Hanteringen av importerade veteranfordon från USA

Fru talman! Lars Beckman har frågat kultur- och demokratiministern och finansministern vad ministrarna avser att vidta för åtgärder för att säkerställa importen av amerikanska bilar som används till bland annat cruising runt om i Sverige. Lars Beckman har även frågat kultur- och demokratiministern om ministern anser att den amerikanska bilkulturen utgör en viktig del av vårt kulturarv och om ministern i så fall avser att ta några initiativ för att hobbyn ska kunna fortsätta utövas i Sverige. Thomas Morell har frågat finansministern om ministern och regeringen avser att vidta några generella åtgärder för att säkerställa en rättssäker och korrekt hantering när det gäller import och export av begagnade fordon. Slutligen har Jan Ericson frågat finansministern om några åtgärder kommer att vidtas för att det rullande kulturarvet inte ska påverkas negativt och enskilda näringsidkare inte orsakas betydande ekonomisk skada.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna, och jag besvarar frågorna samlat utifrån mitt ansvarsområde som miljö- och klimatminister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill börja med att säga att det är viktigt för regeringen att vi har ett levande kulturliv i hela landet. Det rörliga kulturarvet ligger många varmt om hjärtat både för sin betydelse i framväxten av det moderna samhället och för sin estetik och nostalgi. Den folkrörelse som har vuxit fram kring det rörliga kulturarvet samlar människor över hela landet och bidrar till en betydelsefull och aktiv fritid. Det pågår flera initiativ för att främja bevarandet av det rörliga kulturarvet.

Jag kan självklart inte kommentera de enskilda fall som interpellanterna refererar till. Men övergripande kan jag säga att import och export av begagnade bilar som inte är trafikdugliga och i gott skick eller som kräver mer än mindre reparationer för att bli trafikdugliga kan falla under avfallslagstiftningen och därmed omfattas av regler för gränsöverskridande transporter av avfall.

Men fordon som bedöms vara veteranfordon undantas från EU-reglerna om gränsöverskridande avfallstransporter. Vid bedömningen av om ett fordon är ett veteranfordon väger man in bland annat fordonets skick och ålder. Om fordonet däremot inte bedöms vara ett veteranfordon, och därmed ska klassas som avfall, gäller EU-reglerna om gränsöverskridande avfallstransporter.

Gränsöverskridande transporter av avfall regleras genom EU-förordningen om transport av avfall som också genomför Baselkonventionen - en global konvention om kontrollen av transporter över nationsgränser och hantering av avfall - samt OECD-avtalet om avfallstransporter. Reglerna syftar i första hand till att skydda människor och miljö från felaktig eller bristande hantering av avfall. Vad som ska klassas som avfall är reglerat på EU-nivå.

Det är Naturvårdsverket som ansvarar för att vägleda om hur EU:s avfallslagstiftning bör tolkas. Naturvårdsverket publicerade nyligen en vägledning som syftar till att förtydliga vad som krävs av den som anordnar eller utför en gränsöverskridande transport av veteranfordon för att fordonet inte ska klassas som avfall. Det pågår just nu ett arbete med att revidera vägledningen efter att det framförts synpunkter på att den är otydlig i vissa avseenden.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag vill börja med att välkomna några av dem som berörs av den här frågan och sitter på åhörarläktaren. Det känns bra att ni är här och tar del av debatten. Känn er varmt välkomna!

Fru talman! Jag är djupt bekymrad över att det finns vissa partier som i grunden har ett bilhat. Man hatar mobilitet, man hatar fordon och man hatar bilar. Detta bilhat har nu spritt sig djupt in i vissa myndigheter. Det är bekymmersamt, och det får svåra konsekvenser.

I dag ska vi diskutera det svenska kulturarvet i form av amerikanska bilar som importeras till Sverige. Det är en del av det svenska kulturarvet, en väldigt viktig del, och också en viktig hobby. Vi som har varit på Classic Car Week i Rättvik och sett den fantastiska entusiasm som finns där - 10 000 bilar och över 30 000 gästnätter under en vecka - förstår att det är en folkrörelse. Vi förstår också att det är få miljöpartister där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har alltså hamnat i en situation där det finns myndigheter som anser att importerade amerikanska veteranbilar ska klassas som avfall. Man kunde tro att regeringen skulle agera kraftfullt så fort den fick kännedom om detta. Men det har regeringen inte gjort, och det är bekymmersamt.

Detta handlar om dem som har detta som fritidsintresse. Jag har själv sex vänner från Gävleborg som åkte till Kissimmee och var med på den årliga bilauktion som hålls där i början av året. Dit reser många människor från hela världen för att vara med. Man köper ett fordon där - kanske en kaross eller ett chassi som kan kosta flera hundra tusen kronor. Lite förenklat kan man säga att man tar ut fordonet ur det amerikanska bilregistret och fraktar det över sjön med fartyg. Då har man fraktat en bil, och man importerar en bil. I alla led har man importerat och fraktat ett fordon.

Men då inträffar det helt orimliga: Tullen frågar länsstyrelsen om detta är ett fordon eller avfall, och myndigheten säger att det är avfall. Det är en rättsosäkerhet som är häpnadsväckande. Dessutom finns det undantag i EU-lagstiftningen. Ministern hänvisar till avfallsförordning och annat, men det finns klara och tydliga undantag för veteranfordon i EU-lagstiftningen. Alltså borde den här situationen inte ha inträffat, fru talman.

Jag och ett antal moderater har träffat olika personer som har drabbats av denna myndighetsaktivism. Vi har sett bilder på fordonen. Jag är förvånad över att statsrådet inte är tydligare i sitt svar. Man kan inte säga, fru talman, att man värnar det svenska kulturarvet och den svenska cruisingrörelsen om man sedan inte agerar.

Jag har för mig att Naturvårdsverket uppdaterade sina riktlinjer i lördags. Då kan man konstatera att länsstyrelsen i Västra Götaland nu står mot Naturvårdsverket. Det är alltså två myndigheter som har tolkat samma lagstiftning olika. Just därför, fru talman, måste regeringen och ministern agera och gå från ord till handling.

Min fråga till Per Bolund är: Vad kommer ministern och regeringen att göra?

