Hästnäringen

Herr talman! Christin Hagberg har frågat näringsministern hur hon vill stödja hästnäringen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Inledningsvis vill jag säga att hästen och hästnäringen har en viktig roll i samhället på många olika sätt. Precis som Christin Hagberg påpekar skapar hästnäringen sysselsättning, inte minst på landsbygden, och bidrar till samhällsekonomin. Hästen hjälper till att hålla landskapet öppet och ger lantbruket en inkomstkälla. Värdet av hästen som betesdjur ökar även i takt med att lantbrukets betesdjur minskar i antal. Hästen har en stor social betydelse i samhället, kanske i första hand för barn och ungdomar men även för exempelvis rehabilitering av personer som drabbats av olika skador. Det ökade intresset för hästen och hästverksamhet bidrar också till att knyta ihop stad och land. Regeringen främjar i dag hästnäringen på flera olika sätt. Under 2006 har 15 miljoner kronor avsatts för satsningar på hästnäringen. Av dessa har 6 miljoner kronor använts för att främja livskraftigt hästföretagande, 7 miljoner kronor har nyttjats för forskning på hästområdet och 2 miljoner kronor har använts för utveckling av säkerheten inom hästsport och ridning. Hästsatsningen kommer att fortsätta med samma totala omfattning och med en förstärkt satsning på forskning under 2007. Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt bildat Hippocampus, som är ett hästforsknings- och informationscentrum med ett gemensamt forskningsprogram: Hästen för arbete, sport och fritid. Jordbruksreformen som genomfördes 2005 gynnar hästhållningen genom att gårdsstödet är tillgängligt för marker med foder och bete till hästar. Det nya landsbygdsprogrammet för perioden 2007-2013 innebär flera möjligheter att stödja hästverksamheten i landet, exempelvis med vallstöd, betesmarksersättningar, investeringsstöd och stöd för kompetensutveckling. Företagens administrativa kostnader till följd av statliga regelverk ska minska med minst 25 % till år 2010. Den målsättningen gäller såväl för hästföretag som för alla andra företag. Christin Hagberg har i sin interpellation specifikt tagit upp frågan om en sänkning av lotteriskatten från 36 till 35 %. Den vadhållning som bedrivs av AB Trav och Galopp, ATG, är föremål för en särskild skatt, lotteriskatt, enligt bestämmelserna i lagen (1991:1482) om lotteriskatt. Skatten tas ut med 36 % av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som delats ut till vinnarna räknats av från de sammanlagda insatserna. Under 2006 har ett utredningsarbete inom Finansdepartementet pågått rörande vissa frågor om ATG och dess framtida verksamhet, däribland formerna för beskattning av ATG:s vadhållningsverksamhet. Utredarens material kommer att ingå i och tjäna som underlag till den övergripande översyn som för närvarande pågår på spelområdet. Frågan om den framtida utformningen av spelpolitiken är komplex, och regeringen har ambitionen att ta ett helhetsgrepp. Jag vill inte föregripa resultatet av detta arbete genom att nu uttala någon bestämd uppfattning i frågan om lotteriskatten.

