Insatser för ett längre arbetsliv

Svar på interpellationer

Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka drivkrafterna för att få fler att arbeta efter att de har fyllt 65 år. Niklas Wykman har frågat arbetsmarknads- och etableringsministern om hon ser några risker med att den särskilda löneskatten för äldre påverkar incitamenten för arbetsgivare att ha erfarna medarbetare anställda samt om hon kan tänka sig att utöka det förstärkta jobbskatteavdraget till att omfatta personer från till exempel 64 år. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara även på dessa frågor.

Att den särskilda löneskatten infördes var ett uttryck för regeringens ambition att stärka de offentliga finanserna och att göra skattesystemet mer likformigt. Regeringen har sedan den tillträdde fört en stram finanspolitik som medfört att det underskott som ärvdes från den förra regeringen har minskat kraftigt. Denna ansvarsfulla finanspolitik har samtidigt möjliggjort angelägna samhällsinvesteringar, till skillnad från den förra regeringens ofinansierade, stora och orättvisa skattesänkningar.

Sett till arbetsgivarens socialavgifter och löneskatter har äldre fortfarande en fördelaktig ställning. Arbetsgivaravgifterna för personer som är 65 år och äldre är ungefär hälften så höga som för personer under 65 år. Jag ser därför ingen risk att den särskilda löneskatten för äldre nämnvärt skulle påverka incitamenten för arbetsgivare att behålla eller anställa äldre medarbetare. Utvärderingar, till exempel av IFAU, visar dessutom att generella sänkningar av socialavgifter är ineffektiva som jobbskapande åtgärder.

På inkomstsidan är arbetande äldre fortfarande skattemässigt gynnade i form av det förhöjda jobbskatteavdraget. Pensionssystemets utformning innebär dessutom att den som jobbar längre och går i pension senare får en högre årlig pension.

För närvarande har jag inte för avsikt att genom sänkta skatter ytterligare öka inkomstskillnaderna mellan äldre som arbetar och äldre som inte arbetar.

Vad gäller benägenheten att pensionera sig visar undersökningar av SCB att det främst är viljan eller den fysiska hälsan som brister, inte arbetsgivarens efterfrågan. För att få fler äldre att arbeta längre måste arbetsmiljön förbättras och den arbetsrelaterade ohälsan förebyggas. Inom arbetsmiljöpolitiken har regeringen stärkt resurserna kraftigt. För att fortsätta att stärka Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet tillfördes myndigheten ytterligare medel i regeringens senaste budget. Regeringen har också presenterat en strategi för det moderna arbetslivet och bidragit till en ökad forskning om hållbara arbetsmiljöer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren i kommunsektorn behövs ökade resurser. Regeringens satsning på 10 välfärdsmiljarder till kommunerna innebär betydande resurser som möjliggör för kommunerna och landstingen att stärka vården, skolan och omsorgen. Sådana investeringar i välfärden har stor betydelse även för arbetsmiljön, inte minst i många kvinnodominerade branscher som kännetecknas av större problem med ohälsa än andra branscher.

Fru talman! Vi lever allt längre och mer hälsosamma liv än tidigare. Att varannan kvinna i dag upplever sin 80-årsdag och att min mamma, snart 88 år, sitter på läktaren i dag och börjat dagen med gymnastik tycker jag är fantastiskt.

Många orkar och vill stanna kvar i yrkeslivet efter 65 år, inte minst kvinnor. Mellan åren 2006 och 2014 ökade sysselsättningsgraden i gruppen 65-74 år med hela 6,3 procent. Statistik från Eurostat visar att Sverige hade den snabbast växande sysselsättningsgraden i just denna åldersgrupp - en mycket positiv utveckling som jag tror att finansministern likt mig gladde sig åt, även om hon själv inte var finansminister under dessa år.

Den positiva utvecklingen förklaras till stora delar av alliansregeringens skattelättnader för äldre. Det förstärkta jobbskatteavdraget för den som fyllt 65 år ledde till att det blev mer lönsamt att stanna kvar på arbetsmarknaden, samtidigt som arbetsgivaravgifterna för att anställa personer över 65 år, den så kallade särskilda löneskatten, avskaffades. Det blev med andra ord billigare att anställa personer över 65 år, samtidigt som det blev mer lönsamt för 65-plussarna att arbeta vidare.

