HDP:s fängslade politiker samt kurdfrågan i Turkiet, Europa och Sverige

Fru talman! Amineh Kakabaveh har under rubriken "HDP:s fängslade politiker samt kurdfrågan i Turkiet, Europa och Sverige" ställt följande frågor: Vilka åtgärder avser Sverige som enskild stat och som medlem av EU att vidta för att förmå Turkiets regering och president att respektera folkrätten, demokratiska principer och mänskliga rättigheter? Kommer ministern att i EU och för Sveriges del kräva frigivning av ledande HDP-politiker som Selahattin Demirtas, Figen Yüksekdag och andra folkvalda politiker på kommunal nivå och länsnivå? Vad avser Sverige att göra för att utveckla de diplomatiska förbindelserna med Turkiet så att Sverige kan bidra till en mer demokratisk utveckling i ett Turkiet där mänskliga rättigheter, alla etniska folkgruppers rättigheter och kvinnors rättigheter respekteras? Kommer Sverige att ta initiativ för att förmå Erdogan att lösa den kurdiska frågan genom en fredlig lösning?

Regeringen ser med stort allvar på utvecklingen i Turkiet och bristerna vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, inklusive situationen för folkvalda representanter. Vi behöver tydligt markera när utvecklingen går åt fel håll. Folkrätten måste respekteras, inklusive de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten. EU har, med stöd av Sverige, framfört detta till företrädare för den turkiska regeringen vid flera tillfällen på olika nivåer, inklusive i FN:s säkerhetsråd. EU har infört restriktiva åtgärder mot Turkiet avseende olagliga provborrningar i östra Medelhavet. Därtill anser regeringen att EU:s svar på den negativa utvecklingen på MR-området bör rymma en möjlighet till olika åtgärder, inklusive sanktioner. Denna hållning har jag tidigare framfört i utrikesrådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den allvarliga MR-situationen i Turkiet gäller inte minst för oppositionspolitiker, särskilt från det prokurdiska partiet HDP. Det är inte acceptabelt att oppositionspolitiker frihetsberövas, avsätts och ersätts på godtyckliga grunder. Fri opposition är en förutsättning för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Sverige har offentligt och i EU-sammanhang särskilt kritiserat Turkiets agerande för att avsätta enskilda parlamentsledamöter och borgmästare samt försöka upplösa HDP som parti. Vi har framfört likalydande budskap direkt till turkiska företrädare. Jag har också träffat företrädare för HDP för att diskutera deras situation och uttrycka mitt stöd, senast i samband med mitt besök i Ankara förra hösten.

Regeringen lägger stor vikt vid efterlevnaden av Europadomstolens domar och deltar aktivt i arbetet med att bevaka verkställigheten av domarna inom ramen för Europarådets ministerkommitté. Turkiet uppmanas att vidta åtgärder för att säkra ett omedelbart frigivande av bland annat Osman Kavala, Selahattin Demirtas och Figen Yüksekdag.

De svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet verkar för ökad respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer som en viktig del av det diplomatiska uppdraget. Det gäller till exempel bevakning av rättegångar mot HDP-företrädare och andra oppositionspolitiker samt MR-försvarare, liksom ansträngningar för att säkerställa kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.

I våra kontakter med Turkiet kommer regeringen att fortsätta kräva reformer som stärker demokratin och alla människors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Vi anser att dialog och engagemang med regering, parlament, opposition och civilsamhälle förblir det bästa sättet att bevaka dessa frågor - och för att vända den negativa utvecklingen i Turkiet. Exempelvis under Sveriges ordförandeskap i OSSE har vi kunnat arbeta bra med Turkiet i flera viktiga frågor.

Jag har tidigare redogjort för regeringens syn på bristerna vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, inklusive situationen för folkvalda representanter i svaren på frågorna 2020/21:2433 och 2020/21:1766 av Markus Wiechel, fråga 2020/21:2343 av Sara Gille samt frågorna 2020/21:3223 och 2020/21:3224 av Amineh Kakabaveh.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret och engagemanget!

Medan vi gång på gång tar upp dessa frågor i Sveriges riksdag och i EU-parlamentet eller i ministerrådet fortsätter Erdogans regim att dagligen fängsla politiker och kurder. HDP:s folkvalda ledamöter och borgmästare har man ersatt med egna män fastän de är folkvalda. De mest kända namnen är Figen och Demirtas, som är partiets ledare och sitter i fängelse tillsammans med 4 000 andra medlemmar i HDP. Det finns också 10 000 oppositionella som är fängslade, däribland journalister och kvinnorättsaktivister.

