Insatser för ökad export

Herr talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig om jag avser att vidta några konkreta åtgärder för att stärka svensk export och hur jag avser att säkerställa att Exportrådet även med minskade anslag ska kunna leverera en kompetent och omfattande rådgivning inför små och medelstora företag. Herr talman! Exportfrämjandet spelar en viktig roll för svensk export och är därmed en viktig del av regeringens politik för en bättre tillväxt och sysselsättning i Sverige. Exportutredningen (2008:90) slog fast att det svenska statliga exportfrämjandet motsvarar företagens behov och täcker marknadsmisslyckanden. Det här är välkommet, men regeringen strävar givetvis ändå efter att förbättra exportfrämjandet ytterligare. Grunden för en framgångsrik svensk export utgörs av ett gott näringsklimat, global frihandel och en öppen inre marknad inom EU. Regeringen har genomfört en mängd åtgärder för att förbättra de grundläggande villkoren för företagen. Det handlar bland annat om stärkt rådgivning, satsningar på företagande bland kvinnor och invandrare, regelförenkling, privatiseringar av statliga bolag, ökad valfrihet i vård och omsorg, satsningar på infrastruktur, bättre utbildning samt viktiga skattereformer. En grundsten är givetvis även prioriteringen av långsiktigt hållbara offentliga finanser. Det statliga anslaget för exportfrämjande föreslås i budgetpropositionen för 2011 bli 193,9 miljoner kronor. Det motsvarar ungefär två tredjedelar av anslaget år 2006, då det uppgick till 301,5 miljoner tack vare olika tillfälliga medel. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen meddelade i 2006 års vårproposition att de tillfälliga medlen inte skulle förnyas, varmed anslaget skulle ha halverats. Den tillträdande borgerliga regeringen beslutade därför att skjuta till 75 miljoner kronor. Inför 2011 skjuter regeringen nu till ytterligare 30 miljoner kronor, och vi har inga planer på att sänka Exportrådets anslag från den nivån. Exporten har flera viktiga funktioner. Den betalar för importen och bidrar till ökad konkurrens, produktivitet och tillväxt. Den svenska exporten domineras av storföretagen, och lejonparten sker till Europa och Nordamerika. Samtidigt finns det en stor potential för ökad export, tillväxt och sysselsättning i små och medelstora företag. Exportutredningen visade att dessa företag har behov av information och rådgivning, om export och olika exportmarknader, för att våga ta steget ut i världen. Därför utgör dessa uppgifter en viktig del av Exportrådets statliga uppdrag. Exportfrämjandet lyfter också samlat fram områden där Sverige har en särskilt stor kompetens och där en tydlig potential finns för ökad export. Därför satsar regeringen särskilt på exportfrämjande inom bland annat miljöteknik, livsmedel och svenskt kunnande inom hälso- och sjukvård. Likaså satsar vi på att utnyttja kompetensen och nätverken hos "kosmopoliter", företagare med utländsk bakgrund. Regeringen prioriterar i främjandet tillväxtmarknader som BRIC-länderna, Mellanöstern och Afrika. Ett bättre och effektivare samarbete mellan svenska främjandeaktörer som Exportrådet, Invest Sweden, Svenska institutet med flera eftersträvas. Ett starkt varumärke för Sverige stärker oss såväl politiskt som ekonomiskt och kulturellt. En del av exportfrämjandet består i att ge statliga exportkrediter och -garantier i samband med svenska exportaffärer. Till följd av finanskrisen förstärkte regeringen Exportkreditnämnden genom att höja garantiramen från 200 till 500 miljarder kronor. Likaså har AB Svensk Exportkredit förstärkts med ett kapitaltillskott om totalt ca 5,4 miljarder kronor, samt nya inlåningsmöjligheter i Riksgälden. Därmed har svenska exportörer haft tillgång till finansiering på konkurrenskraftiga villkor, trots problemen på kreditmarknaderna. Näringslivet har flera gånger påmint om den betydelse som regeringens skyndsamma och beslutsamma insatser hade för deras exportmöjligheter. Genom det så kallade exportlånet har regeringen även sett till att små och medelstora företag aktivt informeras om dessa finansieringsmöjligheter.

