Inlandsbanan

Fru talman! Per Åsling har frågat mig på vilket sätt jag kommer att se till att tvärbanan Arvidsjaur-Jörn är tillgänglig för godstrafik med systemtåg till och från Inlandsbanan och inte bara som omledning vid extraordinära händelser såsom stopp i trafiken eller att Försvarsmakten behöver den.

Regeringen har tidigare angett att Trafikverket bör fortsätta att utreda Inlandsbanans framtida funktion i den av regeringen utpekade bristanalysen. Jag utgår från att Trafikverket beaktar alla relevanta frågor i detta utredningsarbete.

När det gäller tillämpning och beslut enligt järnvägsförordningen är det Trafikverkets ansvar. Vid en upplåtelse övertar nyttjanderättshavaren ansvaret för att underhålla den upplåtna delen och för de investeringar som behövs för nyttjandet samt ansvaret som infrastrukturförvaltare.

Fru talman! Jag tackar infrastrukturminister Tomas Eneroth för svaret.

Låt mig börja med att dra en liten historik om Inlandsbanan. Den kom att byggas upp under lång tid med start i slutet av 1800-talet. Den färdigställdes på 1930-talet. Inlandsbanan kom sedermera att läggas ned i den tappning som den drivits i fram till 90-talet genom att dåvarande regering beslutade att avveckla Inlandsbanan. Ett arbete startades då bland inlandets kommuner; man gick ihop och bildade en ekonomisk förening som nu äger det driftsbolag, Inlandsbanan AB, som driver banan. Jag tycker att det har varit ett förtjänstfullt arbete. Man har från inlandskommunernas sida visat prov på entreprenörskap och jävlaranamma. Man har också visat att det finns ett behov av att Inlandsbanan finns kvar och utvecklas. Inlandsbanan AB har sedermera stärkt verksamheten allteftersom. Inlandsbanan har i mångt och mycket underhållits och är i betydligt bättre skick nu än när man tog över. Men mycket återstår.

Det råder kapacitetsbrist i landet. Så sent som i december sa generaldirektören för Trafikverket att det är kapacitetsbrist på våra järnvägar. Då tycker jag att det är viktigt att nyttja den potential som finns i Inlandsbanan. Den skulle kunna vara en effektiv och väl fungerande infrastrukturlänk från norr till söder. Dess kapacitet skulle kunna öka stambanornas med 25 procent. Den ger också en bra redundans för Norra stambanan och Ostkustbanan. Men det är då viktigt att den också får de förutsättningar som är angelägna.

Anledningen till att vi står här i dag är ett beslut av Trafikverkets styrelse. Skanska har lämnat in en ansökan om att få nyttja den bandel vi talar om. Det är fråga om ensamrätt till nyttjande av bandelen under en tid av 30 år. Det är klart att man kan tycka att det är mer än märkligt att Trafikverkets styrelse ger Skanska en exklusivitet på den här bandelen. Det är inte bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inlandsbanan har till regeringen överklagat beslutet som gäller Trafikverkets överlåtelse. Inlandsbanan behöver de stambanorna för sin fortsatta utveckling och upprustning. Man behöver möjlighet att nyttja de tvärbanor som finns, och den allra viktigaste är just Arvidsjaur-Jörn.

I ljuset av det beslut som Transportstyrelsens styrelse har fattat måste det väl ändå anses märkligt att man ger en annan part exklusivitet. Håller inte ministern med mig om det?

Fru talman! Vi gör historiska satsningar på järnvägen i Sverige. Det är 700 miljarder totalt i infrastruktur. En väldigt stor del handlar om att renovera, reparera och bygga nytt i det svenska järnvägssystemet.

Det är efter år av underinvesteringar där vi under tidigare borgerliga regeringar valde att inte satsa på att bygga ut järnvägen. Trots att trafiken ökade och att fler företag ville skicka gods med tåg gjordes inte nödvändiga upprustningar.

Därför är det viktigt att vi nu gör den största järnvägssatsningen i modern tid. I norra Sverige har regionerna där varit tydliga med sina prioriteringar. Det var vägledande när regeringen valde att prioritera en satsning, vilken var viktig, på Norrbotniabanan.

