Högskolan i Skövdes fortsatta utveckling och forskning
Interpellationsdebatt 13 februari 2007
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 13 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Monica Green har frågat mig på vilket sätt jag avser att främja den utveckling och expansion som Högskolan i Skövde har uppvisat samt om Högskolan i Skövde kan räkna med mitt fortsatta stöd för sin forskningsverksamhet.
Regeringens uppfattning är att den högre utbildningen i Sverige måste ges förutsättningar att vara en utbildning i världsklass. Den högre utbildningens och forskningens frihet ska garanteras. Förutsättningar ska skapas för att utveckla och bibehålla starka, självständiga lärosäten. Kvalitetsförbättringar i den högre utbildningen ges nu högsta prioritet vilket bland annat presenterades i budgetpropositionen för 2007.
När det gäller forskningen har riksdagen efter förslag i budgetpropositionen för 2007 fattat beslut om att resurserna till det offentliga forskningssystemet ska öka för att främja utvecklingen av framstående forskningsmiljöer.
Det är viktigt att det finns utbildning och forskning över hela landet. De statliga forskningsanslagen ska fördelas mellan universitet och högskolor på ett sätt som gynnar förstklassig forskning, oavsett om den sker vid större eller mindre lärosäten.
Lärosätena ska också samverka med det omgivande samhället. De bör i högre grad än tidigare vara aktiva medspelare i den regionala utvecklingen. Genom ett nära samspel med näringsliv och offentlig sektor kan lärosätena bidra till att stärka regionernas konkurrenskraft i en alltmer globaliserad ekonomi. I det arbetet fyller bland andra Högskolan i Skövde en viktig funktion. Genom att profilera sin verksamhet och också samverka med andra lärosäten kan våra högskolor ytterligare stärka kvaliteten i utbildningarna samtidigt som studenterna får tillgång till ett bredare utbildningsutbud.
Resursutredningen (U 2004:03) har i uppgift att göra en översyn av resurstilldelning och övrig styrning avseende forskning och forskarutbildning vid samtliga universitet och högskolor. Avsikten är att utredningens förslag ska ge förutsättningar för ställningstaganden som i förlängningen påverkar bland annat Högskolan i Skövdes fortsatta utveckling. Efter remissbehandling räknar jag med att regeringens ställningstagande och förslag till riksdagen ska kunna föreligga under år 2008.
Anf. 14 Monica Green (S)
Herr talman! Jag vill tacka för svaret och passa på att säga några ord om Skövde.
Skövde är en stad med 50 000 invånare som ligger i mitten av Skaraborg och är ett av naven i Västra Götaland.
Högskolan i Skövde är viktig för hela Skaraborg, för Västra Götaland men också för hela Sverige och även internationellt. Resecentrum finns nära eftersom högskolan ligger i centrum, och vi har kårhus och studentbostäder som ligger runt omkring. IT- och datavetenskap är högskolans huvudinriktning, och högskolan är ledande i en utbildning som heter dataspelsprogram. I direkt anslutning till högskolan finns också Gothia Science Park, en teknikpark som är en samlad miljö för innovation - fantastiskt bra.
Detta är en av de mindre och medelstora högskolor som har varit så framgångsrika under senare tid. Jag känner en viss oro, måste jag säga, för att Folkpartiet så länge ni var i opposition hade en lite vag inställning till detta med forskning och utveckling. Med era förslag uppfattades det som att ni tyckte att de gamla universiteten var lite finare och att det var där som man skulle satsa på forskning och utveckling. Ni räknade inte in de nya mindre och medelstora högskolorna på samma sätt. Jag är lite orolig för det, för jag tycker precis tvärtom att man ska satsa på den spännande miljön med lite kreativt tänkande inom högskolans värld. Där finns det fortfarande elasticitet och inte de strukturer som har bitit sig fast och är svåra att bryta, som på en del universitet som har funnits väldigt länge. På de mindre och medelstora högskolorna har man ett mer demokratiskt synsätt och lättare att fatta beslut.
Därför blir jag orolig för tankarna inom Regeringskansliet nu och skulle vilja ha ett svar av utbildningsministern om hur det blir framöver.