Herr talman! Tack, handelsministern, för svaret! Dess värre blir jag inte jätteimponerad av det. Det beror främst på bakgrunden, det mål som handelsministern har satt upp i handelspolitiken om att fördubbla exporten på fem år. Utifrån att man satt upp det här målet hade jag nog, herr talman, hoppats på att få höra om lite mer konkreta åtgärder, exakt vad ministern har för avsikt att göra för att de här målen ska uppnås. Att vi vill öka exporten från svensk sida, det som Sverige som litet land är så oerhört beroende av, är vi helt överens om. Det är också det som ministern säger i sitt svar. Men jag ska börja lite grann i en annan ände. Ministern säger i sitt svar att grunden för en framgångsrik svensk export utgörs av ett gott näringsklimat, global frihandel och en öppen inre marknad inom EU. Jag delar den uppfattningen men vill framför allt lägga till, utifrån hur vi socialdemokrater ser på frihandel, att vi vill att företagare, arbetstagare och konsumenter går hand i hand. Detta kopplat till den svenska modellen och våra trygghetssystem gör att vi i Sverige och i Norden har haft sådana framgångar när det gäller att lyckas med vårt företagande och exporten. Just framgångarna med den svenska modellen omnämner inte ministern över huvud taget, och där är vi inte riktigt överens. Där finns ju en ideologisk skiljelinje. Sedan ni tog över makten 2006 har regeringen gjort neddragningar som gör att anslagen till export- och handelspolitiken mer eller mindre har halverats. Man försöker här bolla med siffror och säger att det är en satsning, men i själva verket utgår satsningen från en gigantisk neddragning från början, och det är på det sättet man målar upp sin bild av att man nu gör satsningar. Herr talman! Jag har själv en bakgrund inom livsmedelshandeln och vet precis hur man arbetar med att marknadsföra sina produkter för att konsumenterna ska handla mer. Jag ser att det finns ett liknande mönster i handelsministerns sätt att försöka visa på de satsningar som har sin grund i väldigt stora neddragningar från början. Det som kan oroa är naturligtvis att Sverige har tappat marknadsandelar rent generellt vad gäller exportpolitiken. Frågan är då hur vi ska nå ut och bli bättre. Jag har till exempel kunnat konstatera att underleverantörerna i Sverige har tagit initiativ till Undexo, en egen organisation tillsammans med Almi, vilket förvisso staten och framför allt landstingen är delägare i. Även Näringsdepartementet finns med, men inte handelsministern. Jag ska heller inte glömma handelskammaren som också finns med i det här arbetet. Hur kan det komma sig att det startas ytterligare en organisation från ett underifrånperspektiv och att inte handelsministern är med på banan? Det visar ju ändå att det finns ett behov av hjälp från samhällets sida.