Den kunde för övrigt nästan ha varit byggd nu om det inte var så att den borgerliga regeringen 2006 lyfte ut Norrbotniabanan som en nationell satsning. I nationell plan som vi tog fram var Norrbotniabanan med.

Det handlar om Ostkustbanan, Malmbanan och inte minst Mittbanan, med en förhoppning om en elektrifiering på norska sidan av Meråkersbanan. Det arbetar vi med norrmännen om. Naturligtvis är det viktiga järnvägssatsningar som görs.

I det sammanhanget var Inlandsbanan inte prioriterad av tidigare regeringar. Från vår regerings sida valde vi att lyfta in Inlandsbanan som en viktig del i det man kallar bristanalys. Trafikverket får uppdraget att titta på Inlandsbanans funktion. Den kan vara väldigt viktig för både besöksnäring och ur redundanssynpunkt.

Det finns ett starkt engagemang som jag verkligen uppskattar hos kommunerna längs Inlandsbanan. Därför finns ett uppdrag hos Trafikverket att just utreda Inlandsbanans framtida funktion.

Sedan gäller det själva beslutat om den sträcka vi nu talar om. Vi ska komma ihåg att det är en sträcka som inte har varit använd sedan 1990. Den har alltså stått utan trafik i 30 år. Det beslutet är någonting som Trafikverket äger ansvar att ta.

Det fråntar inte Trafikverket det övergripande uppdraget att utreda Inlandsbanans framtida funktion. Jag kommer naturligtvis att följa den diskussionen väldigt noga för att titta på hur vi fortsatt kan stärka hela det svenska järnvägssystemet.

Vi behöver både ökad redundans och ökad järnvägstrafik, inte minst för att klara klimatmålen.

Fru talman! Låt mig notera att vi nu måste titta framåt, Tomas Eneroth. Beslutet om Inlandsbanans ursprungliga nedläggning, som kom att rivas upp på grund av ett starkt arbete från Norrlands inlandskommuner, fattades av en socialdemokratisk regering. Jag är också medveten om att regeringar därefter av olika färg har gjort satsningar. Mer hade kunnat önskas. Men nu är vi där vi är, och då måste vi titta framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min point, och den fråga som jag avslutade mitt förra inlägg med att lyfta för infrastrukturministern, är följande. Det måste ändå vara rimligt om Trafikverket har fått ett uppdrag av regeringen att utreda Inlandsbanan att Trafikverket gör det förutsättningslöst och att man inte går in och fattar beslut under arbetets gång som innebär att en viktig tvärbana i form av Arvidsjaur-Jörn upplåts åt en annan operatör, byggbolag eller vad vi nu vill kalla Skanska.

Skanska menar att de under 30 år ska ha exklusivitet i ett läge där Inlandsbanan har anmält intresse att få ett nyttjande av banan och att ta ett ansvar för den liksom man gör för huvudbanan. Det är viktigt att regeringen är tydlig här. Överklagandet gör att frågan hamnar på regeringens bord.

Det är bra att så blir fallet. Inlandsbanan är hela svenska inlandets bana. Det är en bana som går strategiskt från Gällivare och nu ned till Mora i ett område där dessutom en väldigt stor del av vår skogstillgång finns.

Det finns därför anledning att sätta in frågan i perspektivet energiomställning, hållbarhet och gröna energislag. Därför är det också angeläget att se till att Inlandsbanans framtid kan garanteras och att dess utveckling får bästa möjliga förutsättningar.

Jag har noterat att Inlandsbanan AB har identifierat att Trafikverkets utredning om Inlandsbanans framtida funktion, som låg till grund för styrelsens beslut att avveckla den del som går från Arvidsjaur till Jörn, har upprättats på ett sätt som inte är sakligt, öppet eller opartiskt.

Därför tycker jag att det förefaller principiellt olämpligt att myndigheten som har banavgifter som inkomstkälla utreder projekt som kan komma att innebära att banavgifter i stället tillfaller en annan infrastrukturförvaltare.