Vi ska vänta in och se hur ni ska satsa men jag vill redan nu få veta hur Högskolan i Skövde ska kunna utvecklas ytterligare, hur vi ska kunna få forskning och hur högskolan i Skövde ska kunna bli större och ta till sig fler studenter, fler möjligheter att utvecklas.
Det är det som är min fråga: Kommer ni att försöka bryta skillnaderna mellan de gamla universiteten och de mindre och medelstora högskolorna framöver? Har ni någon strategi för hur den ska brytas så att alla räknas på samma sätt framöver? Och hur ska det i så fall gå till? Eller är det så som ni antydde i opposition, att ni tyckte att de här universiteten är lite finare och därför ska det satsas på forskning och sådant där? För ni har ju också borgerliga kamrater, nämligen Moderaterna, som hade väldigt föraktfulla uttalanden om de mindre och medelstora högskolorna. De kallades ju för "bygdehögskolor", när de byggdes upp. I själva verket blev det ju precis tvärtom i förhållande till vad Moderaterna och i viss mån också andra borgerliga partier sade. Det blev kvalitet, det blev satsning och det blev en utbildning för människor som inte hade haft den chansen tidigare. Det vill jag ha ett svar på i dag.
Anf. 15 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Det känns bra att få prata här i kammaren om Skövde. Det är en fin stad i hjärtat av Skaraborg. Jag vill börja detta inlägg 1977. Då lade den dåvarande utbildningsministern Jan-Erik Wikström, Folkpartiet, fram propositionen
En högskola för alla
. Monica Green nämnde Folkpartiet i opposition, men vi har ju också ibland varit i regeringsställning. Då har vi också lagt fram viktiga förslag. Det var en välbesökt presskonferens när propositionen presenterades. Det var ett stort intresse över hela landet. Också Skaraborgspressen var på plats. Jag vet, för jag var nämligen Jan-Erik Wikströms pressekreterare. Vi måste ordna extra kaffe till presskonferenslokalen.
Då, genom ett riksdagsbeslut med anledning av den propositionen, sammanfördes utbildningar som fram tills dess hade funnits i Skövde och bildade Högskolan i Skövde. Jag tror att det var rätt beslut, för det lärosätet har utvecklats väl. När jag tittar på det nu - jag har inte haft tillfälle att besöka det men jag har läst mig till en del - ser jag att man har agerat väldigt klokt, tycker jag. Man har nämligen i rätt stor utsträckning fokuserat. Man har specialiserat sig. Man har sökt starka partner, inte minst Örebro och Halmstad. Det är så jag tror att en framgångsrik regional högskola ska agera.
Med detta vill jag ha sagt att vi inte har några som helst planer på att vare sig lägga ned eller på något sätt försämra förutsättningarna för Högskolan i Skövde. Tvärtom: Vi satsar på den. Av den kvalitetssatsning som vi gjorde i höstas, som faller ut i år, tillfaller drygt 4 miljoner kronor grundutbildningen vid Högskolan i Skövde. Högskolan har ju också varit framgångsrik när det gäller att få medel till forskning. 2008 kommer det att falla ut en ganska kraftig ökning också av det fasta forskningsanslaget. Regeringen har ingen som helst tanke på att förändra det.
Jag kan alltså lämna det positiva budskapet att regeringen satsar på Högskolan i Skövde. Vi tror att den har en viktig uppgift och att den här tekniska specialiseringen passar väldigt bra i regionen. Jag hoppas verkligen att högskolan ska bli lika framgångsrik i fortsättningen som den varit hittills.
Jag tycker dock att Monica Green var väl negativ i sin skildring av våra äldre universitet. Jag besökte det äldsta av dem alla i förra veckan. De berättade för mig att de har en slogan som bestrider Monica Greens skildring. De har nämligen slagordet: Med förnyelse som tradition. De må ha startats på 1600-talet men det faktum att de fortfarande är ett av världens ledande universitet visar väl att de också har haft kraften att förnya sig.
