Hanteringen av A1-intygen

Fru talman! Ola Möller har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med frågan om A1-intyg och dess konsekvenser för svensk arbetsmarknad.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har granskat hanteringen av A1-intyg. Detta utgör ett viktigt kunskapsunderlag för regeringen bland annat i arbetet mot arbetslivskriminalitet. Den ofta gränsöverskridande arbetslivskriminaliteten utgör ett hot mot svenska företag, anställda, utsatta arbetstagare och samhället i stort.

Fru talman! Precis som interpellanten nämner i sin fråga har regeringen sedan tidigare gett Försäkringskassan i uppdrag att utveckla arbetet med att utföra kontroller av huruvida arbetstagare har korrekta A1-intyg eller om arbetstagare felaktigt får ersättning från socialförsäkringen.

Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2025 har Försäkringskassan tillförts 820 miljoner kronor under 2025 och ungefär lika mycket för både 2026 och 2027. Medlen ska gå till kärnverksamheten och bland annat till förstärkt service genom exempelvis förkortade handläggningstider.

Vidare är det angeläget att myndigheterna har möjlighet att dela uppgifter mellan sig. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att riva sekretesshindren mellan myndigheterna. Senast i maj lade vi fram ett lagförslag som ger samtliga myndigheter ett tydligt lagstöd för att dela informationen med varandra.

Regeringen analyserar ISF:s slutsatser och rekommendationer. Försäkringskassan ska till regeringen senast åtta veckor efter att ISF har lämnat en rapport som särskilt berör myndigheten kommentera rapportens slutsatser och redovisa de eventuella åtgärder som myndigheten avser att vidta med anledning av rapporten.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Arbetslivskriminaliteten är ett gift som sprider sig i vår samhällskropp. Den förpestar vår arbetsmarknad, skadar våra företag och tar livet av arbetare. Den är också intimt sammanlänkad med den organiserade brottsligheten. Att bekämpa arbetslivskriminaliteten är därför att bekämpa och motverka gängen, att skapa sund konkurrens mellan svenska och utländska företag och att värna arbetare. Därför har vi socialdemokrater alltid bekämpat arbetslivskriminalitet.

Detta görs i nära samverkan med våra fackliga kamrater, och att jag ställer denna interpellation är en direkt konsekvens av facklig-politisk samverkan. I fackförbund som Byggnads, Elektrikerna och tidigare Målarna är frågan om A1-blanketterna högst levande. A1-blanketterna är tyvärr en del av den väv som möjliggör fusk och kriminalitet. Genom att i flera led, ofta i de baltiska länderna, anställa folk i ett land och ha dem försäkrade i ett annat kan man dumpa de sociala avgifterna och därmed också dumpa priserna här i Sverige. Därför är kontrollen av helt avgörande betydelse.

Som jag skriver i interpellationen är det positivt att regeringen har skrivit in att A1-intygen ska granskas av Försäkringskassan. Det är ingen jättestark skrivning, och några särskilda medel är inte dedikerade till detta arbete. Men det är ett litet välkommet steg som jag inte tänker förringa utan tycker är positivt. Vad jag dock inte riktigt förstår är varför arbetet inte ges mer tyngd. Varför avsätter man inte riktade medel till detta arbete? Dessutom förstår jag inte varför Skatteverket inte har fått en liknande skrivning i sitt regleringsbrev eftersom kopplingarna mellan Försäkringskassan, Skatteverket och A1-intygen är helt uppenbara, vilket också den utredning vi socialdemokrater tillsatte, SOU 2023:47, med all önskvärd tydlighet har påvisat.

Därför vill jag fråga ministern om hon är beredd att avsätta riktade medel till A1-arbetet på Försäkringskassan och om hon kan påverka sin kollega finansministern att skriva in detta arbete också i Skatteverkets regleringsbrev.

Fru talman! Jag delar ledamotens beskrivning av hur problematisk arbetslivskriminaliteten är. Den är ett allvarligt samhällsproblem som sträcker sig över många olika områden, från arbetsmiljö och socialförsäkring till organiserad brottslighet och människohandel. Den är komplex och ofta gränsöverskridande, och den utgör ett direkt hot mot välfärd och människors trygghet, precis som ledamoten beskrev i sitt inlägg.

