Höjd skatt för fåmansföretagare

Svar på interpellationer

Fru talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig hur regeringen avser att gå vidare med förslagen från utredningen om översyn av 3:12-reglerna och hur dessa kommer att påverka jobb och de offentliga finanserna.

Det är mer än skatter som påverkar företagens villkor och konkurrenskraft. Enligt World Economic Forums senaste rapport har Sverige förbättrat sin konkurrenskraft och klättrat från en niondeplats till en sjätteplats på rankningen av 138 länder. Regeringens näringspolitik syftar till att göra det enklare för företag att utveckla och driva sin verksamhet.

Det ska vara fortsatt goda skattemässiga villkor för att driva företag, vilket bidrar till tillväxt, jobb och stabila offentliga finanser. Utredningens förslag syftar inte primärt till att göra det dyrare att arbeta utan snarare till att minska incitamenten till inkomstomvandling. Förslaget syftar även till att förbättra de skattemässiga villkoren vid generationsskiften.

Utredningens förslag är för närvarande ute på remiss. Komplexiteten kring regelverket gör att regeringen vill invänta remissvar innan vi lämnar ytterligare kommentarer.

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Det är människor i arbete som bygger Sverige starkt. Tack vare dem kan vi ha duktiga lärare i skolan, god mat på omsorgsboendet och trygg vård på akutmottagningen. Ju fler som jobbar och utvecklas på jobbet, desto tryggare blir vår välfärd, eftersom fler kan vara med och betala och färre behöver bidrag.

Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. Villkoren är avgörande för om företagen ska kunna fortsätta att vara Sveriges jobbmotor. Skatterna är en viktig del i det.

Nyligen överlämnades utredningen om de så kallade 3:12-reglerna, som rör just beskattning av delägare i mindre företag. Utredningen tillsattes av alliansregeringen för att underlätta ägarskiften i de bolagen, och i de delarna har utredningen också presenterat viktiga förslag.

Men när den nuvarande regeringen kom till makten förändrade den direktiven väsentligt, med det enda syftet att höja skatten. Det har nu resulterat i förslag på skattehöjningar om närmare 5 miljarder kronor, något som riskerar att drabba företag och jobb i Sverige hårt. Av själva utredningen framgår att förslagen kan leda till just minskat företagande och färre jobb. Skattehöjningarna står tydligt i strid med regeringens mål om att ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Dessutom vittnar det om kortsiktiga perspektiv.

Att tro att höjningar av skatten alltid innebär långvarigt ökade intäkter är att blunda för hur skatter faktiskt påverkar människors och företags vilja att investera och att utvecklas. När färre tycker att det lönar sig att jobba blir det också färre som gör det. Detta är bakgrunden till min interpellation till finansministern.

Hur avser regeringen att gå vidare med utredningens förslag? Hur ser finansministern på risken att jobben blir färre när det blir mindre lönsamt att driva företag? Och hur ser finansministern på risken att de offentliga finanserna drabbas när det lönar sig mindre att arbeta, att anställa och att driva företag?

Finansministern svarar att det inte bara är skatten som spelar roll. Det stämmer naturligtvis. Men skatten är en oerhört viktig del, eftersom den påverkar lönsamheten, viljan att investera och viljan att ta risker. Entreprenörskapsutredningen, som är en annan statlig utredning, skriver att skatter sannolikt är det viktigaste och mest kraftfulla ramverk som den politiska makten har för att skapa en dynamisk och entreprenörvänlig miljö. Därför, fru talman, ska man vara försiktig när man rattar skatterna.

Jag tycker att det är intressant att finansministern tar upp just World Economic Forum. De framgångarna beror ju till stor del på alliansregeringens reformer för att få ned skatterna på arbete - det är viktigast för dem som tjänar minst - och på att Alliansen tog Sverige föredömligt väl ur den ekonomiska krisen. Därför finns det i dag förutsättningar för bra tillväxt och sjunkande arbetslöshet. Det har däremot väldigt lite att göra med regeringens näringspolitik, så som finansministern säger i sitt svar. Tvärtom förstärker regeringens politik de farhågor som World Economic Forum lyfter när det gäller Sverige. När det gäller skatternas effekt på drivkraft att arbeta rasar Sverige från plats 94 till 120. Skattetrycket på arbete bedöms till och med som en större risk än bostadsmarknaden, som vi alla vet är dysfunktionell.

Regeringen väljer trots detta att höja skatten på arbete - tvärtemot alla rekommendationer. Det görs trots att finansministern själv i dag säger till mig att det ska vara fortsatt goda skattemässiga villkor för att driva företag, vilket bidrar till tillväxt, jobb och stabila offentliga finanser.

Varför har man höjt skatten på jobb och företagande med 40 miljarder? Och varför planerar man att höja den med ytterligare 20 miljarder kronor, varav 5 på Sveriges jobbmotor - entreprenörerna?

