimal för denna typ av reglering, och det är därför regeringen säger att vi måste lära av krisen och se till att det utarbetas ett nytt regelverk som medger att olika verksamheter som kan behöva begränsas av smittskyddsskäl också kan begränsas, men kanske inte med ordningslagen som grund.

Ordningslagen medför inte bara en del avgränsningsproblem, som vi diskuterar här i dag och som har diskuterats på flera andra områden, utan den innebär också ett straffrättsligt ansvar för arrangören. Polisen har en roll i detta, och det är inte säkert att alla smittskyddsåtgärder vi har i Sverige bör regleras via en ordningslag på det sättet. Jag håller med om problembilden i grunden. Över tid måste vi ha ett bättre regelverk som inte får dessa effekter på vissa sektorer.

Nu lät jag bejakande, men jag vill säga att vi är fortfarande i ett läge i pandemin som är lite osäkert. Sverige har en lägre smittspridning än i våras, kanske till och med mycket lägre, även om jag inte ska vara alltför optimistisk. Vi har ett bättre läge i dag än då, och detta betyder att vi måste kunna titta på våra åtgärder för att se vilka lättnader som nu ska göras. Vi har gått ut med en promemoria där vi tittar på några lättnader som vi föreslår. Det gäller både sittande publik och frågan när det redan finns ett regelverk som reglerar detta på ett effektivt sätt kopplat till restaurangbranschen och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är dessa steg som vi tar i ett första skede. Vi säger inte att vi inte ska ta nya steg framöver, men det är lite svårt att diskutera preliminära datum just nu. Vi kommer nu från en period då svenska folket har kommit tillbaka från semestern, där gymnasieskolor är igång, där universiteten har trampat igång och där kollektivtrafiken har den utmaning som det blir när många människor kommer tillbaka från semestern i större städer, vilket ger ett större tryck än tidigare.

Vi är alltså i ett läge där vi inte riktigt vet hur smittspridningen i samhället påverkas. Å andra sidan ser vi i många av våra grannländer, inklusive Tyskland, att smittspridningen har tagit fart. Vi är just nu lite landet Annorlunda då smittspridningen fortfarande sjunker här, vilket är bra, men vi vet inte riktigt hur de senaste veckornas agerande påverkar. Därför vågar vi och Folkhälsomyndigheten inte sätta ett datum just nu.

Jag förstår frustrationen över detta, men det är inte så att vi inte är tydliga med att vi är beredda att göra mer när vi ser lite mer var Sverige är och om vi kan hålla i vår smittspridning trots att våra grannländer ser en ökad spridning. Detta är viktigt för oss att veta när vi tar nya steg för att till exempel göra olika lättnader.

Jag bedömer fortfarande att det finns verksamheter som med rätt anpassning och en bra process ihop med Folkhälsomyndigheten i nästa steg skulle kunna få förutsättningar att öppna upp. Men vi är inte riktigt där ännu. Nu siktar vi på det första datumet, 1 oktober, då vi hoppas kunna göra de första lättnaderna kopplat till ordningslagen. Om smittspridningen inte tar fart är vi beredda att ta nya steg över tid, men om vi ser en negativ utveckling är vi beredda att ta tillbaka dem.

Fru talman! I denna interpellationsdebatt tänker jag inte göra som vi brukar, nämligen trycka till regeringen och säga att den gör dumma saker, och sedan är det oppositionen som inte kommer med tillräckligt bra förslag. Jag vill använda denna debatt till att ge ministern och regeringen så goda beslutsunderlag som möjligt när det gäller att ompröva förutsättningarna för att bedriva mässverksamhet. Detta är angeläget för att få igång Sverige.

Som jag sa tidigare är det ledtider på runt sex månader för att kunna starta upp en fackmässa. Man öppnar inte bara dörrarna hur som helst. Jag har jobbat i 20 år i denna näring, och det är kanske därför som jag kan dra fram lite exempel som kanske inte är allmänt kända.

Det finns mycket som en mässarrangör kan göra för att begränsa smittspridningen. Till exempel vid uppbyggnad och nedmontering av en mässa ska den kunna likställas med en byggarbetsplats, som i dag får verka utan inskränkningar av antalet arbetare. Där har vi ett steg. Genom kontrollpunkter kan man se hur många som rör sig inom det aktuella mässområdet.

Ett köpcentrum har en fast planlösning, medan en mässanläggning kan förändras, planeras och användas på en rad olika sätt, beroende på rådande situationer. Detta gör att mässor kan bedrivas på ett säkert sätt ur smittskyddssynpunkt. Fackmässor är en arena som kan hantera besökarflöden mycket bättre än vad som är möjligt i många andra sammanhang. Det finns säkerhetsrutiner som är färdiga och testade i Europa.

