Införandet av bonus-malus-system

Fru talman! Johan Hultberg har frågat klimat- och miljöministern dels om ministern håller fast vid sitt besked om att ett nytt bonus-malus-system ska vara infört vid årsskiftet, dels - om så inte är fallet - om ministern kan ge besked om huruvida regeringen kommer att förlänga dagens system med supermiljöbilspremie till att gälla till dess att det nya systemet införs, dels hur ministern ser på det faktum att utsläppsminskningstakten har bromsat in sedan hon blev ansvarig minister samt dels vad ministern avser att ta för nya initiativ för att minska transportsektorns utsläpp.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Utgångspunkten har varit att bonus-malus-systemet ska träda i kraft snarast möjligt. Betänkandet av bonus-malus-utredningen överlämnades till regeringen den 29 april 2016. I betänkandet föreslås att systemet ska träda i kraft den 1 januari 2018. Regeringen har nu skickat ut betänkandet på remiss och därefter kommer detta att beredas på sedvanligt sätt. Regeringen avser att införa ett bonus-malus-system så snart som möjligt under mandatperioden.

Fram tills ett nytt bonus-malus-system är på plats är det viktigt med en supermiljöbilspremie. Det är viktigt att alla aktörer har god förutsägbarhet inför anskaffandet av nya miljöfordon.

Vad avser synen på utsläppsminskningstakten och initiativ för att minska transportsektorns utsläpp har regeringen varit tydlig med att en fossilfri fordonsflotta är en prioriterad fråga och att minskade utsläpp från transportsektorn är centralt för att Sverige ska nå sina långsiktiga klimatmål. Att regeringen gör mycket inom området märks inte bara genom den fortsatta beredningen av ett nytt bonus-malus-system utan också på andra sätt, till exempel genom de beslutade höjningarna av energiskatten på drivmedel.

Fru talman! Jag tackar för svaret från ministern.

Sverige har, som är vida känt, väldigt högt ställda klimatambitioner. Sverige är ett av de länder som har absolut högst mål inom klimatpolitiken. Det har gällt oavsett regering i Sverige, men klimatarbetet tog extra mycket fart under Alliansens åtta år i regeringsställning.

Helt avgörande för att vi ska klara av att nå våra högt ställda klimatmål är att vi får fart på omställningen av fordonsflottan. Av Sveriges totala utsläpp står transportsektorn för omkring en tredjedel av de samlade utsläppen. Och av bara de utsläpp som ligger utanför den handlande sektorn, alltså utanför EU:s system för utsläppshandel, står transportsektorn för hela 50 procent

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det säger sig självt, fru talman, att transportsektorn måste vara en självklar viktig prioritering för varje regering som har höga ambitioner på klimatområdet.

Tyvärr, fru talman, kan vi konstatera att utvecklingen just nu är bekymmersam. De svenska utsläppen sjunker inte alls i samma takt som tidigare. I fjol sjönk de svenska klimatutsläppen med bara 1 procent. Det beror i stor utsträckning på det faktum att omställningen i transportsektorn har saktat in, att vi i fjol fick en något lägre andel miljöbilar och att utsläppen från den sektorn helt enkelt inte har minskat i samma utsträckning som tidigare.

När Alliansen tillträdde 2006 ärvde vi en av Europas absolut äldsta fordonsflottor. Näst efter Albanien hade vi den äldsta fordonsflottan. Det var en flotta med väldigt bränsleslukande bilar och höga utsläpp. Men tack vare en målmedveten politik, utifrån Alliansens vision om en fossiloberoende fordonsflotta, tog omställningen fart. Vi fick först en miljöbilsboom och därefter också en supermiljöbilsboom.

Det gläder mig att nuvarande regering har valt att i stor utsträckning fortsätta med Alliansens politik. Supermiljöbilspremien är kvar. Men tyvärr valde regeringen att göra det 20 000 kronor dyrare att köpa en laddhybrid från och med årsskiftet. Det har alltså blivit dyrare att göra ett klimatsmart val i bilhallen, och det är beklagligt. Men svaret från regeringens sida har alltid varit: Snart ska vi ersätta supermiljöbilspremien med ett nytt bonus-malus-system. Beskedet har varit att det systemet ska träda i kraft den 1 januari 2017.

Nu har ett utredningsförslag äntligen kommit. Detta är jag i stora delar, fru talman, väldigt kritisk till; det behöver arbetas om. Jag konstaterar också att förslaget föreslås träda i kraft först den 1 januari 2018. Därför var min fråga till ministern: Kommer nuvarande supermiljöbilspremie, dagens system, att förlängas i väntan på att bonus-malus-systemet införs?

Ministern sa i sitt svar att det är viktigt att branschen får besked och att det finns en supermiljöbilspremie i väntan på det nya systemet. Men är det dagens regler som kommer att gälla eller kommer de att förändras? Är det regeringens ambition att hasta igenom det förslag som ligger på bordet, eller har man ambitionen att försöka lägga fram ett förslag som mer premierar de miljö- och klimatbästa bilarna? Liggande förslag riskerar tyvärr att helt ensidigt premiera rena elbilar eller laddbilar. Vi behöver även se på biodrivmedlens stora klimatnytta.

