Incitament för att stimulera till snabbare avklarade studier

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag önskar också god fortsättning på det nya året, eftersom det är debut även för mig i interpellationsdebatterna det här året.

Hans Rothenberg har frågat gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic om statsrådet ser det som önskvärt att examen ska kunna tas på kortare tid än vad studieplanen stipulerar, om statsrådet ser studiemedlen som ett incitament för att stimulera till snabbare studier samt vilka andra incitament som statsrådet ser främst kan bidra till att stimulera till snabbare studier.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Inom studiemedelssystemet finns bestämmelser om under hur lång tid en studerande maximalt kan få studiemedel, och det finns också krav på uppnådda studieresultat för att studiemedel ska lämnas. Bestämmelserna syftar till att uppmuntra välplanerade och effektiva studier. Ett tydligare krav på studieprestation vid bedömningen av fortsatt rätt till studiemedel gäller dessutom sedan den 1 juli 2010. Detta har bland annat till syfte att främja en ökad genomströmning i högskolan. Samtidigt är det viktigt att studiemedelssystemet möjliggör och främjar en bred rekrytering till högskolan.

För individen finns ytterligare skäl att bedriva sin utbildning effektivt. En kortare utbildningstid ger minskad skuldsättning och ökad livslön, vilket i sin tur ger en högre pension.

För en student finns alltid möjligheten att förkorta sin studietid genom att öka sin studieinsats, genom att läsa sommarkurser eller genom att läsa extra kurser under terminen.

Sommarkurser och distansutbildning är i många fall ett viktigt komplement till det ordinarie utbildningsutbud som erbjuds vid ett lärosäte. Jag tycker att det är viktigt att studenter även under sommaren ges goda förutsättningar att läsa kurser som är relevanta för en kommande examen. Detta kan ge studenter ökade möjligheter att korta tiden fram till examen. I betänkandet Högre utbildning under tjugo år föreslås åtgärder inom dessa områden. Regeringen bereder just nu remissinstansernas synpunkter.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det här är faktiskt den tredje ministern som är involverad i den här frågeställningen. Jag började med att ställa en skriftlig fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin, som bollade över den till statsrådet Aida Hadzialic. När jag sedan inte fick ett tillfredsställande svar på frågan ställde jag en interpellation till Aida Hadzialic, och nu är det Hellmark Knutsson som har tagit över den, så jag förmodar att svaret är mycket välberett inom regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sverige har i många stycken ett väl fungerande studiestödssystem. Ett studielån är både för studenten och för samhället ett långsiktigt och ömsesidigt åtagande. För studenten är studielånet förhoppningsvis en biljett in till framtida inkomster och för samhället en investering i kompetens som ska kunna komma samhället till godo.

Med tiden har de studiemedelsberättigade utbildningarna blivit mer omfattande och tar längre tid att genomföra. Det innebär att studieskulderna blir större, vilket givetvis också påverkar återbetalningen och möjligheten att återbetala dem. Ju längre studietid och högre studielån, desto större utgifter för den enskilde under återbetalningsperioden. Och för staten innebär det en större utlåningspost över tid. Det ligger i såväl den enskilde låntagarens som statens intresse att lånebördan inte blir för omfattande.

Om studierna genomförs fortare än vad studieplanen anger innebär det att den enskilde studenten inte behöver ta lika mycket studielån, samtidigt som staten kan hålla nere utlåningsmängden. Det är en fördel för båda parter.

Därför skulle en modell med incitament för snabbare studier vara välkommen. Till exempel skulle det kunna innebära att den enskilde låntagaren skulle kunna erbjudas förmånligare villkor för återbetalning om studierna slutförs med examen fortare än vad studieplanen stipulerar. Sådana incitament skulle kunna vara antingen erbjudande om lägre ränta än gängse, eventuell rabatt på återbetalningsbeloppet eller en annan lösning som kan motivera till snabbare studier. Notera att detta bara är några förslag på hur sådana incitament skulle kunna fungera.