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag ställde en fråga till Magdalena Andersson, men jag fick inget svar i det som statsrådet här redovisade. Jag läser frågan igen: Avser ministern och regeringen att vidta några generella åtgärder för att säkerställa en rättssäker och korrekt hantering när det gäller import och export av veteranfordon?

Vi ska inte diskutera enskilda fall - det är jag fullständigt medveten om. Det finns flera fall, så vi behöver inte peka på något enskilt. Det är godtycke som präglar hela denna process.

Jag själv är engagerad, bokstavligt talat, i fordonsbranschen och har även intresse av veteranfordon. Jag var på en lastbilsmässa i lördags och tittade på fina renoverade lastbilar. De har varit med och byggt upp vårt land, det vi känner som en välfärdsstat. Bilarna var från 40, 50, 60 och 70-talen. Tusentals timmar i garage har man ägnat åt att återställa fordonen till körbart skick.

Det vi pratar om är ett motorintresse som är unikt, vill jag påstå. Sverige är världsledande när det gäller motorhobbyn. Det finns väl inget härligare än att gå in i ett garage och se när en gubbe i min ålder försöker lära en ung kille eller tjej svetsa eller felsöka i bilelektronik eller hur man ska snygga till en dålig inredning eller om sadelmakeri eller någonting sådant. Det finns ett engagemang över generationsgränser, mellan unga och äldre pojkar och flickor. Det finns en gemensam nämnare, och det är motorhobbyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ur detta kommer duktiga yrkesmän. Det kan till och med vara så att de utbildar sig till någonting annat, till exempel ekonom, för det finns det många. Men de utvecklar ändå en kunskap i plåtslageri, billackering, sadelmakeri, eldragning och så vidare. Då blir man lite så där när man hör svaret från statsrådet. Han säger i inledningen:

Jag vill börja med att säga att det är viktigt för regeringen att vi har ett levande kulturliv i hela landet. Det rörliga kulturarvet ligger många varmt om hjärtat både för sin betydelse i framväxten av det moderna samhället och för sin estetik och nostalgi. Den folkrörelse som har vuxit fram kring det rörliga kulturarvet samlar människor över hela landet och bidrar till en betydelsefull och aktiv fritid. Det pågår flera initiativ för att främja bevarandet av det rörliga kulturarvet.

Ändå ägnar en av regeringens myndigheter sig åt godtycke i denna fråga. Jag ska i mitt nästa inlägg gå in på lite delar kring det. Man följer inte lagstiftningen. Det är det som är så häpnadsväckande. Man tycker en sak, och så ska det vara. Hur skulle det se ut om vi gör så lite till mans? Vi tycker en sak, och då ska det vara så. Vi bryr oss inte om vare sig lagstiftning eller någonting annat. Det håller inte, speciellt inte i myndighetsutövning.

Och så säger statsrådet: Men övergripande kan import och export av begagnade bilar som inte är trafikdugliga och i gott skick eller som kräver mer än mindre reparationer för att bli trafikdugliga falla under avfallslagstiftningen.

Det kan de aldrig göra. De kan aldrig falla under den lagstiftningen. Det finns ingen sådan möjlighet. Man har inte lagligt stöd för det.

Fru talman! Det vi kallar för det rullande kulturarvet, alltså gamla fordon, sysselsätter åtskilliga hundratusentals människor i vårt land. Riksdagens fordonshistoriska nätverk har under många år fått rapporter om problem som uppstår till följd av att lagar och regler för vanliga fordon ofta inte är tillämpliga på veteranfordon. Myndigheters bristande förståelse och kunskap när det gäller veteranfordon gör inte saken bättre.

Det finns som sagt flera pågående rättsliga processer på området. Det senaste exemplet i raden rör det uppmärksammade ärendet om import av veteranfordon från utlandet, där ansvarig myndighet beslagtagit importerade veteranbilar som skulle renoveras i Sverige. De som har importerat fordonen har fått beskedet att dessa värdefulla bilar ska klassas som miljöfarligt avfall och måste destrueras. Dessutom anser myndigheten att importörerna bör bestraffas för att de har importerat miljöavfall utan tillstånd. Myndighetsbeslutet är under rättslig prövning, men helt uppenbart är det något som har gått väldigt fel.

De aktuella fordonen är utförda ur USA med alla nödvändiga och omfattande bilhandlingar. Transportdokumenten är tydliga med att de avser bilar. Det finns tydliga handelskammarintyg rörande fordonen, och bilarna förs in i Sverige som veteranfordon. Enligt gällande EU-regler undantas veteranfordon från vanliga regler för fordonsimport. I Sverige går gränsen för veteranfordon vid 30 år. De aktuella bilarna är från 1950-talet. Det verkar helt enkelt inte finnas något rimligt stöd för att en svensk myndighet plötsligt ska kunna klassa dessa fordon som avfall. Trots detta driver länsstyrelsen frågan rättsligt mot små enskilda näringsidkare. Och till följd av att det är en myndighet som är motpart täcker inte företagarnas försäkring kostnaderna för rättsprocessen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De aktuella småföretagarna har alltså köpt fordon för stora summor i USA och betalat transporter och juridiska dokument. De tvingas nu också betala förvaringskostnader hos tullen och rättsprocessen mot svenska myndigheter. Så borde det inte få gå till i ett rättssamhälle.

Fru talman! Det är bekymmersamt att miljöministern och olika myndigheter inte verkar riktigt eniga i sin bedömning av gällande regler. Om inte landets myndigheter och ministrar är eniga om tolkningen av vad som är ett veteranfordon, hur ska då en vanlig privatperson eller småföretagare kunna förutse detta?

Det är glädjande att både Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet i en annan aktuell rättsprocess har uttalat att veteranfordon generellt sett inte är att betrakta som avfall och att de därmed går på samma linje som miljödomstolen och rakt emot länsstyrelsens extrema tolkning. Förhoppningsvis kan detta bilda en ny praxis, som kanske också kan hjälpa andra som har drabbats. Men det är samtidigt regeringens ansvar att se till att lagar och regler fungerar.

Vad är meningen med att regeringens förlängda arm, landets länsstyrelser, utan anledning går i strid mot enskilda medborgare och småföretagare? Och varför belastar man rättsväsendet med dessa frågor?