Fru talman! Om det var så att World Economic Forums rankning berodde på Moderaterna kan man undra precis det som Maria Malmer Stenergard gör. Vi har ju sjunkit just vad gäller skattesänkningar. Att vi har sjunkit i rankningen vad gäller skatter jämfört med tidigare beror just på den politik som den här regeringen har fört. Men det som World Economic Forum visar är att man inte bara kan titta på skatterna, utan man måste också titta på de andra indikatorerna.

World Economic Forum lägger samman de skattehöjningar som den här regeringen har genomfört, det vi har använt pengarna till samt den största förändringen, nämligen att vi har tagit ansvar för de offentliga finanserna och gör ett stort hopp uppåt i den ligan. World Economic Forum gör bedömningen att detta sammantaget - det handlar om skattehöjningarna, hur vi använder pengarna och hur vi stärker statsfinanserna - stärker Sveriges konkurrenskraft.

Därför kan man inte, som moderater så gärna gör, enbart titta på skatterna. Man måste också titta på vad skattepengarna används till. Vi kan se hur tillväxten stiger, hur sysselsättningen ökar och hur arbetslösheten sjunker med de skatteförändringar som regeringen har gjort hittills under mandatperioden. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år, trots att Maria Malmer Stenergard många gånger har stått i denna talarstol och undrat hur regeringens skattehöjarpolitik ska kunna leda till fler i arbete. Detta sker genom att pengarna används till utbildning, infrastrukturinvesteringar, bostadsbyggande och mycket annat.

3:12-utredningen är ute på remiss. Denna lagstiftning är komplex, och det är därför viktigt att vi lyssnar noga på remissinstanserna. Vi kommer inte att bestämma hur vi ska gå vidare med denna utredning innan vi har fått in synpunkter från alla remissinstanser.

Däremot är det viktigt att se hur 3:12-reglerna fungerar i dag. Om man jämför en läkare med någon som har ett 3:12-företag är det så att 3:12-företagaren varje år betalar 100 000 mindre i skatt på samma inkomst. Där någonstans borde man kanske reflektera över om detta är alldeles rätt. Det är min fråga till Maria Malmer Stenergard.

Fru talman! Jag och finansministern kan ju träta om hur vi ska tolka World Economic Forum - jag vågar i alla fall inte tänka på vad de ska säga om regeringen genomför 3:12-utredningens förslag som de ser ut i dag.

Finansministern hänvisar i sitt svar till att utredningen är ute på remiss och att hon vill invänta remissvaren. Den 10 februari gick remisstiden ut, och remissvaren har nyligen kommit in. Jag ska nu läsa upp ett litet axplock.

Förslagen som helhet innebär en allvarlig försämring som kan slå hårt mot företagande och sysselsättning i Sverige, menar Svenskt Näringsliv.

Företagarna skriver att förslagen riskerar att slå hårt mot företagande, investeringar och tillväxt. Förslagen kan vara skadliga, då de riskerar att bryta Företagarsveriges förtroende för stabila ramvillkor när reglerna inte uppfattas som legitima.

Småföretagarnas Riksförbund anser att förslagen ger ett orimligt skattepåslag för medlemsföretagen på kort sikt och att de på lång sikt begränsar möjligheterna för företag att utvecklas.

Fru talman! Så många som 300 000 företag och 400 000 delägare av företag berörs av de här förändringarna. Av dessa kommer 150 000 företagare att drabbas av höjda skatter. Indirekt berörs också de 800 000 som är anställda i dessa företag.

De skattehöjningar som föreslås i utredningen är mycket stora för vissa. Tyvärr är konsekvensanalysen begränsad, men vi har låtit riksdagens utredningstjänst räkna på förslagen. Beräkningarna visar exempelvis att en rörmokare med eget företag kan få en skattehöjning på upp till 20 000 kronor per år. Organisationen Företagarna pekar på att vissa företagare skulle få skattehöjningar på mellan 74 och 114 procent.

Finansministern jämför detta med en löntagare. Jag är ganska säker på att ingen skulle acceptera en sådan skattehöjning för en löntagare, och det borde vi inte heller göra för företagarna.

Det verkar finnas en underliggande uppfattning om att man kan krama ut hur mycket som helst ur landets företagare utan att de tappar lusten. Det verkar finnas en föreställning om att varje företagare täljer guld.

Men detta stämmer inte. De som drabbas av de nya reglerna är inte något ansiktslöst kapital i ett skatteparadis. Det rör sig i stället om grannen som driver en städfirma, om egenföretagaren inom it på andra sidan gatan och om kaféägaren i förorten. Det handlar om företagare som inte bara satsar sina pengar, vilket är en väsentlig skillnad mot den som är anställd. Det innebär en risk. Företagare satsar också helger, kvällar och nätter för att företaget ska gå runt. Regeringen brukar säga att man vill värna dessa entreprenörer, men man måste visa det även i praktisk handling.

Kan finansministern svara ja eller nej på denna fråga: Anser finansministern att höjd skatt för småföretag kan leda till färre jobb, precis som en rad experter och själva utredningen menar? Om svaret är ja måste jag naturligtvis ställa följdfrågan varför regeringen vill riskera jobben.

Fru talman! Jag noterar att Maria Malmer Stenergard inte svarade på min fråga.