Alla som ägnar sig åt den kurdiska frågan kallas i dag för terrorister. Det gör tyvärr att Sverige och EU är förlamade och inte kan diskutera den kurdiska frågan. Alla som diskuterar den kurdiska frågan i Turkiet kallas för terrorister, oavsett namn. Det gäller inte bara där utan också när det gäller kurderna i Irak och Syrien.

Vi vet att Erdogan i parlamentet har fått igenom att man ska utvidga attackerna eller ockupationen av Syrien och fortsätta att vara där. Gång på gång hör vi att Turkiet använder kemiska vapen i gränsområdena mot Kurdistan och Irak. Häromdagen bombade man i Shingalområdet, det yazidiska området, med drönarattacker. Två barn dog i en bil som bombades. Varje dag faller civila offer för Erdogans aggressiva politik bara i de kurdiska delarna. Vi vet också att Turkiets aggression sträcker sig ända till Libyen och andra länder vid Medelhavet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan är: Är det inte dags att ompröva besluten i EU och sluta kalla demokratiska partier - HDP och IPG, som kämpar mot Daish och för kurdernas rättigheter - för terrorister? Nu vet jag att varken EU eller Sverige har sagt att HDP och de andra partierna är terrorister, men när Erdogan gör det blir vi förlamade och kan inte göra mer. Jag tycker att det också borde vara dags att ta bort PKK från den listan.

Historien har visat att alla partier i Turkiet som har verkat för den kurdiska frågan har kallats terrorister. De har tvingats byta namn och starta om. Vi vet att BDP blev HDP. Det är många olika namn. Nu riskerar HDP att bli upplöst i Turkiet.

Min fråga är: Om man nu har lyckats så bra, vad är då resultatet? Det skulle vara väldigt intressant att få höra vad som är resultatet av det arbete man har gjort i OSSE.

Fru talman! Sverige är ett europeiskt land, och EU är vår främsta utrikespolitiska arena. Europa är den kontinent som är viktigast för oss och som jag personligen ägnat särskilt mycket tid åt de senaste åren, både som utrikesminister och i egenskap av ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE.

Amineh Kakabaveh frågar vad vi har gjort i OSSE. Som OSSE-ordförande har Sverige satt demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer högt på dagordningen med utgångspunkt i OSSE:s så kallade breda säkerhetsbegrepp.

Europeiska rådet har beslutat att EU är redo att föra diskussioner med Turkiet på ett gradvist, proportionellt och reversibelt sätt för att förbättra samarbetet på ett antal områden av gemensamt intresse, om inte annat följer av den villkorlighet som fastställdes i mars och i tidigare slutsatser från Europeiska rådet. Dialogen om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer förblir en integrerad del av förbindelserna mellan EU och Turkiet. Tillsammans med likasinnade länder inom OSSE men också inom EU, Europarådet och FN fortsätter Sverige oförtrutet att arbeta för att stärka denna dialog och för att försöka vända den negativa utvecklingen i Turkiet.

Vi driver också dessa frågor nationellt med stor kraft.

För sju år sedan lanserade Sverige den feministiska utrikespolitiken, eftersom vi anser att uppfyllandet av kvinnors och flickors mänskliga rättigheter utgör en skyldighet och en förutsättning för att Sverige ska nå bredare utrikespolitiska mål när det gäller fred, säkerhet och hållbar utveckling. För snart tre år sedan lanserade regeringen också en demokratisatsning i utrikespolitiken.

Här genomsyrar både den feministiska utrikespolitiken och demokratisatsningen alla samtal och allt vad vi gör. De mobiliserar hela utrikesförvaltningen på alla nivåer och är en central del i vårt arbete i Turkiet. För det är nu, när auktoritära trender växer sig starkare, också i vår egen region, som vi måste erbjuda ett motsatt narrativ. Vi måste kraftsamla och stå upp för demokratins principer, processer och försvarare, varhelst och närhelst det behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För övrigt hade jag diskussionen om Turkiet med de syriska kurdernas kvinnliga ledare Ilham Ahmed - de har ju två ledare - när hon var i Sverige i förra veckan. Vi hade som vanligt ett mycket konstruktivt och framåtsyftande samtal.