Ingen importerar veteranfordon till Sverige för stora pengar bara för att dumpa dem i skogen. Detta borde till och med länsstyrelsens handläggare begripa. Det hade varit bättre om myndigheten agerat med kraft mot uppmärksammade olagliga deponier och brinnande soptippar, som är ett verkligt miljöproblem.

Fru talman! Tyvärr är det inte bara när det gäller regler kring import och export av historiska fordon som det är ett problem. Det är även problem när det gäller många andra lagregler och föreskrifter. Jag vill därför ställa två konkreta frågor till miljöministern: Delar ministern bilden att dagens regelverk medför problem för dem som importerar, exporterar, renoverar eller brukar veteranfordon i Sverige? Är ministern, om svaret är ja, villig att gå intresseorganisationerna till mötes och kanske tillsammans med kulturministern ta initiativ till att inrätta en arbetsgrupp med företrädare för berörda myndigheter och för folkrörelsen bakom de historiska fordonen? Det skulle då vara en arbetsgrupp som kan identifiera de problem som finns, och tillsammans skulle man försöka ta fram möjliga lösningar som tillgodoser värnandet av både kulturarvet och miljön - allt för att slippa onödiga rättsprocesser och obegripliga tolkningar av regelverken från tjänstemän på olika myndigheter.

(Applåder)

Fru talman! Det är anmärkningsvärt att den här hanteringen får pågå i en rättsstat som Sverige, alltså att myndighetspersoner går in och stjäl fordon som har köpts av privatpersoner och bilentusiaster som renoverar gamla fordon och gör dem till riktiga klenoder. Jag uppmanar statsrådet Bolund att åka på American Car Show, ett av de största och finaste evenemangen som vi har i Norrtälje varje sommar. Det är så trevligt där, och jag uppmanar statsrådet att komma på besök.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Miljöpartiet talar mycket om återbruk och svamlar. Det gör man hemma i Norrtälje också. Där bygger man till och med återvinningsstationer med kommunala medel för att konkurrera med andra som driver sådant privat, exempelvis pingstvännerna.

När jag är ute och golfar på sommarhalvåret håller bilentusiasterna på och renoverar sina bilar. De gör ett fantastiskt arbete med detta, och intresset är enormt. Det borde uppskattas, inte straffas. Hanteringen av det här är verkligen inte rättssäker. Jag vill också fråga statsrådet: Varför detta bilhat? Det avspeglar sig i frågor om bränsle, skatter och allt. Det handlar inte bara om de här historiska fordonen.

Fru talman! Detta är ren myndighetsaktivism, och det är faktiskt anmärkningsvärt att regeringen inte går in och hanterar sina myndigheter. Vad är nästa steg? Ska man via bilregistret ta reda på vilka som äger de här bilarna och åka ut till folk, öppna garagen, ta ifrån dem bilarna och säga att det här är skrot? Är det nästa steg?

Fru talman! Det rullande kulturarvet, alltså gamla motorfordon men även äldre fartyg, tåg och flygplan, är en hobby och ett intresse som sysselsätter över en halv miljon människor i Sverige. Det är en bredd av entusiastbilar. Det handlar inte bara om amerikanare som Cadillac, Chevrolet och Mustang, utan det handlar även om Fiat 500, Volkswagens bubbla och Land Rover. Det är ett brett intresse som tilltalar många människor.

Under många år har motorföreningar fått rapporter om problem för det rullande kulturarvet, problem som oftast uppstår till följd av att lagar och regler för vanliga fordon inte är tillämpliga på veteranfordon. Myndigheters bristande engagemang i och kunskap om veteranfordon gör det svårt för landets bilentusiaster.

Fru talman! Det senaste exemplet i raden är de uppmärksammade fallen med USA-importerade veteranfordon, där ansvariga myndigheter beslagtagit veteranbilar som skulle renoveras i vårt land. De som har importerat fordonen har fått beskedet att deras bilar ska klassas som miljöfarligt avfall och måste skrotas. Dessutom anser man att importörerna bör bestraffas för att de har importerat miljöavfall utan tillstånd. Jag är ganska övertygad om att de inte håller med om det, och jag tror att de också finns här i kammaren och lyssnar i dag.

Dessutom gick Miljöpartiet för en kort tid sedan ut med att de kräver ett förbud mot bensin och diesel om bara några få år. Det är ett hot mot hela rörelsen, och då menar jag inte bara veteranbilar utan entusiastfordon.

Detta var också det största samtalsämnet när jag var på en bilträff i Kil i sensomras. På Café Freja i Kils kommun i Värmland, där det samlas flera hundra personer, var förbudet mot bensin och diesel det stora samtalsämnet. Kommer träffarna att kunna fortsätta? Är Miljöpartiet helt från vettet?

Fru talman! En del lägger tusentals timmar i sina garage, medan andra bara kör omkring i sina fordon och visar upp dem på träffar och utställningar. Andra lever yrkesmässigt på att renovera objekt. Man kanske inte själv är aktiv bilentusiast, men man besöker gärna en bilträff, precis som jag själv gör. Man kanske tar en tur med ett museitåg eller en gammal ångbåt av nostalgiska skäl. Hundratusentals unga som gamla älskar veteranbilar och motorevenemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tyvärr fick jag inget svar av kulturminister Amanda Lind när vi debatterade frågan för några veckor sedan, om man i samband med bränsleförbudet tänker öppna en ofantlig bilkyrkogård. Jag frågade också hur vanligt folk med alla dessa förslag på käppar i hjulen ska ha råd att ta sig fram på landsbygden i framtiden. Ska vi som bor på landsbygden, med Miljöpartiets politik, gå tillbaka till oxkärror, häst och vagn?

Fru talman! Vi som bor på landsbygden kräver nu svar, och det hoppas jag att jag ska få av miljöminister Bolund.

Fru talman! Tack för svaret från ministern, även om det haltar rätt uppenbart och finns mycket felaktigheter i det svaret. Jag tror kanske att vi kommer att reda ut och förklara en del av dem under den här interpellationsdebatten.