Anf. 16 Monica Green (S)
Herr talman! Då får jag börja med att bjuda in statsrådet till Skövde högskola. Det skulle vara mycket trevligt om statsrådet kunde komma och besöka Skövde högskola, om han kunde ta sig tid att komma till oss i Skaraborg. Om du fixade kaffe och bullar 1977 kan vi nog fixa det nu när du kommer till Skövde. Då kan du också få se den nya fräscha inriktning som Skövde högskola har.
Visst är det säkert så att universiteten också är väldigt bra och viktiga för Sverige. Naturligtvis är det så. Men jag vill framhålla att det inte bara räcker med att ha forskning och högre utbildning på de gamla universiteten. Man måste också göra särskilda satsningar på de här fräscha forskningsmiljöerna. Det räcker inte med utbildning utan man måste också ha forskning vid de här högskolorna. Jag vidhåller att det är bra med de här lite nyare högskolorna för att det blir en kreativ miljö. Det blir det naturligtvis även vid universiteten, men det blir den här stimulansen när helheten och integrationen ligger så nära varandra. En förstockad professor behöver faktiskt möta vanliga studenter då och då för att bli stimulerad av dem och för att stimulera sina egna tankar för att forska vidare. Man behöver varandra.
Högskolan i Skövde behöver utvecklas. Det behöver naturligtvis alla i hela landet. Vi vill ju ha en satsning i hela landet så att vi ger människor möjlighet oavsett var de bor och oavsett vilken bakgrund de har. Även där är ju Skövde ett föredöme genom att man ser till att många med arbetarbakgrund får möjlighet att läsa på högre utbildningar. Man har lättare att ta till sig det. Det behövs i hela landet.
Skövde satsar som sagt på IT och datavetenskap. De är mycket duktiga på dataspelprogram och kan utveckla detta ytterligare. Det är bra att Lars Leijonborg har sett att det finns de här inriktningarna på Skövde högskola, men högskolan skulle kunna lyfta till sig ytterligare specialiteter i takt med att den utvecklas. Det finns pedagogik men också - vi har diskuterat det här tidigare - polishögskolor och så vidare som man lätt skulle kunna knyta till Skövdes högskola eftersom man där har många miljöer runt omkring sig som är lätta att ta till sig.
Jag känner som sagt fortfarande en viss oro även om jag tycker att det var en del positiva besked här om att ni ska fortsätta satsa på Skövdes högskola. Det behövs både-och, både de gamla universiteten och de här nya fräscha högskolorna som behöver utvecklas och få forskning samt kunna disputera lärare och andra. Jag fortsätter att vara kritiskt granskande - och kanske lite skeptisk - men ändå rätt nöjd med att jag har fått ett någorlunda positivt besked här i dag.
Anf. 17 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Jag kommer gärna till Skövde. Jag var i själva verket där härom veckan. Ni har ju också ett fräscht resecentrum, där jag steg av tåget. Då ägnade jag mig åt livslångt lärande av lite annat slag, men jag hoppas komma till högskolan så snart som möjligt.
Det är klart att vi inte lägger ned Högskolan i Skövde. Då hade jag ju serverat det där kaffet förgäves, så att säga. Det har vi inga planer på.
Ska man ta seriöst på diskussionen om samspelet mellan de stora universiteten och högskolorna så får man förstås konstatera att de spelar olika roller. Om det ska gå bra för Sverige i globaliseringens tid så måste vi ha forskningsmiljöer som tävlar med de allra bästa i världen, och då har storleken betydelse. De största amerikanska universiteten, som vinner nästan alla Nobelpris, har budgetar som är lika stora som budgetarna för flera svenska universitet tillsammans - de flesta svenska universitet, skulle jag till och med kunna säga. Det är inte realistiskt att tro att små lärosäten och forskningsmiljöer kan mäta sig med dem, utan ska vi ha en chans så måste vi också ha spjutspetsuniversitet. Jag ska i morgon besöka både Chalmers och Göteborgs universitet, som inte ligger så långt från Skövde. Det är klart att det också för Skövde betyder otroligt mycket att Volvo kan rekrytera duktiga ingenjörer från Chalmers och så vidare.