Fru talman! Jag anser också att dialog borde vara det bästa sättet, men man har ju fört dialog med Turkiet om demokrati och mänskliga rättigheter i 40 år. Det gjorde man redan under Erbakan, Ecevit och andra regeringar.

Det fanns inte någon lösning för vare sig mänskliga rättigheter eller kvinnors rättigheter eller kurdernas och andra minoriteters rättigheter förrän när lite, lite hopp tändes då Turkiet skrev på de så kallade Köpenhamnskriterierna. Men vad har hänt med det?

Sedan dess har Turkiets aggressivitet mot den egna befolkningen, det vill säga kurderna och den socialistiska rörelsen HDP, tagit fart. Turkiet har dragit tillbaka Istanbulkonventionen. Nu är det till exempel lagligt med hustrumisshandel och annat som förekommer. Den garanterade kvinnors rättigheter.

Ur demokratisk synvinkel och när det gäller säkerhet utgör nu Turkiet en jättestor fara för hela regionen. Kan utrikesministern säga något om vad som kommer att hända nu när USA lämnar Irak och när USA också kommer att lämna Syrien. Vad kommer att hända? Jo, det vet vi som har erfarenhet av detta. Turkiet kommer att utvidga ockupation och militarisering gentemot Irak men också gentemot Syrien och det egna folket plus att ett inbördeskrig kommer att drabba främst minoriteter, kurderna i Rojava, i Irak och i Syrien.

Därför är min fråga i sammanhanget: Har man någon förberedelse? Kommer FN att skicka alternativ till området för att helt enkelt förebygga så att det scenario som har uppstått med talibanislamisterna i Afghanistan inte uppstår där också - samma scenario som var för sex år sedan, innan kurderna gick ihop med andra minoriteter och militärt besegrade, i alla fall tillfälligt, Daish?

Det är väldigt viktigt att säga det, för Erdogan har pratat om att man ska återupprätta det Osmanska riket på bekostnad av minoriteter, kurderna, kvinnor och kristna minoriteter i de olika delarna. Det drabbar dem. Oavsett om det är Daish eller Turkiet eller någon annan regim har de drabbats av detta. Dessutom vet alla om att Turkiet samarbetar med Daish mot kurderna.

Jag träffade också Ilham Ahmed. Hon sa till oss: Vi har på ena sidan Turkiet och på den andra sidan Daish. Den tredje är Bashar al-Asad. Och det är likadant för alla kurder. De har liksom hamnat mitt i maktens spelbricka. Detta måste vi ta på allvar innan olika andra scenarier uppstår. Men det går inte så länge kurder, partier och frihetskämpar kallas för terrorister. Därför skrev jag Sverige och EU och Turkiet. Människor som kommer som flyktingar kallas av säkerhetstjänsten för terrorister. För mig är det absurt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen publicerade i dag 16 uppdaterade rapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Europa, däribland Turkiet. De går att ladda ned på regeringen.se.

Medan många av dessa rapportländer delar erfarenheter av att gå från våld och auktoritärt styre till demokrati och respekt för mänskliga rättigheter visar rapporten om Turkiet tyvärr att respekten för mänskliga rättigheter urholkas.

MR-situationen i Turkiet präglas av det tvååriga undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket 2016 och påföljande lagändringar, vilka har försvagat viktiga demokratiska kontrollmekanismer och stärkt presidentämbetet ytterligare.

Inte minst rättsväsendets oberoende och rättssäkerheten har undergrävts. Europadomstolens domar verkställs inte konsekvent. Korruption fortsätter att vara ett utbrett problem.

Lagar mot terrorism och brott mot staten används för att tysta oliktänkande och regimkritiker i Turkiet. Detta gäller inte minst oppositionspolitiker, särskilt från det prokurdiska Folkets demokratiska parti, HDP. Den negativa utvecklingen fortsätter avseende yttrande, press- och informationsfrihet. Utrymmet för det civila samhället krymper. Skyddet av fackliga rättigheter är bristfälligt. I mars 2021 beslutade president Erdogan att Turkiet skulle frånträda Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld, just den som Amineh Kakabaveh nämnde, nämligen Istanbulkonventionen. Det är djupt beklagligt.

