Insatser för att få fler utrikes födda kvinnor i arbete

Interpellationsdebatt 7 mars 2023

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 47 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Teresa Carvalho har frågat mig vilka förslag jag och regeringen har för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete, vilken bedömning vi gör av kostnadsutvecklingen för kommunernas försörjningsstöd när man väljer att minska resurserna till arbetsmarknadspolitiska program och om jag tänker ta några initiativ med anledning av detta. Vidare har Teresa Carvalho frågat mig hur jag bedömer att nedskärningarna på de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att påverka gruppen utrikes födda kvinnor och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder.

I dag står alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, långt från arbetsmarknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till frihet att självständigt forma sitt liv och etablera sig på arbetsmarknaden.

Alla som kan arbeta ska göra det. Regeringen arbetar för att öka både incitamenten och drivkrafterna för utrikes födda, framför allt kvinnor, att gå från bidrag till arbete och på så sätt minska utanförskapet och bli en del av den svenska arbetsmarknaden. Detta leder på sikt till självförsörjning och egenmakt att forma sitt liv och sin egen ekonomi.

Det riksdagsbundna jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv, och det behövs i vissa fall påtagligt bättre incitament för nyanlända kvinnor att gå ut i arbete. En särskild utredare har därför i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder som syftar till att förbättra utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden (dir. 2022:42).

Kunskaper i svenska språket är avgörande för att nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Undervisningen i sfi ska ses över i syfte att förstärkas. Arbetet med att anvisa fler till reguljära studier ska fortsätta, och regeringen har i budgetpropositionen för 2023 föreslagit att vuxenutbildningen ska stärkas för att motverka arbetslöshet.

Regeringen bedömer att det finns utrymme för effektivisering av arbetsmarknadspolitiken. Genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet kan anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas 2023.

Trots en minskning av anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser finns utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer med en inriktning som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden. Det handlar om matchningstjänster, arbetsmarknadsutbildning och att fler ska kunna ta del av arbetspraktik.

Neddragningen av anslaget för arbetsmarknadspolitiska program påverkar inte antalet personer som kan få aktivitetsstöd för sin försörjning vid deltagande i program. Snarare budgeterar regeringen för ett högt antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser även utanför ramprogrammen.

Subventionerade anställningar kan - rätt utformade - ha tydliga positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt för långtidsarbetslösa och nyanlända. Andelen nystartsjobb och introduktionsjobb som går till kvinnor har ökat jämfört med 2021. Det ökade antalet kvinnor utgörs i nio fall av tio av utrikes födda kvinnor. Sammantaget pekar ökningen av kvinnors andel i stöden på att avvecklingen av extratjänster till stor del har kompenserats av andra subventionerade anställningar till kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På längre sikt har de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet enats om att arbeta för att en stor bidragsreform ska genomföras under mandatperioden som bland annat syftar till att förbättra incitamenten för människor att komma ut i arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap.


Anf. 48 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! I morgon är det internationella kvinnodagen, och tyvärr ser vi att den ekonomiska ojämställdheten ökar för första gången på väldigt länge.

Få politikområden påverkar jämställdheten så mycket som arbetsmarknadspolitiken, och det finns både glädjeämnen och orosmoln, kan vi konstatera. Sverige ligger i topp inom EU när det kommer till kvinnors sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande. Men vi har också en alldeles för hög långtidsarbetslöshet, särskilt bland utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund.

Eftersom vi samtidigt har en hög efterfrågan på arbetskraft drar vi socialdemokrater slutsatsen att det behövs mer utbildning och andra individanpassade stödinsatser för att få också dessa kvinnor närmare arbetsmarknaden och slutligen i jobb och egen försörjning. Men regeringen och Sverigedemokraterna väljer tvärtom att skära ned på vuxenutbildningen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken med miljardbelopp samtidigt som vi går in i lågkonjunktur.

Mot denna bakgrund har jag frågat arbetsmarknads- och integrationsministern vad regeringen tänker göra för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete. Vad fick jag för svar uppläst nyss? Jo, på sikt finns tankar om en bidragsreform. Varför regeringen inte sätter igång med den nu framgår inte. Annars fanns det inget konkret om nya reformer. Det mesta ska tugga på som tidigare men med mindre resurser. Detta icke-svar tycker jag är ganska symtomatiskt.

