Höjda marginalskatter

Fru talman! Aron Modig har frågat mig hur jag anser att Sveriges möjligheter att framgångsrikt konkurrera i den globala ekonomin påverkas av de föreslagna skattehöjningarna på utbildning, företagsamhet och hårt arbete.

Som jag svarade Aron Modig när han ställde samma fråga förra året beror Sveriges konkurrenskraft på en rad olika faktorer. Hur skattesystemet är utformat är en faktor. Vad skatteintäkterna används till är en annan. Kvaliteten på till exempel infrastruktur och utbildningsväsen är centrala för svensk konkurrenskraft. Därför är det missvisande att titta på en enskild skatteförändring, utan politiken måste ses som en helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare riskerar alltför stora inkomstklyftor att urholka tilliten och sammanhållningen i samhället. Här kan noteras att inkomstklyftorna har vidgats mer i Sverige än i något annat OECD-land. Samtidigt visar internationella jämförelser att Sverige de senaste åren fallit i rankning vad gäller konkurrenskraft.

På grund av den tidigare regeringens många ofinansierade skattesänkningar har vi ett stort budgetunderskott. Viktiga investeringar i till exempel infrastruktur och utbildning måste därför finansieras fullt ut. Mot bakgrund av detta har regeringen lagt fram en budget utan ofinansierade skattesänkningar men med viktiga investeringar i infrastruktur och utbildning och med en bra fördelningsprofil. Sett i ett bredare perspektiv och som en helhet är jag därför övertygad om att regeringens politik kommer att medföra bättre förutsättningar för produktiv verksamhet i Sverige och därmed öka konkurrenskraften i svensk ekonomi.

Tredje vice talmannen meddelade att Aron Modig som framställt interpellationen anmält att han var förhindrad att delta i debatten.

Fru talman! Liksom i den förra debatten är vi alla helt överens om utbildningens betydelse för en stark ekonomi och stark välståndsökning i Sverige. Som jag sa i den förra debatten tycker jag därför att det är tråkigt att regeringen väljer att avvisa de olika satsningar som vi moderater lägger fram och vill se på den svenska skolan och som är forskningsbaserade. De absolut viktigaste satsningarna för att få en bra skola handlar om att man ska börja skolan mycket tidigare. Sverige är ett av de länder i västvärlden där eleverna börjar senast i skolan. Därför tycker vi att det är rimligt att man ska börja redan från förskolan så att vi får en tioårig grundskola.

Vi måste också ha mer undervisningstid, särskilt i matematik. Där ligger svenska elever efter. Därför vill vi satsa mer på fler timmar i matematikundervisning. Forskningen visar tydligt att ju fler timmar man spenderar i skolan, desto bättre blir utfallet.

När vi nu är överens om utbildningens stora betydelse och inverkan på konkurrenskraften måste vi också kunna titta på vad det är för andra saker som påverkar konkurrenskraften. Där spelar skatten roll. Den är inte den enda och helt avgörande faktorn, men den spelar roll.

Regeringen föreslår nu kraftigt höjda marginalskatter för 1 miljon inkomsttagare i Sverige. Det innebär att man kommer att minska intresset och incitamenten för dessa människor att jobba längre. För vissa inkomstgrupper kommer marginalskatten att bli uppemot 80 procent.

Vi kan som exempel ta en läkare som tjänar 50 000 kronor i månaden. Han eller hon kommer, om han eller hon jobbar en timme övertid, att för varje hundralapp bara få behålla 20 kronor. Då är frågan: Kommer den här läkaren som jobbar och sliter och har ett ganska tufft jobb att orka jobba en extra timme när vederbörande förlorar 80 procent i skatt? Nej, det är klart att det kommer att innebära att man jobbar färre timmar.

Den här åsikten är inte en åsikt som bara jag står här och predikar, utan det här är den ekonomiska forskningseliten helt överens om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att finansministern borde ringa till en av sina partikompisar och tidigare finansminister, Kjell-Olof Feldt, som gjorde en blocköverskridande uppgörelse om skattesystemet för att pressa ned marginalskatterna just för att uppmuntra fler att jobba mer.