Herr talman! Jag får tacka statsrådet för ett utmärkt svar på en angelägen interpellation, av den anledningen att vi i dag har en finanskris runt om i världen som mest av allt utmärks av att det i alla länder slaktas olika slag av stöd, inte bara till kulturen utan också till exportfrämjande åtgärder. Man sparar och sparar, och detta ställer väldiga krav också på Sverige att anpassa sig till den situationen. Jag tycker att den här interpellationen inte så mycket är partipolitisk, eller jag hoppas att den inte är det, utan den handlar om det som Carina Adolfsson Elgestam säger och som statsrådet instämmer i: att vi är ett väldigt litet land i förhållande till den stora marknad som vi har att arbeta över. Ta bara att försöka arbeta i det stora landet som heter Amerikas förenta stater! Bara det är en oerhörd påfrestning för många företag. Man måste prioritera väldigt hårt. Jag tycker för min del att vi ska vara glada över att många stora svenska företag är väldigt exportintensiva i sig själva, även på handelssidan. Sådana företag som Hennes & Mauritz och Ikea är väl de bästa exemplen på sådana företag som under efterkrigstiden har skaffat sig stora utlandsmarknader där de kanske vid det här laget inte är lika kända för att vara svenska som för att företräda väldigt god kvalitet och konkurrenskraftiga produkter. Jag var häromdagen på Skogsindustriernas seminarium om forskning, innovationer och affärer. Också ett sådant område är väldigt viktigt när det handlar om att förädla våra produkter. Att vi som litet land måste se till att vara duktiga i förädlingsledet kan nämligen vara viktigare än själva marknadsföringen i ett inledningsskede. På tekniksidan har vi haft väldiga framgångar med Nokia och Ericsson. Läkemedelsindustrin är ett annat sådant område. Där kan det behövas mycket starkt statligt och offentligt stöd för att komma ut på de nya marknaderna. Där är det inte lätt, för där är konkurrensen stenhård vill jag påstå. Till exempel på tekniksidan har ju många länder borta i Asien oändligt mycket större hemmamarknader än vi någonsin kan tänka oss i grund och botten. Så är det, även om det är trångt på tunnelbanan i Stockholm ibland. Jag tycker alltså att det är väldigt glädjande att vi har den inriktningen på exportfrämjandet, nämligen att det i första hand är företagen själva, framför allt på handelssidan, som måste se till detta. Men vi måste också se att varje Volvo- eller Scanialastbil eller något annat som säljs ofta behöver ett finansieringspaket bakom sig för att vi ska kunna hävda oss. I den här meningen tror jag att vi är på rätt väg och att det egentligen i grund och botten inte finns så oändligt stora partipolitiska skiljaktigheter. När det gäller förädling och utveckling har jag en fråga till statsrådet. Där tror jag att det behövs mer till exempel på skattesidan, och där är inte ansvaret statsrådets riktigt, just när man tar fram nya produkter. Då är det väldigt viktigt att man kan skjuta skatteproblemen framför sig, och jag skulle vilja fråga om man kan tänka sig att samverka på exportsidan och på produktionssidan i vårt land.

Fru talman! Först och främst vill jag tacka Carina Adolfsson Elgestam för en väldigt viktig interpellation och inte minst för hennes stora och genuina engagemang i företagarfrågor. Vi har haft flera interpellationer och många skriftliga frågor, och det är alltid lika trevligt att se vilken kunskap och vilket engagemang Carina Adolfsson Elgestam står för. Konkreta åtgärder för att fördubbla exporten handlade det om. Det är ett ambitiöst mål. Jag är helt medveten om det när jag säger att jag vill fördubbla exporten på fem år. Bryter man ned detta ser man att det handlar om att öka exporten med 15 procent varje år. Nu är vi bara på det första året, 2010, men det ser ut som att vi ska kunna nå målet på 15 procent i år. Sedan handlar det om att fortsätta på den inslagna vägen, där den svenska modellen som vi är överens om är en viktig del för att lyckas i exporten. Men sedan handlar det naturligtvis också om att använda alla de verktyg som vi har för att kunna lyckas med export. En viktig del i detta är naturligtvis offentligt främjande. En annan viktig del är att vi fortsätter att utveckla Internet, att vi ser till att det blir säkert, enkelt och bekvämt att kunna handla, alltså både köpa och