Herr talman! Jag ställde tre frågor till ministern vilka jag i svaret inte kan skönja några konkreta svar på. Därför skulle jag vilja upprepa dem och få tydliggjort om statsrådet ser det som önskvärt att examen ska kunna tas på kortare tid än vad studieplanen stipulerar. I ministerns svar här sa hon att det är bra om man kompletterar och sommarläser. Men skulle det vara önskvärt att man klarar av sina studier snabbare? Vidare undrar jag om statsrådet ser studiemedlen som ett incitament för att stimulera till snabbare studier. Vilka andra incitament - och nu talar jag om incitament, att stimulera och uppmuntra - ser statsrådet främst som kan bidra till att åstadkomma snabbare studier, till gagn för såväl studenten som staten?

Herr talman! Jag tackar Hans Rothenberg för frågorna. Våra svar från Regeringskansliet är alltid välberedda, också detta.

Jag ser det som önskvärt att man kan klara av sina studier snabbare om man så önskar. Det viktigaste för mig är att se till att all högre utbildning håller hög kvalitet och att man bedriver heltidsstudier på heltid.

Tyvärr finns det vissa indikatorer på att all utbildning inte är heltidsstudier trots att det sägs så. Det är ett minst lika stort problem att få bukt med. Därför tillför vi, till skillnad från Moderaterna, 250 miljoner kronor i kvalitetspengar för att få fler lärarledda lektioner på de utbildningar där vi ser att det är för lite av detta.

Att säkerställa att vi har heltidsstudier och att man bedriver dem effektivt tror jag är nummer ett.

Vi ska också se till att det finns möjlighet att läsa in en examen fortare eller att bredda en examen genom att man till exempel kan läsa relevanta sommarkurser eller ta ytterligare kurser under terminerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är fullt möjligt att göra detta redan i dag, men enligt den utredning som Lars Haikola har lämnat till oss, Högre utbildning under tjugo år, är en tydlig trend att möjligheten att läsa fristående kurser, sommarkurser och kompletterande kurser har minskat över tid. Utredaren föreslår därför att regeringen bör titta närmare på det. Som jag sa i svaret har detta varit ute på remiss, och nu behandlar vi remissvaren för att se vad som gör att denna möjlighet har minskat och vad vi kan göra för att öka den.

Studiemedlen kan givetvis påverka. Därför är det viktigt att vi har bra studiefinansiering för alla. Det möjliggör en breddad rekrytering och ett breddat deltagande så att alla som vill kan komma till högre utbildning oavsett föräldrarnas bakgrund.

Vi ser att studiemedlen har viss effekt, men det är viktigt att komma ihåg att bara drygt 70 procent av dem som läser har studiemedel. Det innebär att studiemedlen bara påverkar dem som har studiemedel, inte de andra.

Därför är det kanske främst andra incitament som skulle kunna bidra. Inte minst handlar det om att se till att det finns ett bra utbud och bra studieplanering och stöd till studenter så att vi minskar risken för omval och avhopp som förlänger studietiden. Att ha bra arbetslivsanknytning, studierådgivning och möjlighet att göra genomtänkta val till högskolan är minst lika viktigt.

Herr talman! Det var bra att vi fick ett besked att det är önskvärt att man läser snabbare.

Det råder ingen som helst tvekan om att vi är fullkomligt överens när det gäller studiefinansieringen. Det är mycket bra att denna modell finns, och det finns ingen anledning att ifrågasätta den.

Dock kan det finnas anledning att se om man kan använda studiemedelsmodellen som stimulans, som uppmuntran och som ett redskap för att kunna genomföra studier snabbare.

När jag var i 20-årsåldern i början av 80-talet var den genomsnittliga debutåldern för heltidsförsörjning drygt 20 år. För fem år sedan var motsvarande ålder 27 år. I början av 80-talet gick man i pension vid ungefär 63 års ålder. I dag är den genomsnittliga reella pensionsåldern lite drygt 60 år.