Det är uppenbart att det har begåtts misstag av våra myndigheter och verk, men detta ligger inte bara på myndigheters och verks ansvar. Det stora ansvaret ligger faktiskt på ministern som styr dessa. Det har funnits en passivitet hos regeringen och ministern när det gäller att lösa den här frågan i tid, annars hade vi inte behövt ha den här interpellationsdebatten i dag. Vi hade heller inte behövt ha bilar som hotas att förstöras om regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelsen som ministern är ansvarig för hade skött sitt uppdrag och gjort vad man skulle i tid.

Intresset för veteranbilar är stort i Sverige. Det är hundratusentals människor som är intresserade av detta. Man lägger ned pengar, tid och mycket arbete på att restaurera och bevara våra gamla fordon. Detta ska vi uppskatta. Det är ett arv för framtiden att kunna se och njuta av de bilar som har funnits. Det här är människor som lägger ned sina egna pengar och sin egen tid. Det ges inga kulturstöd till de här människorna, utan det är människor som av egen vilja gör att vi kan bevara detta.

Fru talman! Det är lite anmärkningsvärt. Jag ställde en fråga till ministern och fick svar den 1 september 2021. I svaret hävdade ministern att det finns ett regelverk på plats som möjliggör import av veteranbilar.

Denna förändring av regelverket kom den 19 augusti från Naturvårdsverket. Det skulle ha varit gjort efter 2013. Men den 19 augusti 2021 får alltså Naturvårdsverket och ministern fart och sätter igång att arbeta med frågan för att se över regelverket. Hade man gjort det i tid hade vi inte stått här i dag, utan vi hade haft ett fungerande system utan dessa bekymmer.

Det är allvarligt när personer ska importera bilar och bildelar och regeringens politik och myndigheter klassar detta som avfall och dessutom hotar med att förstöra bilarna. Man vill alltså förstöra någon annans egendom för att man inte har gjort det man ska från regeringen. Myndigheterna får fria händer att tolka utan att regeringen har styrt upp det ordentligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en allvarlig brist, och jag hoppas att ministern och hela regeringen tar till sig detta i arbetet. Detta är inget unikt utan något som pågår i många processer. Där finns Cementa och den ännu inte lösta kärnkraftsfrågan. Allt kommer för sent, och ministern och regeringen agerar inte i den takt man skulle ha gjort.

Mantrat från regeringen blir: Vi såg inte heller detta komma, utan vi väntade - och då var det för sent.

Den svenska regeringen har gjort tre fyra allvarliga misstag. Direktivet har översatts, förmodligen felaktigt - och därmed har det blivit felaktiga tolkningar. Varje land har möjlighet att själv göra sin tolkning och implementering. Den möjligheten har regeringen och ministern inte utnyttjat fullt ut. Om andra länder har klarat att importera bilar borde också Sverige ha klarat den saken.

Jag har en avslutande fråga till ministern. Har ministern lärt sig någonting av detta? Vad tänker ministern vidta för åtgärder för att detta inte ska upprepas?

(Applåder)

Fru talman! Jag vill tacka alla interpellanter och andra deltagare för debatten. Den är viktig. Det är glädjande att vi delar en gemensam passion. Jag tycker också att veteranbilar är fantastiska, ofta otroligt vackra, och alla entusiaster som bygger bilarna besitter en fantastisk kompetens. Det är imponerande vad man kan åstadkomma med något som i andra människors ögon bara är en hög skräp av rostande metall, men det kan göras om till det mest fantastiska fordon som förgyller våra vägar.

Jag börjar med att konstatera att jag håller med om mycket av det som har sagts av interpellanterna från talarstolen. Det är välkommet att vi förhoppningsvis kan enas om att hitta en väg framåt för att på alla sätt göra det möjligt att utöva denna fantastiska hobby och värna det kulturarv som fordonen utgör.

Låt mig få poängtera några felaktigheter. Det var en del påståenden om mitt parti som jag hoppas att interpellanterna kan dra tillbaka eftersom de över huvud taget inte stämmer. Det finns många bilentusiaster även i Miljöpartiet, inte bara jag. Lagstiftningen omöjliggör inte heller import av veteranbilar till Sverige. Faktum är att det importeras mellan 5 000 och 6 000 veteranbilar till Sverige varje år.

Det finns uppenbarligen problem, vilket jag är tacksam över att interpellanterna har uppmärksammat. Det finns ett fåtal fall där lagstiftningen skapar svårigheter för människor som försöker göra något som i mina ögon är bra, det vill säga ta hand om bilar som annars skulle rosta sönder och förfaras. I stället görs de om till något vackert och användbart.

Eftersom det ofta blir förvirring i frågan är det viktigt att poängtera att avfallsdefinitionen, vad som betraktas som avfall, inte regleras på nationell nivå. Det är inte lagstiftning som har antagits i riksdagen. Det är EU-lagstiftning, nämligen avfallsdirektivet, som definierar vad som är avfall och vad som inte är det. Det är viktigt att poängtera att det inte går att ändra i nationell lagstiftning. Om vi ska ändra i lagstiftningen som ligger till grund för vad som betraktas som avfall eller inte av myndigheterna måste det göras på EU-nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot finns det möjlighet att tillämpa lagstiftningen. Om det har uppstått icke önskvärda svårigheter får man se över hur regelverken ser ut. Det är precis det som just nu pågår.

Vi verkar vara eniga här i kammaren om att vägledningen inte har fungerat. Eftersom Naturvårdsverket också har sett problemet och uppenbarligen anser att dagens vägledning inte är tillräcklig kan verket ta fram en ny vägledning. Den förhoppning jag uppenbarligen delar med interpellanterna är att vi därmed kan undvika dessa problem i framtiden och att alla bilentusiaster, inte bara de 5 000-6 000 som importerar veteranbilar, kommer att kunna utöva sin hobby utan svårigheter.

På EU-nivå finns också ELV-direktivet, End-of-Life Vehicles, som öppnar en del möjligheter. Det är bra om det går att använda sig av de regelverken.

Jag fick också andra frågor, exempelvis från Marléne Lund Kopparklint, om bränslen. Där kan jag lugna Marléne Lund Kopparklint att det kommer att finnas bränsle till veteranbilar även i framtiden. Den utredning som har tagit fram förslag säger att det kommer att finnas fossila bränslen kvar efter 2040 för till exempel veteranbilar som inte kan tankas med förnybara bränslen.