Den som följer Johan Pehrson i sociala medier har fått ta del av både pizzabak och semmelfika, men politiskt krafttag för att få fler i arbete lyser samtidigt med sin frånvaro. Den 18 november gjorde arbetsmarknadsministern ändå ett inlägg där han deklarerade att han i sin nya roll tänker lägga extra fokus, ja till och med sitt helhjärtade fokus, på utrikes födda kvinnor, som har halkat efter på arbetsmarknaden. Så döm om min förvåning när jag läste regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen och fann att arbetsmarknadsministern nu tvärtom har suddat ut just den styrningen. Det blev alltså inte fler mål eller skarpare styrning, som man kan förvänta sig av ett extra fokus, utan i stället har de tidigare skrivningarna försvunnit.

Jag instämmer naturligtvis till fullo i arbetsmarknadsministerns slutsats i inlägget från den 18 november, att det behövs ett särskilt fokus på utrikes födda kvinnor och deras möjligheter att komma i egen försörjning och arbete, eftersom det är en grupp som har halkat efter på arbetsmarknaden och eftersom vi ser i uppföljningen att gruppen har fått oproportionerligt lite stöd från Arbetsförmedlingen.

Fru talman! Jag skulle vilja be arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson att förtydliga hur han avser att fokusera "helhjärtat" på utrikes födda kvinnor när han samtidigt plockar bort de mål och skrivningar som styr mot just det från regleringsbrevet till den ansvariga myndigheten.


Anf. 49 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Långtidsarbetslösheten är ett fruktansvärt gissel som stenhårt har bitit sig fast i samhället under de år som ni ska ta ansvar för, Teresa Carvalho. Det gäller Norrköping och hela Sverige. Det har ätit sig in och tagit bort människors livschanser och kvinnors egenmakt.

Datumet den 8 mars handlar om att vi ska fortsätta att jobba för kvinnors rätt till frihet och frigörelse på alla sätt. Inte minst gäller detta de kvinnor som finns i den långtidsarbetslöshet som har ätit sig fast, som är på en enormt hög nivå. Det gäller inte sällan utomeuropeiskt födda kvinnor som har invandrat till Sverige.

Detta beror på att man inte har gjort det man nu säger. Jag är otroligt glad när Socialdemokraterna i opposition kvicknar till och kommer med uppfriskande förslag om att öka kraven för etableringsersättning och att öka kraven på motprestation för försörjningsstöd. Vi har gått till val, och vunnit valet, på att bry oss om människor. Att ställa krav är att bry sig, att ge hjälp och stöd.

Vidare ska vi titta på hur sfi fungerar brett. Vad gäller kvinnorna som inte har lärt sig svenska, trots socialdemokratiskt geniarbete under åtta år, ska vi inte gråta över spilld mjölk, utan vi ska göra vad vi kan för att hjälpa dem nu. Därför har vi fördubblat statsanslaget för yrkesvux, det vill säga att arbeta med svenskan och jobba samtidigt för att därmed förr eller senare komma in i ett reguljärt arbete.

Vi ökar kraven på Arbetsförmedlingen att anvisa till arbetsmarknadsutbildningar. I detta finns jämställdhetsintegrering med fullt ut. Vi ställer krav på ökad rörlighet. I den förra interpellationsdebatten uttrycktes det fint att personer ska få hjälp och stöd ute i livet mellan husen. Det handlar om människor. Det är därför vi satsar på kvinnors organisering. I stället för att klaga på gubbar som kontrollerar kvinnorna kan vi se till att kvinnorna får hjälp att organisera sig. Vidare handlar det om att satsa på meningsfull fritid för ungdomar. Det påverkar kvinnor som inte sällan, rätt eller fel, har ett stort ansvar för familjen och barnen men som i övrigt är kontrollerade.

Vi gör detta nu därför att vi tror att det är möjligt att komma längre. Om man kom till Sverige för ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju eller åtta år sedan är det dags att i dag, om man inte har gjort det tidigare, lära sig svenska och få hjälp och stöd att komma in i arbetspraktik eller yrkesvuxutbildning, som det nu satsas stort på.

Det finns inte socialdemokratiska extratjänster, men nu har det pekats på att det finns en hel del andra subventionerade tjänster. Snart kommer etableringsjobben, och de kan leda till ett ökat fokus inte bara mot vård och omsorg i offentlig sektor utan också mot industrin. Det är bra.

Jag hör inte till dem som skäller på alla försök som har gjorts. Det har gjorts bra försök, men jag konstaterar att det är nu som Socialdemokraterna vill ställa krav - och jag välkomnar det.


Anf. 50 Teresa Carvalho (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag börjar med att konstatera att ministern inte har något bra svar på hur han ska fokusera helhjärtat på att få fler utrikes födda kvinnor i arbete samtidigt som han plockar bort de mål som vi hade i Arbetsförmedlingens regleringsbrev. Han plockar bort det som fanns i regleringsbrevet. Dessutom påminner jag om att han skär ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och på vuxenutbildningen med miljardbelopp.