Den väpnade konflikten mellan regeringsstyrkor och den terroriststämplade organisationen PKK - vi har inte några planer på att ta bort terroriststämplingen - bidrar till en särskilt svår situation när det gäller respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i sydöstra Turkiet, där en majoritet av befolkningen är etniska kurder.

I det senaste lokalvalet i Turkiet, 2019, vann oppositionspartierna i flera större kommuner, inklusive Istanbul och huvudstaden Ankara. Sedan dess har en rad förändringar av lagar och administrativa bestämmelser införts som inskränker makten på lokal nivå. Ett flertal valda borgmästare från HDP har hindrats från att tillträda och ersatts av förvaltare utsedda av regeringen. Av totalt 65 kommuner där HDP vann i lokalvalen styr partiet nu bara i 6 kommuner.

Disciplinärenden används i oproportionerlig utsträckning mot oppositionspolitiker. I våras inleddes en uppmärksammad rättegång mot ett flertal ledande HDP-företrädare som anklagas för brott i samband med de så kallade Kobanedemonstrationerna 2014. I mars 2021 yrkade riksåklagaren att HDP ska förbjudas och att cirka 450 av partiets ledande företrädare ska beläggas med politiskt verksamhetsförbud. Ett stort antal HDP-företrädare sitter fängslade.

Vi är överens om att utvecklingen i Turkiet är djupt oroande. Om detta finns det en bred enighet i Sveriges riksdag och inom EU. Sverige kommer inte att vara tyst när vi ser att enskilda individers rättigheter kränks eller när demokratin utmanas och ifrågasätts, inte i Turkiet och inte heller någon annanstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, utrikesministern, för redogörelsen!

Man kan skriva hundratals sidor där man beskriver repression och brott mot mänskliga rättigheter, krigsbrott och brott mot folkrätten där kemiska vapen används i krig. Redan 1997 skrev man i Genèveprotokollet om förbud mot att använda kemiska vapen i krig. Detta har Turkiet gjort, och jag undrar vad Sverige och EU gör för att fördöma Turkiet när det gäller det. Det finns bevis för att Turkiet har gjort det.

Utrikesministern säger att man inte vill ta bort terrorstämpeln, och detta hindrar allt arbete som vi gör i Sverige och EU för att främja mänskliga rättigheter därför att det utvidgar Erdogans makt att ockupera andra länder. Detta vet både jag och utrikesministern, hela Sveriges riksdag och alla EUpolitiker.

Så länge alla dessa partier i Rojava, i Syrien och i delar av Iran och Irak har terroriststämpel kommer det att hjälpa Erdogans utvidgning. Läs bara Jan Guillous artikel från förra veckan, nu senast i Aftonbladet! Detta drabbar många kurder även här. Jag menar att om vi verkligen menar allvar med att stå upp för kurdernas och andras rättigheter och att frågan ska lösas genom dialog måste vi vara beredda att se över och ompröva våra beslut, så som man har vågat göra i till exempel Belgien. Annars kommer problemet i Mellanöstern bara att utvidgas. Palestinierna och kurderna blir ett annat scenario.

Jag har inte fått svar från utrikesministern om vad som händer när USA ger sig av.

Fru talman! När det gäller PKK anser vi och hela EU att det är en terroristorganisation, och vi har inga planer på att ta bort terroriststämpeln. Däremot ska inte andra organisationer drabbas av detta, utan det är just PKK.

Vi uppmärksammar tydligt att utvecklingen i Turkiet går i fel riktning. Vi tar upp dessa frågor direkt med Turkiet, och vi samarbetar med en rad organisationer för att stärka mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, inklusive kvinnors mänskliga rättigheter. För att fortsätta detta arbete har regeringen nyss antagit en ny strategi för det bilaterala reformstödet, som har som övergripande mål att stärka respekten för detta i Turkiet och att stärka förutsättningarna för ett jämställt samhälle.

Vi kommer med reformstödet att fortsätta att främja ett öppet och Europainriktat demokratiskt turkiskt samhälle. Det förblir centralt att stödja och värna ett oberoende och pluralistiskt civilsamhälle samt yttrande- och mediefriheten i Turkiet. Sveriges arbete för detta är viktigt och gör skillnad.

Jag noterar dessutom att de senaste opinionsmätningarna i Turkiet visar på ett minskat stöd för Erdogans parti och ett ökat stöd för partier som CHP och HDP, vilket tyder på att det inte är omöjligt att få en annan regering i Turkiet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.