Fru talman! Ord har betydelse. Hur en regering och ett statsråd agerar och uttrycker sig har betydelse. När ett av regeringspartierna har ägnat sig åt ett korståg mot bilismen i sju år är det klart att det får betydelse för hur våra myndigheter agerar. Det finns en formell myndighetsstyrning, och det finns en informell myndighetsstyrning. Här finns uppenbarligen svenska myndigheter som agerar, möjligtvis i strid med vad statsrådet säger här och nu i dag.

Men det är regeringen som innehar hela makten, och det är regeringen som kan lägga fram förslag till riksdagen om att stifta lag. Det är regeringen som kan skriva regleringsbrev, och det är regeringen som kan instruera sina myndigheter. Om statsrådet menar allvar med sitt engagemang för veteranbilar måste också statsrådet agera. Annars blir det bara tomma ord i plenisalen.

I Sverige råder näringsfrihet. Det betyder också näringsfrihet. Det betyder att det finns duktiga företagare, stora som små, som har som sitt livsverk att importera amerikanska bilar. Man åker över till bilauktioner i Kissimmee i Florida, hittar ett objekt, köper objektet, för ut det ur det amerikanska bilregistret, fraktar det över sjön som en bil, kommer till tullen i Sverige, importerar det som en bil, och helt plötsligt klassas det som avfall.

Fru talman! Det är en helt absurd situation. Dessutom slår det undan benen för de småföretagare som har det här som ett livsintresse, livsverk och inkomst. Precis som mina kollegor i interpellationsdebatten har sagt; inte nog med att inkomsten stoppas, utan det krävs också betalt för förvaringen. Det finns ett antal sådana fall i Sverige. Jag håller med fru talman om att enskilda fall eller enskild rättskipning inte ska diskuteras här, men det här är en principfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga till ministern blir som den jag har skrivit i min interpellation, nämligen vilka initiativ ministern tänker ta för att denna hobby ska kunna fortsätta att utövas i Sverige. Om han menar allvar med att han inte representerar ett parti som hatar bilar, mobilitet och bilism måste han agera. Det duger inte att säga vackra ord i interpellationsdebatten, utan regeringen måste med hela sin kraft och auktoritet agera och styra sina myndigheter. Det vore intressant att få veta på vilket sätt statsrådet har kallat till sig företrädare för den myndighet som agerar på det sättet, inte mot ett fall utan mot ett antal fall. Vad är det regeringen har gjort? Sitter man på händerna och passivt följer utvecklingen, eller agerar man proaktivt?

Jag tror att alla som sitter på läktaren och följer debatten i SVT Forum är intresserade av vad regeringen gör. På vilket sätt agerar regeringen proaktivt? Hur säkerställer man näringsfriheten i Sverige? Hur säkerställer man det rullande svenska kulturarvet, den fantastiska cruisingrörelse som finns i Sverige. Ni som har varit i Rättvik och hört mullret förstår kraften i den svenska folkrörelse som cruising innebär.

Bortsett från de fina orden i kammaren, vill jag veta vad ministern gör konkret för att rädda det svenska kulturarvet och agera i frågan.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag fick inte svar på min fråga, så jag får väl ställa den igen. Avser ministern och regeringen att vidta några generella åtgärder för att säkerställa en rättssäker och korrekt hantering när det gäller import och export av veteranfordon?

Vad vi har att göra med, det vi diskuterar, är alltså enskilda individers hopplösa kamp mot myndigheter som inte har förstått att läsa innantill i lagstiftningen.

Man kan också roa sig med att läsa vad en annan myndighet skriver. Transportstyrelsen, en annan av regeringens myndigheter som är expert på just transporter och fordon, skriver så här den 9 juli i år:

"Transportstyrelsen beslutar i frågor om till vilket slag av fordon ett fordon skall höra. Mandaten för dessa klassificeringsbeslut finns i 3 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, samt 3 § förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner.

Eftersom avfall inte finns som slag av fordon kan inte ett fordon byta klassificering från exempelvis personbil till avfall."

Man kan alltså inte bedöma ett fordon som avfall. Enda gången man kan få ut avfall ur ett fordon är när det är skrotat och det finns ett skrotintyg, och när ett fordon är skrotat finns det i regel en 8, 10, 12, 13 högar av olika material som sedan återvinns eller säljs på begagnatmarknaden som reservdelar. Men man kan alltså inte definiera ett fordon som avfall.

Det här säger alltså Transportstyrelsen den 9 juli. Hoppsan! Då måste man undra om inte länsstyrelsen kan ringa till Transportstyrelsen och ställa frågan. Jag kan också inse att det kan vara svårt för en enskild tjänsteman att avgöra i vilken grad ett veteranfordon som man får in är renoverbart. Men det finns ju expertkunskap på området, så varför frågar man inte?

Det finns ju bilar som kommer in i garage där det i princip går att ställa sig på golvet. Det finns alltså inget golv kvar i bilen, utan man står på verkstadsgolvet. Sedan återuppbygger man ett fordon som ser ut som nytillverkat när det kommer ut ur verkstaden efter många tusen timmars arbete av entusiaster. Precis som sas tidigare tar man pengar ur egen ficka för att renovera något som vi andra har möjlighet att njuta av och se hur det var förr.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det här är skamlig hantering. Jag vet att åtminstone en som sitter på läktaren här triggas av att ju sämre bilen är, desto roligare är det att ta sig an en renovering. Så är det ofta i de här kretsarna - man triggas av svårighetsgraden i att återställa fordonet till ursprungligt skick, och det är detektivarbete på hög nivå att hitta delar. Ibland lyckas det inte, och då kanske man får nytillverka. Men man har det som hobby och sport, kan man säga, att hitta alla delar som behövs för att återställa bilen till ursprungligt skick.

Det här är på väg att raseras av godtycke. Jag hoppas innerligt att ministern tar detta på allvar efter den här debatten och ser till att det blir ordning och reda så att de som importerar veteranfordon kan känna trygghet i att myndigheter sköter det på ett korrekt sätt och följer lagstiftningen.