Herr talman! Jag vill tacka jordbruksministern för svaret. Det är bra att den borgerliga regeringen fortsätter arbetet när det gäller hästnäringen med samma inriktning som den socialdemokratiska regeringen arbetade med. Under senare år har man lyft fram hästnäringen på ett mycket positivt sätt. Utvecklingen går starkt framåt. Många nya företag bildas, och det är bra för landsbygden. Det finns också många kvinnliga företagare inom denna näring, vilket jag utgår från att vi alla ser mycket positivt på. Det ekonomiska stödet till denna näring är även en viktig jämställdhetsfråga eftersom det är många flickor och kvinnor som har detta som sitt intresse och också som sin inkomstkälla. Hästen har lyfts fram, som det också redogörs för i svaret, i den nya jordbrukspolitiska inriktningen kopplat till EU:s jordbrukspolitik för de närmaste åren. Näringen har också fått en starkare ställning i det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet. Flera delar i det som den hästpolitiska utredningen från 2000 föreslog är på väg att genomföras. Av jordbruksministerns svar utläser jag att arbetet också kommer att fortsätta. Däremot tycker jag att svaret i den del som gäller totoskatten var ett tvekande svar. Under förra mandatperioden var sänkningen av denna skatt en av de frågor som just Centerpartiet drev väldigt hårt. Centerpartiets partiledare gick till och med så långt att hon i tidningen Travronden uttryckte sig så här: Totoskatten sänks om vi får bestämma. Nu blev det inte så, i alla fall inte den här gången. Jag tolkar det så att det inte är Centerpartiet som bestämmer utan Moderaterna, Anders Borg och Finansdepartementet. Nu är jag fullt medveten om att man måste kompromissa och prioritera, men jag har ändå en fundering. Travronden läses ju av många som har olika intressen inom travet och inte minst inom hästnäringen. Jag undrar, herr talman, vad jordbruksministern nu säger till dem som läst och hört detta och kanske haft just det som en av anledningarna till att man röstat på Centerpartiet - att ni skulle sänka totoskatten. Nu blev det inte så. Vad säger ni till dem? Vi socialdemokrater föreslog i vår budgetmotion att skatten skulle sänkas. Varför biföll ni inte detta? Det hade varit bra för näringen om vi hade gjort det. Eftersom jag vet att jordbruksministern har ett stort eget intresse för och stor kunskap i dessa frågor är jag också förvånad över det ganska kortfattade svaret. Jag vet ju att jordbruksministern har ett stort intresse just för hästnäringen, så därför blev jag som sagt lite förvånad. Svaret tar bara upp frågan om spelet som sådant och då kopplat till övrig spelverksamhet i Sverige. Det är i och för sig en viktig fråga. Att denna helhet behöver ses över håller jag med om, inte minst med tanke på de förändringar som har skett de senaste åren med Internet och så vidare. Förutom de satsningar som nu görs och som det kortfattat redogörs för i svaret finns det andra frågeställningar som också är viktiga för hästnäringen. Ett exempel är travbanorna runtom i landet, där besökssiffrorna minskar och det behöver göras investeringar. Vi har många små travbanor. Kommer de att kunna vara kvar? Intresset för att äga och föda upp hästar har minskat, även om det har ökat de senaste åren. Jag vill gärna att jordbruksministern utvecklar lite grann hur man tänker när det gäller de här frågorna, delvis kopplat till finansieringen via den här totoskatten.

Herr talman! Låt mig instämma i vad Christin Hagberg sade: Hästen betyder mycket för människor på den svenska landsbygden och för den svenska landsbygden som landsbygd. Vi har i alla sammanhang påpekat de möjligheter som finns vad gäller att utnyttja hästen för en utökad verksamhet på den svenska landsbygden. Låt mig bara räkna upp några saker som är och kan bli än mer intressanta för en fortsatt utveckling av hästnäringen och den svenska landsbygden. Hästturismen är av liten omfattning i vårt land så här långt. Den kan utvecklas på ett betydande sätt. En möjlighet är att utnyttja det landsbygdsprogram som inom kort kommer att träda i kraft för att utveckla den här verksamheten. Vi kan också se att det kan bedrivas en utökad avelsverksamhet, alltså framtagande av själva hästdjuret i Sverige, på den svenska landsbygden. Vi har en förhållandevis stor import till vårt land från andra delar av Europa av djur som vi borde kunna producera så att säga från egen grund. Så till de direkta frågorna. Som jag sade i mitt anförande har frågan om spelverksamheten och vadhållningen på häst varit föremål för en utredning. Det material som utredaren har tagit fram kommer att ingå i och tjäna som underlag för ramen för den övergripande översyn som för närvarande pågår på spelområdet. Frågan om den framtida utformningen av spelpolitiken är som jag sade komplex. Regeringen har en ambition att ta ett helhetsgrepp. Vi ska ju vara medvetna om att olika spelformer konkurrerar med varandra. Det går inte att lösa ut enbart en problematik eftersom den har en implikation, en påverkan på annan verksamhet också. Regeringen avser därför att i så stor utsträckning som det bara är möjligt behandla de här frågorna i ett sammanhang. Det ska inte ta jättelång tid, men det har inte varit möjligt att lösa ut den här frågan under den korta tid som regeringen har haft möjlighet att verka så här långt.

