Importmoms

Fru talman! Lars Beckman har, med anledning av mitt svar den 17 mars 2021 om att frågan om inlåsningseffekten avseende importmoms för närvarande bereds inom Regeringskansliet, frågat mig om jag kan konkretisera vad jag avser med att ärendet bereds. Han har också frågat när resultatet av denna beredning kan förväntas presenteras, om jag kan redogöra för de direktiv som ligger till grund för beredningsarbetet och när företagen i så fall kan förvänta sig att lösningen på detta problem träder i kraft.

Bakgrunden till detta ärende är en hemställan från Svenskt Näringsliv där det föreslås att regeringen ska införa nya regler om avdragsrätt för importmoms. Hemställan avser import av varor där tullagstiftningen inte har följts. I dessa fall kan det uppkomma situationer där ett annat företag än det som äger varorna får betala importmomsen till Tullverket och att varken detta företag eller företaget som äger varorna får göra avdrag för momsen. Importmomsen blir därmed en kostnad.

För att kunna avgöra om det finns någon möjlig och lämplig lösning som hjälper dessa företag krävs att ett stort antal bedömningar och avvägningar görs.

För det första måste det undersökas om frågan lämpligast hanteras inom ramen för tullagstiftningen eller momslagstiftningen. I hemställan finns endast ett förslag på förändring av momsreglerna. Om en lösning söks på tullsidan behöver det säkerställas att lösningen stämmer överens med EU:s tullkodex. På motsvarande sätt behöver en lösning inom momsområdet vara förenlig med EU:s momsdirektiv.

För det andra ska man komma ihåg att denna effekt drabbar de som inte har följt tullagstiftningen vid till exempel en import eller hantering av varor i ett tullager. Det måste därför säkerställas att en lösning som hjälper de som av misstag gjort fel inte samtidigt öppnar upp för skattefusk för de som medvetet inte följer tullagstiftningen och till exempel försöker smuggla in varor i Sverige.

Sammanfattningsvis är frågan därmed mycket mer komplex än vad den kan verka vid första anblick, och eventuella ändringar av regelverket måste undersökas noggrant.

Jag noterar också att frågan om momskostnader som uppkommer vid misstag med tullhanteringen har varit aktuell redan tidigare, genom en hemställan från Transportindustriförbundet. I prop. 2013/14:6 gjorde den dåvarande borgerliga regeringen bedömningen att det inte var möjligt att ändra lagstiftningen på det sätt som förbundet föreslog. Regeringen kunde då inte heller finna någon annan lösning på detta problem som var förenlig med momsdirektivet.

Mot denna bakgrund är det i nuläget inte möjligt för mig att svara på när resultatet av denna beredning kan presenteras eller när en eventuell ändring av lagstiftningen kan träda i kraft.

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!

Sverige är ett land som har byggts av företagsamhet. Det är företagsamheten som har skapat jobben, det är jobben som har skapat skatteintäkterna och det är detta som har lett till att vi är ett land med högt välstånd.

Fru talman! Det finns saker som gör att företagen får ägna sig åt annat än att produktutveckla, sälja, besöka kunder eller vad de nu ska göra, och det här är en sådan sak. Det kan låta lite torrt och tråkigt med importmoms. Grunden till den här interpellationen var en debattartikel i Svenska Dagbladet i mitten av februari - även från Skatteverket skrev man en artikel - där man konstaterade att både Skatteverket, Svenskt Näringsliv, Företagarna och ett stort antal andra organisationer är överens om att det blir helt orimliga konsekvenser när ett företag helt enkelt nekas importmoms.

Enligt svensk momslag är den som importerar en vara från länder utanför EU skyldig att betala importmoms. Normalt anses den som äger varan vara importör och kan vanligtvis dra av momsen i företaget. Genom avdragsrätten säkerställs neutralitet och rättvis konkurrens mellan olika företag. Men det finns situationer när det blir en helt orimlig tolkning från Skatteverkets sida. Vid minsta fel eller misstag vid importen uppstår stora konkurrenssnedvridande konsekvenser som är direkt skadliga för Sveriges internationella handel då företaget förlorar sin rätt att dra av importmomsen. I och med det ökar kostnaden för företaget med 25 procent. Det kan vara så enkelt som att man inte har kryssat i en ruta rätt, att två olika försändelsenummer har blandats ihop eller att något annat väldigt litet fel har uppstått.