Ministern pratar här om ökade krav och säger att han är glad över att vi socialdemokrater har piggnat till i opposition - att vi nu ser att det behöver ställas krav på människor. Jag vill vara tydlig och påminna arbetsmarknadsministern om att vi socialdemokrater skruvade på flera kranar samtidigt när vi satt i regeringen under förra mandatperioden. Vi ökade stöden och kraven. Bland annat införde vi en utbildningsplikt för nyanlända som behöver det. Vi gjorde etableringsinsatserna till en skyldighet, inte bara en rättighet - som den tidigare alliansregeringen gjorde. Det var vi som initierade aktivitetsplikten inom försörjningsstödet. Vi får se om den nuvarande regeringen fullföljer detta. Vi socialdemokrater anser att det behövs både stöd och krav, men regeringen stirrar sig blind på kraven och sänker stöden. Det tycker vi är fel.

Låt mig gå tillbaka till min fråga om regleringsbrevet och de utrikes födda kvinnorna. Jag tänker inte ge mig här, utan det är Johan Pehrson som ska svara på frågorna.

Hur sätter Johan Pehrson ett helhjärtat fokus på att få fler utrikes födda kvinnor i arbete när man tar bort styrningen från regleringsbrevet? Hur ska den ansvariga myndigheten förstå att Johan Pehrson vill ha mer fokus, inte mindre fokus, när han plockar bort de skrivningar som fanns tidigare? Hur kommer det sig att Johan Pehrson så lättvindigt bytt fot om inriktningen i arbetsmarknadspolitiken? Först var det tydligt, och nu hör vi ingenting. Det syns inte heller i regleringsbrevet. Kan det måhända vara så att det finns en koppling till att Sverigedemokraterna skrev en kommittémotion till arbetsmarknadsutskottet med förslag om att regeringen ska se över och på sikt avveckla det man kallar särlösningar baserade på födelseland?

Nu förstår alla att det inte är så det fungerar, det vill säga olika insatser baserat på vilket land man är född i. Men det går inte att tolka på annat sätt än att det Sverigedemokraterna är ute efter är att det inte ska läggas resurser och insatser på utrikes födda, trots att det många gånger är precis samma insatser som också riktas till andra långtidsarbetslösa.

Jag kan konstatera att Johan Pehrson i november drog slutsatsen att det mest verkningsfulla för att bekämpa långtidsarbetslösheten är att se till att fler utrikes födda kvinnor kommer i arbete. Det är där fokus ska ligga. Men sedan har han uppenbarligen svängt, troligtvis på Sverigedemokraternas order.

Jag tycker att detta är ett svek mot de utrikes födda kvinnorna i vårt land, som troligtvis kommer att få det svårare att komma i arbete, det vill säga egen försörjning. Det är grunden för frihet och jämställdhet. Men det är inte bara ett svek mot de kvinnorna utan det är ett svek mot hela Sverige när regeringen inte gör allt den kan för att bryta den segregation som sliter sönder vårt land för att i stället öka jämställdheten.

(Applåder)


Anf. 51 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Under åtta år har klyftorna fördjupats, och under åtta år har långtidsarbetslösheten bitit sig fast bland mängder av grupper. Men den största gruppen är utrikes födda kvinnor. Det är de som är långtidsarbetslösa.

Därför finns en särskild utredning som enligt direktiven tittar på vad det är som gör att kvinnor inte lär sig på sfi eller kommer ut på arbetsmarknaden. Det är personer som har kommit till vårt land för ett, två, tre eller fyra år sedan - och ni har tittat på och hoppats på att det nog ska bli bra. Sedan kör ni stenhårt på att det ska vara nya krav på människor att flytta eller göra en motprestation för att få försörjningsstöd eller etableringsersättning. Jag tycker att det är bra, och jag deltar gärna i det arbetet. Men det här är ett något sent uppvaknande. Nu ska vi se till att det här blir verklighet, och det är bra om det finns stöd.

Socialdemokraterna måste ändå förstå detta att regera med goda ambitioner, att inte vara styrd av något annat parti - hoppas jag. Jag skulle aldrig komma på tanken att insinuera att Socialdemokraterna var styrda av Miljöpartiet. Det kunde inte hända att identitetspolitik och konstigheter styrde Socialdemokraterna när Miljöpartiet satt i regeringen. Vad obehagligt att säga som det är - det ska vi inte göra!