Regeringens arbete på området är just därför omfattande. Bland annat har Delegationen mot arbetslivskriminalitet under fyra år samlat omfattande kunskap om detta fenomen. Regeringen har nu remitterat delegationens slutbetänkande till 123 instanser, och svarstiden löper till den 22 september i år. Detta visar att vi tar frågan på största allvar och att vi också vill ha ett brett underlag för ett fortsatt reformarbete.

Vi tar även ett brett grepp om den operativa myndighetssamverkan som är själva kärnan i detta arbete. Från akrimcenter i sju regioner samordnades insatser av Arbetsmiljöverket, med aktivt deltagande från samverkande myndigheter, däribland Försäkringskassan. Regeringen har förlängt detta uppdrag till den 31 december 2026.

Årsrapporten för myndighetssamverkan för 2024 visar att arbetet ger resultat. Under det året genomfördes 3 766 gemensamma kontroller, vilket var en ökning med över 20 procent jämfört med 2023. Arbetsmiljöverket har ålagt fler sanktionsavgifter och mer än dubblerat det totala beloppet jämfört med föregående år.

För att ytterligare stärka arbetet har regeringen i höstbudgeten för 2025 anslagit 100 miljoner kronor till de nio myndigheter som arbetar med den operativa samordningen.

Fru talman! En annan viktig reform är den nya sekretesslagstiftningen, lagen som ofta kallas luffalagen. Den innebär att vissa myndigheter är skyldiga att utbyta uppgifter som behövs för gemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet. Återrapporteringen visar att lagen redan har förbättrat förutsättningarna för samverkan, även om praktiska och digitala lösningar även fortsättningsvis behöver utvecklas. Regeringen har också lagt fram propositionen Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse som syftar till att riva ytterligare sekretesshinder mellan myndigheter.

Vi vet att vissa grupper är särskilt utsatta. Människor som utnyttjas arbetar under osäkra anställningar och i farliga arbetsmiljöer. Arbetslivskriminaliteten är inte bara ett arbetsmarknadsproblem, utan den är en del av en skuggekonomi som både hotar välfärden och finansierar annan kriminalitet. Därför menar jag och regeringen att det är helt avgörande att vi fortsätter arbeta samordnat och att lagstiftarna ger myndigheterna rätt verktyg. Regeringen står fast vid detta, och detta arbete är prioriterat av mig, finansministern och många fler ministrar. Det handlar om att få ett tryggt arbetsliv och ett starkt samhälle.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för engagemanget. Det är bra att statsrådet lyfter fram exempelvis Delegationen mot arbetslivskriminalitet, som tillsattes av S-regeringen, och att man bär vidare detta arbete. Detsamma gäller de sekretessbrytande åtgärderna. Det är jättebra att vi ser en kontinuitet över mandatperioderna. Jag uppskattar att man håller i det. Vad gäller arbetsmiljöarbetet kan jag dock inflika att det är lite märkligt att man lägger ned forskningen om arbetsmiljöarbetet. Detta gjordes även förra gången det var borgerlig regering, det vill säga under Reinfeldts tid.

Frågan om arbetslivskriminalitet är som sagt mycket större än vad den vid en första anblick kan verka vara. A1-intygen är en del. Men det fuskas på många plan, och precis som statsrådet nämnde inrättade vi därför regionala akrimcenter under förra mandatperioden. Under sommaren 2022 öppnades två stycken. Detta ligger till grund för den kraftigt utvecklade myndighetssamverkan som statsrådet också nämner, och man kan nu samordna sig redan i planeringsskedet på ett helt annat sätt än vad man tidigare kunde.

Utbetalningsmyndigheten är också ett initiativ som Socialdemokraterna tog för att få kontroll över utbetalningar.

Det finns dock mer att göra, för till och med när det finns kollektivavtal fuskas det. Därför är det helt avgörande för regionala skyddsombud att komma in på arbetsplatser där man inte har medlemmar. Men det sa Sverigedemokraterna och Moderaterna nej till.