Skatteverket och näringslivets organisationer är helt överens om att det här borde ändras. Jag vet inte riktigt av finansministerns svar om hon delar Skatteverkets och näringslivets organisationers uppfattning att det här är ett problem eller inte, men jag gör en positiv tolkning och tänker att finansministern är överens med mig om att problemet behöver åtgärdas. Det är naturligtvis välkommet.

Att frågan är komplex har finansministern redogjort för. Men jag noterar att i andra EU-länder - Danmark, Tyskland, Frankrike och Nederländerna - tolkar man motsvarande regler så att extra kostnader undviks. Går det att göra i andra länder måste man naturligtvis kunna göra det i Sverige.

Jag skulle vilja upprepa min fråga till finansministern: Vad är det för beredningsarbete som pågår, och när kommer den här frågan att få en lösning?

Fru talman! Det är inte avsett att importmomsen ska bli en kostnad. Därför är det väldigt bra att försöka hitta en lösning. Däremot, som jag försökte redogöra för, är det inte alldeles enkelt att hitta en lösning. Problemet är att momslagstiftningen och tullagstiftningen krockar lite med varandra, och båda är EU-styrda. Det gör det svårare. Den andra delen är också att det är viktigt att man, när man gör en lösning, säkerställer att det inte öppnar upp för nya vägar för fusk. Det är naturligtvis inte bra för alla de företag som gör rätt för sig, vilket är nästan alla företag. Vi vill ju inte att de ska utkonkurreras av företag som inte gör rätt för sig.

Mot den här bakgrunden tittar vi på frågan och fortsätter att bereda den. Att det inte är alldeles enkelt kan jag konstatera att jag inte är den enda politikern i Sverige som tycker, utan min företrädare, som också tittade på en sådan här fråga, kom fram till att det inte var möjligt att finna någon lösning på det här problemet. Jag tänker inte ge upp med detta, utan jag kommer att fortsätta arbeta på Finansdepartementet för att se om vi kan hitta en lösning som inte öppnar upp för fusk så att seriösa företag riskerar att utkonkurreras.

Fru talman! Jag är personligen helt övertygad om att varken Skatteverket, Svenskt Näringsliv, Företagarna eller andra vill att företag ska bli utkonkurrerade på grund av fusk. Jag är helt övertygad om att de vill ha en seriös konkurrens mellan företagen. Men det är också viktigt att de svenska företagen har en seriös konkurrens mot företag i andra länder, och har Danmark, Tyskland, Frankrike och Nederländerna kunnat hitta lösningar på det här borde det vara fullt möjligt att göra det även i Sverige.

Att den här frågan har blivit lite mer akut beror på att Storbritannien, en av våra viktigaste handelspartner, sedan den 1 januari momsmässigt behandlas som ett tredjeland. Det riskerar att öka problemet.

Jag har själv pratat med företag som importerar saker från Storbritannien, och det har varit mer eller mindre kaos när det gäller tullhanteringen och annat. Gods har helt enkelt fastnat i Storbritannien på väg ut ur landet. Det har också rapporterats om detta i medierna.

Det är bra att finansministern är överens med mig om att det här problemet måste åtgärdas. Det verkar också som att vi är överens om att det får helt orimliga konsekvenser om man missar att fylla i en ruta eller liknande. Då kan man drabbas av vad som egentligen kan kallas för en straffskatt på 25 procent.

Det som gör mig bekymrad är att finansministern säger att det är en komplicerad fråga som andra regeringar inte har löst. Det är liksom ingen tröst.

När bedömer finansministern att den här frågan kommer att ha fått en acceptabel lösning som gör att svenska företag inte riskerar att få momsen inlåst? Det är ett onödigt handelshinder som måste bort. Sverige är ett litet, export- och importberoende land långt uppe i norra Europa som naturligtvis ska ha rimliga konkurrensvillkor. När bedömer finansministern att den här frågan har fått en lösning?