sälja, på Internet för både konsumenter och företagare. Det här är inte minst viktigt för småföretagare och de företagare som befinner sig i glesbygd i Sverige i dag. Tänk vilken skillnad det gör om man också kan använda nätet direkt! Det är ett litet klick, och sedan är man ute i världen på export. En annan viktig fråga handlar om att också försvara de immateriella rättigheterna och att hela tiden vara tydlig med den frågan eftersom Sverige också är ett land med väldigt många innovatörer. Det gäller inte minst den fråga som är brännande nu och som också kommer att tas upp nästa vecka som handlar om EU-patentet, det vill säga att se till att göra det billigare för små och medelstora företagare att få ta ett patent över hela Europa, till skillnad från hur det ser ut i dag när det är många gånger dyrare att kunna ta patent i hela EU jämfört med i USA eller något annat större land. Nästa verktyg är att använda våra kosmopoliter, alltså företagare med utländsk bakgrund, som har unika kompetenser vad gäller både språk, nätverk, kultur och kännedom om sina forna hemländer. Därmed kan de också vara goda vägvisare för export och underlätta för andra svenska företagare som ska ut på export. Jag var med och invigde organisationen Undexo för ett år sedan. De uttalade då sitt tydliga mål om att de vill fördubbla exporten. Jag var med på mässan i Jönköping, precis när organisationen offentliggjordes. Det är bra om det finns flera olika departement som är med och stöttar på olika sätt i frågorna. Regeringen samarbetar på ett bra sätt. Budgetresurser för exportfrämjande kommer inte bara från Utrikesdepartementet utan det kommer också resurser från Jordbruksdepartementet, som anslår ungefär 20 miljoner kronor om året till exportfrämjande avseende livsmedel. Näringsdepartementet anslår ca 30 miljoner till svensk miljöteknik, och Socialdepartementet anslår flera miljoner när det handlar om life science. Vi arbetar på ett bredare sätt i departementen i dag och inte genom stuprör.

Fru talman! Jag vill börja med att lugna Gunnar Andrén med att vi visst är överens om själva målet. Det är väl möjligen resan dit som kan skilja sig lite grann, rent ideologiskt och kanske lite ekonomiskt. Vi från De rödgrönas sida är beredda att lägga mer pengar just på Exportrådet, så att det går att få rådgivning så nära småföretagarna som möjligt. Det är framför allt de som behöver hjälp, allra helst de som inte tidigare har varit ute på en exportmarknad. De behöver hjälp med att göra affärsplaner för export och för att se vilka marknader som fungerar för just deras produkter. Det var särskilt roligt att skogsindustrin nämndes. Det är i stor utsträckning skogs- och pappersindustrin som har hållit Sverige på fötter under finanskrisen. Det är också viktigt att ha i minnet. Låt oss koppla ihop exporten och världsekonomin. Då kan vi se att Asien håller på att gå om USA, kanske till och med redan har gått om USA. Det ökar kraven och ställer nya krav på våra företag att få marknadsandelar i global konkurrens. Det är därför vi tycker att det är viktigt att göra speciella insatser via till exempel Exportrådet. Det är vårt organ. Det är viktigt att vi har de lokala rådgivarna som småföretagarna kan gå till. Det är därför man funderar över att underleverantörerna har tagit ett eget initiativ. De ställer krav. Ett av deras krav, vilket de måste ha framfört till handelsministern när hon var i Jönköping, är att de vill ha ett åtgärdspaket och offentligt stöd. Det kan vara bra om ministern här kan ge ett besked till underleverantörerna i Sverige om deras möjligheter att få ökade marknadsandelar eller att över huvud taget komma ut på exportmarknaden. Fru talman! Det kan vara viktigt att här i kammaren säga att vi har oerhört många underleverantörer runt om i landet som håller på med produkter till exempel i plast som kan vara små i storleken men ingår i avancerade produkter som vi använder dagligen, till exempel för att rädda liv eller vad det än må vara. Det är viktigt att de får möjlighet att växa som företag. Det kan väl vara bra om ministern kan ge någon form av besked till exempelvis Undexo. Regeringen har de facto gjort neddragningar i främjandet av handelspolitiken. För att nå målet om en fördubbling av exporten krävs fler åtgärder än det som ministern redogjorde för här nyss.