Det fuskas med inbetalningar av tjänstepension. Man betalar in och visar det på papper för de fackliga ombuden, men därefter begärs rättelse och pengarna tas ut. Det är därför revisionsplikt för alla bolag är så viktigt. Men det har Sverigedemokraterna och Moderaterna sagt nej till.

När problem uppstår sätts bolag i konkurs, och lönegarantin utnyttjas. Nya företag startas sedan för en spottstyver. Därför vill Socialdemokraterna höja kostnaden för att starta aktiebolag. Men det har Sverigedemokraterna och Moderaterna sagt nej till.

Arbetskraft från tredjeland utnyttjas hutlöst på svenska byggarbetsplatser. Vi hör om byggnadsarbetare som sover i containrar med mera. Det är förfärligt. Därför ville vi ha en behovsprövad arbetskraftsinvandring. Men det har Sverigedemokraterna och Moderaterna sagt nej till.

Många av dem som startar och driver företag fuskar ju och borde inte få fortsätta driva företag, men eftersom reglerna för näringsförbudet stannar vid nationsgränsen rundar man dem genom utländska bolag. Därför har vi velat att det ska finnas ett näringsförbud på EU-nivå. Vi vill också kraftigt begränsa antalet underentreprenörer. Det är en oerhört viktig fråga. Vi vill ha höjda sanktionsavgifter och dessutom regionala arbetslivskriminalitetscenter på europeisk nivå.

Jag vet faktiskt inte hur Sverigedemokraterna och Moderaterna har ställt sig till dessa förslag, så jag ska inte säga för mycket. Men utifrån de erfarenheter jag har från tidigare nämnda frågor där man har sagt nej kan jag gissa varthän det barkar.

Statsrådet är inne just på det gränsöverskridande i frågans natur, och min fråga till ministern är vilka initiativ hon är beredd att ta på EU-nivå för att ge svenska myndigheter större möjlighet att neka utstationerad arbetskraft vid misstankar om fusk med A1-intygen.

Jag skulle också jättegärna höra svaren på de tidigare frågorna. Är ministern beredd att prata med finansministern om att ge Skatteverket ett fördjupat uppdrag kring A1 samt dedikera medel till det här arbetet? Jag är nämligen övertygad om att den styråran hade varit väldigt viktig för Försäkringskassan att ha eftersom Försäkringskassan har ett gigantiskt uppdrag och jobbar med väldigt många saker.

Fru talman! Man kan väl ändå konstatera att jag i mitt tidigare anförande med ganska bred och tydlig förmåga, i alla fall enligt mig själv, redogjorde för inom vilka områden vi är aktiva och hur många ministrar som faktiskt är aktiva när det gäller just de här frågorna, liksom hur högt prioriterade frågorna är i regeringen.

Det är ju så att både kriminella arbetsgivare och egenföretagare har incitament att missbruka A1-intygen och därmed skaffa sig otillbörliga konkurrensfördelar i förhållande till andra, skötsamma, aktörer. Detta är ett gissel inte minst utifrån ett konkurrensperspektiv, och därför är det så viktigt med just utfärdandet och även att kontrollerna sköts.

Det som går att läsa i ISF:s granskning är allvarligt. Det gäller bland annat det som påvisades om att Försäkringskassan fram till nyligen inte utredde impulser om fel eller missbruk av A1-intyg som andra medlemsländer har utfärdat. Det är något som Försäkringskassan nu faktiskt har börjat med.

Ledamoten skriver i sin interpellation att Socialdemokraterna har drivit frågan om förbättrad hantering av A1-intygen länge. Man kan dock konstatera att tillsättandet av utredningen i juni 2022, alltså efter åtta år av obrutet regeringsinnehav, visar att det inte direkt var någon brådska i Regeringskansliet under det socialdemokratiska regeringsinnehavet.

Man kan även konstatera att ledamoten, om han genuint bryr sig om A1-intygen och deras konsekvenser för svensk arbetsmarknad, borde vara väldigt glad över att åtta år av socialdemokratisk passivitet nu har förbytts i moderat agerande. Vi agerar tillsammans med våra samarbetspartier, och det har hänt väldigt mycket på hälften av den tid som ledamotens eget parti satt och hade regeringsmakten.