Fru talman! Att vi lever längre är naturligtvis mycket positivt. Men det leder med automatik till att man också måste arbeta högre upp i åldrarna, inte bara för den egna lönen utan också för att vara efterfrågad och behövd i en arbetsgemenskap och bidra även efter 65 år med sin kompetens och den arbetslivserfarenhet som man besitter efter ett långt arbetsliv. I många delar av landet, inte minst i mitt hemlän, Jönköpings län, har det många gånger också löst bristen på läkare, sjuksköterskor, lärare med flera.

Nu har den rödgröna regeringen valt att återinföra den särskilda löneskatten för människor över 65 år. Kritiken var stark redan då. Farhågor om att färre skulle välja att stanna kvar på arbetsmarknaden efter 65 år fanns.

Nu ser det ut som att dessa farhågor tyvärr har besannats. Seniorernas sysselsättningsgrad har minskat från 2015 till 2016 med 0,6 procentenheter, samtidigt som sysselsättningsgraden har ökat i alla andra grupper - detta enligt SCB:s nya siffror.

Numera är mig veterligen alla partier överens om att vi måste jobba längre, inklusive Socialdemokraterna som inte lät skräda orden när Fredrik Reinfeldt konstaterade att vi faktiskt måste jobba längre upp i åldrarna för att vi ska klara av våra välfärdsambitioner. Socialdemokraternas Tomas Eneroth anklagade på den tiden Fredrik Reinfeldt för att både peka finger och vara provocerande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu fem år senare säger den ansvariga socialdemokratiska ministern i princip samma sak. Oroas då inte finansministern av att sysselsättningsgraden faktiskt minskar just i denna grupp, som säger sig vilja arbeta högre upp i åldrarna?

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!

Det är ingen nämnvärt hög nivå på den politiska debatten för tillfället. Det gäller förvisso inte bara här i Sverige utan internationellt och brett. Populism och dåliga idéer vinner mark och terräng runt om i världen.

Fru talman! Detta tror jag ställer ett visst krav på oss som anständiga politiker att formulera oss på ett trovärdigt, hållbart och långsiktigt sätt. Tyvärr utgör finansministerns svar inget undantag från den låga nivå som är på debatten för tillfället med ord som verkar hämtade från ett SSU-läger på Bommersvik eller någon annanstans. Den nationalekonomiska eller vetenskapliga ambitionen får helt stå åt sidan till förmån för valrörelsemässiga slagord eller ungdomsförbundsslagord. Det tycker jag är olyckligt och, finansministern, det tror jag bidrar till ett debattklimat där dåliga idéer och populism vinner mark. Det är dags för den etablerade politiken, finansministern inkluderad, att skärpa sig.

Det är inte orättvist att sänka skatten som gör att en sjuksköterska eller ett vårdbiträde får en eller två tusenlappar mer i plånboken. Det är inte orättvist med skatteåtgärder som gör att äldre stannar kvar i arbetskraften längre. Det är inte orättvist med åtgärder som upprättar värdet av att arbeta och trycka tillbaka utanförskapet i samhället. Man borde nog väga orden lite mer noggrant med tanke på det debattklimat som är.

Fru talman! Finansministern säger sig ha konsoliderat de offentliga finanserna. Hur mycket har de offentliga utgifterna minskat år för år då Magdalena Andersson har varit finansminister? Med hur många miljarder har de offentliga finanserna årligen minskat under denna period?

Fru talman! Det ämne som dessa interpellationer avhandlar är äldres sysselsättning och möjligheten att vara kvar i arbete. Vi vet att det betyder mycket för hälsan, för ekonomin givetvis och för den sociala samvaron att ha ett aktivt yrkesliv längre upp i åldrarna. Det bidrar till att minska sjukdom, till att öka den upplevda sociala välfärden i ens närhet och så vidare.

Varför, finansministern, är det så angeläget att höja skatten på just detta som vi vet är hälsofrämjande, sysselsättningsfrämjande och som betyder mycket för många människor och skänker mycket glädje?

Fru talman! Det är nästan häpnadsväckande att finansministern mitt under brinnande högkonjunktur och under fri eldgivning från landets centralbank, Riksbanken, har lyckats minska sysselsättningsgraden hos en grupp som vi alla är överens om det är strukturellt väldigt angeläget att sysselsättningsgraden ökar i.