Den globala mässorganisationen UFI liksom utställarorganisationen Iela har tagit fram riktlinjer för hanteringen av mässor med anledning av covid-19. På fackmässor är i dag så gott som alla besökare förregistrerade med namn, adress med mera. Detta innebär att arrangören vet när varje mässbesökare anländer till anläggningen och hur många som är inne på arenan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mässarrangörer kan styra besöksflödena. De kan skapa slottar där man anger när besökarna kommer och hur länge de kan stanna. Mässarrangörerna har alltså full kontroll.

Mässanläggningar och andra lokaler för evenemang och konferenser är väl tilltagna. De har högt i tak med förutsättningar bättre än någon annan facilitet att hantera flöden på ett säkert sätt. Man kan också arrangera bredare gångar i lokalerna.

Det är inte heller några dumskallar som går på mässor. Det är begåvade människor som är yrkesverksamma och tar ansvar för sig själva och för sin omgivning. De går inte till jobbet om de inte mår så att de kan fungera. Mässbesökare är medvetna personer som vet vad de ska göra på en mässa. Ofta har de redan bokat tid med utställare när de kommer. Det är en miljö där trängsel inte brukar uppstå.

I princip alla arrangemang inom denna sektor har, som sagt, långa planeringshorisonter. Det är därför som ett preliminärdatum längre fram i tiden är så angeläget. Om regeringen säger att den bedömer att utvecklingen från den 1 april kan vara sådan att man kan gå igång, då kan man börja starta upp redan nu i oktober. Om detta besked kommer den 1 december är hela det första halvåret kört. Då är det september nästa år som vi talar om. Branschen behöver helt enkelt förutsättningar för att börja planera.

Det finns, som sagt, några enkla bedömningskriterier här. Ett är att en mässanläggning är mer som ett köpcentrum. Köpcentrum har fungerat så gott som hela tiden sedan pandemin började. Det finns fantastiska möjligheter för arrangörerna att tillgodose de krav och restriktioner som Folkhälsomyndigheten och regeringen kan ställa. Jag hoppas att detta var en palett av goda råd.

Fru talman! Då ska jag följa Hans Rothenbergs exempel i denna interpellationsdebatt och konstatera att jag som före detta näringsminister är ganska väl medveten om mässornas betydelse för enskilda företag, för innovationskraften i svenskt näringsliv men också för exportframgångarna för Sverige. De är en viktig del och en viktig infrastruktur för näringslivets utveckling i Sverige som jag gärna kvitterar. Jag vill också tacka Hans Rothenberg för att han lyfter fram flera viktiga perspektiv på hur man skulle kunna bedriva mässverksamhet på ett sätt som är smittsäkert och som inte innebär en för stor ökad risk för smittspridning.

Det är också viktigt att lyfta fram internationella exempel, för det gör vi. Vi tittar mycket på hur andra länder har utformat regelverk och hur andra länder har valt att agera. Sedan har varje land sin egen legala förutsättning för detta. Det ställer till det lite grann för Sverige med den lagstiftning som vi har just nu när ordningslagen är den mest använda lagstiftningen som vi bygger mycket på.

Jag noterar att Hans Rothenberg säger att inte minst denna sektor har behov av långa planeringsförutsättningar för att i alla fall förstå vilka beslut som kan komma att fattas längre fram och vilka förutsättningar som kan gälla längre fram. Det är inte bara mässbranschen som vill ha det. I princip alla sektorer som i dag är begränsade av ordningslagen skulle vilja ha en planeringshorisont, oavsett om det är fråga om idrottsevenemang, kultursektorn eller nöjesfält. För att kunna planera och bedriva en verksamhet krävs det inte bara att man öppnar upp verksamheten utan att man har gjort ett förarbete som tar lång tid. Mässbranschen är ett tydligt exempel på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mitt svar är att vi inte kommer att stänga dörren för ytterligare lättnader. Vi kommer tvärtom att vara mycket tydliga med att vi inte vill ligga fast i begränsningar längre än nödvändigt men att vi just nu är i en fas där vi fortfarande utvärderar om vi kommer att kunna hålla kvar den låga smittspridning som råder just nu så att den består. Vi vill se det innan vi, och framför allt Folkhälsomyndigheten, kan ge lite perspektiv på smittspridningen framöver.