Eftersom frågan nu ligger på regeringens bord vore det intressant att höra: Hur ställer sig regeringen till att en annan opartisk utredare får ta över utredningsuppdraget?

Fru talman! Tack, Per Åsling, för engagemanget! Jag delar engagemanget när det gäller både järnvägens framtid och vikten av att ta vara på det starka engagemanget för Inlandsbanan.

Jag tror också att ledamoten Per Åsling är väl bekant med att jag som statsråd inte kan, inte bör och inte får kommentera hur myndigheten handlagt ett enskilt ärende, särskilt inte om det skulle visa sig att det blir överklagat och då hamnar på regeringens bord. Det vore inte lämpligt.

Av det skälet har jag påpekat i interpellationssvaret att Trafikverket har i uppdrag att utreda Inlandsbanans framtida funktion i den av regeringen utpekade bristanalysen. Jag betonar också att Inlandsbanan, precis som många andra delar av järnvägen i norra Sverige, är viktig.

I ett läge där vi inte minst inom ramen för januariavtalet har pekat ut vikten av att göra fortsatta satsningar på järnväg, såväl nya stambanor som järnväg i norra Sverige, är det viktigt att vi fortsätter att arbeta med att se hur delar av det svenska järnvägsnätet kan utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan som sagt inte kommentera delar i hur Trafikverket som myndighet internt har berett ett ärende. Det vore inte lämpligt i det här sammanhanget.

Fru talman! Jag är väl medveten om att infrastrukturministern inte kan gå in och kommentera vad myndigheten, i det här fallet Trafikverket, har tyckt och gjort. Min fråga gällde mer generellt.

Är det rimligt att en myndighet som har en verksamhet som till delar finansieras av banavgifter utreder när den andra aktören, i det här fallet Inlandsbanan, också har att finansiera sin verksamhet till stora delar via banavgifter?

Det är viktigt och angeläget att vi kan ta en sådan här diskussion och tala om denna järnvägs framtid som är så strategisk och viktig för hela landet.

För mig ringer alla varningsklockor när en aktör typ Skanska går in och ansöker om att få exklusivitet beviljad. Jag tycker att det är viktigt att vi i det fortsatta arbetet lyfter Inlandsbanan och Ibaps arbete med att utveckla hela banan och att utveckla tvärbanor. Det handlar om att kunna vara en viktig resurs för transporter i Norrland och transporter från norra Sverige till södra Sverige. Det handlar om redundans i förhållande till Norra stambanan, övre stambanan och Ostkustbanan, som alla har ett hårt tryck och där det emellanåt blir stopp. Där har Inlandsbanan en viktig funktion.

Jag tycker också att det är viktigt att vi i det fortsatta arbetet lyfter in andra tvärbanor som ligger för fäfot och som skulle kunna spela en viktig roll i ett framtida utvecklat järnvägssystem i landet.

Fru talman! Jag tackar återigen för engagemanget. Som jag inledde med är det viktigt med en fortsatt stark utveckling av svensk järnvägstrafik. I de regionala prioriteringar som har funnits inför nationell plan har framför allt Norrbotniabanan, Ostkustbanan, Malmbanan, Mittbanan och andra sträckor pekats ut. Det har också regeringen fullföljt genom att göra stora investeringar.

Om vi kommer att fortsätta regera eller samarbeta i den konstellation vi har i dag är jag nog övertygad om att det kommer att bli fortsatta satsningar på att stärka svensk järnväg. Det är viktigt. Jag tycker dock också att man ska ha respekt för det faktum att det nu finns en kommersiell aktör som är beredd att göra investeringar i en sträcka som har varit nedlagd i 30 år. Jag kan ha respekt för, i de vägval som finns, att det också varit en faktor man har räknat med.

Men återigen: Jag noterar hur Trafikverket agerar. Jag har varit tydlig med att vi har ett uppdrag hos Trafikverket att utreda hela Inlandsbanans funktion. Det får vara min utgångspunkt i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.