Fru talman! Jag gladde mig lite åt att miljöministern talade om en gemensam passion. Men det förpliktar också.

Att miljöministern säger att det är bra om vi kan enas om en väg framåt är också positivt. Samtidigt tycker jag att det är regeringen som har ansvaret för sina myndigheter och som egentligen borde ta initiativet för denna väg framåt. Då är jag tillbaka till mitt tidigare förslag, som jag återkommer till.

Jag måste också ifrågasätta lite grann när ministern talar om att avfallsregler beslutas i EU. Ja, så är det ju, men det har faktiskt inte med den här frågan att göra över huvud taget eftersom EU gör undantag för veteranfordon och detta undantag regleras av nationell rätt och inte av EU-regler. Det är alltså varje land som självt avgör var gränsen går för veteranfordon. Därför är den här avfallsfrågan egentligen helt ointressant.

Men, fru talman, jag konstaterar att miljöministern inte riktigt verkar veta vad som gäller rättsligt. Det är inte så konstigt, för det är det faktiskt ingen annan som vet heller. Naturvårdsverkets och Riksantikvarieämbetets nya yttranden här har ställt saken lite grann på sin spets.

Frågan är om ministerns vackra ord om den gemensamma passionen för det rullande kulturarvet kommer att ha någon politisk betydelse. Om man ska kunna lösa praktiska problem måste man samla alla intressenter och tillsammans gå igenom alla de problem och hinder som finns - inte bara import och export utan allt annat också. Det finns många problem för dem som renoverar och brukar äldre fordon, inte minst om man ska använda dem på olika sätt och låta andra människor åka med, och det måste finnas viktigare saker för svenska myndigheter och domstolar att ägna sin tid åt än just detta. Men tyvärr är den aktuella frågan om problemen för det rullande kulturarvet i allmänhet och importen av veteranfordon i synnerhet bara toppen på ett isberg.

De två huvudansvariga ministrarna i den här frågan är alltså kulturministern och miljöministern. De tillhör också samma parti, Miljöpartiet, och som regeringsparti har Miljöpartiet ett stort ansvar för de här frågorna och stort inflytande över dem. Jag oroas av att jag upplever att Miljöpartiet tar steg efter steg mot ett mer totalitärt samhälle där människors liv kringskärs alltmer. Många av Miljöpartiets förslag förskräcker. Så sent som i partiledardebatten i söndags svarade Per Bolund som enda partiledare ja på frågan om han och hans parti var beredda att begränsa människors rätt att köra bil för att motverka klimatförändringar. Det var bara Per Bolund som svarade ja på en sådan konkret fråga, och det ligger nära till hands att tro att nöjeskörning av veteranfordon är en av de saker som löper risk att förbjudas om Miljöpartiet får bestämma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Miljöpartiet föreslår också totalförbud mot fossila bränslen 2025. Det gör det i praktiken omöjligt att köra veteranfordon i ett sådant läge. Ministern säger att det kommer att finnas sådana bränslen, men frågan är hur man ska få tag i dem om alla bensinmackar har lagts ned.

Vilken typ av bilkörning är det Miljöpartiet vill förbjuda? Kan miljöministern garantera att Miljöpartiet inte kommer att föreslå ett förbud mot att nöjesköra med veteranfordon? Om svaret är ja, vilken annan typ av bilkörning är det Miljöpartiet vill begränsa människors rätt till? Jag tror att svenska folket och alla de hundratusentals svenskar som ägnar sig åt detta intresse gärna vill ha besked om detta - ett tydligt besked.

Slutligen: Kan miljöministern garantera att det i framtiden inte bara kommer att finnas traditionella bränslen att tillgå utan att man också kommer att kunna få tag i dem? Kommer det att finnas någon form av distribution av fossila bränslen ut på landsbygden så att den som har ett veteranfordon i övre Norrland också kommer att kunna få tag i bränsle till detta fordon?

Fru talman! Det är relevanta frågor som mina kollegor ställer. Var ska man få tag i bensin och diesel när förbudet kommer?

Fru talman! Minister Bolunds kollega tyckte att det var bra att det blivit ett rättsfall av de beslagtagna bilarna. Jag tycker inte att det är bra, för jag tycker inte att det skulle ha gått så långt. Det finns ingen rim och reson i att det ligger som det gör.

Jag vill också väcka en annan fråga i den här debatten: Hur ska det gå för alla andra motorentusiaster som finns runt om i landet? Då pratar jag inte bara om veteranbilar, utan det finns en rad andra fordon som människor har. Det handlar om ett genuint motorintresse - man skruvar, man mekar, man liksom tycker om fart och att visa upp sina bilar. Hur ska det gå för alla de bilarna?

Det finns många frågor i den här debatten som behöver besvaras, och det räcker inte att minister Bolund talar om för mig att det är betryggande och att det inte kommer att bli några problem att ha veteranbilar om några år. Det är upp till bevis. Minister Bolund måste visa på vilka åtgärder och vilka undantag som regeringen kommer att göra på det här området. Jag vill ha det svart på vitt, helst i går.

Det här är viktiga frågor som berör väldigt många människor. Som jag sa är det över en halv miljon människor som berörs av det här intresset, inte minst på landsbygden där man har de här bilarna och åker flera mil för att träffas och umgås med varandra för att man har en veteranbil eller kanske bara vill titta på veteranbilar. Det är många frågor som behöver besvaras.

Fru talman! Det är uppenbart att ministern inser att den här frågan är riktigt pinsam. Den blir pinsam med tanke på att det faktiskt är ministern och regeringen som har ansvar för den här delen som man har misslyckats så kapitalt med. Otydlighet och passivitet från regeringen har försatt oss i den här situationen. Det har lett till en passivitet hos Naturvårdsverket från 2013 och fram till nu när man kom fram med det här regelverket. Det har gjort att enskilda tjänstemän på länsstyrelsen själva har kunnat tolka regelverket. Detta är allvarligt, och det har resulterat i denna pinsamma situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också en majoritet här i riksdagen som tydligt har sagt att vi vill återinföra tjänstemannaansvaret. Även den frågan har regeringen förhalat, förhalat och förhalat. Hade vi tagit tag i den biten skulle kanske enskilda tjänstemän ha varit mer noga innan de började tolka lagar och regler och faktiskt stämt av uppåt om vad som gäller innan man gått vidare i sin myndighetsutövning.