Fru talman! Det finns en viss ideologisk skillnad på hur man ska se på exportsatsningen. Det har runnit mycket vatten runt Helgeandsholmen sedan Gunnar Lange på sin tid dömde ut Volvos USA-satsning. Man behöver inte gå så långt tillbaka. Det är viktigt att i första hand säga till företaget att man måste lita till sin egen styrka och med hjälp av vinster skapa nya marknader. Det gäller inte minst på produktutvecklingens sida. Tiden är kort i en sådan här interpellationsdebatt, men jag skulle vilja vända något på perspektivet. Statsrådet och jag har tidigare haft diskussioner om de ryska exporttullarna på virke. De har höjts från 10-15 till 50 euro per kubikmeter. Helt plötsligt menar man från ryska hållet att de ska sänkas till 2 euro per kubikmeter. Vilken bedömning gör statsrådet av det för den svenska skogsnäringens konkurrenskraft? Det är en intressant fråga. Det är egentligen den omvända frågeställning som Carina Adolfsson Elgestam tar upp, men den handlar ytterst om samma sak, nämligen hur vi stärker de svenska företagens konkurrenskraft.

Fru talman! Jag tänkte börja med att kommentera det Gunnar Andrén tog upp i sitt första inlägg. Det gällde bland annat våra relationer med USA när det gäller handel och skogsindustrin och sedan virkestullar, förädling och utveckling. Sedan vill jag kommentera vad Carina Adolfsson Elgestam sade om åtgärdspaket och offentliga stöd. Regeringen har avsatt 2,45 miljarder under tre år för företagande och innovation, vilket i sig är mer resurser än någonsin just för att stärka bron mellan innovation och affär. Det är där som Sverige behöver mer resurser och kraft. Vi är ett av världens bästa länder på innovationer, men vi är inte världens bästa land på att sedan göra affärer. Där behöver vi bli bättre. När det handlar om handelsrelationen med USA har vi från svensk sida hela tiden uttryckt att detta är en otroligt viktig länk. Jag har själv tidigare uttalat att jag ser framför mig - dock långt in i framtiden - ett närmande om ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Vi ska nu ha ett tätt samarbete med USA. Det är en otroligt viktig handelspartner. Vi ska tillsammans se till att riva hinder och tullar samt försvara immateriella rättigheter. Det är en oerhört viktig del för både EU och USA. Båda står för forskning, utveckling och innovationer. Sedan var det frågan om en föreslagen sänkning av virkestullarna till 2 euro per kubikmeter. Det handlade i detta fall om björk. Det ser jag som ett stort framsteg, framför allt att vi har lyckats få in det inom ramen för Rysslands inträde i WTO-förhandlingarna. Det allra viktigaste i den frågan är att det blir långsiktigt och stabilt för svensk och finsk skogsindustri, att man vet vad man räknar med. Just den industrin är beroende av att kunna planera för mer än ett år. Det handlar om fem- till tioårsperioder för att få bra struktur på företagen. Under finanskrisen stämmer det att svensk skogsindustri stod stabil. Det är också intressant att se vilka exportsektorer som ökade under finanskrisen. Det fanns några sådana lysande undantag mitt i den djupa svacka som världen befann sig i. För svensk del handlade det om livsmedel, läkemedel och upplevelseindustrin. I dessa sektorer ser jag också en enorm potential till att öka och fördubbla vår export inom fem års tid. Därför tittar vi nu också på dessa sektorer lite mer specifikt: Hur ska vi kunna göra ett så effektivt offentligt främjande som möjligt i detta? Vi ska samtidigt inte glömma bort vår basindustri, med verkstad, maskiner, IT, telekom, miljöteknik och så vidare, mycket hög teknologi. Men vi behöver också bredda vår export för att lyckas. Här kommer man naturligt in på att det är många fler små och medelstora företag som står för dessa sektorer. Exportrådet har också fått i uppdrag att tydligare ägna sig åt små och medelstora företag, att se till att man har produkter som passar för små företag när små företag vill ut i världen. Detta tillsammans med Almi, Invest Sweden och Svenska institutet, där man nu arbetar gemensamt på ett tydligare sätt när det handlar om främjande och att hjälpa svenska företag ut i världen, visar att vi har ett bra och effektivt exportstöd i dag. Allting kan naturligtvis göras ännu bättre, men vi har kommit en bra bit på väg.