Fru talman! Jag delar helt Johan Hultbergs bild att vi behöver få en renare fordonsflotta än vad vi har i Sverige i dag. Det handlar om personbilar, det handlar om bussar och det handlar också om lastbilar. Därför är det viktigt att man för en aktiv politik. Och det handlar om att jobba med flera olika styrinstrument. Det är viktigt att jobba med morot, men det är också viktigt att jobba med piska.

Här har regeringen en politik som stimulerar inköp av bra och energisnåla fordon, som inte släpper ut lika mycket koldioxid, men vi har även jobbat med instrumentet att höja skatten för att på så sätt också driva fram fler klimatsmarta alternativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Något som är viktigt är naturligtvis att vi fortsätter att arbeta, och här arbetar vi vidare med det bonus-malus-system som finns. Nu har utredningen precis kommit och har skickats på remiss. Därefter kommer regeringen att ta ställning till på vilket sätt vi kommer att gå vidare med förslagen.

Vi jobbar också med en elbusspremie, som fanns i förra höstens budget. Det är viktigt att stimulera till mer användande av elbussar. Men vi jobbar också på en vägslitageavgift, där tanken är att få bättre kontroll över lastbilstrafiken i landet och att få mer gods att kunna flytta från lastbil till båt eller järnväg.

Vad gäller supermiljöbilspremien kommer vi med ett slutgiltigt besked i samband med höstens budget. Men vi är tydliga med att det behövs en premie innan bonus-malus-systemet är på plats.

Fru talman! Tack, ministern, för det kompletterande svaret!

Jag konstaterar att det är resultat som spelar roll, och under Alliansens åtta år levererades just resultat. När det gäller klimatpolitiken övergripande närapå fördubblades utsläppsminskningstakten, och vi bedrev en kostnadseffektiv klimatpolitik som gjorde att vi kunde förena höga ambitioner och snabbt sjunkande utsläpp med en stark ekonomisk utveckling. Det är bara så som Sverige kan axla rollen som föregångsland.

Jag noterar att även den här regeringen säger sig vilja föra en politik som gör Sverige till ett klimatpolitiskt föregångsland. Men tyvärr riskerar man att göra Sverige till ett avskräckande exempel när man för en väldigt aggressiv skattepolitik som gör det dyrare att anställa, som gör det mindre lönsamt att arbeta och därtill höjer alla skatter på miljö- och klimatområdet.

Vad Alliansen gjorde var att höja en del miljöskatter. Bland annat höjde vi skatten på diesel. Samtidigt gjorde vi en skatteväxling och sänkte skatterna på det som jag hoppas att vi vill ha mer, nämligen arbete. Vi vill att fler ska komma i jobb, att fler ska gå från deltid till heltid och så vidare.

Av de andra förslag som ministern nämnde i sitt svar är knappast elbusspremien ett särskilt effektivt stödsystem. Vi ser att offentlig upphandling är ett kraftfullt redskap i omställningen av bussflottan och att det har lett fram till att vi har fått till exempel många biogasbussar. Att ensidigt ha en elbusspremie är ett ganska kostsamt sätt att försöka stödja den tekniken.

Kilometerskatt är ingen skatt på utsläpp utan just en kilometerskatt. Det är en straffskatt på avstånd. Hur hög skatt man än har på avstånd kommer de inte att försvinna i Sverige som är ett stort och avlångt land.

Vi måste snarare jobba med att skapa ett järnvägssystem som är mer robust och klarar av att ta emot ökade godstransporter.

Låt oss komma ihåg att de allra flesta resor med lastbil är korta. Järnvägen går inte ända fram till vare sig min eller finansministerns Konsum- eller Icabutik eller hela vägen ut till hygget i skogen.

Lastbilen har en viktig roll att fylla, och då gäller det att få fram mer biodrivmedel. Jag hoppas att regeringen kan ge ett långsiktigt besked om vilka system vi ska ha framöver för att premiera biodrivmedel på lång sikt.

Nu har vi ett stödsystem med skattenedsättningar som bara gäller ett par år till. Det gör att det inte finns det investeringsklimat som måste finnas för att företag ska våga investera hundratals miljoner, kanske miljarder, kronor i nya anläggningar för att producera dagens och morgondagens biodrivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här behövs långsiktiga besked, men de har ännu så länge uteblivit från regeringen.

Moderaterna vill stimulera människor att göra mer klimatsmarta val. Vi gör det till exempel lättare att vara med i en bilpool i stället för att äga egen bil. Vi vill underlätta mer klimatsmarta godstransporter genom att tillåta längre och tyngre fordon, och vi vill som sagt ha långsiktiga villkor för att stödja biodrivmedel.

Helt centralt är att vi stöder omställningen av fordonsflottan på privatbilssidan. Tyvärr är det förslag om bonus-malus som ligger på bordet inte tillräckligt bra. Det står i konsekvensbeskrivningen av utredningens eget förslag att det kommer att leda till fler dieselbilar.