Detta innebär att tiden man arbetar under livet har blivit kortare. Då minskar också tiden man försörjer sig själv, bidrar med skattemedel till staten och har möjlighet att återbetala sina studiemedel.

Vi är alla överens om att människor framöver måste arbeta längre upp i åldrarna, om det är möjligt. Då är det också viktigt att komma igång så tidigt som möjligt. Detta är ett samhällsproblem som jag tror att vi måste lyfta upp i debatten betydligt mer än vad som hittills har gjorts.

Jag har låtit riksdagens utredningstjänst göra en utredning. Man har tittat på hur det ser ut i dag när det gäller att ta examen under stipulerad studietid.

Det visar sig att det är en väldigt liten andel som tar sin examen snabbare än den nominella studietiden. Vanligast är det bland biomedicinska analytiker. Här är det 11 procent. Bland läkare och civilekonomer tar 8 respektive 7 procent sin examen snabbare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Andelen av dem som tar ut sin examen exakt på nominell studietid är störst bland fysioterapeuter, sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Det är 30-40 procent.

Men andelen som tar ut sin examen efter längre tid än normalstudietiden är störst för civilingenjörer, 55 procent, högskoleingenjörer och jurister, båda 50 procent. Det är långa utbildningar redan från början, och de kostar pengar att producera. Eftersom dessa utbildningar tar lång tid innebär det för många också högre studiemedelskostnader och längre återbetalningstid.

Sammantaget är andelen som tar ut sin examen inom normalstudietiden störst bland fysioterapeuter, arbetsterapeuter med flera.

Det är ett problematiskt läge att det är en betydligt större del av studenterna som tar längre tid på sig att bli klar med sin examen än vad det är som gör det snabbare.

Det är därför jag är inne på hur vi ska hitta modeller för att stimulera och uppmuntra detta. Sommarutbildningar och extrakurser har det alltid funnits möjlighet för den flitige att ta initiativ till. Det är inget som hindrar att man läser in kurslitteraturen en termin i förväg. Men jag är intresserad av hur vi ska stimulera snabbare studier. Vad finns det för politiska redskap att ta till för att få till detta?

Herr talman! Jag vågar inte gissa när Hans Rothenberg var 20 år. Det är alltid vanskligt att gissa människors ålder. Men det är riktigt att Sverige har en hög examensålder när det gäller högskoleutbildning jämfört med andra OECD-länder. Det beror på flera saker. Dels börjar svenska elever grundskolan senare, dels väntar svenska ungdomar ofta med att påbörja sina eftergymnasiala studier.

Det finns även andra saker som påverkar detta. Som jag var inne på tidigare är en effektiv och väl fungerande studievägledning avgörande för att minska avhopp och omval.

Du var inne på genomströmningen i den högre utbildningen, Hans Rothenberg. Det är en viktig fråga som regeringen lägger stor kraft på nu och även fortsättningsvis. Vi måste analysera vad den bristande genomströmningen beror på.

Det var intressanta siffror som du lade fram, och de motsvarar det vi redan har sett. När det gäller till exempel ingenjörsutbildningar har vi samtal med de lärosäten som driver dem, och de säger att de har problem med genomströmningen. Det kan handla om vilket stöd man får under studietiden men också om vilka förberedelser man gör för att klara studierna. Det kan vara kopplat till antagningssystem och hur man kommer in i den högre utbildningen.

Att öka genomströmningen på till exempel ingenjörsutbildningen är viktigt, och jag tror att det handlar mycket om den högre utbildningens kvalitet och att det finns bra lärarresurser. Det gör att vi behöver stärka kvaliteten inom all högre utbildning, inte minst inom grundutbildningen.

Som jag tidigare sa gäller det också humsamutbildningar, alltså humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar, där till exempel juristutbildningen finns. Vi vet att det ibland är för få lärarledda timmar, vilket gör det svårt för en student att få en bra relation till sin lärare. Detta påverkar också genomströmningen och goda studieresultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att stärka kvaliteten är det absolut viktigaste vi kan göra för att öka genomströmningen och att se till att man studerar på heltid.