Nu sker det ganska mycket. Vi har diskussioner om vaccinationsprogram som kommer framöver. Det finns alltså flera dimensioner i detta som kanske skulle kunna leda till ännu tydligare etappbesked framöver. Vi är väl medvetna om att dessa etappbesked är preliminära, eftersom vi inte kan veta exakt hur denna pandemi kommer att utvecklas vare sig i Sverige eller i världen.

Men jag har noterat detta och kommer naturligtvis att föra detta vidare till näringsministern som är väl medveten om detta. Men jag hanterar just nu frågan eftersom det just nu handlar om ordningslagen. Det är ganska trubbiga bestämmelser. Men Folkhälsomyndigheten har varit tydlig gentemot oss om att de vill ha kvar begränsningen på 50 personer. De vill att vi öppnar upp stegvis för att ha kontroll på hur smittspridningen utvecklas i Sverige.

Fru talman! Det är bra att vi har en myndighet som har koll på sina saker, och det är bra att vi har en regering som ska ha koll på så mycket mer, till exempel att sätta in smittspridningen i ett relevant sammanhang. Så här i efterhand skulle jag vilja säga: Hade en stor del av mässverksamheten kunnat pågå under det gångna halvåret om man hade jämställt den med köpcentrum? I annat fall hade det varit relevant att stänga ned köpcentrum. Men många av dessa fackmässor hade med denna ordning faktiskt kunnat genomföras.

Jag skulle vilja avrunda detta med att ta upp några exempel. De inställda mässorna under årets två första kvartal betyder att den europeiska mässbranschen och dess samarbetspartner, till exempel hotell, restauranger och transporter, har tappat 300 miljarder kronor i intäkter. Dessutom har en kvarts miljon heltidsjobb gått förlorade. Det motsvarar en svensk storstad som har blivit arbetslös. Därtill har vi en massa näringar och företag som har drabbats av detta.

Fru talman! I Tyskland har man beslutat att inte längre likställa mässor med övriga stora folksamlingar, vilket gör det möjligt för landets delstater att åter tillåta mässarrangemang. Även i Danmark har man beslutat att likställa mässor med köpcentrum. Allt fler regioner och länder är på gång att följa Tysklands och Danmarks exempel.

Jag vill upprepa att mässbranschen behöver få tydliga förutsättningar och riktlinjer precis som omvärlden börjar få.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Stödpaket är förvisso bra. Men de är ett nödvändigt ont. Mässnäringen vill inget annat än att åter kunna bedriva verksamhet och tjäna sina egna pengar.

En fortsatt nedstängning av fackmässor drabbar framför allt tiotusentals mindre utställande företag. Det är för dem som mässor är avgörande för överlevnad.

Fru talman! En för Sverige livsviktig bransch håller närmast på att gå under. Man behöver ett preliminärt datum nu. Då kan vi öppna pärleportarna.

Fru talman! Jag tror inte att det ligger i min eller i regeringens makt att öppna pärleportarna. Däremot kommer vi att följa denna fråga mycket noga, eftersom detta är en sektor och bransch som har drabbats mycket hårt av de begränsningar och restriktioner som vi har haft.

Vi har sagt att vi nu går in i en fas där vi är beredda att öppna upp och göra lättnader i ordningslagen. Vi kommer att göra det steg för steg beroende på smittskyddsläget. Vi har i en promemoria nu gått fram med en första lättnad som förhoppningsvis kan träda i kraft den 1 oktober.

Jag har noterat goda argument för hur man kan rigga verksamhet så att den inte bidrar till ökad smittspridning. Jag har fått internationella exempel på detta och förstår att det finns en poäng med att ha framförhållning i arbetet. Men i all ödmjukhet vill jag säga att de flesta branscher och sektorer som drabbas av ordningslagen har samma argument. Om vi inte haft ordningslagen hade vi inte haft samma dämpande effekt på smittspridningen i Sverige. Det är Folkhälsomyndighetens bestämda uppfattning. Det har också blivit normerande att det inte heller i andra sammanhang har varit tillåtet med fler än 50 deltagare, också i privata sammanhang. Därav har Folkhälsomyndigheten tyckt att det är mycket viktigt att denna lag består och att 50-gränsen består. Men regeringen har nu gått vidare och har gått ut med förslag för att göra ett antal lättnader.

Jag hoppas att den låga nivån på smittspridningen kan hålla i sig. Ser vi en sådan utveckling är regeringen beredd att gå vidare med ytterligare lättnader i fråga om detta och då titta på sektorer som kan visa att de kan bedriva sin verksamhet på ett smittsäkert sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.