Fru talman! Jag har ändå stått här och sagt att regeringen gör bra saker och att det är viktigt med kontinuitet. Jag har pekat på att vi har gjort saker som regeringen kan bära vidare. Jag förundras över att det ändå ska bjäbbas. Jag förstår faktiskt inte det. Jag tycker att frågan är viktigare än så, statsrådet.

Vi är överens om att arbetslivskriminaliteten skapar osjyst konkurrens i Sverige. Den gör att marknader försämras och att kvaliteten på varor och tjänster sjunker. Den undergräver förtroendet för hela branscher, och den göder gängen.

Dessutom är det en oproportionerligt stor del av de arbetare som dör på svenska arbetsplatser som är utstationerade eller kommer från tredjeland. Den yttersta konsekvensen av detta såg vi när fem byggnadsarbetare dog i en hiss på en arbetsplats där kontrollsystem som ID06 fanns på plats. Det är den yttersta konsekvensen. Ingen levande människa ska behöva gå till jobbet och riskera att komma hem död, oavsett om det är en svensk eller en utländsk arbetare.

Jag tänker inte tjafsa med statsrådet om detta. Jag säger att jag tycker att det är ett viktigt arbete, och jag har ställt tre frågor. Jag har frågat vilka initiativ statsrådet tänker ta på EU-nivå. Jag har frågat om finansministern skulle kunna tänka sig att skriva in liknande skrivningar i Skatteverkets regleringsbrev. Jag har också frågat om regeringen inte kan tänka sig att dedikera medel till detta arbete.

Jag har inte fått svar på de frågorna utan i stället fått sedvanlig harang om att allt är sossarnas fel, trots att det regeringen har genomfört är baserat på det vi tillsatte utredningar om. När det gäller akrimcentren är det tack vare oss som det myndighetsgemensamma arbetet nu är på plats och fungerar. Jag har dessutom redogjort för en massa åtgärder som skulle kunna stärka det arbetet men som regeringen har sagt nej till.

I stället för att gå i polemik, statsrådet – ta till dig av att jag faktiskt står och berömmer arbetet! Berätta också svaret på frågorna!

(Applåder)

Fru talman! Jag vill givetvis tacka ledamoten för frågan och för den här debatten. Bekämpandet av arbetslivskriminaliteten förtjänar stor uppmärksamhet, och det gör också debatten. Den vill jag definitivt tacka för.

Framför allt är det viktigt med en handlingskraftig regering, och jag kan återigen bara konstatera att det under de åtta år som den socialdemokratiska regeringen hade på sig – mer än dubbelt så lång tid som vi har haft på oss – inte hände ens hälften så mycket som vi har åstadkommit under vår tid i regering. Intresse eller ointresse? Det verkar som att vi har samsyn kring den här frågan, så det kan vara så att ledamoten inte hade samma framgång med att lyfta den till sin tidigare regering som han hade haft med den här regeringen.

Detta är definitivt viktiga frågor. Det är en del av samhället, och det hotar samhället på många olika sätt. Jag delar definitivt ledamotens beskrivning att ingen ska behöva känna sig osäker på sin arbetsplats, svensk eller utländsk. Här behöver vi definitivt göra mer, och det gör vi också. Jag är stolt över många av de åtgärder som nu har genomförts eller är på gång. Det handlar om ett utvecklat arbete med kontroller hos Försäkringskassan, mer resurser till handläggning, större utbyte mellan myndigheter, fler åtgärder mot kriminella aktörer med mera. Man följer också upp de rekommendationer som finns att läsa i ISF:s granskning.

Arbetet tar aldrig slut. Jag kan bara konstatera att vi steg för steg ändå skapar bättre förutsättningar för samarbete, för delning av information och för fler kontroller och dessutom för att se till att arbetslivskriminaliteten motverkas på alla plan, både i Sverige och i EU. Jag ser mycket fram emot detta fortsatta arbete.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.