Fru talman! Vi vet att om vi ska klara välfärd och hälsa och trycka tillbaka åldrandets sjukdomar behöver människor i större utsträckning jobba längre.

Vi har en brinnande högkonjunktur - tack vare bland annat de reformer som tidigare har genomförts bland de starkaste, inte bara i Europa utan i hela den utvecklade världen. Vi har en mycket expansiv penningpolitik som stimulerar arbetsmarknaden. I detta läge lyckas finansministern driva en politik som trycker ned sysselsättningsgraden i den grupp som det kanske långsiktigt och strukturellt är viktigast att vi får upp sysselsättningen i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är finansministern nöjd med detta?

Fru talman! Jag vill särskilt hälsa Helena Bouvengs mamma välkommen till kammaren. Jag är säker på att det är en väldigt stolt mamma som sitter på läktaren.

Jag ska själv träffa min mamma i morgon, och det är fantastiskt att kunna ha den äldre generationen nära sig. Där finns så mycket erfarenhet och klokskap som vi döttrar kan ta del av. Min mamma är någon som jag försöker hålla nära kontakt med och ringa så ofta jag kan, för hon har lång erfarenhet av att följa med i medierna. Som samhällskunskapslärare kan hon ge mig goda råd i mitt yrke men givetvis också i livet i stort.

Det är fantastiskt att vi har äldre generationer. De har så mycket att ge oss, och vi ska göra allt vi kan för att ta vara på deras erfarenheter både i yrkeslivet och i privatlivet.

Både Niklas Wykman och Helena Bouveng påpekar att sysselsättningsgraden bland äldre har sjunkit. Så här är det: I gruppen 65-69 år ökade sysselsättningsgraden under 2016. I gruppen 70-74 år minskade sysselsättningsgraden. Den minskade dock redan 2015, alltså innan den särskilda löneskatten infördes. Det är därför svårt att hävda att den särskilda löneskatten är orsaken till att sysselsättningsgraden har minskat i den gruppen. Det är också viktigt att påpeka att ingen av dessa förändringar är statistiskt säkerställd.

Är det dessa siffror som Helena Bouveng och Niklas Wykman har att hålla sig i när de försöker försvara det faktum att vi har sett så många interpellationer i detta ämne där det hävdas att detta skulle få katastrofala effekter är det ett halmstrå som man greppar.

Jag tar gärna denna debatt nästa år igen när vi har nya siffror och det kanske finns en statistiskt säkerställd förändring som vi kan diskutera.

Regeringen har konsoliderat statsfinanserna, precis som Niklas Wykman säger. Det är ett helt annat läge i statsfinanserna nu än när Niklas Wykman var på Finansdepartementet. Det är helt korrekt att vi inte har konsoliderat statsfinanserna genom att skära i utgifter. Vi tycker inte att det behövs färre lärare, sjuksköterskor eller poliser; det är inte så vi har arbetat, tvärtom. I stället har vi höjt skatten - något som Niklas Wykman så många gånger har sagt är helt fel väg att gå. Men vi ser resultatet: starka statsfinanser, stigande sysselsättning och sjunkande arbetslöshet.

I dagsläget har äldre betydligt lägre beskattning än andra personer på arbetsmarknaden, både genom lägre arbetsgivaravgift och lägre inkomstskatt. Helena Bouveng och Niklas Wykman vill sänka skatten ytterligare.

I dag betalar den som är över 65 år 20 000 mindre i skatt än den som är under 65 år. Har man en inkomst på 20 000 i månaden betalar man under året 20 000 mindre i skatt.

En ensamstående mamma som tjänar 20 000 i månaden, till exempel en undersköterska, betalar alltså 20 000 mer i skatt än en pensionär, som troligen har utflugna barn och en färdigamorterad bostadsrätt eller villa. Varför är det rättvist att undersköterskan ska betala så mycket högre skatt? Varför ska hennes skatteskillnad öka ytterligare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det gläder mig att finansministern och jag är överens om att våra mammors erfarenheter är väl värda att ta vara på. Det gläder mig också att finansministern har så god kontakt med sin mamma, precis som jag har med min.

Jag tror att finansministern och jag också är överens om att det är viktigt att fler människor väljer att jobba kvar även efter 65 års ålder. Nej, det är inte bara ekonomiska incitament som styr. Vi, likt dem, understryker vikten av en god arbetsmiljö.