Självklart är det så att om man är egenföretagare och tar en risk ska man kunna få avkastning på den risken. Samtidigt är det viktigt att reglerna är legitima, precis som Maria Malmer Stenergard påpekar. Hon talar om egenföretagare som jobbar helger, kvällar och nätter. Jag tog upp exemplet med en läkare, och Maria Malmer Stenergard ville inte svara på min fråga i samband med detta. En läkare jobbar också helger, kvällar och nätter. Ändå är det så att med det skattesystem som vi har i dag betalar 3:12-företagaren 100 000 mindre i skatt än läkaren varje år.

Jag tycker också att det är rimligt att den som har satsat på ett eget företag ska kunna få en högre avlastning och därmed lite lägre skatt för detta. Men är 100 000 kronor en rimlig skillnad i beskattning mellan en 3:12-företagare och en läkare när båda jobbar kvällar, helger och nätter? Ja eller nej?

Nu ska jag svara på din fråga: Är det så att höjd skatt för småföretag kan ge färre jobb? Det går inte att svara på denna fråga om man inte svarar på vad pengarna används till. Det skulle kunna påverka negativt om man bara höjde skatten och stoppade pengarna i fickan - vi vet ju att skatter påverkar beteendet.

Men det är annorlunda om man använder skatteintäkterna till någonting som förbättrar företagens möjligheter att verka och expandera. När jag träffar småföretagare säger de att ett av de största problemen är att de har svårt att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens. Om vi höjer skatten men ser till att människor utbildas så att de kan ta de jobb som växer fram kan detta skapa fler jobb än om man inte gjorde denna skatteförändring.

Fru talman! Jag tyckte faktiskt att jag svarade på frågan. Jag tycker att det är rimligt att man ska få en ökad avkastning när man tar en större risk. Det är viktigt med människor som driver företag, som lyckas och som anställer. Jag tycker i stället att finansministern kan svara på om hon anser att det är rimligt att rörmokaren ska få 20 000 kronor mer i skatt.

Den rödgröna regeringen har sedan den tillträdde radat upp åtgärder som slår mot företagare och företag. Några exempel är begränsningarna av RUT-avdragen, ett undermåligt förslag om personaloptioner, ett vinstförbud som skulle innebära nedläggningar i välfärdssektorn, höjd marginalskatt, finansskatt som drabbar så många som 300 000 företag utanför finanssektorn samt en kilometerskatt. Detta är bara några exempel.

Höjd entreprenörsskatt skulle bli ännu ett i raden av förslag som försämrar för företagarna. Regeringen har redan höjt skatterna med 40 miljarder kronor på jobb och tillväxt, och man planerar för ytterligare 20 miljarder, varav 5 miljarder ska slå mot entreprenörerna - Sveriges jobbskapare.

En trygg skola, en trygg förskola, trygg vård, trygg ålderdom, trygghet från våld och andra brott: Allt detta, fru talman, kräver trygga företag, för det är de som betalar för välfärden.

Tyvärr har regeringen sedan den tillträdde skapat otrygghet för just dem. Det har vi inte råd med. Vi har inte råd med att de som skapar fyra av fem nya jobb tappar gnistan. I en globaliserad och digitaliserad värld, där varor och tjänster rör sig över gränser, måste svenska företag ha bra villkor. Skatterna är en viktig del i detta - det måste löna sig att arbeta, och det måste löna sig att driva företag. Därför säger vi nej till ensidiga skattehöjningar för de små och medelstora företagen. Detta borde regeringen också göra om man verkligen värnar om jobben.

Fru talman! Lystring, Sveriges läkare! Det är bra att Moderaterna talar klartext. Moderaterna tycker alltså att en läkare ska betala 100 000 kronor mer i skatt än någon som driver ett 3:12-företag. Detta tycker Moderaterna är rätt och rättvist. Jag tror dock att det finns många läkare som inte håller med om det.

Men denna politik får en konsekvens, nämligen att det blir väldigt lönsamt att driva eget bolag snarare än att vara anställd. Risken finns att många människor som har den möjligheten väljer att skapa ett fiktivt bolag och ta in intäkterna på det sättet i stället för att vara anställda.

Det är precis den utvecklingen som vi har sett inom inte minst en hel del branscher här i Stockholm. Man sätter sig i bolag, tar ut lön till en viss nivå och tar sedan ut resten i kapitalinkomst. Vad händer då? Då ökar klyftorna. När människor plockar ut höga inkomster och inte betalar inkomstskatt utan betalar en låg avkastningsskatt på inkomsten, då ökar klyftorna.

Det är inte så konstigt att Moderaterna tycker att det här är en bra politik, för Moderaterna är och förblir ett parti som vill öka klyftorna och se till att de som tjänar mycket ska ha låga skatter medan vanligt folk ska betala.

Sedan får vi se hur vi går vidare med utredningen. Men att det system som vi har i dag inte är helt optimalt har nog jag och Maria Malmer Stenergard olika uppfattning om. Jag tycker att det är viktigt att också höginkomsttagare är med och bidrar till våra barns skola.

Överläggningen var härmed avslutad.