Herr talman! I likhet med jordbruksministern tycker jag naturligtvis att här finns en hel del områden just kopplade till hästen som går att utveckla. Det ser vi nu också kommer, inte minst med tanke på programmet för landsbygdsutveckling där det ges en stor möjlighet. Jag tror att vi alla är intresserade av att kunna använda det som finns inom det här området när det nu sker så stora förändringar på andra områden när det gäller lantbruket. Där är vi naturligtvis helt överens. Samma sak gäller andra delar inom hästnäringen som sådan. Det finns en stor utvecklingspotential som vi naturligtvis ska dra nytta av. När vi sedan kommer till spelpolitiken och helhetsgreppet på den kan vi se att det går en hel del pengar från spelet på trav och galopp till att främja sysselsättning, men också naturligtvis till hästnäringen som är en stor fritidssyssla, inte minst för många tjejer. Då är det oerhört viktigt att man också ser över den delen. Som jag förstår ingår också Svenska Spel i den översyn som ska göras. Vi kunde se i går på Idrottsgalan att 1,2 miljarder lämnades över från Svenska Spel till Riksidrottsförbundet. Det är naturligtvis väldigt positivt att vi i Sverige kan behålla den bredd som vi har. Vi är ett litet land men vi har många framgångar, inte minst inom hästsporten. Då handlar det naturligtvis om att vi driver frågan och ser till att det här fungerar bra, att de som faktiskt drar in pengarna också har möjlighet att utvecklas. Vi vet ju också att vi måste se till att det här fungerar där pengarna delvis dras in för att vi sedan ska kunna stötta de fritidsintressen som finns. Men det gäller också att se till att hästnäringen fungerar. Då har jag en fråga till jordbruksministern, eftersom de här näringsidkarna många gånger är små företag, ensamföretag. Man har kanske en eller några anställda. Från januari har de ju fått en höjd arbetsgivaravgift, eller höjd skatt, som ni har infört. Samtidigt säger ni att det är oerhört viktigt att främja den här typen av företag. Jag får inte det att riktigt gå ihop. Jag vill gärna att jordbruksministern utvecklar lite grann hur tanken är där. All företagsamhet som kan ske på landsbygden är ju av godo. Det vet vi eftersom vi båda kommer från mindre orter där landsbygdsföretagen spelar en oerhört stor roll.

Herr talman! Låt mig först nämna det ord som Christin Hagberg har använt i sina två inlägg så här långt, nämligen ordet jämställdhet. Hästen har en jättebetydelse för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor i vårt land och i andra delar av världen. Jag vill gärna instämma i det Christin Hagberg anförde i detta avseende. För det andra skulle jag vilja påpeka att den översyn som ska göras på spelområdet av naturen måste ske med viss skyndsamhet eftersom det avtal som finns mellan näringen och staten löper ut under augusti månad innevarande år. I detta avtal regleras förhållandet mellan staten och näringen när det gäller bland annat utbildningsfrågor. Det gör att det alltså måste till en ny konstruktion eller en förlängning av den som råder för att förhållandet, som har fungerat på ett alldeles utmärkt sätt så här långt, ska bestå. Därav min bestämda uppfattning, som jag har försökt framföra tidigare, att vi med skyndsamhet måste se över de här sakerna så att näringen får det besked som den längtar och trängtar efter, nämligen hur förhållandet ska vara mellan staten och till exempel spelet och vadhållningen på häst. Vad beträffar Christin Hagbergs sista fråga är den utredd i en mängd sammanhang i den här kammaren. Jag ska till de debatter som har förts bara lägga min uppfattning att regeringens ambition är att skapa förutsättningar för flera verksamheter som ger flera utkomstmöjligheter och jobb i vårt land. Den samlade bedömning vi har gjort är att de förändringar som har gjorts på arbetsgivaravgiftsområdet ger de här förutsättningarna, vilket för övrigt redan visar sig i den tillgängliga statistiken. Det tyder på att de åtgärder som vidtagits har varit till gagn för alla delar av vårt land.

Herr talman! Då måste jag säga att det i så fall är det snabbaste genomförandet någonsin, eftersom vi i dag skriver den 16 januari och det som trädde i kraft den 1 januari redan skulle ha gett effekt på arbetsmarknaden. Det måste jag säga i så fall måste vara världsrekord i genomförande. Jordbruksministern svarade egentligen inte på min fråga om han får det att gå ihop. Jag misstror naturligtvis inte er ambition när det gäller att se till att skapa sysselsättning. Det tror jag inte någon säger emot. Det vill vi ju alla. Men jag tycker ändå att ditt svar är ganska undanglidande med tanke på att ni faktiskt har haft som en av era valfrågor att förbättra för just småföretagare. Samtidigt gör man en förändring som försämrar för dem. Men det återstår väl att analysera det i efterhand och se vad som har hänt. Det är också glädjande att vi under den här våren kan se fram emot en proposition när det gäller just finansieringen av spelverksamheten och helheten där, eftersom avtalet går ut. Då menar jag att det naturligtvis händer någonting innan sommaruppehållet för just den här delen, där vi kan se vad som kan presenteras och vad ni kan komma fram till. Jag tackar jordbruksministern för svaret på min fråga.

Herr talman! Jag vill också tacka för en trevlig debatt. Jag har i den här debatten försökt att beskriva de möjligheter jag ser i att utveckla hästföretagandet till gagn för vårt land, inte minst för den svenska landsbygden. Det ska ske med hjälp av det landsbygdsprogram som är under implementering i det svenska samhället.