Vi moderater anser också att det måste vara möjligt att ställa om och vidareutbilda sig även högre upp i åldrarna. Det skapar en mer flexibel och modern arbetsmarknad där människor har goda möjligheter att byta inriktning och karriär även senare i livet, för att både vilja, orka och kunna stanna kvar på arbetsmarknaden efter 65.

Fru talman! Vi kan dock inte bortse från att skatter faktiskt styr beteenden. Det vi vill ha mer av beskattar vi mindre, och det vi vill ha mindre av beskattar vi mer. Skatter har en otrolig signaleffekt: Detta vill regeringen ha mer av, och detta vill regeringen ha mindre av.

Vill en regering ändra på beteenden och kultur som kan ta lång tid att ändra på krävs uthållighet. Det gäller exempelvis den för många självklara uppfattningen att man vid 65 är pensionär. Därför genomförde alliansregeringen skattereformer som gjorde det mer lönsamt för både den som anställde och den som valde att stanna kvar. Från 2006 ökade antalet sysselsatta i denna grupp med 100 000 personer.

Nu har den rödgröna regeringen valt att riskera att bryta denna positiva trend. Äldre företagare tvingas skatta mer av sin arbetsinsats, och arbetsgivare får högre kostnader för att anställa och behålla seniorer.

Precis som Niklas Wykman talar om har sysselsättningsgraden för äldre minskat trots de två senaste goda åren, men de har inte blivit färre i antal, tvärtom. Är det då inte viktigt för regeringen att öka incitamenten för ett längre arbetsliv i stället för att motverka dem och att stärka drivkrafterna i stället för att försvaga dem?

Fru talman! Hatten av för finansministern för de retoriska tricken. Men jag tror inte att det är det bästa sättet att ta ansvar för Sverige eller det bästa sättet att bedriva en politik som bygger trovärdighet, som gör att människor vill investera, som gör att företag kan växa, som gör att löner kan öka och som gör att fler människor kan komma in på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag tror snarare att detta skapar distans mellan oss politiker som finns här och alla de människor som är ute och ser en verklighet. Exempel på detta är när finansministern får det att låta som att sysselsättningsgraden nog faktiskt nästan har ökat bland äldre, fast den har minskat.

Jag tror att människor blir rätt trötta på politiker, fru talman, när de hör den typen av resonemang och när det är uppenbart att något har minskat eller att det är statistiskt signifikant att det kanske, möjligtvis, i bästa fall har stått still. Och så kommer det en politiker och säger att det går jättebra och att det till och med nästan har ökat. Då förloras förtroende och tillit, och det är inte bra för Sverige när det är så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Människor tappar nog förtroendet lite grann när de hör en politiker göra jämförelser mellan vårdbiträdet som tjänar 20 000 kronor i månaden, och som troligtvis då arbetar deltid, och en 65-åring som redan har arbetat hela sitt liv och betalat skatt - och politikern sedan försöker koka ihop en retorisk poäng på en orättvisa mellan dem.

De flesta förstår givetvis att det man får jämföra är en 65-åring som väljer att stanna kvar i arbete och en 65-åring som pensionerar sig. Den 65-åring som stannar kvar i arbete fortsätter att bidra till statskassan jämte den 65-åring som pensionerar sig och i stället får ut sina pensionspengar. Att ställa dessa båda 65-åringar mot varandra är en rimlig jämförelse - en intellektuellt hederlig jämförelse. Varför ska den ena behöva fortsätta att betala så mycket skatt när det är valfritt att arbeta?

När människor börjar klä av den typen av argumentation som finansministern har och undrar vad som ligger bakom och om det hänger ihop på något sätt och är logiskt och sedan känner att det inte är det kan de lika gärna rösta på dem som säger lite vad som helst när som helst. Detta tycks även finansministern göra.

Fru talman! Det blir tydligt när Magdalena Andersson står här och oroar sig för en undersköterskas ekonomi. Många vanliga yrkesgrupper - och apropå att prata om sina mammor är min egen mamma vårdbiträde - har fått 1 500-2 000 kronor mer i månaden tack vare jobbskatteavdraget.