Fru talman! Tack, handelsministern, för debatten! Och särskilt tack för det som handelsministern sade allra sist angående att Exportrådet har fått en tydligare uppgift vad gäller inriktningen mot små och medelstora företag. Jag tror att det gläder oerhört många småföretagare runt om i landet, utifrån att man ibland har känt att man inte riktigt passar in i profilen därför att det har varit mer en inriktning mot stora företag. Det är alldeles utmärkt. Det jag också skulle vilja passa på att omnämna är det som handlar om WTO, utifrån att det i dag inte finns något avtal. Ministern hade uppe detta med Ryssland, och det är lite bekymmersamt. Vi är väl medvetna om, både handelsministern och vi socialdemokrater, att skulle vi få till ett handelsavtal via WTO, där alla medlemsländerna är med, skulle detta öka tillväxten och handlandet mellan länder på ett sätt som alla skulle tjäna på. Just nu känns det tyvärr som att det inte är någon het fråga - den är inte uppe på agendan. Jag vill avsluta med, med anledning av det mål som ministern har satt upp, att alla mål ska vara realistiska och mätbara. Det som möjligtvis oroar mig lite grann är var man satte grunden för målet i förhållande till slutmålet. Under detta år har det ökat med 15 procent, vilket ministern redogjorde för. Men om man sätter det i relation till hur det var för ett år sedan, mitt under finanskrisen, blir inte den 15-procentiga ökningen så stor som man skulle önska. Kanske jag kan få ett lite mer konkret besked om hur målet ska mätas. Tack för debatten!

Fru talman! Jag vill också tacka för debatten. Jag kan glädja Carina Adolfsson Elgestam med att diskussionerna i WTO nu är i gång igen på tjänstemannanivå, i mindre grupper. Man har delat upp det i fler sektorer för att se om det finns möjlighet att nå framsteg någonstans. Det är alltså i gång igen, och det är någonting som man har sagt ska pågå första kvartalet 2011 för att se om det finns möjlighet att nå framsteg. Ett stort problem är fortfarande att det inte finns någon tydligt formulerad handelspolicy från USA:s sida, och Indien och Kina står stilla på den andra sidan. Glädjande är ändå att EU starkt står bakom detta, som det ser ut i dag. Jag ska också säga att ytterligare verktyg naturligtvis är att vi ser oss om ute i världen och hittar nya marknader, att svenska företag inte hela tiden springer på samma marknad som hela övriga världens företag gör utan verkligen ser: Var passar min specifika produkt bäst in? Där ska vi också se var företagen behöver oss bäst. Det är på det sättet vi nu har börjat arbeta när vi lägger upp ny reseplanering och ser var vårt offentliga främjande bäst ska finnas. Jag ser dock en ljus framtid för svensk export, dels genom att den har ökat i år. Vi har tagit oss ur finanskrisen ganska snabbt, till skillnad från många andra länder. På fem års sikt är det en fördubbling, och ett bra delmål är då att öka 15 procent varje år. Jag ser att Sverige är världens näst mest konkurrenskraftiga land och att Sverige nyligen har blivit utnämnt till världens starkaste varumärke. Jag ser också att vi är det mest innovativa landet i hela EU. Det finns alltså goda förutsättningar för svenska företag som vill ut på export, för att öka vår export - fördubbla den på fem år - för att det skapar jobbtillfällen här hemma och för att det ger oss mer resurser till välfärd.