Det är inte bara det att detta har kostat mycket för enskilda näringsidkare, privatpersoner och importörer, utan det har också kostat samhället en massa pengar. Nu håller vi på och reder ut i rättsinstanser i Sverige vad som är en veteranbil. Det är helt ofattbart att vi ska behöva sitta och göra det i rättsinstanser. Transportstyrelsen har ju tagit fram riktlinjer för vad en veteranbil är. Det står tydligt, så det är bara att läsa på den raden vad det innebär. Det kan inte vara svårt. Det hade nog ministern och regeringen kunnat ta till sig direkt om man hade tittat igenom den biten.

Vi har också en tydlig majoritet i trafikutskottet som vill underlätta för veteranbilar och hela hanteringen av dem. Jag tror att det vore bra om ministern tog till sig det, och jag tar inviten på allvar om att ministern ändå vill göra något. Låt oss göra det! Och förstör nu inget mer, utan dra lärdom av de här misstagen och se till att lösa problem i tid.

Fru talman! Som vi har kunnat konstatera är det här en stor hobby och en stor verksamhet med ett stort antal fantastiskt kreativa och hantverksskickliga människor som gör någonting som i mina ögon är enormt imponerande. Det är värt att konstatera att det importeras många veteranbilar till Sverige. Som jag sa handlar det om mellan 5 000 och 6 000 bilar varje år.

Sedan är det uppenbart, som interpellanterna har lyft fram, att det finns fall där det inte har gått så som man skulle vilja. Ett fall där en människa med gott uppsåt har råkat illa ut tycker jag är ett fall för mycket, och då måste man ta till sig av om det är någonting som inte har fungerat.

När det gäller de här konkreta, enskilda fallen kan jag såklart inte kan gå in i dem, för det skulle vara ministerstyre, och det skulle vara mig främmande. Det finns också överklaganden, och om man i den juridiska prövningen kommer fram till att man har haft fel i de här fallen får vi en ny praxis som kommer att vara vägledande för våra myndigheter och som de kommer att arbeta efter. Det vore ju en väldigt bra utveckling om man kunde se på annat sätt på de här frågorna i framtiden om det är det som domstolen kommer fram till.

Jag vill vara väldigt tydlig mot Sten Bergheden när det gäller att jag självklart inte lägger mig i en juridisk prövning. Domstolarna agerar ju fritt från politiken, och så hoppas jag att inte bara regeringen ser på det utan även oppositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att se att det inte har stått stilla, utan det har agerats. Som vi har kunnat konstatera kom Naturvårdsverket med en vägledning så sent som i augusti. Efter det, fastän det inte har gått särskilt lång tid, har man beslutat sig för att revidera vägledningen för att man uppenbarligen tycker att det har funnits otydligheter. Man vill göra ytterligare justeringar.

Det är också viktigt att konstatera att det finns människor som gör ett fantastiskt arbete med att rusta upp bilar, som andra kanske skulle döma ut som skrot, till att bli fantastiska skapelser. Deras möjligheter att arbeta ska vi värna.

Men det finns också problem i den andra änden av skalan. Det finns avfallsbrottslighet och människor som är helt skrupelfria och använder hål i lagstiftningen för att finansiera ibland organiserad kriminell verksamhet. Vi har haft en del stora problem med avfallsbrottslighet i Sverige. Tyvärr, som Thomas Morell konstaterade, är det inte på det sättet att en bil inte kan vara avfall. Det exporteras bilar på en internationell arena på ett sätt som kringgår avfallslagstiftningen och där man dumpar bilar som kan vara både en miljö- och en hälsofara. Det är i många fall också bilar som är fyllda med annat avfall, till exempel elektronik, för att man vill bli av med även det skrotet.

Det här måste vi vara medvetna om. Vi ska inte för att vi vill värna bilentusiasternas möjligheter skapa öppningar för kriminella aktörer som vill använda hål i avfallslagstiftningen för att kunna tjäna pengar på ett kriminellt sätt. Jag tror och hoppas att vi kan vara överens om att vi ska försöka åstadkomma det ena utan att öppna upp för det andra.

Det som är positivt är att det nu pågår en revidering av de här lagstiftningarna eller reglerna på EU-nivå. När det gäller detta har det frågats om engagemang och aktivitet, och om det visar sig att de här problemen fortsätter och finns kvar kommer jag att kontrollera i revideringen av EU-regelverken att det inte finns några begränsningar för människor som vill ha möjlighet att importera veteranfordon för att rusta upp dem och kunna förverkliga sin hobby.

Det handlar både om avfallstransportregelverket och om ELV-direktivet, alltså end-of-life vehicles directive. Min ambition är alltså ingen annan än den som interpellanterna uttrycker i talarstolen.

Fru talman! Låt mig först vara tydlig. Till skillnad från ministern anser jag inte att bilentustiaster är kriminella. Jag tycker att de gör ett fantastiskt arbete, och jag tycker att de ska vara stolta över det hantverksarbete som de gör. Jag tror att det finns väldigt få personer som importerar bilar från USA och som är kriminella. Jag tycker att det är ett olyckligt uttalande.

Fru talman! Den här debatten har varit tydlig. Ministern och regeringen har inte agerat i den här frågan. Ministern hänvisar själv till att det är Naturvårdsverket som har gjort en översyn, det vill säga regeringen har inte gjort någonting.

Den informella myndighetsstyrning som har skett de sista sju åren i Sverige och som har gett uttryck för att man ska förakta bilister och känna bilhat tror jag är väldigt olycklig, och jag tror att den har påverkat hur myndigheterna agerar. Det har under många år fungerat med den amerikanska bilimporten. Det är därför vi har en cruisingrörelse i Sverige, fru talman. Vi har Classic Car Week i Rättvik och många motorträffar i Gävleborg för att det har fungerat i alla år. Men någonting har hänt inom de svenska myndigheterna under de sista åren. Man får för sig att amerikansk bilimport skulle vara skrot och avfall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här kommer inte i ett vakuum, fru talman. Det här kommer i en kontext. Och det måste få ett stopp. Vi ska vara stolta över vår cruisingrörelse. Vi ska vara stolta över våra näringsidkare som gör ett fantastiskt arbete med att bevara det svenska rullande kulturarvet.