Sedan ska vi öka möjligheten för fler att kunna läsa sommarkurser och extrakurser om de vill genomföra sin examen betydligt tidigare än normalt. Det finns ingen anledning att dra ut på det mer än nödvändigt. Vi vill se till att så många som möjligt har rätt förutsättningar för att genomföra sina högre studier.

Jag vill också peka på de personliga incitamenten, för de är viktiga. Att vänta länge med sitt arbetsmarknadsinträde spelar roll för livslönen, och det spelar till slut roll för pensionen. Det ökar som sagt också den skuldsättning man har med sig. Förutom den samhälleliga påverkan blir det alltså också en personlig påverkan. Här tror jag att det är viktigt att vi stöttar studenterna i såväl studievägledning som i att få en ännu bättre arbetslivsanknytning i all högre utbildning.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaren.

Vi har under denna diskussion kunnat konstatera att ministern och regeringen ser det som önskvärt att öka studietakten. Vi har fått exempel på några verktyg för att stimulera till ökad kvalitet i utbildningar och så vidare.

Som alltid när det handlar om en regering med lite rödare nyans blir det en diskussion om vem som sätter in mest pengar i systemet. Ministern nämnde pengapåsen tidigare. Det är klart att ni alltid kommer att vinna där, Helene Hellmark Knutsson, för ni kommer alltid att lägga mer skattepengar på allting. Det handlar om hur man ser på beskattning. Det är en annan diskussion, och den kommer vi nog att återkomma till i princip i varenda interpellationsdebatt under resten av den här mandatperioden.

Men jag har ännu inte hört ministern säga något om hur man kan använda studiemedelsinstrumentet som ett redskap. Jag förstår att det kan finnas anledning att ta en liten diskussion med finansministern innan man yppar något om det. Så kan det vara.

Studiemedelssystemet är till för att göra det möjligt för människor - ungdomar och studenter - som kanske inte har resurser med sig hemifrån eller en egen ekonomi. Det är till för att kunna stimulera och göra det möjligt att läsa vidare. Då borde det också vara möjligt att använda detta instrument som ett redskap för att stimulera till snabbare studier. En liten rabatt på återbetalningen skulle trots allt kunna innebära mindre skuldsättning. Det är säkerligen värt att sätta in den rabatten för staten, efter att man har räknat på det på Finansdepartementet.

Jag tackar för debatten och ser fram emot att Sverige i framtiden får kloka studenter som kommer ut lite snabbare än vad de gör i dag.

Herr talman! Jag tackar Hans Rothenberg för en bra diskussion om en väldigt angelägen fråga.

Det är nog sant att vi ser på det lite olika utifrån om vi tillhör det röda eller det blå laget. Vi ser att det handlar om en investering i att satsa på kvalitet i den högre utbildningen. Att bygga ut fler högskoleplatser är också en investering. Det handlar om att möta samhällsutmaningar men också näringslivets behov. Det är detta vi försöker möta.

Det handlar om att använda skatteresurser effektivt och investera dem där de gör mest nytta. Det är självklart att jag som minister för högre utbildning och forskning tycker att de gör allra störst nytta där. Jag är därför glad över att vi gör dessa kvalitetssatsningar. Jag är också glad över att vi bygger ut den högre utbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver dock göra mer, för jag delar uppfattningen att det ska kunna gå att läsa in sin examen fortare. Vi behöver absolut inte dra ut på det, utan vi ska se till att heltidsstudier verkligen är heltidsstudier och att alla har god kvalitet i sin utbildning.

När det gäller studiestödet är det, som jag har sagt tidigare, viktigt på en generell nivå att det är gott, för att ge alla möjlighet att läsa vidare oavsett socioekonomisk bakgrund. Det verkar vi vara överens om.

Men det finns begränsade effekter av att göra enskilda lösningar. För mig är det viktigare att säkerställa kvaliteten på den högre utbildningen och öka möjligheterna för studenterna att göra bra val.

Överläggningen var härmed avslutad.