Fru talman! Jag förstår att Lars Beckman från Moderaterna inte nöjer sig med att Moderaterna inte lyckades lösa den här frågan när man satt i regeringsställning. Jag nöjer mig inte heller med det moderata misslyckandet, utan vi kommer att fortsätta att arbeta med den här frågan.

Däremot kan det vara så att det som gäller i andra länder kan bero på att deras interna momslagstiftning ser annorlunda ut än vad den svenska gör. Det kan alltså finnas förklaringar till att det ser annorlunda ut i andra länder och att det är den skillnaden som gör att Moderaterna tidigare inte lyckades hitta någon lösning på den här frågan.

Med det sagt kan jag tala om att det sker en beredning på Regeringskansliet. När den är färdig kan jag inte svara på. Det beror på att frågan är komplex eftersom tull- och momslagstiftningen krockar lite med varandra och båda är styrda från Bryssel, naturligtvis kompletterat med inhemska regler. Jag vågar inte i dagsläget svara på exakt när beredningen kan vara klar.

Fru talman! Finansministern använder samma talepunkt som varje minister använder vid varje interpellationsdebatt, nämligen att det är Moderaternas fel att regeringen inte löser samhällsproblem. Det kanske vore bättre om väljarna röstar fram en moderat regering så att vi kan lösa samhällsproblem i stället för att prata om dem.

Jag förstår att frågan är komplex. Fusk ska vi hindra. Men jag kan notera att såväl Skatteverket som näringslivsorganisationerna har gett förslag på lösningar. Ett förslag som man skriver om i debattartikeln i Svenska Dagbladet och som man har skrivit till regeringen om är att regeringen ska se till att reglerna tolkas på liknande sätt som i konkurrerande EU-länder. Och så finns det konkreta förslag genom tillägg i momslagen där man skulle kunna undanröja den svenska oskäliga tolkningen av reglerna. Det här är en viktig konkurrensfråga.

Jag förstår att finansministern inte tänker ge något svar på frågan om när detta ska vara löst. Det är också en signal att förmodligen räkna med: Under den här mandatperioden kommer finansministern inte att göra någonting åt detta. Det tycker jag är olyckligt. Jag har noterat att näringsministern har rest land och rike runt tillsammans med just Svenskt Näringsliv och Företagarna för att hitta exempel på regelförenklingar. Man har till och med satt något mål om att minska reglerna. Men när vi då kommer till de konkreta frågorna, som faktiskt handlar om regelförenklingar och som skulle skapa en konkurrens på lika villkor, säger finansministern att det är svåra frågor som finansministern inte ser någon lösning på.

Det kanske vore bättre att näringsministern bokar in en kopp kaffe med finansministern och försöker reda ut de frågor som ligger på bordet, för den här frågan är viktig för Sveriges konkurrenskraft, och den är viktig för det svenska näringslivet. Jag hoppas verkligen att vi kan hitta en lösning, för vi verkar ändå vara överens om att detta är ett problem.

Fru talman! Lars Beckman menar att om man gjorde den förändring som föreslås blir det konkurrens på lika villkor. Här behöver ni naturligtvis titta närmare på det som är föreslaget, och min oro gäller att man måste vara noggrann när man gör sådana här förändringar så att det inte blir konkurrens på väldigt olika villkor på så sätt att man riskerar att företag som fuskar kommer att gynnas av eventuella regelförändringar. Mot den bakgrunden är det viktigt att man har koll på vad man gör.

Med det sagt förstår jag att det är oerhört frustrerande för ett företag som av misstag har gjort sig skyldigt till en mindre förseelse att sedan drabbas på det här sättet. Det är naturligtvis väldigt frustrerande för det företaget, och det är också mot den bakgrunden som vi tittar på vad det finns för möjligheter att göra förändringar som samtidigt säkerställer en sjyst konkurrens.

Däremot: Om väljarna röstar fram en moderatledd regering kommer det uppenbarligen inte att lösa problemet eftersom Moderaterna under åtta år inte lyckades göra detta i regeringsställning. Man sa tvärtom att man inte hade möjlighet att komma fram med denna lösning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.