Vi ska inte bygga upp någon animositet, några konstlade motsättningar, mellan de här båda inslagen i vårt utbildnings- och forskningsväsende. Det fanns ju en hel del värdeord i Monica Greens inlägg om förstockade professorer som behöver piggas upp och de fräscha lokalerna i Skövde, som skulle kontrasteras mot de uppenbarligen ofräscha lokalerna vid de gamla universiteten. Även om de är från 1600-talet så försäkrar jag att de är ganska fräscha ändå. Universiteten vinner ju också stora framgångar. Jag är jättestolt som utbildnings- och forskningsminister över att vi har några av världens bästa universitet i Sverige. Dem ska vi absolut inte förtala eller förakta.
En högskola av Skövdes typ har definitivt en roll att spela framöver. Den betyder mycket för regionen och kan naturligtvis på vissa, smala forskningsområden också nå mycket goda forskningsresultat - absolut. Men man brukar ju tala om kritisk massa. För att den ska bli tillräckligt stor behöver man vara inlemmad i ett tätt samarbete. I det här fallet sker det med framför allt Örebro, som nu är universitet och som så att säga är basen för den forskningen. Jag tycker att Skövde högskola har gjort helt rätt när man har sökt de här allianserna. Jag är övertygad om att högskolan har en ljus framtid.
Anf. 18 Monica Green (S)
Herr talman! Nu är jag faktiskt inte lika optimistisk längre. Nu säger ministern att när vi ska börja prata seriöst, då handlar det om olika roller, då handlar det om spjutspets och då handlar det om att vi ska satsa på de större universiteten i stället. Nu gjorde ministern mig mer oroad än i sitt första inlägg. Om det första då tydligen bara var på skoj och det andra inlägget var seriöst, då blir jag ännu mer orolig. Ministern antyder att Skövde inte kan klara en internationell utveckling, men det vet jag att man kan. Skövde kan faktiskt hävda sig inom sina specialiteter, både inom IT och datavetenskap och även på andra områden. Det har Skövde visat och drar till sig både lärare och elever från stora delar av världen. Det finns studenter vid högskolan som har handledare från andra delar av världen också. Jag vet alltså att Skövdes högskola kan hävda sig internationellt, och jag blir faktiskt lite mer dyster av ministerns andra inlägg. Jag trodde faktiskt att du ville riva de hinder som finns och se till att de mindre högskolorna skulle få samma chans.
Ja, Västsverige gillar Göteborgs universitet och Chalmers, men vi vill ändå ha en utveckling, både i Skövde, Borås, Trollhättan och Halmstad, därför att det behövs i alla delar av Västsverige, och det behövs i resten av Sverige också. Så skärpning! Nu behöver vi se till så att även forskningsmiljöer kan utvecklas i de mindre och medelstora högskolorna. Gå tillbaka till ditt första anförande i stället!
Anf. 19 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Allt jag har sagt i denna debatt har varit seriöst, utom möjligen min skildring av min kaffeservering i samband med Högskolan i Skövdes tillkomst. Om Monica Green menar att alla högskolor i Sverige ska omfattas av samma prioritering som våra universitet så står det i strid med socialdemokratisk utbildnings- och forskningspolitik. Inte heller den gamla regeringen hade någon ambition att samtliga drygt 40 högskolor i Sverige skulle få universitetsstatus, och en sådan utveckling vill inte heller jag medverka till.
Vi har fastnat länge i de hjulspår som innebär att högskolorna vill expandera och bli universitet och universiteten förtalar de mindre högskolorna för att de inte håller tillräcklig kvalitet med mera. Jag tycker att vi ska komma upp ur de hjulspåren, och jag tycker att just Högskolan i Skövde har bidragit i det avseendet genom att inse att man inte kan vara sig själv nog utan behöver starka allianser och behöver en fokusering.