Höga marginalskatter innebär också att människor kommer att vara mindre intresserade av att utbilda sig och mindre intresserade av att satsa på karriären, därför att man får behålla ganska lite av den extralön som man får av att jobba och slita hårt och utbilda sig.

Det är dessutom så att samhället håller på att förändras. Vi blir alltmer globaliserade. Och dagens ungdomar är ganska olika Magdalena Anderssons generation. När Magdalena Andersson gick i skolan var inte idén om att kanske flytta utomlands så aktuell; den låg ganska långt borta. I dag är det många som drömmer om att få lämna Sverige för att plugga och jobba i London, New York eller Shanghai och så vidare. Och om Sverige har väldigt höga marginalskatter, så att de vassaste entreprenörerna och duktigaste killarna och tjejerna känner att de kan tjäna mycket mer pengar någon annanstans, då kommer de att flytta.

Fru talman! Aron Modig ställer samma fråga till mig som han gjorde förra året i en närmast identisk interpellation. Den handlar just om de högre marginalskatterna.

Från Socialdemokraternas sida har vi varit tydliga sedan lång tid tillbaka med att vi bedömer att man bör kunna trappa av jobbskatteavdraget något för dem som har höga inkomster. Tjänar man till exempel 51 000 kronor i månaden får man en skattehöjning med 30 kronor i månaden med det förslag som vi nu lägger fram.

Vi fasar ut jobbskatteavdraget för dem med miljoninkomster. Vår bedömning är att om man har inkomster i miljonklassen behöver man kanske inte ett jobbskatteavdrag för att gå till jobbet på morgonen.

De här pengarna använder vi sedan till angelägna satsningar. Det är klart att det hade varit väldigt mycket bättre om vi hade kunnat ta över statsfinanser i ett bättre skick, så att vi inte hade behövt finansiera våra satsningar krona för krona. Men nu är det tyvärr den regimen som behövs eftersom den förra regeringen lämnade efter sig stora budgetunderskott.

Fru talman! Nej, jag tror inte heller att höginkomsttagare behöver ett jobbskatteavdrag för att gå till jobbet. Men om det är så att man bara får behålla 20 procent av den extra inkomst man får av att jobba en timme extra, varför i hela fridens namn skulle höginkomsttagaren göra det? Varför skulle läkaren som jobbar 40 timmar i veckan på en hektisk sjukvårdsmottagning jobba några timmar extra när det är ont om personal för att hjälpa det svenska sjukvårdssystemet när vederbörande bara får behålla 20 kronor av varje extra hundralapp?

Det är just det här som är argumentet. Det är ingen som föreställer sig att höginkomsttagare helt plötsligt ska säga: Nej, nu struntar jag i det här. Nu går jag inte och jobbar längre. Vad det handlar om är att marginalskatten slår så hårt mot extra jobbade timmar. På det sättet kommer vi att få en situation där Sverige går tillbaka dit där vi var på 80-talet, då intresset för att göra den där lilla extra insatsen inte finns där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är som sagt något som Magdalena Anderssons partikompis och tidigare finansminister Kjell-Olof Feldt skriver under på till hundra procent. Jag tycker att hon ska ringa sin gamla partikompis och företrädare Kjell-Olof Feldt, så kan han förklara vad som var bakgrunden till att Socialdemokraterna sänkte marginalskatterna för 20 år sedan.

Avslutningsvis måste jag bara säga något om detta med budgetunderskott. Vi var helt överens om att Sverige skulle låna upp pengar. Alliansen ville sänka skatterna. Socialdemokraterna ville bränna de pengarna på höjda bidrag när vi var överens om lånets storlek.

Fru talman! Jag får be så mycket om ursäkt för att jag var lite senfärdig här. Jag vet också att Fredrik Schulte inte har möjlighet till fler inlägg, så jag ska försöka hålla mig på mattan.

Något som jag tycker att det finns anledning att notera i den här debatten, som i många andra debatter i den här kammaren, är att det finns en övertro på att om man bara sänker skatten jobbar folk mer, producerar företagen mycket mer och blir samhället helt underbart att leva i. Jag vågar påstå att vi har hört detta i debatt efter debatt som vi har haft vad gäller både finansutskottets verksamhet och skatteutskottets verksamhet. Ändå klarade man inte av att se till att arbetslösheten, långtidsarbetslösheten och framför allt ungdomsarbetslösheten kunde hållas nere på en rimlig nivå under sina regeringsår. Är inte detta underligt, fru talman?