Hur ser regeringen på det? Är det verkligen rimligt att dieselbilarna ska bli fler och att till exempel biogasbilarna inte ska få någon bonus alls?

Fru talman! Det är resultaten som räknas, säger Johan Hultberg. Det är ett viktigt påpekande. Vi ser att ekonomin i Sverige växer snabbare än i de allra flesta länder som vi brukar jämföra oss med. Vi ser att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten sjunker. Det är tydliga och goda resultat som vi ser i Sverige just nu.

Johan Hultberg säger att vi behöver ha kostnadseffektiva styrmedel. Många är överens om att just en skatt på drivmedel är ett kostnadseffektivt och bra sätt att styra miljön. Därför är det viktigt att vi använder detta instrument, och det gör också regeringen.

Johan Hultberg tycker att en miljöbilspremie är jättebra men att en elbusspremie är jättedåligt. Man kan ana att det kan bero på vem som är ursprunget till förslaget.

När det gäller långsiktighet för biodrivmedel är det helt korrekt att vi har ett statsstödsgodkännande från EU som rullar på några år. Så var det under alliansregeringen och när vi kom in i Regeringskansliet.

Man försökte hitta ett alternativt system med kvotplikt. Alliansregeringen och vi var dock överens om att det som man tog fram inte blev ett bra system. Vi måste därför titta vidare på hur vi kan få till en mer långsiktig lösning. Jag delar helt Johan Hultbergs uppfattning att det är viktigt att vi hittar en långsiktig lösning för att ge branschen goda och långsiktiga förutsättningar.

Vi har haft många och omfattande kontakter med ansvariga i Bryssel för att försöka hitta ett system som klarar EU-regelverket och kan vara långsiktigt hållbart. Detta arbete pågår med stor intensitet.

Jag tror att vi delar ambitionen i detta avseende.

Fru talman! Det är riktigt att Sverige har en stark ekonomisk utveckling. Det är tack vare åtta år med en tydlig politik för en stark arbetslinje som har gjort det mer lönsamt att arbeta, billigare att anställa och mer attraktivt att starta och driva företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack och lov håller denna utveckling i sig, men jag är bekymrad över att regeringens politik riskerar att bromsa den. Vi ser det redan. Vi ser till exempel en tråkig utveckling på RUT-marknaden, där färre jobb växer till och företag försvinner som en direkt konsekvens av den politik som sittande regering för.

Det är höga ambitioner i regeringspartiernas retorik, men sedan Magdalena Andersson blev finansminister och Miljöpartiet kom in i regeringen har det blivit dyrare att tanka förnybara drivmedel. Det har blivit dyrare att köpa en supermiljöbil i form av en laddhybrid, och det har blivit mindre ekonomiskt attraktivt att välja en miljöbil som tjänstebil. Bakom de vackra orden levererar regeringen alltså en annan politik.

Jag tror inte att en premie för bussar som kommer att räcka till något femtiotal bussar kommer att vara det avgörande. Snarare behöver vi låta upphandlarna välja om de vill ha el eller biogas eller vad de önskar och sedan rikta in oss på hur vi kan ställa om privatbilismen och skapa ett bättre fungerande transportsystem i stort.

Jag välkomnar att regeringen säger sig driva på för att ge långsiktiga villkor för biodrivmedelsmarknaden och skapa ett investeringsklimat där. Ska jag tolka ministerns svar som att det är en kvotplikt eller en reduktionsplikt som regeringen nu ser framför sig? Eller är det fortsatta skatteundantag som är regeringens hopp för framtiden?

Fru talman! Jag vill för protokollet påpeka att antalet företag i RUT-branschen har minskat något. Däremot har omfattningen av RUT-användningen inte minskat, utan här ser vi en fortsatt positiv utveckling i form av ökad omsättning i branschen.

Det är bra att vi delar uppfattningen att vi vill ha långsiktiga villkor för biodrivmedel. Här har vi jobbat med två spår. Ett spår är kvotplikt. Vi har också försökt se om vi kan få ett godkännande av nedsättningen utan att det ska behöva ses som statsstöd. Det är ett annat spår som vi har försökt arbeta med gentemot Bryssel.

Så länge det ses som ett statsstöd lever vi i den världen att vi har ett statsstöd som godkänts för ett antal år framåt, och det är inte de långsiktiga spelregler som vi vill se. Då kan vi försöka ha en nedsättning som godkänns som att det inte är ett statsstöd eller så kan man ha kvotplikt. Detta jobbar vi vidare med.

Det är viktigt att vi får ett långsiktigt hållbart system och att vi delar den ambitionen.

Jag är dock lite förvånad över att Moderaterna som är engagerade i att ställa om fordonsflottan väljer att inte jobba med det som brukar anses vara det mest effektiva instrumentet, nämligen ökad kostnad för att använda fossila drivmedel. Här har vi olika uppfattning.

Överläggningen var härmed avslutad.