Nu är det fråga om utländskt födda kvinnor. Men jag ska säga att utländskt födda kvinnor är ett vitt begrepp. Det kan vara amerikanska kvinnor, brasilianska kvinnor eller kanadensiska kvinnor - det ser olika ut - och det finns belgiska och finska kvinnor. Vi vet att det handlar om länder utom Europa, och det behöver man möta på olika sätt.

Här finns kvinnor som har invandrat till Sverige från Syrien, Etiopien eller Somalia. Vi vet att förutsättningarna för att hjälpa dem med praktisk integration och etablering på plats i en kommun ser olika ut. Men vi har en utredning som vi nu ändrar lite grann för att få tydligare mätbara delar för att se vad det är som inte har fungerat.

Jag misstror inte Socialdemokraterna. Jag har ingen annan tro än att ni vill väl. Men det är magstarkt med detta tonläge när ni lämnar efter er ett Sverige som har enorma integrationsproblem och där separatisterna äter sig in. Separatisterna har kommit in i folkvalda församlingar. Vi hade nyss en debatt om arbetslivskriminalitet. Vi har ett utanförskap som plågar människor och berövar dem deras frihet.

Vi ändrar nu det här, och det viktigaste är naturligtvis att människor lär sig svenska och kommer i arbete. För 20 år sedan stod Liberalerna i den här kammaren och sa att vi ska lära oss svenska i Sverige och att det är helt avgörande. Då möttes man av något annat från Socialdemokraterna. Det var i stort sett något som ondskan släpat in. Men jag är glad att Socialdemokraterna har piggat på sig i opposition.


Anf. 52 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Johan Pehrson har synpunkter på tonläget från Socialdemokraterna när vi påpekar att segregationen sliter sönder vårt land och att det behövs fler insatser för att bryta segregationen och öka jämställdheten. Jag tycker att det är ganska magstarkt, särskilt när ministern inte svarar på de konkreta frågor jag ställer om varför ministern först pekar ut att det som är mest verkningsfullt för att bekämpa långtidsarbetslösheten i vårt land är att sätta extra fokus på utrikes födda kvinnor och sedan suddar bort de skrivningar som fanns om just detta i regleringsbrevet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är helt fel att påstå att det är ett sent uppvaknande från Socialdemokraternas sida att vi ser att det behövs både krav och stöd för enskilda. Det är helt uppenbart fel med tanke på att vi har genomfört flera reformer för att öka både kraven och stöden.

Jag vill också påminna om att etableringstiden har sjunkit rejält under Socialdemokraternas tid vid regeringsmakten. Sysselsättningsgraden har gått upp. Allt har alltså inte varit fel. Men jag är den första att understryka att långtidsarbetslösheten är för hög. Vi är inte nöjda, naturligtvis inte. Det behövs fler insatser.

Det är därför vi är så vansinnigt kritiska till att regeringen skär ned på vuxenutbildningen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken och nu dessutom tar bort styrningen mot just den här gruppen i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen. Vi kan ju se att den styrning som vi hade gav resultat. Det blev ju fler kvinnor i arbetsmarknadsutbildning när vi skrev in det i regleringsbrevet. Om arbetsmarknadsministern nu vill att det ska vara extra fokus på den här gruppen, varför tar man då bort den styrningen från regleringsbrevet?

(Applåder)


Anf. 53 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Vi behöver kanske inte förlänga det här, men alltså: Socialdemokraterna styr. Den största gruppen som är långtidsarbetslös blir utrikes födda kvinnor.

Vi fokuserar nu på att göra allt vi kan för dem. Vi har en särskild utredning, och vi ska få ned långtidsarbetslösheten. Allt detta som görs för jämställdhetsintegrering och allt detta som görs på olika håll för att se till att man lättare kommer in på yrkeshögskola, på komvux och yrkesvux och på arbetsmarknadsutbildningar, detta görs ju nu. Det är ju på gång, delvis för att Socialdemokraterna själva till slut identifierade detta. Det välkomnar jag.

Nu är fokus på att få ned långtidsarbetslösheten. Om man gör detta kommer man inte runt det faktum att det är utrikes födda kvinnor som är långtidsarbetslösa. Men jag kan säga det tio gånger om det underlättar för Socialdemokraterna att förstå att långtidsarbetslösa individer till stor del är utrikes födda kvinnor. Jag vet inte om jag ska skicka med en liten ordbok med regleringsbreven för att förklara detta med lite statistik. Om det underlättar gör jag gärna det, för jag vill inte att vi ska missförstå varandra på detta område.

