Inrättande av en angränsande zon

Svar på interpellationer

Herr talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder regeringen nu är beredd att vidta för att en angränsande zon snarast möjligt inrättas.

Havsgränsutredningens betänkande Gränser i havet, SOU 2015:10, skickades ut på remiss direkt efter det att det hade överlämnats till mig våren 2015.

Beredning av utredningens förslag och remissyttrandena pågår inom Regeringskansliet. Arbetet med att införa en angränsande zon har emellertid visat sig vara lagtekniskt betydligt mer komplicerat än vad som ursprungligen förutsattes i utredningens förslag. Beredningsarbetet har därför tagit längre tid än vad jag förutsåg i mina tidigare svar.

Regeringens inställning till införandet av en angränsande zon utanför Sveriges sjöterritorium har inte förändrats på något sätt. Det är regeringens avsikt att fatta beslut om en lagrådsremiss under våren 2017. Därefter fortsätter arbetet med en proposition till riksdagen.

Havsgränsutredningens betänkande innehåller förslag till hur en angränsande zon utanför Sveriges sjöterritorium skulle kunna inrättas. Men betänkandet innehåller också förslag till en uppdaterad och mer preciserad gräns för Sveriges sjöterritorium. Detta förslag, liksom förslaget till yttre avgränsningslinjer för den nya angränsande zonen, är baserat på omfattande mätningar och beräkningar utmed hela Sveriges kust av var och hur baslinjer får dras i enlighet med bestämmelserna i FN:s havsrättskonvention. Mätningarna och beräkningarna är gjorda inom utredningens ram och har resulterat i långa förteckningar över geografiska koordinater som anger linjernas positioner så exakt som modern teknik medger.

Den planerade propositionen avses föreslå dels en ny lag om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner, dels en ny lag som inrättar Sveriges angränsande zon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den planerade propositionen avses också innehålla geografiska koordinater för de yttre avgränsningslinjerna för kontinentalsockeln och för Sveriges ekonomiska zon. Dessa linjer är sedan tidigare fastställda i gällande överenskommelser med kringliggande grannstater, så där föreslås inga förändringar. Linjernas läge anges med enhetliga koordinater på samma sätt som sjöterritoriets gräns och den angränsande zonens yttre avgränsningslinjer.

Den nya lagstiftning som regeringen har för avsikt att föreslå har den stora fördelen att sjöterritoriets gräns och den ekonomiska zonen med den nya angränsande zonen kommer att finnas tillgängliga i digital form. Så har hittills inte varit fallet.

Herr talman! Tack så mycket, utrikesministern, för svaret på min interpellation! Jag har gång efter annan här i kammaren sedan 2008 försökt att aktualisera frågan om en angränsande zon såväl genom interpellationer och enkla frågor som motioner.

År 2011 tillsattes ju en havsrättsutredning som arbetade ända fram till februari 2015. Skälet till att utredningstiden var så lång var att det på grund av landhöjningen i Sverige visade sig nödvändigt att mäta om de så kallade baslinjerna, vilka utgör själva utgångspunkten både för uppmätning av sjöterritorium och för uppmätning av en angränsande zon.

I februari 2015 var utredningen i vart fall klar, och i maj samma år hade jag en interpellationsdebatt med utrikesministern om inrättande av en angränsande zon. En angränsande zon kan beskrivas som en ytterligare zon utanför sjöterritoriet som uppgår till en maximal bredd av 24 nautiska mil från baslinjen.

I debatten i maj förra året svarade utrikesministern att regeringen så snart det var lagtekniskt möjligt skulle inrätta denna angränsande zon. I debatten gjorde utrikesministern även bedömningen att vid årsskiftet 2015/16 skulle en proposition kunna anlända till riksdagen.

Jag hittade inte någon proposition gällande angränsande zoner i propositionsförteckningen för förra riksdagsåret och inte heller för detta riksdagsår. Därför har jag nu ställt frågan på nytt.

Nu säger regeringen att vi kommer att kunna se fram emot en lagrådsremiss våren 2017, det vill säga om ett drygt halvår. Med en sådan tidsplan förefaller det inte möjligt med ett inrättande av denna zon förrän tidigast den 1 januari 2018.

Då är frågan: Har tiden någon betydelse i det här fallet? Mitt bestämda svar är ja. Vi har nu ett försämrat omvärldsläge som försämras vecka för vecka. För en tid sedan uttalade statsminister Stefan Löfven att det kanske kunde vara bra med "fria ytor" mellan Ryssland och väst.

Herr talman! Jag hör inte till dem som tror på detta. Tvärtom, i en tid av spänning och ett försämrat omvärldsläge behövs det kontroll och tillsyn och inte några fria ytor vare sig i Östersjön eller i andra områden.