Fredrik Schulte nämner Kjell-Olof Feldt. Ja, en del av den så kallade underbara natten var ju att man sänkte marginalskatterna. Men man gjorde något annat också. Man breddade momsunderlaget. Det blev till exempel moms på hyror, som det inte hade varit tidigare. Det blev 25 procent moms på nästan alla varor och tjänster. Den har sedan sänkts successivt av olika regeringar. Det har varit en ganska stor djungel.

Man var också ganska överens i överenskommelsen om att man behövde ha andra skatteunderlag, till exempel fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Det stod också Kjell-Olof Feldt bakom. Han har för övrigt varit ute i debatten från tid till annan och sagt att det kanske inte var så klokt att avskaffa fastighetsskatten ur ett strikt ekonomiskt perspektiv.

Sedan kan det finnas politiska perspektiv på att avskaffa fastighetsskatten, och det kan vara politiskt komplicerat att återigen införa en fastighetsskatt. Det tror jag att vi är många som skriver under på. Men ska man redogöra för vad Kjell-Olof Feldt hade för tankar då måste man redogöra för vad han tyckte rakt igenom och inte bara stå här och säga att det var marginalskatterna som var problemet.

Det är en ganska bred grupp av människor som jag umgås med, men jag har aldrig hört någon, hur mycket moderat den än varit, som sagt: Nej, jag struntar nog i att jobba den där extra timmen, för jag tjänar så lite pengar på det. Jag har aldrig hört den uppfattningen, i varje fall inte i de kretsar jag rör mig i. Och jag kan lova Fredrik Schulte att det inte bara är på arbetarkommunens möten som jag umgås med människor. Jag har en betydligt bredare bekantskapskrets än så.

Fredrik Schulte säger mycket om att det är många som önskar flytta utomlands. Men jag har fortfarande inte hört om någon, i varje fall inte någon av de ungdomar man åberopar, som gör det för att få lägre skatt. Man gör det därför att man vill utveckla sig, skaffa sig en bättre utbildning eller få ett bättre arbete och ibland av ren nyfikenhet. Det är därför man flyttar utomlands. Man vill kanske ha mer äventyr innan man slår sig till ro, bildar familj och lever ett annat liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är viktigt att göra dessa påpekanden i den ganska ensidiga skattedebatt som just nu förs.

Fru talman! Som ren sakupplysning vill jag säga att den skatteförändring som sker i och med att vi trappar av jobbskatteavdraget innebär 3 procents ökning av marginalskatten. Det kan låta lite mer dramatiskt när man lyssnar på Fredrik Schulte. För dem som tjänar 51 000 månaden innebär detta en skattehöjning på 30 kronor i månaden.

Fredrik Schulte säger att han tror att det här gör att människor inte kommer att utbilda sig. Jag har väldigt svårt att tro att en marginalskatteförändring på 3 procent i någon större utsträckning eller omfattning kommer att påverka ungdomars val mellan att studera eller inte studera. Jag tror att det är en del andra faktorer som styr om man väljer att läsa vidare på en högre utbildning eller inte, till exempel vilken typ av jobb man vill ha. Jag tror faktiskt att den marginalskatt som för tillfället råder påverkar ungdomars val av studier i ganska ringa omfattning. Tvärtom är det så att vi nu sett fler ungdomar än någonsin som söker sig till den högre utbildningen.

Fredrik Schulte tror att marginaleffekten är oerhört viktig för hur mycket man arbetar. Väldigt många i den här lönegruppen har de facto redan i dag en hundraprocentig marginaleffekt när de arbetar eftersom de inte får någon övertidsersättning - vilket för övrigt gäller även Fredrik Schulte. Men om Fredrik Schulte nu tror att marginaleffekten är oerhört avgörande för om man lägger ned en extra arbetstimme eller inte, då ställer man sig naturligtvis frågande till varför Fredrik Schulte själv, med 100 procents marginaleffekt, lägger så mycket tid på interpellationer.

Överläggningen var härmed avslutad.