Själva ordet "universitet" har ju med universell, allomfattande, att göra. Vi måste också i den här kammaren kunna säga som det är: Det är inte realistiskt att Sverige ska ha över 40 universitet. Däremot är det realistiskt att det i Skövde ska finnas en stark regional högskola med allianser åt olika håll och med specialisering, precis på det sätt som högskolan nu har gått in för. Därför är jag mycket optimistisk om dess framtid.
den 22 januari
Interpellation
2006/07:244 Högskolan i Skövdes fortsatta utveckling och forskning
av Monica Green (s)
till utbildningsminister Lars Leijonborg (fp)
Genom ett riksdagsbeslut 1977 lades grunden för Högskolan i Skövde. I början av 1980-talet tog styrelsen ett antal beslut som bildade grunden för vad som fortfarande är högskolans huvudkompetenser. Tidigare hade högskolan en ekonomiprofil som nu kompletterades med två nya områden: teknik och datavetenskap. Senare har flera ämnen inom det naturvetenskapliga området tillkommit. Högskolan i Skövde blev en av de första svenska högskolor som aktivt och tidigt utvecklade kortare ingenjörsutbildningar. Dessa nya områden startade 1982 med linjen för industriell elektronik. Samtidigt utvecklades kurser i ADB och några år senare inrättades en dataekonomisk linje.
Genom ett riksdagsbeslut den 1 juli 1983 fick verksamheten högskolestatus. I mitten av 1980-talet började en stark tillväxt av högskolan. För att klara lokalbehovet tog man successivt över de lokaler som regementet T 2 lämnat.
På 1990-talet inrättades ytterligare två utbildningsområden, ett humanistiskt och ett samhällsvetenskapligt/juridiskt. För att klara den kommande expansionen utökades campus med delar av ett kvarter söder om Trängenområdet. Högskolans nya bibliotek byggdes 1997 och har i dag ett bokbestånd på över 100 000 volymer och är väl rustat för att möta behovet av elektronisk informationssökning. 1999 inrättades ytterligare ett utbildningsområde i och med att Hälsohögskolan integrerades, nämligen det vårdvetenskapliga.
Under 2003 och 2004 genomförde högskolan en omorganisation som bland annat innebar att de tidigare nio områdesindelade institutionerna i stället delades in efter teman och blev till tre nya enheter. De nya enheterna heter Institutionen för kommunikation och information, Institutionen för vård och natur samt Institutionen för teknik och samhälle. Satsning på samverkan och forskning. KK-stiftelsen beviljad 2004 högskolans ansökan om att få inrätta en forskningsprofil inom området informationsfusion. Högskolan inledde ett kraftfullt grundutbildningssamarbete med högskolorna i Borås och Trollhättan/Uddevalla baserat på den så kallade Bjertorpdeklarationen. Samarbetet går under beteckningen Västra Götalands Högskolor. I juni 2004 ger Högskoleverket Högskolan i Skövde rätt att utfärda lärarexamen. I november 2005 undertecknar rektorerna för högskolorna i Skövde och Halmstad samt Örebro universitet ett samarbetsavtal kopplat till det tekniska vetenskapsområdet. Samarbetet ska stärka forskningen och forskarutbildningen hos de tre lärosätena.
Högskolan i Skövde hade verksamhetsåret 2006 hela 8 304 studenter, varav 58 % var kvinnor och 42 % män. Antalet avlagda examina var 1 163. Av studenterna i grundutbildningen var 51 % 18–24 år, 32 % 25–34 år och 17 % över 35 år.
Utbildningsutbudet består av 47 program inklusive olika inriktningar, 12 magisterprogram, 4 påbyggnadsprogram för sjuksköterskor, 824 fristående kurser varav 62 nätuniversitetskurser, 2 basårsprogram och 1 entreprenörsutbildning. Högskolan har avtal med ett hundratal utländska universitet i Europa, Argentina, Australien, Kanada, Mexiko och USA. Antal utresande studenter var 87 och antalet inresande studenter var 191.
Vid högskolan var 441 personer anställda, 52 % kvinnor och 48 % män. Antalet lärare var 232 varav 16 var professorer, 74 lektorer, 82 adjunkter och 62 gästlärare. Antalet forskarstuderande var 60, varav 43 % kvinnor.
Inom högskolevärlden som helhet finns en stor oro över vilka planer statsrådet har för högskolorna.
Mot bakgrund av ovanstående redovisning är mina frågor till statsrådet på vilket sätt han avser att främja den fina utveckling och expansion som Högskolan i Skövde uppvisat samt om Högskolan i Skövde kan räkna med hans fortsatta stöd för sin forskningsverksamhet.