Jag skulle vilja rikta ett varmt tack till alla entusiaster i Sverige som bevarar det svenska kulturarvet med amerikansk cruising.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Det finns väl ingen som på fullaste allvar tror att någon importerar bilar för hundratusentals kronor för att ställa dem i skogen. Bilarna är importerade för att renoveras upp och återställas till ursprungsskick och sedan kunna visas upp på bilutställningar eller vad det nu kan vara.

Sedan förstår jag inte riktigt grejen med att man ska ha en rättslig prövning av det här. Vore det inte enklare att regeringen går in och tydligt talar om vad som gäller? Det är hur enkelt som helst att bara läsa på vad om som står i lagstiftningen. Transportstyrelsen är tydlig i det här fallet. Fordon är med andra ord en bil till dess att åtgärder enligt 26 § har vidtagits. 26 § handlar alltså om skrotning och skrotningsintyg med allt vad det innebär. Då blir det så att säga avfall av bilen. Det är de bilarna som statsrådet hänvisade till och som exporteras till Afrika eller vad det nu kan vara.

Det är ju en helt annan sak. Det är inte det vi pratar om nu, utan det vi pratar om är ju entusiastfordon. Människor lägger ned stora pengar, kanske sina besparingar, varenda krona man har över, för att renovera ett fordon. Man lägger ned tusentals timmar i ett garage tillsammans med sina vänner för att återskapa någonting från förr.

Jag förstår liksom inte att en myndighet bara kan välta allt över ända med godtycke. Det håller inte, utan en myndighet måste förhålla sig till lagstiftningen, precis som alla vi andra. Lagstiftningen är tydlig, och Transportstyrelsen har gett tydliga direktiv. Då måste man ställa sig frågan: Hur svårt kan det vara?

En sak till: Jag fick aldrig svar på de frågor som jag ställde två gånger. Jag hoppas att jag får det nu så att vi kan känna oss trygga med att det blir en översyn som fungerar, så att veteranbilshobbyn får lugn och ro och kan skydda det som är värt att bevara.

Fru talman! Jag måste också återkoppla till detta med avfallsbrottslighet.

Vem importerar bilar för dyra pengar för att dumpa dem i skogen? Jag ställde den frågan förut. Det här har ju ingenting alls att göra med avfallsexport från Sverige till Afrika, särskilt inte i de flesta av de här fallen som faktiskt gäller import till Sverige. Det är inte fråga om export av avfall till Afrika. Det är ju en helt annan fråga.

Fru talman! Vi har väldigt långa handläggningstider i våra domstolar. Ändå läggs alltså tid, kraft och pengar på att processa mot enskilda människor som bara vill utöva sin hobby i fred.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Miljöministern nämner att det är 5 000-6 000 bilar som importeras varje år till Sverige. Men då kan man fråga sig varför just de aktuella fallen har inträffat. Det är faktiskt inte ministerstyre att se problem och att agera.

Ministern svarade inte heller på min fråga om vilken typ av bilkörning som Miljöpartiet vill begränsa. Det är en fråga som jag tycker är oerhört viktig. Om det nu inte är veteranbilarna, är det då kanske motorsporten som Miljöpartiet vill ge sig på? Är det bilsemestern, kanske bilturen till fjällen eller vad är det för annan onödig körning som Miljöpartiet vill begränsa enligt det svar som Per Bolund själv gav i debatten i tv i söndags?

Fru talman! Jag kan konstatera igen att både kulturministern och miljöministern ingår i regeringen, och problemet för importörer och ägare av historiska fordon har varit känt ett antal år. Om man hade velat kunde man ha agerat och tagit initiativ i frågan, men det har man inte gjort. I stället har man suttit passivt och bara sett hur länsstyrelsen har försvårat för privatpersoner att importera veteranfordon utan att bry sig om hur det drabbar enskilda människor. Jag tycker att detta är ett exempel på en empatilös politik.

Om vi offrar allt som är roligt, intressant och givande och motarbetar vårt kulturarv, vad har vi då kvar?

Fru talman! Ibland är de här interpellationsdebatterna ganska givande, men ibland får de en närmast absurd utveckling.

Jag var verkligen tydlig med att det finns bilentusiaster som är fantastiska yrkesmänniskor, som gör ett otroligt viktigt jobb med att rusta upp gamla bilar till att bli som nya och vilka är en del av ett kulturarv. Men det finns också andra människor, Lars Beckman, som faktiskt idkar avfallsbrottslighet. För att Lars Beckman verkligen ska förstå vill jag verkligen poängtera att det inte är samma grupp utan att det handlar om två olika grupper, vilket kanske till och med Lars Beckman har förstått den här gången.

Myndigheter förhåller sig såklart till lagen. Och precis som jag har svarat ett antal gånger på frågan pågår översyn. Det pågår en översyn av Naturvårdsverkets vägledning för att det ska bli så tydligt som det bara går vad som är en veteranbil, så att det inte ska bli problem med att den klassas som avfall. Det arbetet pågår. Det pågår också en översyn av EU-lagstiftningen, EU-regelverken, på det här området. Där får vi också se till att det inte uppstår problem eller, om det finns problem, att de kan klargöras i den processen. Det arbete som Thomas Morell efterfrågar pågår.

Anledningen till att jag inte svarade på frågan om bilkörning var att den är så absurd. Det finns ingen som har föreslagit att vi ska förbjuda bilkörning. Tvärtom arbetar regeringen enormt intensivt för att vi ska kunna köra bil långt in i framtiden. Vi vill gärna att det ska vara på el, biodiesel eller biobensin, som ju är ett väldigt spännande utvecklingsområde. Det utvecklas nu bensin som kan köras i vanliga bilar men som är biobaserad, vilket ju är ett steg framåt.

Ibland blir man lite bekymrad över att det verkar som att det finns större vilja att missförstå än att faktiskt kunna hitta en gemensam väg framåt. Det är det som är min ambition, och jag hoppas att vi kan fortsätta arbeta tillsammans för att skapa goda möjligheter för veteranbilsentusiasterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.