Vi kan säkert komma att ha olika åsikter när det ska genomföras åtgärder. Jag tror att den reguljära utbildningen med arbetsplatsnära utbildningar eller subventionerade anställningar är bättre. Låt oss tycka olika där vi tycker olika! Men vi vill göra vad vi kan för att hjälpa utrikes födda kvinnor in på arbetsmarknaden.

Har man inte kommit in efter år ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju eller åtta är det dags att göra det nu. Då är det svenska, och då är det jobb. Då krävs det också en bidragsreform, men den är ju inte klar än. Vi jobbar med den. Många saker vi måste göra nu handlar om att hantera den omfattande inflation som vi har i Sverige som gör alla människor fattiga. De enda som kompenseras är personer som studerar, pensionärer och personer med graviditetspeng. Vanliga löntagare får det svårare. Det är en jätteutmaning vi har i denna inflationsekonomi - som inte heller, vill jag understryka, är enbart Socialdemokraternas fel men som vi måste hantera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2022/23:210 Insatser för att få fler utrikes födda kvinnor i arbete

av Teresa Carvalho (S)

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

 

Sedan 2014 då Socialdemokraterna bildade regering arbetar över 450 000 fler på svensk arbetsmarknad. Sverige har den nästa högsta sysselsättningsgraden i EU och därtill ett arbetskraftsdeltagande som är bland de högsta. I Sverige är det fler som vill arbeta och som står till arbetsmarknadens förfogande än i något annat EU-land. En viktig anledning till detta är den föregående regeringens arbetsmarknadspolitik där människor som stod utanför arbetsmarknaden möttes av både tydliga förväntningar att komma i arbete och stöd till utbildning och insatser som ledde till jobb.

Samtidigt är det tydligt att gruppen utrikes födda kvinnor har halkat efter. En stor andel av dem som varit utan arbete i mer än 24 månader är utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund. Oftast vill dessa kvinnor inget hellre än att ha ett jobb, men för att detta ska ske behövs ofta långsiktiga och intensiva stödinsatser.

Även om arbetslösheten är för hög bland utrikes födda, och i synnerhet bland kvinnor, är det glädjande nog samtidigt så att hela gruppens sysselsättning har ökat. Regeringen konstaterar också i sin budgetproposition att sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor är högre i Sverige jämfört med genomsnittet bland utrikes födda kvinnor inom EU.

Dessvärre finns en stor risk för bakslag när arbetslösheten nu förväntas stiga och regeringen samtidigt väljer att kraftigt dra ned på resurserna till rustande arbetsmarknadsinsatser. Regeringen konstaterar vidare i budgetpropositionen: I takt med att efterfrågan i ekonomin bedöms bli svagare väntas även läget på arbetsmarknaden bli sämre. Svagare efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslöshet innebär att personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden drabbas särskilt hårt.

För att motverka långtidsarbetslösheten och segregationen måste fler utrikes födda kvinnor komma i arbete och egen försörjning. Den annalkande lågkonjunkturen ökar behovet av en bred och aktiv arbetsmarknadspolitik. Varje barn behöver få se sina mammor och pappor gå till jobbet och bidra till samhället. Vi socialdemokrater vill därför införa en aktivitetsplikt i försörjningsstödet och skärpa kraven vid arbetskraftsinvandring, så att de jobb som finns i Sverige i högre grad tas av arbetslösa som redan finns här. Vi vill också ge Arbetsförmedlingen bättre förutsättningar att möta de arbetssökande i hela landet, särskilt där arbetslösheten är som störst. Och vi vill fylla på verktygslådan med fler verktyg för att rusta människor utifrån deras behov. Vi är sammanfattningsvis djupt kritiska till regeringens nedskärningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen.

Extratjänsterna var en insats som hjälpte inte minst utrikes födda kvinnor att komma närmare arbetsmarknaden och egen försörjning. Dessa slopades av högerpartierna, men i vårt socialdemokratiska budgetalternativ återinför vi dem.

Hälften av dem som hade en extratjänst var utrikes födda kvinnor. Dessa kvinnor fick genom extratjänsterna en möjlighet att gå från isolering i hemmet till en meningsfull sysselsättning, med siktet inställt på att därefter gå vidare till reguljärt arbete.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:

 

  1. Vilka förslag har ministern och regeringen för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?
  2. Vilken bedömning gör ministern och regeringen av kostnadsutvecklingen för kommunernas försörjningsstöd när man väljer att minska resurserna till de arbetsmarknadspolitiska programmen, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?
  3. Hur bedömer ministern att nedskärningarna på de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att påverka gruppen utrikes födda kvinnor, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?