Tiden har också betydelse eftersom det pågår verksamheter ute på Östersjön mer eller mindre kontinuerligt. Jag vet att det just nu inom Regeringskansliet bereds en ansökan om utläggning av ytterligare gasledningar i Östersjön, och regeringen har uttryckt oro för detta. Samtidigt bedömer man att man kanske inte har så stora möjligheter att hindra denna verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I det sammanhanget har det betydelse om vi inte hinner inrätta den angränsande zonen i tid inför de aktiviteter som nu planeras.

Nu säger utrikesministern att det var lagtekniskt betydligt mer komplicerat än vad hon förutsåg. Då blir min fråga, herr talman: På vilket sätt är det komplicerat? Handlar det om resurser i Regeringskansliet, eller beror det på något lagtekniskt problem? I så fall skulle jag vilja ha det utrett.

Herr talman! Jag tror att jag måste börja med att ta ur Allan Widman villfarelsen att detta skulle kunna påverka Nord Stream 2. Så är det inte. Det är havsrättskonventionen som styr hur vi ska agera. Dessutom har vi naturligtvis säkerhetspolitiska intressen. Havsrättskonventionen ger länder rätt att till exempel lägga ut kablar och anläggningar på havsbotten eller på sjöbotten.

Detta är inte realistiskt, utan den frågan måste vi hantera på andra möjliga vägar, vilket vi gör med respekt för folkrätten och i enlighet med våra politiska mål, till exempel energiunionen. Vi måste verka via EU, och vi måste se till att bevaka våra egna säkerhetspolitiska intressen. Men vi ska inte tro att detta skulle påverka Nord Stream 2. Man måste nog klargöra det från början.

Det här är komplicerad materia. Det är väldigt tekniskt, och jag undrar om de som lyssnar har förstått det lilla som vi har sagt så här långt, och jag tror att Allan har med sig utredningen. Att det har tagit många år visar ju att det har lagtekniska konsekvenser som gör att det har tagit längre tid.

Vi har ingen annan ambition utan delar önskan att åstadkomma detta. Vårt besked nu är dock att vi dels kopplar ihop de olika arbeten som görs med havsgränser, dels gör en uppdatering av den svenska lagstiftningen om sjöterritoriets gräns. Det är detta som pågår. Dessa båda frågor hör nära ihop.

Precis som Allan Widman sa får Sveriges sjöterritorium sträcka sig som högst tolv nautiska mil utanför baslinjerna. Den angränsande zonen ska ansluta sig direkt till detta, och sedan sträcka sig högst 24 nautiska mil räknat från samma baslinjer. Min och regeringens utgångspunkt är att vi i så stor utsträckning som möjligt ska använda möjligheten att inrätta en angränsande zon som sträcker sig 24 nautiska mil räknat från baslinjerna.

Detta är dock inte möjligt längs hela Sveriges kust. Havsområdena är inte tillräckligt stora överallt. I vissa områden finns inget utrymme alls för en svensk avgränsande zon, till exempel i Öresund och Ålands hav. Där gränsar svenskt territorium direkt mot danskt respektive finländskt territorium. Det svenska sjöterritoriet avgränsas alltså där av riksgränsen mot Danmark respektive riksgränsen mot Finland. Även i Kvarken saknas utrymme för en angränsande zon.

Det finns alltså en rad fakta som man måste ta hänsyn till. Av detta skäl kan den svenska angränsande zonen inte utformas som ett sammanhängande område, och därför föreslår utredningen att det ska finnas fyra åtskilda områden. Det är inget konstigt med det. Den angränsande zonen ligger på internationellt vatten och inom Sveriges ekonomiska zon. Vår ekonomiska zon består också av fyra av varandra åtskilda områden utanför sjöterritoriet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad juristerna sagt oss är att en hel del lagtekniskt arbete återstår på grund av detta. Därtill kommer så småningom en digitalisering.

Herr talman! Om någon trodde att jag torgförde uppfattningen att en angränsande zon på något sätt skulle ändra Havsrättskommissionens regler vad gäller exempelvis utläggningar av gasledningar på internationellt vatten ber jag om ursäkt. Det var inte min avsikt. Jag vet att detta inte har förutsättningar att hindra det här.

Våra möjligheter att stoppa den nu planerade gasledningen utifrån Havsrättskommissionens regler är enligt min bedömning tämligen begränsade. Jag har förstått att detta även är regeringens bedömning. Om man inte kan stoppa detta inställer sig frågan vad man då gör. Ja, då lägger man fram förslag som innebär att man inte bara har möjlighet utan också anledning att vara närvarande i de vattenområden där arbetet pågår. Dessutom kan man utöva kontroll och viss svensk statlig överhöghet. På detta sätt kan vi effektivt åtminstone se till att den osäkerhet som följer med dessa arbeten blir mindre.

Herr talman! Jag har, som utrikesministern påpekade, med mig utredningens betänkande, Gränser i havet. Denna 900 sidor tjocka tegelsten är ett gediget arbete som utförts av hovrättslagmannen Magnus Göransson. I försvarsutskottet har vi fått föredragningar om utredningen. Det är korrekt som utrikesministern påstår: Här finns mängder av koordinater, sida upp och sida ned. Man mätte om baslinjerna runt hela Sveriges kust, vilket allmänt sett också är mycket bra då detta inte har gjorts på 40 år.