Vem är det som har varit emot detta? Vem var emot första jobbskatteavdraget? Vem var emot andra jobbskatteavdraget? Vem var emot tredje jobbskatteavdraget? Vem var emot fjärde jobbskatteavdraget? Vem var emot femte jobbskatteavdraget? Vem var emot den första femhundringen mer i plånboken, den andra femhundringen mer i plånboken, den tredje femhundringen mer i plånboken och den fjärde femhundralappen mer i plånboken? Jo, det var Magdalena Andersson som var emot att vanliga människor med vanliga arbeten skulle få 2 000 kronor mer i plånboken.

Nu står Magdalena Andersson här och pratar om att det är orättvist att undersköterskor ska betala mer i skatt än pensionärer. Fru talman! Detta hänger helt enkelt inte ihop. Politiken behöver hoppa upp på en lite högre nivå och riktiga resonemang föras om hur det faktiskt ligger till.

Fru talman! Det är inte så att finansministern har konsoliderat budgeten eller skapat starkare offentliga finanser. Hon har strukturellt försvagat svenska finanser långsiktigt genom att öka utgiftstrycket i ekonomin. Nu har vi alltså högre och fler utgifter än vad vi hade tidigare, men sedan tar vi in mer pengar från människor, vilket långsiktigt driver ned sysselsättningen. Detta är inte en förstärkning av offentliga finanser.

Fru talman! Det finns en internationellt erkänd beräkning av offentliga finanser. Vi använder EU:s statistik, där man räknar på offentliga finanser. Det är de kriterierna vi använder.

Här står Niklas Wykman och hittar på helt andra kriterier för hur man ska beräkna offentliga finanser, samtidigt som han pratar om att det är viktigt att hålla sig till fakta och ha en seriös debatt. Allvarligt talat, Niklas Wykman, detta var något av det mer oseriösa jag har hört. Jag tycker att det är farligt att använda den typen av retorik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man tittar på EU:s statistik ser man tydligt att vi har stärkt de offentliga finanserna. Det är för att vi tittar på både vilka inkomster och vilka utgifter man har. Det är helt korrekt att vi har ökat utgifterna, för vi tycker att det behövs fler poliser, fler undersköterskor, fler lärare och fler läkare.

Det är precis detta som vi har satsat på. Men vi har inte lånat till det, utan vi har finansierat det genom att höja skatterna. Vi har kunnat göra dessa viktiga investeringar samtidigt som vi har stärkt de offentliga finanserna.

Om man tittar på det som brukar kallas det strukturella sparandet ser man att detta också har stärkts under vår regering. Vi har haft överskott i de offentliga finanserna både 2015 och 2016, trots de ökade kostnaderna för flyktinginvandringen.

Vad gäller sysselsättningsgraden ser man, om man tittar på hela gruppen 65-74, att den har minskat. Om man däremot tittar på gruppen 65-69 ser man att den har ökat, medan den har sjunkit i gruppen 70-74. I den grupp där den har sjunkit sjönk den också 2015, när den särskilda löneskatten inte fanns.

Inga av dessa förändringar är statistiskt säkerställda. Jag tycker att det är intressant att diskutera siffrorna, men jag tycker att vi kan fortsätta debatten när vi har ytterligare statistik. När vi har statistiskt säkerställda förändringar kan vi diskutera dem, men om Moderaterna enbart har en icke statistisk förändring i en grupp där sysselsättningen sjönk redan innan skatteförändringen slog till menar jag att det är ett halmstrå man griper efter. Vi kan ta denna debatt när det finns fler och bättre siffror.

Sedan har vi frågan om man kan jämföra undersköterskor och pensionärer. Jag vet att pensionärer i alla fall brukar tycka att man kan göra det, för de tycker att det är fel att de inte har jobbskatteavdrag. De pensionärer som inte arbetar men som betalar högre skatt än dem som inte arbetar brukar tycka att detta är mycket orättvist.

På samma sätt tror jag att en undersköterska som arbetar och som kanske har små barn hemma som behöver försörjas tycker att det är orättvist att hon betalar 20 000 kronor mer i skatt än en pensionär som arbetar men som rimligen inte har samma försörjningsbörda som hon själv.

Fru talman! Att erfarna medarbetare vill jobba längre ska inte straffa sig utan löna sig.

Stärkta drivkrafter för arbete högre upp i åldrarna och en anpassad arbetsmiljö är bra för en väl fungerande arbetsmarknadspolitik. Därför föreslår vi i vår budgetmotion att det förstärkta jobbskatteavdraget ska utökas till att omfatta personer redan vid 64 års ålder. När regeringen vill göra det dyrare att anställa personer över 65 år vill vi moderater att arbete för äldre ska löna sig.