Men jag känner mig inte helt tillfredsställd med svaret som utrikesministern ger på min fråga om vad det specifikt är som lagtekniskt har blivit svårare. Finns det någonting som inte förutsågs redan från början i utredningen? Har några nya omständigheter tillkommit? Jag vore glad om utrikesministern i så fall detaljerat kunde förklara vad problemet består i. Handlar det om resurser eller om förvaltningsrättsliga komplikationer? Och varför har regeringen inte förutsett detta förrän nu, snart ett och ett halvt år efter att utredningen lämnade sina förslag?

Herr talman! Havsrättskommissionens bestämmelser om rätt att vidta åtgärder inom sin angränsande zon innebär ju inte att Sverige skulle få någon form av överhöghet över de havsområden som omfattas av svensk angränsande zon. Den kommer att vara belägen på internationellt vatten inom Sveriges ekonomiska zon. Däremot kan en angränsande zon ge större möjligheter att exempelvis skydda fornminnen och kulturföremål som finns på havsbotten inom zonen. Man kan även skydda andra föremål på havsbotten, vilket är värdefullt inte minst med tanke på vrak som finns i till exempel Östersjön.

Jag tror att vi måste klara ut två grundläggande frågor. Den första är att vi inte kan hoppas på att denna förändring innebär att vi kan stoppa Nord Stream 2, vilket Allan Widman också medgav. Det ger oss heller inget sådant instrument. Vi ska fortsätta att arbeta med frågan, och det gör vi också mycket aktivt, framför allt via EU. För vi menar att EU och andra länder som kommer att bli köpare av rysk gas är de som är viktigast att påverka.

I detta större sammanhang kommer Sverige att ha en mer begränsad roll. Det måste vi vara helt på det klara med, eftersom det passerar vår ekonomiska zon och inte som i andra fall där länder kan påverka dragningen på ett helt annat sätt. Vi måste göra allt vi kan för att skydda våra säkerhetspolitiska intressen. Det arbetet pågår för fullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra frågan jag vill klara ut är funderingen om vi underförstått skulle ha ett intresse av att på något sätt aktivt försena arbetet. Så är det definitivt inte. Det handlar helt enkelt om att det innebär mer arbete med dessa förslag. Man kan ha underskattat hur mycket det faktiskt innebär.

Jag kan dock inte svara på alla detaljer och hur man exakt arbetar rent lagtekniskt. Detta är de uppgifter som vi har fått, och vi kommer förstås att se till att det här hanteras på bästa sätt och att det skickas ut med en lagrådsremiss så snart allt är klart. Jag har ingen anledning att misstro våra experter, som säger att det krävs mer lagtekniskt arbete än vad man trodde från början.

Vi ska göra det ordentligt när det nu genomförs efter 40 år. Då kanske det får ta några extra månader så att det också blir rätt. Sedan återstår som sagt digitaliseringen för att också ha det i en modern form.

Herr talman! Jag är den första att önska regeringen lycka till när det gäller möjligheterna att restriktivt pröva den ansökan som kom in i september om ännu en gasledning i Östersjön. Jag kan dock konstatera att regeringen i samband med att det togs ett initiativ grundat på i första hand säkerhetspolitiska överväganden för en tid sedan valde att inte skriva på detta initiativ.

Men jag önskar som sagt lycka och välgång, och jag önskar inget hellre än att det finns möjligheter att stoppa detta projekt, som ju har en lång rad försvars- och säkerhetspolitiska implikationer. Det gäller inte minst ett ökat europeiskt beroende av rysk gas.

Sedan vill jag nog ändå rätta utrikesministern: En angränsande zon innebär en viss överhöghet för Sveriges vidkommande. Mot fartyg som passerar in i och ut från vårt sjöterritorium kan vi ingripa med tullar, skatter, hälsa och - vilket utrikesministern var inne på - även när det gäller arkeologiska och historiska fynd. Vi kan utöva domsrätt inom en angränsande zon.

Som vi vet kommer den här gasledningen i stora delar att byggas med stöd av fasta stödjepunkter utmed Sveriges kuster. Det innebär att vi kommer att ha en omfattande in- och utgående trafik.

Nu säger utrikesministern att hon tror att det helt enkelt handlar om att det har blivit mer arbete. Men det är ju utrikesministerns eget departement som utför detta arbete. Mina frågor kvarstår: Vad specifikt är det som har gjort att detta har dragit ut på tiden? Och varför har regeringen inte kunnat förutse detta förrän ett och ett halvt år efter att utredningen lämnat ifrån sig sitt betänkande?

Herr talman! Jag har inget annat svar på det än att det lagtekniskt är mer komplicerat än vad man ursprungligen trodde. Man ser att det tar längre tid, och då ska det göras ordentligt, vilket vi avser att göra. Vi återkommer så snart vi kan med en lagrådsremiss för att genomföra det här förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.