Magdalena Andersson valde att återinföra den särskilda löneskatten för äldre för att stärka de offentliga finanserna. Intäkten är beräknad till 1,77 miljarder. Oavsett vad finansministern säger om statistiken kan vi konstatera att det är färre 65-plussare som har valt att jobba vidare efter 65.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då blir frågan: Kommer finansministern att revidera denna intäkt? Är inte finansministern det minsta oroad över att äldre nu hellre väljer ett aktivt fritidsliv än ett yrkesverksamt liv? Blir denna intäkt kanske inte lika stor som finansministern räknat med? Behöver vi inte fler i stället för färre seniorer som arbetar högre upp i åldrarna - fler läkare, lärare och sjuksköterskor, som vi så väl behöver, som de facto stannar kvar?

Beträffande skatterna kan vi bara konstatera att Alliansen har sänkt skatterna för pensionärerna i betydligt högre grad än vad Socialdemokraterna någonsin har klarat av, trots alla vallöften.

Fru talman! Alliansregeringarna sänkte skatten för en genomsnittspensionär med 850 kronor i månaden. Jag kan berätta för finansministern vem som var emot alla dessa sänkningar. Det var nämligen finansministern som motsatte sig att en genomsnittspensionär skulle få 850 kronor mer i månaden och en garantipensionär ungefär 750 kronor mer i månaden. Detta var Magdalena Andersson emot så att det till och med slog gnistor om det på den tiden.

Nu är man tydligen för, och det är väl bra. Jag vänder mig inte emot att man använder det EU-regelverk som finns för att mäta offentliga finanser, och det hör finansministern också om hon lyssnar på vad jag säger. Jag vänder mig emot de ord som finansministern beskriver utvecklingen med.

Finansministern har, om man går på prognosen för i år, ökat utgifterna i statens del av de offentliga finanserna från ungefär 860 till 960 miljarder. Utgifterna har alltså ökat med 100 miljarder kronor.

Nu kommer det en massa folk till åhörarläktaren, och ni är varmt välkomna. Var och en som sitter på läktaren eller som sitter hemma och tittar på detta på tv kan fundera på om man kan säga att man har tagit större ansvar för en budget, och så att säga minskat de dåliga sidorna i en budget, om man har ökat utgifterna från 860 miljarder till 960 miljarder. Har man varit så att säga stram och ansvarstagande i fråga om en budget om man har ökat utgifterna från 860 miljarder till 960 miljarder?

Här säger finansministern att hon har varit det. Man har varit stram och ansvarstagande när man har ökat utgifterna från 860 miljarder till 960 miljarder.

Men kan vanligt folk känna igen sig i en sådan beskrivning, alltså att man har varit sparsam när man har ökat utgifterna kraftigt? Jag tror faktiskt inte det. Detta är kärnan i finansministerns problem.

Fru talman! Är det ansvarsfullt att öka utgifterna? Ja, det är det om man ökar inkomsterna också. Är det oansvarigt att ett företag anställer fler? Nej, inte om man får ökade intäkter som betalar det hela.

Jag har ökat utgifterna. Vi har anställt fler lärare, vi har anställt fler läkare och vi har anställt fler poliser. Men vi har också höjt skatten, så att vi har råd med detta.

Med Niklas Wykmans sätt att se på detta skulle det vara en ansvarsfull ekonomisk politik att säga upp tusentals poliser, lärare och sjuksköterskor. Det är en politik som Niklas Wykman får stå för. Och det står Moderaterna för, eftersom de vill sänka skatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men vilka problem har vi i Sverige i dag? Har vi för få eller för många poliser? Jag vill att vi ska ha fler poliser. Har vi för få eller för många lärare? Jag vill att vi ska ha fler lärare. Har vi för få eller för många läkare? Jag vill att vi ska ha fler läkare. Men då ska vi öka utgifterna.

En sak är tydlig: Det finns inte en skattesänkning i världen som gör att man kan anställa fler poliser, fler läkare eller fler lärare. Här går skiljelinjen i svensk politik. Jag vill att vi ska ha ett tryggt samhälle för våra barn, för våra ungdomar och för våra äldre. Då är inte skattesänkningar svaret på det.

Överläggningen var härmed avslutad.